VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Relevanta dokument
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD

rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Presentation av alternativen i enkäten

Nivå 1400 enheter ( lgh), ca boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Reflektion från seminarium 3

MINNESANTECKNINGAR. Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Förprövningsrapport gällande planbesked för bostadshus vid Skytteskogsgatan (Kungsladugård 61:6 med flera) inom stadsdelen Kungsladugård

PLANOMRÅDET. Placering

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.

Reflektion från seminarium 5

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

Markanvisning. för byggnation av bostäder i Habo tätort. Intresseanmälan till

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Stora Höga med Spekeröd

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Begäran om planändring för fastigheten Domnarvet 18 i stadsdelen Lunda

Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria.

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

JANUARI. Förteckning över delegationsbeslut Medborgarservice 2015

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/ Upprättad

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Kommunala beslut. Sida 2 av 7

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona

Underlag för planuppdrag

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av ARVIDSJAUR 6:2 (Köpmantorget)

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt

Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid kv. Tanklocket i stadsdelen Rågsved

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

.N D1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Reflektion från seminarieserien

Tidsschema. Cirka kl kort sammanfattning och kvällen avslutas

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 54 Dnr KS/2015:306. Detaljplan del av Fall 1:1 i Mantorp

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Underlag för planuppdrag

Ny stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Användning av mark- och vattenområden

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Transkript:

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av de faktorer som är av betydelse för dess form och inre struktur är placeringen av järnvägsstationen. Detta kapitel rymmer en diskussion kring stationens betydelse och då främst lokaliseringens betydelse för ett samhälle i stort samt en diskussion kring tre alternativa lokaliseringar av stationen. Vallkärra Stationsbys utbyggnadsform I Lunds översiktsplan är utbyggnaden av Vallkärra Stationsby utpekad öster om spårdragningen och upptar ett stort område av jordbruksmarken. Planområdet är på 96 ha och kommunen har som mål att planera för 1500 lägenheter. Denna utbyggnadsform innebär att enbart en sida om spåret utnyttjas, vilket ger längre avstånd till stationen och därmed sämre upptagningsradie. Detta kan leda till att underlaget för resenärer blir sämre. Denna utbyggnad kan vara positiv för den befintliga bebyggelsen, men den kan få en negativ betydelse för Vallkärra Stationsbys identitet som ett samhälle. Detta då den nya respektive befintliga bebyggelsen riskerar att inte integreras på ett naturligt sätt, utan att de blir som två delar i ett samhälle. Kommunens förslag till utbggnad av Vallkärra Stationsby är markerat gult. På bilden visas även vägreservatet med rött streck. 82 83

Då underlaget för en station är viktig i detta område är det av vikt att upptagningsområdet blir så stort som möjligt. Detta innebär att ett dubbelsidigt utnyttjande av spåret skulle bidra till större underlag. Vid en större exploatering av ett område är skapandet av dess identitet viktigt. Denna fås bl.a. genom struktur och funktion men även genom att ta tillvara på den befintliga miljö och byggnader som finns i området. På detta sätt skapas en kulturell och historisk förankring med den äldre byn. Det är således viktigt att Vallkärra Stationsby blir ett samhälle med sammanhållen struktur där det nya möter det gamla i detta kulturlandskap. Därav är det viktigt att det sker en varsam integrering mellan den nya respektive befintliga bebyggelsen. Jag föreslår att det bör ske en utbyggnad på vardera sida om spåret samt att samhället bör växa söder ut. Placering av järnvägsstationen Samtidigt som Västkustbanan är Vallkärra Stationsbys stora tillgång och skapar goda möjligheter för samhällets utveckling, medför den även vissa problem, då spåret innebär begränsningar för markanvändningen och bebyggelseutvecklingen. Nedan följer en diskussion kring stationens betydelse och då främst lokaliseringens betydelse för ett samhälle i stort samt en diskussion kring tre alternativa lokaliseringar av stationen i Vallkärra Stationsby. Samband järnväg och bebyggelse Det har länge stått klart att det finns ett starkt samband mellan järnvägar och bebyggelse samt dess positiva inverkan på samhällens ekonomiska tillväxt. Redan vid begynnelsen av järnvägens uppbyggnad var man av den åsikt att järnvägen skulle dras till underutvecklade områden i syfte att bidra till en positiv ekonomisk utveckling. På detta vis skapades järnvägsknutar som ex. Hässleholm, Alvesta och Nässjö, vilka snabbt kom att utvecklas till livskraftiga städer och samhällen. (Boverket 1995, s. 7) För utvecklingen av städernas struktur har det visat sig att placeringen av järnvägsstationen spelar en stor roll. Detta har framkommit i bl.a. de städer som stationen placerades en bit utanför centrum. I dessa städer, t.ex. Lund, Karlskrona och Linköping, har normalt centrum dragit sig mot stationen. Då nya städer eller samhällen anlades i samband med järnvägens uppbyggnad blev stationen den naturliga centrumpunkten. Stationen har på så vis påverkat lokaliseringen och utformningen av offentliga byggnader och platser, som torg och parker. I de fall då järnvägsstationen placerades utanför bebyggelsen kunde det uppstå mindre samhällen, samtidigt som den ursprungliga bebyggelsen riktade sin växtkraft mot järnvägsstationen. Städer som har haft denna utveckling är ex. Falköping, som numera har utvecklats till ett två Mitt förslag till utbyggnaden av Vallkärra Stationsby. 84 85

kilometer långt och utdraget köpcentrum. (Boverket 1995, s. 7-8) innebära att samhället delas i två delar, vilket kan få en negativ effekt av områdets funktion. Järnvägsstationens lokalisering Detta samband visar således att järnvägsstationens placering i förhållande till bebyggelsen är en viktig utgångspunkt vid planering av en orts struktur. Då stationen fullgör sin uppgift som resecentrum bäst med ett centralt läge innebär detta att stationen bör lokaliseras så centralt som möjligt med hänsyn till planerade bostäder, service, arbetsplatser och vägar. Vad som är av avgörande betydelse för nyttjandet av tågen är att stationen är lätt att nå. I samma takt som avståndet till stationen ökar minskar även tågresenärerna Problem med central lokalisering av stationen Det finns dock problem med en central lokalisering av stationen. Denna strategi innebär en bansträckning genom tätbebyggelsen vilket kan medföra större olycksrisker och störningar än om det sker en placering utanför tätbebyggelsen. En central placering kan även Intressekonflikterna mellan god tillgänglighet, säkerhet och begränsade störningar vid centrala stationslägen kan dock ibland lösas med hjälp av tekniska åtgärder. Planskildheter, bullerdämpande åtgärder, avskärmningar, anpassad bebyggelse etc. kan minska de negativa effekterna. En tunnellösning kan dock verka mindre attraktiv för resenärerna då dessa kan skapa otrygghet. (Boverket 1997, s. 14) Idag är järnvägen ett faktum för Vallkärra Stationsby, som både innebär problem men även möjligheter. Den delar byn i två delar vilket har lösts genom en planskild korsning. Utifrån dessa givna förutsättningar är det viktigt att arbeta med utformningen av området så att samhället inte skall kännas delat. Det är även vikigt att jobba med utformningen av viadukten som skapar en tunnel då denna kan upplevas som otrygg. Det är även viktigt att jobba med bullerreducerande- samt säkerhetsåtgärder. Stationen bör lokaliseras på ett sådant sätt att så många som möjligt av invånarna kan nå den på ett lätt och smidigt sätt. Detta för att så många som möjligt skall välja detta transportmedel framför bilen. Den skall även finnas i direkt anslutning till den service som finns i området. Var finns då denna plats i Vallkärra Stationsby? För att finna svaret på denna fråga måste även Vallkärras Stationsbys utbyggnadsform definieras då det mellan dessa två, stationen och bebyggelsestrukturens, bör råda ett integrerat samspel. Som framkommit bör stationen placeras så centralt som möjligt i förhållande till service, boende och verksamheter. Den bör även få så god tillgänglighet som möjligt så att det inte innebär några extra ansträngningar för resenärerna. Nedan följer en kort diskussion kring tre alternativa placeringar av stationen. I de tre alternativen utgår jag ifrån att Vallkärra Stationsby utvecklas på vardera sida av spåret, samt utifrån den utbyggnadsform som jag tidigare har angivit (se s. 84). Varje oval ring markerar ett avstånd på ca 100 meter. Alternativ ett I alternativ ett är stationen lokaliserad i anslutning till den planskilda korsningen. Detta gör att tillgängligheten till stationen ökar, men denna lokalisering medför att markutnyttjandet inte är så stort då mycket mark tas i anspråk av vägar. För bäst upptagningsområde bör det i detta alternativ även ske en bebyggelse norr om Vallkärra Stationsby. Detta tror jag är negativt då samhället skulle 86 87

riskera att bli mer uppdelat. En mer samlad bebyggelse i dess södra del tror jag skapar bättre förutsättning för en sammanhållen struktur och därmed en bättre uttalad identitet och funktion. Vid denna lokalisering blir det svårt att integrera den övriga servicen i området utan att ingreppen blir för stora för den befintliga bebyggelsen. Alternativ två Här är stationen lokaliserad vid den gamla stationen. Denna placering skulle i dagsläget innebära en placering vid befintlig bebyggelse samt att spåret är i markhöjd. Området lämpar sig relativt bra då det idag finns en naturlig plats framför bebyggelsen. Placering innebär dock ett avstånd på ca 150 meter till den planskilda korsningen som finns i områdets norra del. Detta är en nackdel då tillgängligheten blir sämre. Med tekniska åtgärder, tex. en gångbro över spåret alternativt en gångoch cykelbanetunnel, går det dock att öka tillgängligheten. Med denna placering blir upptagningsområdet relativt bra på respektive sida av spåret. En utbyggnad av service i anknytning till stationen kan dock innebära negativa konsekvenser för den befintliga bebyggelsen. Det kan vara svårt att integrera den befintliga bebyggelsen med servicefunktionen. 88 89

Alternativ tre Detta alternativ innebär att stationen lokaliseras i den södra delen av Vallkärra Stationsby. Denna placering innebär ett avstånd på ca 300 meter från den planskilda korsningen, vilket gör att tillgängligheten skulle bli än mindre än alternativ två. Liksom i föregående alternativ går detta att lösa med t.ex. tunnel eller gångbro. Denna placering skulle skapa förutsättningar för ett mer skonsamt ingrepp på den redan befintliga bebyggelsen. Integreringen av service med den befintliga bebyggelsen skulle bli lättare då centrumfunktionen skulle byggas i anslutning till stationen. Denna placering får den bästa upptagningsradien samt att det är lättare att integrera den befintliga bebyggelsen med den nya samt att den skapa förutsättningar för en mer samlad struktur för samhället. En nackadel är dock att stationen är placerad i centrala delen av Vallkärra Stationsby, vilket kan leda till onödig trafik in i området. Denna placering innebär även att bebyggelsen kommer nära den känsliga mossen söder om Vallkärra Stationsby. Det slutliga alternativet Det slutliga alternativet blir ett slags kompromiss mellan det andra och tredje förslaget. Denna placering innebär en lättare utbyggnad av stationen med det närliggande centrat, samtidigt som bebyggelsen inte kommer lika nära Nöbbelövs mosse. För att öka tillgängligheten och sammankopplingen med de två delarna i samhället kommer det att anläggas en gångtunnel i direkt anslutning till stationen. Utformningen av denna tunnel är viktig då den kan upplevas obehaglig att passera. 90 91