LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS. Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa.

Relevanta dokument
Hur ser mitt uppdrag ut?

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Vad är till övervägande del?

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Betygsskalan och betygen B och D

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Betygsskalan och betygen B och D

Bedömning för lärande

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

BETYG GYMNASIESKOLAN

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Matriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Redovisning 1. Daniel Nordström

Likvärdig bedömning i idrott och hälsa

Bedömning och betygssättning i Gy11

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra. Återkoppling

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Leda i utveckling och mot satta mål!

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Lärares uppfattningar om svårigheter med rättvis bedömning. Ida Hallberg och Niklas Ögren

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Mål, friutrymme, process

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

IDROTT DIDAKTISK INRIKTNING, FORTSÄTTNINGSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, INTERMEDIATE COURSE, 20 CREDITS

IDROTTSDIDAKTIK, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, 20 CREDITS

Betygssättning i ämnet idrott och hälsa

Ny läroplan Föräldrainformation

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

- fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14)

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Betyg och bedömning i idrott och hälsa

Formativ bedömning på praktiska moment i idrott och hälsa

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

För årskurs 1 50 poäng IDH

Beslut för gymnasieskola

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Betygsskalan och betygen B och D

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Tolkningsfrihet & likvärdighet - En studie om gymnasielärares tolkning av kunskapskraven

På vilken nivå ska du lägga undervisning och bedömning i friluftsliv? Likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i idrott och hälsa

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9

Det svåra är att bedöma en elev här och just nu! En studie om bedömning av rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Strandängsskolan. Återkoppling

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Att bedöma och sätta betyg i slöjd utifrån Lgr11

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Kursplanen i engelska

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Beslut. Beslut. AB Sveriges Institute af Lärande Org.nr Peter Sedell Dnr :7230

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Att undervisa och bedöma idrott och hälsa Undervisning & Betyg ur ett genusperspektiv

Den betygsättande läraren i en reformerad skola Aktuell svensk betygsforskning och skolpolitik

Bedömning Begrepp och benämningar

Beslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid NTI Mediegymnasiet i Göteborgs kommun.

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Lärares betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Pedagogisk planering i systemet

Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa - En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet

Transkript:

LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa. En studie om betygsättningsdilemman på högstadiet Lärodomar och ämnesdidaktiskt arbete 2 år efter

VEM ÄR IZABELA SEGER? 25 års erfarenhet av läraryrket Idrottslärare på Björkebyskolan Lektor Järfälla kommun 2006 2015 Gästlärare vid GIH 2012 2014 Forskare vid Örebro Universitet Föreläsare Läromedelsförfattare

KUNSKAPSÖVERSIKT Forskning har visat att betygsättning just inom ämnet idrott och hälsa kan betraktas som särskilt problematisk "Komma i tid" och vara ombytt är vanliga krav för betyg Betygsättning utgår även från interpersonella förmågor, som ansvar, respekt, empati Teoretiska delen i undervisningen har inte lika stor betydelse som praktiska moment vid betygsättningen Lärarna har svårt att verbalisera vilka betygsgrunder de har och förlitar sig ofta på sin magkänsla. För högre betyg premieras den fysiska prestationen (Annerstedt & Larsson 2010, Ekberg 2009, Larsson m. fl 2005, Londos 2010, Quennerstedt m. fl. 2008, Redelius 2007, Redelius & Hay 2009, 2012, Tholin 2006

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien var att undersöka hur betygsättningsprocessen inom ämnet idrott och hälsa kommer till utryck i lärarnas konkreta arbete med betygsättningen. Vilka möjligheter och svårigheter redogör lärarna för i sitt arbete med bedömning och betygsättning? Hur motiverar lärare sina bedömningar? Vilka dilemman beskriver lärarna i samband med den konkreta betygsättningen

METOD Sex lärare i Idrott och Hälsa, tre kvinnliga och tre manliga, med en bred och djup kunskap om bedömning och betygsättning Intervjuer och videoinspelade samtal Empiri har samlats vid tre tillfällen.

RESULTAT Kursplanerna beskrivs som mer konkreta och tydliga än de gamla Kursplanerna och kunskapskraven mer strukturerade och kopplade till varandra Betygen grundligt dokumenterade med hjälp av bedömningsmatriser Betygsättningsprocessen mer underbyggd och transparent. Magkänslan används i mindre utsträckning.

RESULTAT forts. Svårare att uppnå högsta betyget Osäkerhet i hur värdeorden ska användas Lärarna känner sig mer styrda vid planering av innehållet Teoretiska kunskaper har större inverkan på betyget Proportionerna mellan olika förmågor? Ständiga bedömningar. Risk att rörelseglädjen försvinner.

DISKUSSION Lärarna följer styrdokumentet i sitt arbete med betygsättningen. Nya läroplanen tydligare och elever har en bättre förståelse för betygsättningsprocessen Ökad tid för undervisning i hälsa och livsstil Friluftsliv reducerat främst till orientering. Överanvändning av matriser? Ytterligare fortbildning behövs för att likvärdiga betyg ska kunna sättas.

Studiens bidrag till forskningen Utvecklat kunskaper om den komplexa betygsättningsprocessen. Belyst behovet av ökad diskussion på olika nivåer såväl politiskt/ administrativt som i kommuner och på enskilda skolor. Åskådliggjort lärarnas administrativa arbetsbörda - bedömning och dokumentation in absurdum

Ämnesdidaktiskt arbete Regelbundna diskussioner med övriga idrottslärare kring Lgr 11 Pågående fortbildning Likvärdig undervisning Arbete med gemensam långsiktig planering i ämnet idrott och hälsa i Järfälla kommun Kunskapsprofiler för elever utifrån förmågor (Lärandematriser) Ökad tid för samtal med eleverna kring deras utveckling i ämnet

Ämnesdidaktiskt arbete Kamratbedömning, sambedömning Ökad undervisning i friluftsliv - ett tillfälle varje månad Teorilektioner med laborationer Rörelseglädje - många lekar, mindre fokus på bedömning Fortfarande mycket dokumentation

Betyg D och B Hur omfattande delar har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav? Hur betydelsefulla delar, utifrån syftet och det centrala innehållet, har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav? Hur väl utvecklat är elevens kunnande i överliggande kunskapskrav?

ETT (O)MÖJLIGT UPPDRAG? Med tanke på otydligheten vad gäller: kunskapssyn de delvis oklara anvisningarna i betygsstödet svårigheterna att uppnå en rättvis betygsättning....kanske lärarnas uppdrag att bedöma och sätta betyg kan betraktas som en alltför svår eller till och med omöjlig uppgift?

TACK izabela.seger@jarfalla.se