Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga gränser kan leda till konflikter, förbittring, ilska, ångest och stress. Vad är gränslöshet? Att utsätta någon för raseri eller ilska är att gå över gränsen och personen kontrollerar genom aggressivitet. Många av oss som hamnar i dessa lägen försöker att förhindra ilska och aggressivitet genom att vara tillmötesgående med personen istället för att sätta en gräns. Vi lär andra människor hur de ska behandla oss. När vi inte sätter gränser lär vi människor att de kan överträda gränser och hindrar dem från att lära sig av konsekvenserna av sina handlingar. Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Vi kanske är oroliga för att vi ska mista relationen om vi sätter gränser. Om vi har problem med att sätta gränser kan detta påverka vår förmåga att hantera ansvar, antingen tar vi för mycket ansvar eller för lite ansvar. Vi kan även känna att det är elakt att låta andra ta ansvar. 1 / 9
Varför ska vi ha gränser? Våra gränser skyddar våra personliga värderingar och våra principer i livet. Om vi inte har tydliga gränser utifrån våra värderingar kommer vi att framstå som otydliga i sällskap med andra personer, vilket gör att andra inte förstår var våra gränser går. Läs mera om värderingar här Våra gränser säkerställer att andra behandlar oss med integritet och respekt. De skyddar oss mot att någon kommer in i vårt liv på fel sätt och ber oss göra saker som vi inte vill eller ska göra. Det är inte alls säkert att andra har samma eller tydliga gränser, så om våra gränser inte är tydliga för oss själva kommer vi att lätt påverkas av andra. Gränser ger oss en möjlighet att ha en jämlik relation med andra. Genom att ta tid att förstå och kartlägga våra gränser, kommer vi: - Kunna säga nej till förfrågningar som strider mot våra behov eller våra arbetsuppgifter. - Bättre förstå hur vi handskas med konflikter, direkt och tydligt. Öka vårt självförtroende och vår självkänsla. Vem behöver gränser? Alla behöver sätta gränser. Men börja med att fundera på följande frågor: - Har du ibland tvivlar på att du har rätt att se till att dina behov uppfylls? - Brukar du undvika konflikter? - Händer det att du gör saker som du verkligen inte vill göra - och senare ångrar det? 2 / 9
- Känner du dig ofta kränkt eller utnyttjad? - Bränner du mycket energi på saker som är utanför din kontroll? - Låter du andra förolämpa dig utan att du säger ifrån? - Känner du obehag när andra människor har negativa känslor? - Känner du skuld när du försöker att säga nej? - Händer det att du inte uppmärksammar missuppfattningar som sker och hoppas istället på att de bara ska försvinna? - Har du svårt att be om och ta emot hjälp och gåvor? - Accepterar du saker i livet eller på arbetet som inte matchar dina värderingar? - Tar du på dig skulden för andra människors problem? - Står du ut med andra människors beteenden för att du är rädd att inte bli accepterad eller godkänd. - Är du en person som blandar dig i andras konflikter? Detta är alla tecken på att du inte aktivt försöker få dina behov tillgodosedda - och att du inte har etablerat dina gränser. Lär dig att sätta gränser Vi kan öva på att sätta gränser i tre steg: 1. Att bli medvetna om gränser. Vilka gränser finns det? 2. Sätta gränser. 3. Hålla gränser. Steg 1: Att bli medvetna om gränser. Vilka gränser finns det? Många av oss har ingen tydlig bild av våra egna gränser. Vi upptäcker först att vi hade gränser när det gått för långt och vi har låtit en person gå över våra gränser för länge. I det läget är det få av oss som kan behålla lugnet. Det mest uppenbara sättet att bli medvetna om våra behov är att tänka på tillfällen när vi var arga, spända eller bittra. Detta är tydliga signaler på att du inte tagit hänsyn till dina gränser och låtit andra överträda dem. 3 / 9
Olika typer av gränser: - Fysiska gränser. Trafikljus, staket, lås mm. Alla ser dem och förstår vad de betyder. - Personliga gränser. Personliga gränser är inte synliga. De måste kommuniceras. De definierar vilka vi är och alla har vi olika gränser. De är som regler eller principer för vad som är ok när man umgås med oss. Dessa handlar både om hur vi bör behandla andra och om hur andra behandlar oss. Det märkvärdiga är att när vi har tydliga gränser och har dem klart för oss så kommer andra att behandla oss med mera respekt. Om vi har tydliga gränser respekterar vi oss själva och vi kommer också att signalera det till personer omkring oss. Exempel på olika typer av personliga gränser - Materiella gränser: Vem får låna vår bil, våra kläder, böcker mm. - Fysiska gränser: Hur ser vi på fysisk beröring? Vi behöver även ta ansvar för våra egna fysiska gränser. Kroppen talar om när vi är hungriga och vi känner i kroppen och i huvudet när vi är trötta. - Mentala gränser: Vilka är våra tankar och värderingar? Vad gillar vi och vad gillar vi inte? Vad har vi för åsikter? Gör vi det vi tycker om? - Känslomässiga gränser: Hindrar oss från att ge råd, anklaga eller acceptera anklagelser. De skyddar oss från att ta på oss skulden och må dåligt för någon annans negativa känslor eller problem. Vi tar inte andras kommentarer personligt. - Inre gränser: Vår relation till oss själv, vår självdisciplin. De sätter gränser för vår tid, våra tankar, våra känslor och våra impulser. Skjuter vi upp saker? Gör vi för lite eller gör vi för mycket? Om vi skapar tydliga inre gränser kommer vi också att kunna fullfölja våra åtaganden för oss själva. Ofta lovar vi andra att göra saker och håller det men när vi lova oss själva någonting så bryter vi löftet. Steg 2: Sätta gränser. När du har tittat igenom de olika gränserna ovan och tydliggjort för dig själv vad du har för personliga gränser är det dags att låta andra veta vad du behöver. Dina kollegor, din familj och dina vänner kan inte alltid räkna ut på egen hand. Du måste berätta för dem (och påminna dem) av dina behov och dina gränser. 4 / 9
Att sätta gränser är svårt för gränslösa personer. Det är för att gränslösheten har blivit en del av vår person. Det mest naturliga har blivit att vara gränslösa. Det är också svårt att sätta gränser för vi känner skuld. Men skulden talar inte om för oss att vi gör fel. Den berättar att det är smärtsamt att ändra ett invant beteende. Läs mera om förändring här. Vi är aldrig ansvariga för andras beteende eller reaktion när vi sätter gränser. Däremot är vi ansvariga för våra reaktioner på deras reaktion. Vi kan vara redo på att människor kommer att reagera när vi sätter gränser. Hur sätter vi sunda gränser? - Vi tar hand om oss själva och tar reda på vad vi tycker om, vad vi vill och vad vi behöver och vi berättar det för den andra. - Vi har en tydlig bild av vad vi vill dela med oss av, till vem och när. - Ingenting gott kan komma ur ett olämpligt beteende. Så vi behöver sätta gränser, 5 / 9
kommunicera och upprätthålla dem samtidigt som vi låter andra vara ansvariga för sina egna reaktioner och beteenden. - Vi kan sällan ändra vårt eget beteende utan stöd. Vi kan behöva stöd i att fundera på vad vi ska säga, vilka gränser vi har och hur vi ska sätta dem. - När vi väl sätter gränser behöver vi göra det tydligt, bestämd, vänligt och respektfullt. Vi använder så få ord som möjligt. Vi behöver inte gå in i invecklade och detaljerade beskrivningar om varför vi sätter gränser. Vi behöver inte försvara varför vi sätter gränser. - Lär dig att säga nej, när det är lämpligt - Om du säger ja till allt, riskerar du inte har tillräckligt med tid att göra något ordentligt. Tänk på att varje gång du säger ja, säger du nej till någonting annat. Låt oss utmana dig att under en vecka göra följande övning varje gång du prioriterar om i din kalender. Övningen ger dig en bild av vad du säger "ja" till när du säger "nej" och vad du säger "nej" till när du säger "ja". Ladda ner ditt verktyg här - Använda effektiv tidsplanering. Vi behöver lära oss att planera vår tid. Nästa steg är att ge oss själva tid att prioritera. Vad är både brådskande och viktigt. Misstaget de flesta av oss gör är att vi fastnar i till synes brådskande uppgifter som faktiskt inte är direkt kopplade till våra mål. Detta lämnar en känsla av att vi har jobbat hårt en hel dag utan att vi faktiskt har fått någonting meningsfullt gjort. Vi behöver även lära oss att vara bestämda mot andra och hålla oss till vår planering. Sist men inte minst är det disciplin som gäller. Det spelar ingen roll hur många planer vi gör om vi inte disciplinerat håller oss till den plan vi har. Ladda ner ditt reflektionsdokument här Steg 3: Hålla gränser. När du börjar sätta gränser kommer du att uppleva en känsla av att du kontrollerar det du kan kontrollera, dig själv, dina val och dina behov. Läs mera Det är också viktigt att gränserna inte är fastlåsta eller statiska: Ibland behövs det ett visst mått av flexibilitet i livet. Stela och oflexibla gränser kan till och med komma i vägen för dina behov - för dina behov kan förändras, beroende på situationen. Se till att gränserna du anger är lämpliga och inte gör att du kliver över andras gränser och vara beredd att göra ändringar, beroende på situationen. Kom ihåg att gränserna är ett sätt att hjälpa dig att arbeta mer effektivt tillsammans med andra. De är inte avsedda för att hålla dig helt separerad och isolerad från andra. 6 / 9
Extended DISC och Gränser Extended DISC Personprofil För att kunna sätta sunda gränser behöver vi ett visst mått av självinsikt och självkännedom. Extended DISC personprofil är det mest använda Extended DISC verktyget, mycket på grund av dess många delar. Personprofilen är en inventering av beteenden och bygger på en självvärdering. Det finns inga korrekta eller felaktiga svar i frågeformuläret. Det ger inte en hög eller låg värdering och klassificerar inte människor att vara bättre eller sämre. Extended DISC Personprofilen visar inte på intelligens, yrkeskunnande eller attityder utan koncentrerar sig enbart på naturliga beteendestilar. Läs mera 7 / 9
Extended DISC Teamprofil Att sätta sunda gränser handlar även om att kunna uppfatta och respektera andras gränser. Extended DISC Teamprofil hjälper oss att titta närmare på teamets styrkor och utvecklingsbehov samtidigt som teamet får ett gemensamt språk och teori i diskussionerna. Teamprofilen följer dessutom samma teori och grafik som profiler för en person, detta gör att verktyget kompletterar utvecklingen av individer med utveckling av arbetsgrupper och team. Extended DISC Teamprofil hjälper även teamet att se de individuella styrkorna hos alla medlemmar och ökar även förståelsen för att vi är olika och samtidigt att alla teammedlemmar är värdefulla för samarbetet och resultatet. Läs mera Extended DISC stressprofil Extended DISC stressprofil ger företag verktyg att arbeta med förebyggande insatser för att minska stressen på arbetsplatsen. Extended DISC stressprofil är inte en rapport som ställer diagnoser eller hittar personer i organisationen som upplever stress. Extended DISC stressprofil är uppbyggd för att medarbetarna skall få en tydlig bild av vad som skapar stress, hur jag, i mitt beteende, märker att jag är stressad och vad jag kan göra för att minska upplevelsen av stress. Den kan ligga till grund för att förstå behov och utifrån dessa sätta sunda gränser. Läs mera 8 / 9
Extended DISC och Skanska När Waldemar Olbrys blev VD för Skanska Property 2011, genomgick företaget betydande förändringar. Detta krävde förändringar i kompetenser och personalens attityder. För att bli ett innovativt företag föreslog den nya VD:n en process i tre faser, där en viktig roll spelades av bland annat Extended DISC analyser. Läs hela intervjun 9 / 9