VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 68/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-362 Givet efter anslag 11.12.2009 ÄRENDE SÖKANDE Byggande av en fiskväg i Perusforsen i Lappfjärds å Storån på ön Storholmen i staden Kristinestad Österbottens arbets- och näringscentral ANSÖKAN Österbottens arbetskrafts- och näringscentral, numera Österbottens arbets- och näringscentral, har med en ansökan som anhängiggjorts vid miljötillståndsverket 31.12.2008 och som sedermera kompletterats anhållit om tillstånd att bygga en fiskväg i Perusforsen i Lappfjärds å Storån på ön Storholmen i staden Kristinestad enligt en av Västra Finlands miljöcentral utarbetad plan samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft. Sökandens rätt till området Bakgrund och företagets syfte Fiskvägen byggs på Storholmen på fastigheten Åback RNr 22:46 (Lappfjärd, Kristinestad), vilken ägs av staden Kristinestad. Det samfällda vattenområdet RNr 876:2 ägs av Lappfjärds fiskelag. Sökanden har ingått ett avtal med staden Kristinestad, på basis av vilket sökanden erhållit ständig nyttjanderätt för uppförande och underhåll av fiskeväg på områden tillhörande fastigheten Åback RNr 22:46. Sökanden har även till det samfällda vattenområdet RNr 876:2 erhållit ständig nyttjanderätt för uppförande och underhåll av fiskväg genom avtal med Lappfjärds fiskelag. För transport av byggmaterial och maskiner samt för underhåll behövs områden som ägs av Perus Byaförening r.f. Under byggnadsarbetena behövs också områden som ägs privat. Beträffande dessa privatägda områden har sökanden ingått avtal med fastighetsägarna och fått rätt att använda behövliga delar av fastigheterna för genomfart av arbetsmaskiner den tid som fiskvägen byggs. Lappfjärds å hör till Finlands mest värdefulla åar bland annat tack vare sin naturligt reproducerande havsöringsstam. I ån lever också flodpärlmusslan som i larvstadiet behöver öringen som mellanvärd. I ån förekommer därtill ett flertal sällsynta och hotade arter, till exem-
2 pel bäck- och vattensländor samt blötdjur. Vidare förekommer regionalt hotade bestånd av vandringssik och harr. I ån har under tidens gång byggts olika anläggningar som använder vattenkraft, t.ex. kvarnar och sågar samt kraftverk för elproduktion. I anslutning till anläggningarna finns fasta dammar som i allmänhet stänger av hela ån och hindrar fiskarna att röra sig i ån, mad undantag för högflödestider. Ovan nämnda konstruktioner och hinder begränsar starkt fiskens möjligheter att nå de lekområden som finns i åns mellersta lopp. Guvernören i Vasa län har 22.11.1916 beviljat tillstånd för byggande av kraftverksdammar i Perusforsen. I tillståndet har fastslagits att en fiskväg skall byggas i ån ifall det i framtiden blir nödvändigt. Kraftverket i Perusforsen ägs idag av Perus Byaförening r.f., som därmed är kraftverkstillståndets tillståndshavare. Sökanden kräver inte att fiskvägen byggs på kraftverkstillståndshavarens bekostnad, men förutsätter att tillståndshavaren utan ersättning överlåter den mängd vatten som behövs för fiskvägen. Fiskvägen ersätter en befintlig fiskväg som inte har fungerat på ett ändamålsenligt sätt. Syftet med fiskvägen är att trygga vandringsfiskarnas möjligheter att stiga upp i ån till den mellersta och övre delen samt till sidofårorna vid alla flödesförhållanden. Inom huvudfårarnas mellersta och övre lopp samt i sidofårorna där vattenkvaliteten är bättre, finns gott om forsområden lämpade för vandringsfiskstammarnas fortplantning. Fiskvägen byggs framför allt för att trygga havsöringens vandring till lekområdena och för att säkerställa yngelproduktionen. Samtidigt fungerar fiskvägen som en ekologisk farled, genom vilken också andra fiskar och bottenorganismer kan röra sig. Syftet är också att förbättra möjligheterna till rekreationsanvändning av ån. Ur vilt- och fiskeriforskningsinstitutets forskningsresultat framgår tydligt de skadliga verkningarna dammen i Perusforsen har på havsöringsbeståndet. Dammen var ur bruk sommaren 2001 och vandringsfiskarna kunde hinderfritt vandra upp till åns övre delar för att leka. Hösten 2002 var öringens yngeltäthet i Lappfjärds å mångdubbel jämfört med tidigare år. Fiskvägen kan anses vara påkallad av allmänt intresse eftersom havsöringsstammen i Lappfjärds å klassificerats som hotad. Då fiskvägen är klar överlåts den till Kristinestad Storå fiskeområde. Beskrivning av miljön Vattendraget Lappfjärds ås huvudfåra rinner genom Iivarinkylä, Storå kyrkby, Vanhakylä, Dagsmark samt Lappfjärds centrum och mynnar ut i Bottenhavet ca 10 km söder om Kristinestad. Avrinningsområdets storlek vid den planerade fiskvägen är ca 976 km 2, varav sjöarnas andel är 0,2 %. Flöden i Lappfjärds å har i medeltal 1980 2008 varit följande:
3 HQ 1/20 164 m 3 /s MHQ 97 m 3 /s MQ 12,8 m 3 /s MNQ 1,76 m 3 /s NQ 1,00 m 3 /s Vattenkvaliteten i Lappfjärds å blir sämre då man kommer till åns nedre lopp. Enligt den allmänna klassificeringen hör största delen av ån till klassen nöjaktig. Naturskydd Fiskebestånd Lappfjärds ådal ingår i Natura 2000 -nätverket och Lappfjärds å hör till det internationella skyddsprogrammet Project Aqua. Ån är skyddad mot energiekonomiskt kraftverksbyggande genom forsskyddslagen. Älvmynningen hör till programmet för skydd av fågelvatten. Inom avrinningsområdet finns flera områden som hör till skyddsprogrammen för myrar och åsar. En del av Lauhavuori nationalpark ligger inom avrinningsområdet. I Lappfjärds å förekommer alla vanliga fiskarter. Ån är fiskeriekonomiskt värdefull tack vare att havsöring, vandringssik, harr och nejonöga stiger upp i ån för att leka. Harr och öring förekommer också i ån som lokala populationer som inte vandrar. Öringstammen är värdefull även nationellt, eftersom den är en av vårt lands fem kvarlevande ursprungliga och reproducerande havsöringsstammar. Havsöringen har klassificerats som starkt hotad. Vandringssiken har klassificerats som sårbar, nejonöga och havsbestånd av harr som arter med lägre risk. Användning av området Beskrivning av konstruktionerna Intill ån ovanför Perusforsen finns två fiskodlilngsanläggningar som använder åns vatten. Inom åns avrinningsområde finns omfattande grundvattenområden och åvatten används även som hushållsvatten i små enheter. Harrens betydelse för fritidsfisket i ån är betydande. Speciellt i åns övre del är harren nästan den enda fångsarten. Havsöringsfiske förekommer främst under våren och hösten i åns nedre delar. Fångst av sik och nejonöga sker främst i åmynningen. I Lappfjärds ås huvudfåra finns åtta dammar, varav de flesta används endast delvis för energiproduktion. Ön Storholmen delar Perusforsen i två grenar. I öns övre del finns dammar i bägge fårorna och norr om den norra fåran börjar en kraftverkskanal. Den nuvarande fiskvägen som är belägen på dammens kraftverkssida fungerar inte i alla strömningsförhållanden för havsöringen och svagare fiskarter klarar inte alls av att stiga upp längs den.
4 Fiskvägen byggs på Storholmen. Öppningen placeras direkt nedanom kraftverksdammen. Fiskvägen består av en övre ca 13 m lång teknisk del och en nedre ca 20 m lång naturenlig del. Den tekniska delen är av slitsrännetyp i betong. Den består av fyra bassänger och fem slitsar. Bassängernas storlek är 3,0 m x 1,8 m. På dammarnas botten sätts en 0,20 m tjock stensättning. Fiskvägen kan stängas och vattnet vid behov pumpas bort för att granska och iståndsätta bottnen. Fiskvägen är dimensionerad att fungera för alla fiskarter då vattennivån vid dammen är N 60 +9,90 m N 60 +10,35 m. Då är öns flöde 1,0 m 3 /s 20 m 3 /s. Ifall vattennivån stiger högre, blir strömningshastigheten så hög att endast de kraftigaste arterna klarar av att stiga upp längs fiskvägen. Då vattennivån är N 60 +9,90 m är det beräknade flödet i fiskvägen 0,27 m 3 /s och då vattennivån är N 60 +10,35 m är det 0,58 m 3 /s. Fiskvägens naturliga del består av fem bassänger med stentrösklar emellan. Bassängernas längd är 3 5 m och bredd 4 6 m. Mellan bassängerna finns omkring 1,2 m breda lågvattenföringsöppningar genom vilka vattnet strömmar ca 0,4 m 3 /s. Då flödet i fiskvägen överstiger detta börjar vattnet flöda ut över stentröskeln. För att garantera att fiskvägen fungerar i olika flödessituationer gör man trösklar i forsen nedanom dammen så att vattennivån nedanom fiskvägen vid lågvattenföring är ca N 60 +8,60 m. Arbetena utförs vid lågvattenföring (juni augusti), då man med grävmaskin kan flytta behövligt material över den norra fåran till Storholmen. Största delen av arbetena kan utföras som torrarbete. Vid behov görs en arbetsdamm ovanför fiskvägens tekniska del för att trygga att gjutningsarbeten och anslutningen av konstruktioner till den ovanliggande fåran kan genomföras som torrarbete. Projektets verkningar Genom projektet uppnås fiskeriekonomisk nytta eftersom den hotade havsöringsstammens möjligheter att stiga upp till lekområdena i åns övre lopp och i biflödena tryggas. Nyttan är speciellt betydande för den ursprungliga reproducerande havsöringsstammen eftersom havsöringarna då kan stiga upp i ån vid alla flöden. Öringen och andra fiskarter kan således stiga upp i ån för att leka också sådana höstar och perioder då vattenföringen är tämligen låg. Fiskvägen möjliggör också för svagare simmare (harr, vandringssik och nejonöga) att vandra upp till områden ovanför Perusforsen. Projektet har inga negativa verkningar på de naturvärden, på vilkas grund området införlivats i Natura 2000 -nätverket. Fiskvägen har ingen inverkan på vattenkvaliteten eller flödesmängderna. Projektet försvagar inte Perusforsens naturtillstånd eller biodiversitet. Förutom den tekniska delen, byggs fiskvägen naturenligt, varför landskapet inte förfulas. På området förekommer inga skyddade växtarter. Eftersom fiskvägen förbättrar speciellt havsöringens möjligheter att sti-
5 ga upp till lekområdena i åns övre delar och härigenom ökar yngelproduktionen i ån, främjas åns betydelse för rekreation. Vid planeringen av fiskvägen har strävats efter en lösning vars inverkan på kraftverkets energihushållning är så liten som möjlig. Kraftverkets nominella effekt är ca 100 kw, årsenergin 0,4 GWh och fallhöjden 4 m. Kraftverket är konstruerat för en vattenföring på 3,5 m 3 /s. I beräkningen över fiskvägens inverkan på kraftverket har man bedömt att fiskvägen minskar elproduktionen vid flöden inom intervallet 2,3 3,8 m 3 /s. Man har utgått från att elproduktionen upphör vid flöden mellan 2,0 2,3 m 3 /s. Då blir den årliga minskningen av kraftverkets avkastning enligt beräkningarna 1 105 men med beaktande av att det i kraftverkets tillstånd ingår en bestämmelse gällande tryggande av fiskvandring, är skadan för kraftverksproduktionen rimlig. Inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Sökandena har anhållit om tillstånd att inleda arbetena innan beslutet vunnit laga kraft. Avsaknaden av en fungerande fiskväg vid dammen i Perusfors orsakar årligen skada för Storås havsöringsstam som är hotad t.o.m. nationellt. Arbetet med fiskvägen kan inledas utan att övriga former för nyttjandet av vattenområdet eller naturen eller dess användning orsakas avsevärt varaktigt men. Ifall tillstånd inte beviljas kan fiskvägen rivas och området återställas i ursprungligt skick. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristienstad och berett tillfälle att under tiden 5.6 6.7.2009 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har påpekat att sökanden med miljöcentralens stöd under flera år har försökt förhandla om en fungerande fiskväg, men inte kommit fram till en lösning som skulle tillfredsställa allas behov. Miljöcentralen har ansett att naturvärden på Natura 2000 -området inte kommer att försämras avsevärt till följd av projektet. Miljöcentralen har förordrat att tillstånd beviljas enligt förslagna tillståndsbestämmelser och att tillstånd beviljas för att inleda arbetena innan beslutet vunnit laga kraft. Eftersom fiskvägen byggs på land som torrarbete, behövs vattenkvaliteten inte övervakas kontinuerligt under arbetena. Ifall arbetet orsakar grumlighet i vattnet, bör grumlighetens vidd kartläggas och prov bör tas från projektets nedre vattendrag.
6 2) Perus Byaförening r.f. har yrkat att föreningen ersätts med 1 100 per år om den beräknade vattenmängden som avleds till fiskvägen är 330 l/s per år och en större ersättning ifall vattenmängden överstigs. Vidare har föreningen yrkat på en ersättning om 2 500 /månad för bortfall i vattenmängd som orsakar produktionsstop samt 1 250 /månad för inköp av el från stamnätet för egen användning, alltså 3 750 /månad. Byaföreningen har yrkat att inget vatten leds till fiskvägen vid lågvattenperioder. Byaföreningen har motsatt sig skarpt byggandet av fiskvägen och att arbetena inleds innan beslutet vunnit laga kraft. Byaföreningen använder egen ström bl.a. i lunchrestaurangen och i stugorna som hyrs ut. Ifall byaföreningen blir tvungen att köpa denna ström på fria marknaden kostar det dem 14 000 /år. Byaföreningen har konstaterat att den befintliga fiskvägen också fungerar bara den hålls i skick. Därför borde den främst iordningställas och underhållas, istället för att gräva sönder åbottnen, vilket medför uppgrumling av vattnet. Perus Byaförening r.f. har sedan år 2002, då byaföreningen köpte kraftverket, med hjälp av öppna dammluckor ombesörjt att fiskarna kan ta sig förbi dammarna vid högvatten. Dammluckorna stängs då vattenmängden i fåran minskat så mycket att fiskens uppstigning blivit omöjlig. Sedan byaföreningen började hålla dammluckorna öppna på våren har fisk funnits i Lappfjärds å. Harrbeståndet försvann år 1996 till följd av läckage från avloppsledningar. Byaförening har krävt att inget vatten släpps genom fiskvägen vid lågvattenstånd, eftersom fisken ändå inte har någon möjlighet att stiga från kraftverket till fiskvägen, en 400 m lång sträcka med en höjdskillnad på 3 m och vattenfårans bredd är 20 40 m. Fiskar hoppar inte mellan stenarna från kraftverket upp till dammen vid lågvattenstånd. Däremot ses både laxar och mindre fiskar hoppa över den höga delen av dammen då det finns tillräckligt med vatten. Byaföreningen har ansett att den och Perusborna lever i samverkan med fisklivet i ån och att byaföreningen med sitt sätt att sköta dammarna och vattennivåerna tar sitt ansvar för fiskens fortbestånd. Komplettering Förklaring Sökanden har 3.9.2009 förtydligat att tillståndet för kraftverket givet av Vasa läns guvernör 22.11.1916 fortfarande är ikraft och att det är på basen av detta tillstånd som Perus Byaförening r.f. idag bedriver kraftverksverksamhet. Sökanden har dessutom tillställt flygfotografier av området. Sökanden har 21.9.2009 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Beträffande 1) Västra Finlands miljöcentrals påminnelse har sökanden inte haft något att anmärka. Sökanden har beträffande 2) Perus Byaförening r.f.:s yrkande om ersättning för vattenmängden som avleds till fiskvägen konstaterat
7 att yrkandet är ogrundat. Enligt gällande tillståndsbeslut för kraftverksverksamheten skall vid behov fiskvägar byggas och underhållas av kraftverkets tillståndshavare. Byaföreningen har inte deltagit i finansieringen av fiskvägen och eftersom en fungerande fiskväg förutsätter vattenföring är det inte orimligt att byaföreningen kostnadsfritt överlåter den mängd vatten som behövs för att säkerställa fiskvandringen. Även yrkandena om ersättning för produktionsstopp och inköp av el är ogrundade. Sökanden har ansett att byaföreningens yrkande om att inget vatten skall ledas till fiskvägen under sommarens lågvattenföring och under vintern bör förkastas. Enligt en undersökning utförd i Lappfjärds å år 1999 sker invandringen av havsöring till ån under en lång tidsperiod, från våren till hösten. Därför är det viktigt att fisken fritt kan röra sig i ån även under sommarens lågvattenföring. I samband med byggandet av fiskvägen görs trösklar i forsen nedanom dammen vilket underlättar fiskens vandring till fiskvägen under lågvattenföring. Fiskvägen betjänar även vandringssik, harr, nejonöga och åns lokala fiskebestånd samt kräfta och upprätthåller övriga livsformer i forspartiet nedanom dammen, varvid vandringsmöjligheten bör säkerställas under alla årstider. För att möjliggöra lek samt rom- och yngelutveckling även i det forsparti som finns nedanom Perus är det nödvändigt att det på vintern till forsområdet kontinuerligt leds åtminstone den vattenmängd som planerats till fiskvägen. Sökanden har poängterat att dammen i Perusfors är ett av de mest betydande vandringshindren i ån och att den begränsar starkt den utrotningshotade havsöringens möjligheter att vandra till lekområdena uppströms från Perus. Till förklaringen har bifogats ett utlåtande av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet enligt vilket det är av största vikt för tryggandet av havsöringsbeståndet att fisken fritt kan vandra till lekområdena i åns övre lopp. Planering pågår även för fiskvägar i anslutning till de vandringshinder som finns nedanom dammen i Perus. Tillstånd att inleda arbetena innan beslutet vunnit laga kraft kan beviljas på grunderna framförda i ansökan. Den befintliga fiskvägen består av en kort betongkonstruktion med två dammar i vilka vattenflöde uppstår endast när vatten strömmar över dammen. Konstruktionen är otidsenlig och möjliggör endast begränsad fiskvandring vid högflöden. En ombyggnad skulle medföra omfattande och kostsamma rivnings- och byggnadsarbeten. Byaföreningen har motsatt sig att kostnadsfritt leda vatten till en fiskväg och därmed är inte heller till denna del förutsättningarna för en ombyggnad bättre än för en ny fiskväg. Byggnadsarbetena för den planerade fiskvägen kan till största del fullföljas som torrarbete, varvid effekterna på vattendraget blir minimala. Byaföreningens ombesörjning att fiskarna kan forcera dammarna vid högvatten är inte tillräckligt. Eftersom dammen i den vänstra åfåran hålls öppen endast under våren tryggas inte fiskvandringen under havsöringens huvudsaklika lekvandring som sker under sommaren och hösten.
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser 8 Miljötillståndsverket beviljar Österbottens arbets- och näringscentral tillstånd till byggande av en fiskväg i Perusforsen i Lappfjärds å Storån på ön Storholmen på fastigheten Åback RNr 22:46 och till att stensätta forsen nedströms fiskvägen på det samfällda vattenområdet RNr 876:2 i Lappfjärds by i staden Kristinestad på den plats som utmärkts i den till ansökan bifogade översiktsritningen i skala 1:2 000, daterad 1.11.2007 samt till avledande av vatten till fiskvägen. Miljötillståndsverket beviljar tillståndshavaren ständig nyttjanderätt till det för byggande och underhåll av fiskvägen behövliga området på den av Perus Byaförening r.f. ägda fastigheten Kvarnudd RNr 21:153 i Lappfjärds by i staden Kristinestad. Området anges i bilaga 2 till detta beslut. Byggandet av fiskvägen och avledandet av vatten till den då det sker i enlighet med tillståndsbestämmelserna, kan inte på förhand sett anses förorsaka skada, men eller annan förlust av förmån som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Fiskvägen skall byggas i enlighet med planritningen i skala 1:300, längdsnittsritningarna i skala 1:1 000 och 1:500 samt tvärsnittsriktningarna i skala 1:20 och 1:50, alla daterade 1.11.2007, så att då vattenivån vid dammen är N 60 + 9,90 m, får flödet i fiskvägen vara högst 0,27 m 3 /s. Då vattennivån är N 60 + 10,35 m, får flödet i fiskvägen vara högst 0,58 m 3 /s. 2) Byggnadsarbetena skall utföras möjligast kontinuerligt och så att vattenområdet och dess användning samt fiskarna förorsakas så litet men och störning som möjligt. Arbetena skall utföras så att vattnet grumlas så litet som möjligt. 3) Av Västra Finlands miljöcentral godkända små strukturella ändringar som förbättrar fiskvägens funktion kan göras. Ifall fiskvägens flöden avviker väsentligt från de planerade skall fiskvägens struktur ändras på ett av miljöcentralen godkänt sätt så att de planerade flödena förverkligas. 4) Byggnadsplatsen skall sedan arbetena slutförts bringas i sådant skick att den passar in i omgivningen. 5) Tillståndshavaren skall kontrollera fiskvägens funktion och dess flöden på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Kontrollre-
9 sultaten skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad inom den i kontrollprogrammet utsatta tiden. Förslag till kontrollprogram skall tillställas miljöcentralen minst tre månader innan fiskvägen tas i bruk. Ifall kontrollen påvisar brister i fiskvägens funktion skall tillståndshavaren vidta åtgärder för att avlägsna bristerna. 6) Tillståndshavaren skall utse en person som sköter övervakningen av fiskvägen, vars namn och kontaktuppgifter skall tillställas Västra Finlands miljöcentral. 7) Tillståndshavaren är skyldiga att fortsättningsvis underhålla fiskvägen. 8) Skada och men, som eventuellt förorsakas av arbetenas utförande, skall utan onödigt dröjsmål ersättas vederbörande rättsinnehavare, såvida annorlunda ej överenskommes. 9) Byggnadsarbetena skall påbörjas inom två år och till väsentliga delar slutföras inom fem år efter att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att tillståndet och den beviljade nyttjanderätten annars förfaller. 10) Tillståndshavaren skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av arbetena till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad. Sedan byggnadsarbetena slutförts, skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas miljötillståndsverket samt ovan nämnda myndigheter. Motivering Byggandet av fiskvägen är nödvändigt för att fiskarna i Lappfjärds å vid alla flödesförhålladen skall kunna ta sig förbi Perusfors dammen och vandra till lekområdena högre upp i ån. Fiskvägen är framför allt behövlig för att den hotade naturligt reproducerande havsöringen skall kunna stiga till lekområdena. Fiskvägen gynnar även bland annat bottendjur och flodpärlmusslan. Fiskvägen förbättrar också möjligheterna till rekreationsanvändning av ån. Den planerade fiskvägen ersätter den befintliga fiskvägen som inte fungerar på ändamålsenligt sätt. Då fiskvägen byggs enligt tillståndsbestämmelserna uppskattas den ej på förhand sett förorsaka skadliga förändringar för miljön. Byggandet kan orsaka tillfällg uppgrumling av vattnet som försvinner då fiskvägen är färdigt byggd. Fiskvägen byggs som torrarbete, vilket betydligt miskar den eventuella uppgrumlingen. Fiskvägen kan inte anses minska naturskönheten, kulturvärdena, trivseln i omgivningen eller möjligheterna att nyttja vattenområdet för rekreation mera än vad som är nödvändigt för att det åsyftade resultatet kan uppnås.
10 Eftersom havsöringsstammen i Lappfjärds å klassificerats som hotad, anser miljötillståndsverket att fiskvägen är påkallad av allmänt intresse. Därmed kan nyttjanderätt till de av Perus Byaförening r.f. ägda till projektet behövliga områdena beviljas. Beträffande de övriga områdena som behövs för byggandet och underhållandet av fiskvägen har tillståndshavaren redan erhållit nyttjanderätt genom avtal med fastighetsägarna. Guvernören i Vasa Län har 22.11.1916 beviljat tillstånd för byggande av kraftverksdammar i Perusforsen. I tillståndet har fastlagits att tillståndshavaren skall bygga en fiskväg i ån ifall det i framtiden blir nödvändigt. På basen av det som framförts ovan har byggandet av en fiskväg nu blivit nödvändigt. På basen av guvernörens beslut hör byggandet av fiskvägen, som innefattar både byggande av fiskvägen och avledande av vatten till den och underhållandet av fiskvägen, till tillståndshavarens skyldigheter. Eftersom TE -centralen som byggnadsandel finansierar, bygger och underhåller fiskvägen, återstår för tillståndshavaren att överlåta den behövliga mängden vatten. Fiskvägens byggnadskostnader har uppskattats vara ca 41 000 euro. Enligt ansökan används kraftverket i nuläget inte då flödet är under 2,0 m 3 /s. Då fiskvägen fungerar skulle kraftverkets användning upphöra då flödet är 2,3 m 3 /s. Då flödet är 2,3 3,8 m 3 /s minskar vattnet som leds till fiskvägen kraftverkets avkastning. Enligt kraftverkets ägare används kraftverket dock vid alla flöden, vilket är grunden för följande beräkning. Åren 1980 2008 har åns flöde enligt en reviderad beräkning i medeltal under 106,96 dygn varit mindre än 3,8 m 3 /s. Kraftverkets effekt är följande, P = 8,3 x Q x H, där P = effekt (kw) Q = flöde (m 3 /s) H = fallhöjd (m) Avledande av vatten till fiskvägen minskar kraftverkets effekt ca 10 kw per år (8,3 x 0,3 m 3 /s x 4 m) och avkastning med i medeltal 25 670 kw per år (106,96 d/a x 24 h/d x 10 kw). Då värdet för en kilowattimme är 0,06 euro, är avkastningsförlusten ca 1 540 euro per år. Avkastningsförlusten är inte oskälig. Eftersom kraftverkets tillståndshavare enligt det ikraftvarande tillståndet är skyldig att bygga och underhålla en fiskväg ifall det visas vara nödvändigt, är Perus Byaförening r.f. inte berättigad till ersättning för varken förlusten av vattenkraftverkets avkastning eller för det område till vilket tillståndshavaren beviljats ständig nyttjanderätt. Med beaktande av det som ovan sagts är nyttan som fås av fiskvägen betydande i förhållande till de skador, men eller andra förluster
11 av förmåner som den eventuellt förorsakar speciellt sett ur allmän synpunkt. Lagrum 2 kap. 3, 6 2 mom. och 8 vattenlagen Tillstånd att inleda arbeten Miljötillståndsverket beviljar Österbottens arbets- och näringscentral tillstånd att inleda de i ansökan avsedda arbetena innan beslutet vunnit laga kraft. Ifall tillståndet med anledning av ett eventuellt ändringssökande förvägras eller bestämmelserna i det ändras, skall tillståndshavaren ofördröjligen återställa förhållandena så att de blir likvärdiga med de tidigare eller överensstämmer med det lagakraftvunna beslutet. Motivering Lagrum Avsaknaden av en fungerande fiskväg vid dammen i Perusforsen orsakar kontinuerligt skada för Lappfjärds ås havsöringsstam som är hotad. Arbetena kan inledas utan att övriga former för nyttjande av vattendraget eller naturen eller dess funktion orsakas avsevärt varaktigt men, om tillstånd förvägras eller tillståndsbestämmelserna ändras till följd av ändringssökande. Arbetena och åtgärderna som skall utföras är sådana att förhållandena till väsentliga delar kan återställas så att de blir likvärdiga med de tidigare, såvida tillstånd förvägras eller bestämmelserna i tillståndet ändras. 2 kap. 26 vattenlagen Utlåtande om påminnelser och yrkanden HANDLÄGGNINGSAVGIFT Påminnelserna och yrkandena har beaktats på det sätt som framgår ur motiveringarna ovan. 2 300 euro Motivering För beslutet uppbärs i enlighet med miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och bilagan till nämnda förordning, den avgift som stadgats för inrättande av fiskväg.
12 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta över nyttjanderättsområdet Birgitta Vauhkonen Juha Helin Pertti Seppänen Pamela Westerlund I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Juha Helin (granskande ledamot) och Pertti Seppänen. Ärendet har föredragits av föredragande Pamela Westerlund. PW/tr
BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 11.1.2010. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket och Södra Finlands regionförvaltningsverk Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor t.o.m. 31.12.2009 och fr.o.m. 1.1.2010 till Södra Finlands regionförvaltningsverk, ansvarsområdet för miljötillstånd Helsingfors verksamhetsställe. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation för Västra Finlands miljötillståndsverk och ansvarsområdet för miljötillstånd vid Södra Finlands regionförvaltningsverks Helsingfors verksamhetsställe besöksadress: Stinsgatan 14, 00520 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: (växel) 020 610 121 telefax: (09) 726 0233 e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.
KARTA ÖVER NYTTJANDERÄTTSOMRÅDET BILAGA 2 Den beviljade nyttjanderätten märkt med rött.