- fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14)

Transkript

1 (6) Rektorsbrev december Hej! Nu närmar sig slutet av terminen och ett efterlängtat jullov står för dörren. Har vi tur så får vi ha kvar snön över hela jullovet. Varje termin är ju unik, men den här har varit mycket speciell. För första gången på många år (cirka 30) är det nämligen betyg i åk 6. Vi har även betyg i åk 7 nu till jul. FORTSATT STORT INTRESSE FÖR FJÄLLENSKOLAN! Hoppas ni känner som föräldrar att valet av skola känns rätt. Det ringer varje vecka föräldrar till skolan för att höra om eventuell plats. Till vårterminen 2013 kommer vi vara nästan 780 elever inom F-9 och 130 i förskolan. Vi som dagligen jobbar med era barn/våra elever känner uppskattning. Fjällenskolan har dock flera utvecklingsområden som vi vill förbättra. Ett är kommunikationen mellan skola och hem. Den nya Skolwebben är den kommunikationsplattform som då behöver utvecklas. Föräldrautbildning med workshops kommer att erbjudas under våren LÄSÅRSDATA VT 13 Terminens första dag Obs! Studiedag Tisdag 8 januari Skolan startar enligt schema - fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14) Fredag 10 maj Lovdag Studiedag Fredag 7 juni Lovdag Fredag 14 juni Läsårsavslutning rektorsbrev_december_2012[1] Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Ekollongränd 1 Fjällens för- och grundskola Postadress: JÄRFÄLLA Magnus Persson, Rektor tillika förskolechef Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: fjallenskolan@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (6) FJÄLLENSKOLAN SATSAR PÅ ATT UTBILDA MOT EU: S ÅTTA NYCKELKOMPE- TENSER FRÅN FÖRSKOLAN TILL ÅK NIO Den 17 december träffades skolans pedagogiska ledningsgrupp en heldag för att säkerställa en likvärdig undervisning på skolan och finna en röd tråd från förskolan ända upp till åk 9. Vi har enats om att utgå från EU:s 8 nyckelkompetenser och utifrån dem försöka sätta ord på vad vi redan gör idag inom respektive kompetens samt hur vi tänker oss att vi ska arbeta framöver. Nyckelkompetenserna är kopplade till LGR11 och förskolans Lpfö98 rev10 läroplan och alltså inget som är utöver. Nu påbörjas en förankringstid för detta arbete internt och målsättningen är att till Öppet Hus den 28 januari kunna presentera slutprodukten och delge Fjällenrådet den 4 februari. Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

3 (6) BETYGSSÄTTNING Nedan redovisar jag för er föräldrar information om det nya betygssystemet och nyttiga tolkningar vid betygssättningen. Jag vet att det finns en viss osäkerhet och ett stort utbildningsbehov bland er föräldrar om det nya systemet. Det är också nytt för nästan alla lärare att sätta betyg i åk sex och sju. Som rektor och själv förälder tror jag vi behöver ha lite is i magen om våra barn kommer hem för första gången med ett betyg där resultatet visar på att man klarat kunskapskraven på 4/5 moment för t.ex. E, C eller A och därmed får det lägre betyget enligt betygssystemet. Tanken är att betygen skall klargöra kunskapsnivån och även sporra till högre betyg. Viktigt också att skolan och dess lärare finner den rätta bedömningsnivån i detta viktiga arbete. Under våren 2013 kommer i flera ämnen nationella prov som blir ett stöd i detta arbete. Vårt nuvarande samarbete med de kommunala 6-9 skolorna i Järfälla behöver också utökas så det råder likvärdig bedömning och betygssättning inom kommunen. Vi har alla föräldrar och skola samma målsättning att tillsammans samarbeta för att främja god utbildningen och därmed hög måluppfyllelse/goda betyg. Skall nedan försöka klargöra varför t.ex. en elev som uppnått kunskapskravet E i 4/5 moment endast får betyget F (ej godkänt). Jag kommer även under våren 2013 ta initiativet till föräldrautbildning i det nya betygssystemet. VAD INNEBÄR DEN NYA BETYGSSKALAN? Från och med läsåret 2011/12 kommer en ny betygsskala att införas. När betyg sätts ska då en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Detta ska anges med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns till de nya kursplanerna för betygen A, C och E. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskraven för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för A. OM EN DEL AV KUNSKAPSKRAVET HELT SAKNAS PÅ C KAN MAN ÄNDÅ FÅ DETTA BETYG? Nej, inte när det gäller slutbetyg. För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del endast motsvarar betyget E ska något av de lägre betygen sättas. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del inte uppfyller kravet för betyget E ska betyget F sättas. I det senare fallet ska en bedömning göras av elevens behov av särskilt stöd i enlighet med bestämmelserna i skollagen.

4 (6) HUR MÅNGA PROCENT INNEBÄR TILL ÖVERVÄGANDE DEL FÖR BETYGEN B OCH D? Det finns inget absolut procenttal utan läraren måste göra individuella bedömningar. En elev ska få betyget D om eleven uppfyller kraven för E och dessutom till övervägande delen kraven för C. På motsvarande sätt ska betyget B ges då eleven uppfyller kraven för C och dessutom till övervägande delen kraven för A. I de allmänna råden om planering och genomförande av undervisningen beskrivs att underlaget för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev kan uppfylla vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom till övervägande del är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå. Vid bedömningen av till övervägande del gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på till övervägande del. SKA BETYGEN I GRUNDSKOLAN SÄTTAS UTIFRÅN DET ELEVEN KAN NÄR BETY- GEN SÄTTS ELLER UTIFRÅN VAD ELEVEN VISAT TIDIGARE? Läraren ska inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Det är elevens kunskaper vid betygstillfället som betyget avser. Eleven kan dock inte uppvisa alla sina kunskaper precis då och läraren bör därför fortlöpande dokumentera dessa. Därigenom får läraren ett underlag för att kunna beakta kunskaper som eleven visat tidigare. Kunskapskraven utgår från förmågorna i ämnets syfte och anknyter till det centrala innehållet på ett övergripande sätt. Att eleven glömt ett visst innehåll som lästes för ett år sedan behöver inte betyda att eleven försämrat den förmåga som uttrycks i kunskapskraven. 10 kap. 19 skollagen KAN EN ELEV HA "RESTER" FRÅN ÅRSKURS 7 ELLER 8, ALLTSÅ DELAR AV KUN- SKAPSKRAVEN SOM ELEVEN INTE KLARAT AV OCH DÄRFÖR INTE FÅ ETT GOD- KÄNT BETYG I NIAN? Situationen som beskrivs i frågan bör inte uppkomma eftersom kunskapskraven är konstruerade så att det förutsätts att de prövas vid flera tillfällen och på olika sätt under den tid som undervisning ges. Att missa enstaka lektioner eller delar av det centrala innehållet behöver inte betyda att eleven inte kan uppfylla kunskapskraven. Om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven är det skolans skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. VEM ANSVARAR FÖR BETYGSSÄTTNINGEN? Den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid betygssättningstillfället ska besluta betyget. Det är rektorn som ansvarar för att se till att det finns en lärare som kan besluta om betyget vid det aktuella betygstillfället. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas ska betyget beslutas av rektorn. 3 kap. 14 och 16 skollagen (2010:800) 4 kap. 5 förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning (t.o.m. den 1 juli 2012)

5 (6) SKA MAN ALLTID BEDÖMA MOT HELA KUNSKAPSKRAVET? Bedömning av elevernas kunskaper, till exempel i årskurs 7, ska inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat. Det betyder att vissa delar av kunskapskraven inte tas med i bedömningen. Inför slutbetyget bedöms elevernas kunskaper mot hela kunskapskravet. ELEVERNA SÄGER ATT VI SÄTTER MYCKET LÄGRE BETYG ÄN VAD DE GÖR VID EN ANNAN SKOLA I KOMMUNEN. BEHÖVER VI SOM LÄRARE OCH ELEVER BRY OSS OM DET? När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst huvudmannen som har skyldighet att följa utvecklingen. Huvudmannen har också en skyldighet att se till att huvudmannens skolor följer bestämmelserna. Huvudmannens och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser. Det är inte rimligt att begära att enskilda lärare på eget initiativ ska organisera samverkan med lärare på andra skolor. Om rättvisa och likvärdighet ska kunna upprätthållas måste bedömningar mellan olika klasser och skolor upplevas som jämförbara. Någon sorts "absolut" rättvisa som aldrig kan ifrågasättas kan dock vara svår att uppnå när det handlar om bedömningar. För att betygen ska bli så likvärdiga som möjligt måste lärarna kunna jämföra och diskutera sina bedömningar med varandra. Läraren har möjlighet att tillsammans med eleverna välja när under de angivna årskurserna som det centrala innehållet ska behandlas. Eftersom läraren tillsammans med eleverna på detta sätt kan välja att arbeta med ämnesinnehåll i delvis olika ordning, så medför det att delvis olika delar av kunskapskraven kan bli aktuella och relevanta för bedömningen och betygssättningen på olika skolor. Detta innebär att det endast är på våren i årskurs 6 och våren i årskurs 9, där det finns nationellt preciserade kunskapskrav, som det går att göra jämförelser mellan olika klasser och skolor. Det beror på att det är först då som bedömning och betygssättning gjorts utifrån samtliga kunskapskrav och hela det centrala innehållet. Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att göra sambedömningar och föra de nödvändiga diskussionerna om hur elevprestationer bör bedömas i förhållande till kunskapskraven. Ytterst är det rektors ansvar som pedagogisk ledare att se till att förutsättningarna för en dialog mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Rektorn har även ett ansvar för att bestämmelserna om betygssättning följs. 1 kap. 9, 2 kap. 8 och 3 kap. 14 skollagen (2010:800) HUR SKA MAN TÄNKA KRING KUNSKAPSNIVÅN I ÅRSKURS 7 OCH 8? Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan vid det första terminsbetyget. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8. Motsvarande gäller för årskurs 7 och 10 i specialskolan.

6 (6) KAN EN ELEV NÅ ETT BETYG A REDAN I ÅRSKURS 7 I GRUNDSKOLAN? Ja. Vid betygssättning ska hela den sexgradiga betygsskalan användas. Detta gäller när betyg sätts såväl innan ett ämne har avslutats, terminsbetyget, som när ett ämne har avslutats, slutbetyget. När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Betyg ska ges i årskurs 7 från och med läsåret 2012/2013. KAN EN ELEV FÅ BETYGET A I NIAN OM HON ELLER HAN HAFT ETT LÄGRE BE- TYG I TIDIGARE ÅRSKURSER? Ja, det är de kunskaper eleven har vid den tidpunkt betyget sätts som ska bedömas i förhållande till kunskapskraven. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. När läraren sätter betyg innan ämnet avslutats ska hon eller han utgå från vad undervisningen har behandlat fram till och med betygstillfället och ställa elevens prestation kring detta i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 (fr.o.m. höstterminen 2012) eller årskurs 9. En elev som till exempel fått betyget C på vårterminen i årskurs 8 kan under hösten och våren i årskurs 9 ha utvecklats vidare och uppvisa kunskaper som motsvarar kunskapskravet för betygssteget A till sin helhet. I de fallen ska eleven få betyget A i årskurs 9. Eleven kan även få ett lägre betyg våren i årskurs 9 än den fått tidigare. 3 kap. 3, 10 kap. 19 skollagen GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR FJÄLLENSKOLAN GENOM REKTOR MAGNUS PERSSON