PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1
PROGNOSEN Starkare arbetsmarknad Dalarna, liksom en stor del av resten av världen, dras med efterverkningarna av en seg lågkonjunktur. Ekonomin i USA och Asien ser ut att återhämta sig, medan problemen i Sydeuropa kvarstår och till och med förvärras. En ökande internationell konkurrens och en stark valuta hindrar en snabbare återhämtning i Sverige. Dalarnas arbetsmarknad ser ljusare ut än i slutet av 2012. Länets företag är betydligt mer optimistiska när det gäller efterfrågan på produkter och tjänster under de kommande sex månaderna än de var hösten 2012. I tidsperspektivet 6-12 månader är länets arbetsgivare än mer optimistiska. Återhämtningen inom industrin och bygg är dock trög och det finns en stor outnyttjad produktionskapacitet hos många företag. På många håll i länet saknas det emellertid personer med nyckelkompetenser inom ett antal olika områden. Industrin upplever till exempel brist på ingenjörer och konstruktörer. Inom den offentliga sektorn saknas det framför allt läkare och specialistsjuksköterskor. Det råder också brist på erfarna personer inom vissa hantverksyrken. ARBETSLÖSHETEN LÄGRE TILL 2014 Arbetslösheten i Dalarnas län ligger våren 2013 ungefär 0,9 procentenheter under riksgenomsnittet och är den femte lägsta i landet. På ett år har drygt 13 000 personer anmält sig som arbetssökande vid någon av länets arbetsförmedlingar. Samtidigt har nästan lika många fått ett arbete. Arbetslösheten i länet har dock ökat under inledningen på 2013. Ökningen har varit störst bland männen. Detta beror på att det är betydligt fler män än kvinnor som arbetar inom konjunkturkänsliga sek- 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett stratifierat urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst fem anställda. I Dalarnas län har 467 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett urval statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.
torer som till exempel industrin och byggsektorn. Arbetslösheten kommer att hålla i stort sett samma nivå under 2013 som under 2012. Under 2014 väntas efterfrågan på arbetskraft ha ökat tillräckligt mycket för att antalet arbetslösa ska minska. Till fjärde kvartalet 2014 bedömer vi att antalet arbetslösa i länet kommer att vara på en nivå runt 9 800 personer. Det innebär en minskning med 700 personer jämfört med fjärde kvartalet 2013. SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAR I LÅNGSAM TAKT Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att företagen i Dalarnas län har en förhållandevis positiv syn på utvecklingen av sysselsättningen under 2014. Men det finns en viss variation mellan olika sektorer. Inom den privata tjänstesektorn, som under en lång period har haft en mycket god utveckling av sysselsättningen, förväntas sysselsättningen öka. Inom industrin förväntas återhämtningen bli långsammare. En försiktig bedömning är att sysselsättningen ökar med cirka 700 personer under 2013 och med ytterligare 1 000 personer under 2014. Om det sker en snabbare förbättring av konjunkturen kan det ge en högre tillväxt. STARK EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Ett högt antal lediga jobb anmäldes till Arbetsförmedlingen i Dalarna under 2012 och för början av 2013 noteras rekordhöga värden. Detta är inte ett 3
tecken på en stark ökning av sysselsättningen utan att länet är mitt inne i generationsväxlingen och många arbetsplatser är tvungna att ersätta personal som gått i pension. Vi bedömer att antalet lediga jobb fortsätter att vara högt under prognosperioden. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD Utmaningarna under 2013 och 2014 är två sidor av samma mynt. Lediga jobb ska tillsättas så fort som möjligt, men det är inte lätt i en situation där kompetensen som arbetsgivarna frågar efter inte är tillgänglig. Arbetslöshetstiderna ska också vara korta. Här syns en oroväckande tendens. Antalet arbetssökande ökar bland personer med funktionsnedsättning, nyanlända och äldre. Samtidigt blir arbetslöshetstiden allt längre för dem som står längst från arbetsmarknaden. Detta är paradoxproblemet som riskerar att bli allt allvarligare, samtidigt som arbetskraften som helhet minskar. Det behövs en insikt och en samsyn på arbetsmarknaden kring problemet med brist på arbetskraft och de möjligheter och den kapacitet som finns hos samtliga arbetssökande. Samarbete över organisationsgränser och geografiska gränser ger snabbare och bättre resultat än om varje enskild ska lösa problemen på sitt eget sätt. Sysselsättningsutveckling i Dalarnas län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2013 Utveckling till kvartal 4, 2014 Privata tjänster Offentliga tjänster Industri Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Summa Dalarnas län + 700 + 1 000 4
UTVECKLINGEN FÖR BRANSCHER PRIVATA TJÄNSTER Privata tjänstesektorn har vuxit de senaste åren och kommer även under de närmaste åren att stå för en stor del av sysselsättningsförändringen i Dalarnas län. Här ingår den expansiva upplevelsenäringen, huvudsakligen hotell-, restaurang- och handelsanställda. Företagstjänsterna har också ökat, men den innehåller många övergångar från andra branscher. Bemanningsföretagens utbud av industriarbetare finns med i denna grupp. Branschen har gått bra även under det senaste årets lågkonjunktur. Framför allt turismen har upplevt en mycket bra vintersäsong. Handeln kommer att expandera både i Falun/Borlängeregionen och i länets norra delar. Däremot blir det bara en svagt positiv utveckling för transportsektorn och företagstjänsterna, som har många kopplingar till industrikonjunkturen. Vi bedömer att sysselsättningen inom privata tjänster ökar med 1,9 procent under 2013 och 1,6 procent under 2014. Att ökningen blir större under det närmaste året hänger ihop med företagsetableringarna inom handeln, som till största delen sker under 2013. OFFENTLIGA TJÄNSTER Sysselsättningen inom den offentliga sektorn kommer att vara i stort sett oförändrad under de kommande åren, men omfattande ersättningsrekryteringar kommer att krävas. Behovet av ersättningsarbetskraft är relativt sett 5
större inom den offentliga sektorn än inom den privata. Dels är genomsnittsåldern högre, dels är ersättningsnivån mycket högre än inom den privata sektorn. I genomsnitt ersätts 88 procent av avgångarna. Nivån är högst inom utbildningssektorn, där hela 95 procent av avgångarna ersätts. Inom vård och omsorg finns ett kontinuerligt behov av läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Tidigare har det varit överskott på undersköterskor, men detta har snabbt vänt i en bristsituation som kan bli mycket allvarlig om inte intresset för gymnasieutbildning inom vården ökar bland länets ungdomar. Det svaga intresset för yrket märks redan genom att gymnasieprogram läggs ned i flera kommuner. Dalarnas befolkning ökar kraftigt bland de allra äldsta under senare delen av 2010-talet. Antalet som är 80 år eller äldre kommer att vara nästan 5 000 fler år 2025 än år 2011. Inom en femårsperiod kommer det att behövas cirka 3 000 nya gymnasieutbildade arbetstagare inom vård och omsorg. Det innebär att det behövs närmare 1 500 nya arbetstagare inom länets offentliga sektor, trots en oförändrad sysselsättning. Det stora flertalet gäller personal med gymnasieutbildning inom vård och omsorg. Verksamhetsintensiteten inom offentlig sektor förväntas återgå till en mer normal nivå efter den extrema toppen hösten 2012, som är något svår att förklara. Helt klart är ändå att det finns en stor efterfrågan på arbetskraft inom barnomsorgen som inte helt kunnat lösas med nyrekrytering. I den demografiska bilden av länet finns en liten puckel bland barn och unga i åldrarna 0 12 år. De är ett par hundra individer över antalet i högstadieåldern. Om inte klasserna i förskolan och grundskolans tidigare år ska bli större behövs alltså något fler lärare framöver. Detta är dock lättare sagt än gjort. Förskollärare är ett stort bristyrke, inte bara i länet utan i hela riket. INDUSTRI Dalarnas tillverkningsindustri har gått igenom en tung vinter. Även om det varit få varsel om uppsägning i Dalarnas län under hela 2012 har de flesta varsel som lagts drabbat industrin. Under våren 2013 har förväntningarna ökat. Bedömningen av efterfrågan på produkter närmar sig normala nivåer. Trots det kommer återhämtningen att gå långsamt. Företag som är beroende av exportmarknaden kämpar mot både en stark valutakurs och en fortsatt svag efterfrågan i Europa. Utnyttjandet av den befintliga kapaciteten ökar, men det finns utrymme att öka ytterligare innan företagen är tvungna att nyrekrytera. Andelen tillverkningsföretag som upplevt rekryteringsproblem de senaste sex månaderna är knappt hälften jämfört med läget våren 2012. Ändå är det en allvarlig situation eftersom det är speciellt svårt att rekrytera till nyckelbefattningar i företagen. Bristen på ingenjörer och personer med kortare teknisk eftergymnasial utbildning är särskilt tydlig. Vi bedömer att sysselsättningen utvecklas svagt 6
negativt under 2013, men vänder kring årsskiftet och ökar igen svagt till slutet av 2014. Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög, eftersom företagen kommer att vara tvungna att fylla de lediga platser som uppstår till följd av pensionsavgångar. BYGGVERKSAMHET Efter en djup konjunktursvacka, den värsta på fyra år, stiger optimismen i byggbranschen våren 2013. Stämningsläget bland byggföretagen i länet motsvarar våren 2012 och stämmer väl överens med resten av landet. Rekryteringsproblemen de senaste sex månaderna har varit nästan rekordlåga. Endast hösten 2009 uppvisar lägre värden. Det betyder att rekryteringsläget är gott. För första gången på många år bedömer vi att det finns ett visst överskott av anläggningsarbetare i Dalarna. Ett antal bristyrken kvarstår i branschen. Med en ökad efterfrågan under våren/sommaren 2013 blir rekryteringsproblemen snabbt akuta igen till följd av branschens höga utnyttjande av befintlig kapacitet. Den allvarligaste bristen på arbetskraft i branschen är bland nyckelfunktioner som ingenjörer, platschefer och kalkylatorer. JORD- OCH SKOGSBRUK Skogsbruket lider av fallande pris på timmer, även om priset på massaved stigit en aning från höstens nivå. Många sågverk har fyllt sina lager av sågat virke. Utan en ökning av efterfrågan där, kan efterfrågan på råvaran minska under året. Anmälan om avverkning och tillstånd för avverkning når i början av 2013 den lägsta nivån i landet sedan 2009. Jord- och skogsbruket hyser en stor optimism när det gäller efterfrågan på produkter under det kommande halvåret, men samtidigt är branschen negativ till efterfrågan på ny arbetskraft. Detta borde rimligen inte gå ihop, men man kan dra slutsatsen att det finns en ganska stor överkapacitet bland sysselsatta och att det går att öka produktionen med befintliga anställda om det krävs. Bedömningen är att antalet sysselsatta till och med minskar en aning. 7
YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST Läkare Gymnasielärare i yrkesämnen Civilingenjör Kock och kokerska Plåtslagare Förskollärare Undersköterska Distriktssjuksköterska Systemerare och programmerare ÖVERSKOTT Barnskötare Ekonomiassistent Processoperatör, massa Försäljare Anläggningsarbetare Lagerarbetare Personlig assistent Köks- och restaurangbiträde Vaktmästare Arbetsförmedlingen 2013-06. Bilder: Johnér Bildbyrå, YRA, Linda Broström och Magnus Fond. Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013. Kontakta oss på 0771-416 416 arbetsformedlingen.se 8