Utsikter för Norden Underrubrik

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 21 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2

Sverige Tropikonomi Förutsatt att det inte blir någon Finanskris 2. eller någon fullfjädrad eurokris väntar vi oss att Riksbanken fortsätter att höja räntan en bit in på 211. Detta beror inte bara på de generella ekonomiska utsikterna; det förefaller som om Riksbanken försöker luta sig mot en stark kredittillväxt hos hushållen och den fortsatt starka utvecklingen på bostadsmarknaden. I den här frågan är vi eniga med Riksbanken, även om räntan kanske inte är det mest precisa verktyget som finns att tillgå. Om vår mer pessimistiska tillväxtprognos slår in kommer det dock att medföra ett visst dämpande tryck på Riksbankens höjningscykel, vilket kan leda till mer moderata höjningar någon gång under 211. I vårt huvudscenario når Riksbanken toppnivån 2 % sommaren 211. Samtidigt är finanspolitiken uttömd och vi förväntar oss inga nya finanspolitiska åtgärder under prognosperioden. Den svenska ekonomin är ångande het. Det beror visserligen huvudsakligen på att företagen fyller på lagren, men motsatt argument gällde 28/29, något som drog till sig avsevärt mindre uppmärksamhet. Och även om man exkluderar lagren är utvecklingen imponerande. Konsumtionen är mycket stark och till och med investeringarna har återhämtat sig. Exporten går också relativt bra, trots den oro som gäller hushållen och omgivande länders balansräkningar. Efter ett mycket starkt kvartal 3 för BNP estimerar vi att BNPtillväxten kommer att ha nått, % när 211 är överståndet. Men 211 kommer hastigheten att minska till 2, % när väl lagercykeln har gått varvet runt och de globala ekonomiska åtstramningarna inletts. 212 bör BNP nå 2, % medan ekonomin fortsätter att sträva mot sin potentiella nivå. Inflationen blir låg under hela prognosperioden och Riksbankens operativa inflationsmått, KPIF (KPI med fast bostadsränta), väntas som årsgenomsnitt bli 2, % under 21, 1,4 % 211 och 1,6 % 212. Reviderade utsikter för global efterfrågan Efter att ha drabbats hårt under den globala finanskrisen har den internationella handeln återupptagits. Efterfrågan på svenska produkter i världen har också mångdubblats mot bakgrund av att man både fyllt på lagren och att det vidtagits en mängd ekonomiska åtgärder som resulterat i en mycket stark efterfrågan på insats- och investeringsvaror, vilket är svensk exportindustris paradgrenar. Under andra halvan av 29, i samband med de första faserna av återhämtningen, och när den svenska kronan gav starkt stöd åt exportindustrin, upplevde insatsvaruindustrin en dramatisk förbättring av efterfrågan, vilket varade ett gott stycke in i 21. Något senare samma år Diagram 1: Den svenska exportindustrin vinner marknadsandelar 1 1 - -1-1 Swedish World markets, vol. Swedish exports, vol. 98 2 4 6 8 1 12-1 -1 Källa: National Institute for Economic Research (KI), National Institute for Economic and Social Research (NIESR). Danske Banks beräkningar. 1 1-2 3 december 21

steg efterfrågan också på investeringsvaror, trots en något starkare svensk krona, på ett tidigare sällan skådat sätt. Flera av våra största företag betecknar den nuvarande tillväxten som lika stark som, eller till och med starkare än, efter bank- och finanskrisen i början av 199-talet. Danskes optimistiska prognos för världsekonomin fortsätter att indikera en stark importefterfrågan för svenska exportprodukter dvs. en fortsatt gynnsam svensk världsmarknadstillväxt. För 21 uppskattas världsmarknadstillväxten att uppgå till 3 %, vilket är detsamma som prognosen för 211. 212 kommer tillväxten att öka till 7 %. Svensk exportindustri går mycket bra och vinner marknadsandelar både 21 och 211. 212 kommer dock mönstret att återgå till det normala där exportindustrin varken vinner eller tappar marknadsandelar. En bedrift som i sig själv är ganska anmärkningsvärd, med tanke på att Sverige i alla avseenden är ett utvecklat land. I en utvecklad ekonomi bibehålls och ökas välfärden främst genom att man erbjuder produkter med högre förädlingsgrad och inte genom en gradvis nedskrivning av valutan eller sänkning av de relativa lönerna. Ekonomiska villkor förblir expansiva Utöver den internationella efterfrågan är de finansiella villkoren en annan viktig del av de prognosförutsättningar som är nödvändiga för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Med andra ord: de generella finansvillkoren verkar gynnsamma. Räntorna ligger på historiskt låga nivåer, den svenska kronan trots att den stärkts verkar fortfarande stöttande för tillväxten. Finanspolitiken trots att den blir allt mindre expansiv fortsätter att bidra till tillväxten, både i termer av cykliskt motiverad stimulans och i termer av strukturfrämjande åtgärder. Gynnsamma förhållanden på alternativa finansieringsmarknader; aktiemarknaden och bostadsmarknaden, stöttar också tillväxten. Den deflationära perioden vi har framför oss innebär dock en skärpning av de reala finansiella villkoren, vilket förklarar de mindre gynnsamma finansiella villkoren 211. Icke desto mindre antyder våra inflationsprognoser att inflationen kommer att stiga igen under den andra halvan av 211 och 212, mycket tack vare högt förtroende för inflationsmålspolitiken. En sådan utveckling innebär att de finansiella villkoren åter lättas. Lagercykeln går mot sitt slut igen Enligt vår tidigare prognos hade lagercykeln gått varvet runt redan under kvartal 3 21. Problemet med detta påstående var att det uppenbarligen (åtminstone sett i backspegeln) var fel. Istället visar siffrorna för kvartal 3 stark konsekutiv tillväxt av lagerbidraget. Detta gör denna lagercykel till den längsta och starkaste sedan bank- och finanskrisen på tidigt 199-tal. Lagerbidraget till BNP-tillväxten ligger för de första tre kvartalen 21 på hela 2,8 procentenheter (4,7 % på årsbasis ). Vid någon tidpunkt förväntar vi oss dock ett minskande bidrag från lager eftersom tömning och påfyllning av lager inte kan utgöra någon långsiktig drivkraft för tillväxten. Bidraget till Diagram 2: Finansiella villkoren är en funktion av inflationsutsikterna 14. 13. 12. 11. 1. 99. 98. Index (1997=1) [> 1] Expansionary FCI II MCI FCI I ECI [< 1] Contractionary 98 2 4 6 8 1 12 Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 1 innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 1 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. Källa: NIESR, KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 14. 13. 12. 11. 1. 99. 98. 3 3 december 21

BNP-tillväxt för hela året 21 estimeras att uppgå till 2,4 procentenheter på årsbasis, och minskar bara med i storleksordningen, procentenheter 211 för att slutligen bli neutral vad gäller BNP-tillväxt 212. Investeringarna ökar Den återuppbyggnad av lagren som äger rum i och med en uppgång i internationell efterfrågan för svenska exportvaror har inneburit att kapacitetsutnyttjandet snabbt har skjutit i höjden, i synnerhet som företagen inte ens har ersatt föråldrad eller utsliten utrustning. Dessutom har investeringarna i den offentliga sektorn ökat snabbt, vilket stärker våra åsikter om förbättrade investeringsutsikter, åtminstone på kort sikt. Riksbankens rekordlåga ränta tillsammans med några tidigare genomförda finanspolitiska åtgärder (ROT-avdrag t ex) lagt ytterligare bränsle på brasan, vilket har medfört att bostadsinvesteringar blivit den enskilt största faktorn för investeringstillväxten. BNP förväntas totalt sett stiga med 4,6 % i år,,9 % 211 och 3,6 % 212. Diagram 3: Kapacitetstryck har uppstått 1 1 - -1-1 -2 << Gross fixed capital formation Productivity gap >> 98 2 4 6 8 1 12 Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar % of pot. 3 2 1-1 -2-3 -4 Den svenska arbetsmarknaden fortsatt godartad Även om det inte har blivit lika illa som man fruktade i början av finanskrisen har ökningen av arbetslösheten ändå varit dramatisk. Inhemska sektorer har klarat sig relativt väl bland annat på grund av en formidabel störtflod av likviditet och andra kraftfulla ekonomiska politiska åtgärder som genomförts det senaste året. Även de branscher som drabbades hårdast av krisen bygg- och tillverkningssektorn har inte friställt tillnärmelsevis så många människor som vi och andra förväntade oss. Och de senaste månaderna har arbetslöshetssiffrorna i säsongsjusterade tal till och med minskat. Vi förväntar oss att denna positiva trend ska hålla i sig ett tag till. På grund av den förväntade svagheten på exportmarknaderna kommer dock antalet arbetade timmar och sysselsättningssiffrorna att minska i en omfattning som inte motsvarar tillväxten i arbetskraft, vilket föranleder en liten ökning i arbetslöshetssiffrorna för 211 till 9,1 %. 212 kommer åter efterfrågan på arbetskraft att vara tillräcklig för att dra ned arbetslöshetssiffrorna mot 8 %. Arbetsmarknadens godartade utveckling under krisen har dock ett högt pris låg produktivitet. Sedan 27 har tillväxten i produktivitet nästan utan undantag visat negativa siffror. En låg produktivitet är oroande eftersom den kan hänföras till förädlingsvärdets tillväxt. Föreädlingsvärdet är i grund och botten det som delas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner och intäkter) när övriga insatskostnader har betalats. Eftersom lönetillväxten i synnerhet på den reglerade svenska arbetsmarknaden sällan visar negativa siffror, blir det vinstandelen som får bära merparten av produktivitetsminskningen. När man justerat produktiviteten för arbetskostnader ser man också att utvecklingen för den så kallade enhetsarbetskostnaden (ULC) har varit än mer negativ från ett företagsperspektiv. Det är därför mycket tillfredsställande att se att produktiviteten de senaste kvartalen äntligen har återvänt till en mer normal nivå. Vi förväntar oss eller hoppas att detta kommer att fortsätta under Diagram 4: Gynnsam utveckling på arbetsmarknaden 4 44 44 43 43 42 42 41 41 4 4 1's << Employment 98 2 4 6 8 1 12 Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. % Unemployment rate (ILO 16-64) >> 1. 1. 9. 9. 8. 8. 7. 7. 6. 6.. 4 3 december 21

prognosperioden, vilket skulle minska en del av anspänningen på kapitalägarna. Icke desto mindre är en arbetslöshet på runt 9 % under alla omständigheter en osedvanligt hög siffra och det finns en risk att företagen åter kommer att börja fokusera på vinstandelen och kostnadsstrukturen om den förväntade uppgången i efterfrågan blir en besvikelse. Konsumtionen en balanserande faktor Våra prognoser baseras på de moderata lönehöjningar som redan avtalats, tillsammans med ett brett välfärdssystem med mycket starka automatiska stabilisatorer. Allt detta gör att de disponibla inkomstnivåerna bibehålls och vi kan förvänta oss att de reala disponibelinkomsterna kommer att öka med cirka 2 % både 21 och 211. 212, när inflationen stiger, förutsätts de disponibla inkomsterna att öka med cirka 1,4 %. Den relativt gynnsamma utvecklingen av disponibelinkomsten är ett mått på hur framgångsrik stabiliseringspolitiken har varit. Det är dock också viktigt att ta den ökade räntekänsligheten i de svenska hushållen med i beräkningen på grund av ökad skuldsättningoch kortare löptider på lånen därför att nu när räntorna stiger kommer en större del av den disponibla inkomsten att gå åt till räntebetalning. Därför tror vi att hushållskonsumtionen kan hålla i sig under prognosperioden, men den kommer troligen inte att uppvisa samma kraftfulla respons på en förbättrade arbetsmarknad som vi sett vid tidigare uppgångar. Totalt sett förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten stiger med 3,4 % 21. 211 och 212 kommer konsumtionen, framför allt beroende på att Riksbanken minskar inköpskraften, att falla tillbaka till ungefär 2, %, det vill säga något över det historiska genomsnittet. Diagram : Lägre hushållsintäkter men återhämtad konsumtion 7 6 4 3 2 1-1 Disposable income, vol. Consumption, vol. 98 2 4 6 8 1 12 Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 7 6 4 3 2 1-1 Nettoexporten är varken vad den brukade vara eller vad den borde vara Importen har styrts av påfyllningen på lagersidan och en stark konsumtion, vilket har medfört att nettoexporten har legat kvar på låga nivåer under en längre tidsperiod. Förbättrad extern efterfrågan och något mindre kraftig utveckling i inhemsk efterfrågan bör dock öka nettoexportbidraget för BNPtillväxten på kort sikt tillräckligt för att öka bidraget för hela 211 upp till, procentenheter. Men på grund av starka och samtidiga ekonomiska nedskärningar på flertalet av våra exportmarknader kommer nettoexporten att drabbas igen, vilket ger något negativa nettoexportbidrag 212. Ur ett historiskt perspektiv är detta klart otillräckligt för att denna expansionsfas ska kunna likställas med tidigare återhämtningar. BNP-tillväxten är svag historiskt sett Ovan har vi diskuterat huvudelementen i den svenska konjunkturcykeln och intrycket av en allvarlig, men gradvis mindre akut, recession kvarstår. När vi räknar samman BNP-komponenterna bekräftas dessa intryck. 29 föll BNP med,2 %. Med tanke på hastigheten och storleken på minskningen 29 är det tillfredsställande att se att tillväxten återhämtar sig med otroliga, % Diagram 6: Nettoexporten är svag historiskt sett 2. p.p. 1 2. Imports (vol) >> 1 1. 1.. -. << Net exports (vol.) -. -1-1. -1 98 2 4 6 8 1 12 Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 3 december 21

21. Vi förväntar oss en svagare, men fortfarande skaplig, tillväxt på 2, % 211 och 2, % 212. För en liten och mycket öppen ekonomi som bland annat har att stångas med historiskt omfattande åtstramningar på exportmarknaderna och ökat antal regleringar, kan dessa siffror inte sägas vara annat än smått fantastiska. Vi har dock valt att göra ett relativt godtyckligt antagande Sveriges potentiella BNP, som vi anser borde ha fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och lutning. Detta antyder att även den magra BNP-tillväxten som målats upp ovan kommer att öka trycket på befintliga resurser dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under prognosperioden. I kvantitativa termer är dock produktionsgapet enormt och kommer troligen inte att helt försvinna förrän 213. Ur ett politiskt perspektiv ger ett produktionsgap i den här storleken anledning till oro eftersom det riskerar att sänka löne- och inflationsförväntningarna för lågt, kanske till och med ned på deflationsnivå. Produktiviteten (produktion per arbetad timme) har varit förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att vi samtidigt har överskattat arbetslöshetstalen. Under kvartal 2 21 såg vi äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under kvartal 3. Från och med nu bör produktivitetstillväxten förbli positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. Detta resulterar i en svensk produktivitetstillväxt om cirka 2,4 % för samtliga prognosår, vilket är långt under det normala för återhämtningsfaser. En produktivitetsökning är trots allt vad de företag som såg sina kostnader dramatiskt skjuta i höjden 28 och 29 vill se. Enhetsarbetskostnaden (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, steg med mer än 6 % både 28 och 29. Vinstandelen hos icke-finansiella företag har minskat ännu mer sedan finansiella företag (kreditorerna) kräver en märkbart högre andel av företagens kassaflöde. Produktiviteten kommer att fortsätta i positiv anda under resten av prognosperioden, men lönerna förväntas också öka med 2, % per år under hela prognosperioden. Därför förväntas Styckkostnaden för arbete (ULC) under prognosperioden att vara stabil eller något stigande, vilket ger visst andrum för vinstpressade företag och kapitalägare. Diagram 7: Produktivitetstillväxten återvänder äntligen 6 4 2-2 -4-6 Hours worked GDP, vol. Productivity 98 2 4 6 8 1 12 Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 6 4 2-2 -4-6 Bevisbördan ligger tung på våra skuldror, inte på Riksbankens Vi har aldrig mött så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario, där finansmarknaderna återfår sin vitalitet, kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som håller på att ges. Vissa bedömare talar till och med om hyperinflation i och med att centralbankerna ses som de som finansierar statsskulder. I den andra extremen finns det självklart en risk som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral kombinerat med en 6 3 december 21

dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. Diagram 8: Inflationen är inget kortsiktigt problem I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten, liksom inflationen, återvänder på mellanlång till lång sikt, men på ett mer kontrollerat sätt. Därför kommer priserna på både internationell handel och svensk import att gradvis normaliseras. Den inhemska inflationen och den så kallad kärninflationen (KPI-inflation minus livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen. Som nämnts ovan förväntas lönetrycket bli lågt, men positivt, under ett antal år framöver. Tyvärr, och trots en relativt gynnsam utveckling med internationell efterfrågan, kan resursutnyttjandet bli alltför lågt för att generera någon löneinflation eller inflationspress under lång tid framöver. Kärninflationsmåtten förväntas därför visa svag utveckling under en större del av prognosperioden. Förhoppningsvis är tilltron till den ekonomiska politiken tillräckligt stark för att hindra förväntningarna från att följa efter. Riksbanken förespråkar för närvarande att man går från krispolitik till en mer normal penningpolitisk hållning och är beredd att fortsätta höja räntorna till uppemot 4 %. Dessutom har tre SEK md 1 repor till fast ränta förfallit och vi ser vissa tecken på att detta har ökat pressen på räntor och kreditriskpremier. Ett annat argument bakom Riksbankens höjningar är av en annan karaktär. Sverige är ett av mycket få länder i västvärlden som fortsatt upplever en mycket stark kredittillväxt i hushållssektorn. Detta har skett parallellt med nya toppnoteringar på den svenska bostadsmarknaden. Många av direktionsmedlemmarna har uttryckt en stor oro över denna utveckling, trots att den svenska finansinspektionen kom till Riksbankens hjälp genom ett nyligen infört bolånetak. 4 % of potential 2 Inflation (CPIF) >> -2-4 << Output gap -6-8 98 2 4 6 8 1 12 Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 4. 3. 2. 1.. -1. -2. Vi förväntar oss trots allt att argumenten för en ekonomisk åtstramning kommer att tappa kraft när svagare internationell ekonomisk utveckling och en ökad finanspolitisk oro börjar slå igenom. Lägg därtill Riksbankens optimistiska syn på tillväxten samt mycket små effekter av åtstramningen i omvärlden så är det lättare att se varför riskerna mot Riksbankens ganska aggressiva repo-prognos tydligt väger nedåt. Denna sista del rimmar väl med vår egen reporänteprognos: efter ytterligare ett par höjningar de kommande 6 12 månaderna förväntar vi oss att skillnaden mellan Riksbankens prognos och den faktiska utvecklingen gradvis ökar tills Riksbanken blir övertygad att en ytterligare åtstramning inte är nödvändig. Med tanke på vår egen syn på inflationen, arbetsmarknaden, den inhemska tillväxten och hushållens ränteelasticitet menar vi att en höjning till cirka 2 % mer än väl kommer att räcka för att både uppnå prisstabilitet och dämpa hushållens kredittillväxt. Diagram 9: Riksbanken hittar en balans vid 2 % reporänta. 4. 4. 3. 3. 2. 2. 1. 1... % % Repo rate 98 2 4 6 8 1 12 Källa: Riksbanken. Danske Banks beräkningar.. 4. 4. 3. 3. 2. 2. 1. 1... Men vi måste också lämna en brasklapp för den exakta tidpunkten och storleken på skiftet i den penningpolitiska hållningen. Vi medger att vi under större delen av 21 har varit alltför tidiga i vår syn på ett nära förestående skifte av penningpolitiken. Den svenska ekonomin uppvisar heller inte det minsta lilla tecken på försvagning. Istället är det majoriteten av Riksbankens 7 3 december 21

styrelse, som förordar en normalisering av räntorna, som har de starkaste korten på hand. Bevisbördan vilar på oss och på minoriteten i Riksbankens penningpolitiska styrelse. Vi måste, i klarspråk, få se en tydlig försämring i inkommande siffror under det första halvåret 211 för att vår prognos ska anses vara giltig. I den nuvarande miljön, och med ett ökat fokus på ekonomiska grundprinciper, kan den svenska kronan mycket väl fortsätta att stärkas de kommande kvartalen. Vi menar att sett över en 12-månadershorisont stärks förhållandet mellan EUR och SEK till runt 9, eller till och med lägre, och förhållandet mellan USD och SEK till 6,8. Vi ser definitivt ingen anledning till varför den svenska kronan skulle prestera sämre än euron ens i ett längre perspektiv. 8 3 december 21

Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Global Scenarios är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Nästa utgåva av Global Scenarios beräknas släppas i augusti 29. Första publiceringsdatum Se förstasidan på denna researchrapport. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 9 3 december 21

29 29 21 211 212 mdr SEK Vol.tillväxt i % Privat konsumtion 127 -,4 3,6 2, 2,2 Statskonsumtion 88 1,7 2,2,6,4 Bildande av fast bruttotak -16,3 4,6,9 3,6 Aktier* - -1,7 2,4 -,, Inhemsk efterfrågan 2934-3,3 3,4 2,6 1,9 Export 149-13,4 11,1 6,6 4,4 Sammantagen efterfrågan 4383-8, 7,7 3,7 2,8 Import 1294-13,7 12,4 6,4, Nettoexport* -26 -,8,2, -,2 BNP 389 -,3,7 2, 1,6 - BNP, kalenderjusterad -,2, 2,6 2, * bidrag till BNP-tillväxten 29 21 211 212 Handelsbalans, mdr SEK 99 71 97 1 i % av BNP 3,2 2,2 2,9 2,8 Kontokurant, mdr SEK 224 184 24 223 i % av BNP 7,3,6 6, 6,4 Besparingar inom offentlig sektor, mdr SEK -66-11 -47-26 i % av BNP -2,1-3, -1,4 -,8 Statsskuld i % av BNP* 38,9 42,2 41, 39, Arbetslöshet i % av arbetskraften 8,4 8,6 9,1 8,3 Timlön i % på årsbasis 3,4,3 2,6 3, Konsumentpriser i % på årsbasis -,3 1,2 2,2 1,7 * Maastricht-definition 1-12-1 + 3 mån + 6 mån + 12 mån Repo-ränta 1, 1, 1,7 2, 2-årsswap, avkastning 2,28 2,6 2,7 2,6 1-årsswap, avkastning 3,29 2,9 3,2 3, SEK/EUR 912 9 91 92 SEK/USD 72 643 628 613 1 3 december 21