Teoretiska perspektiv 2 Rickard Mikaelsson, FD 1
Teoretiska perspektiv 2 Föreläsningen ska handla om fyra alternativa teoriskolor som kan tillämpas i studiet av Internationella relationer. 1. Marxismen 2. Konstruktivism 3. Feminism 4. Post-modernism 2
Teoretiska perspektiv 2 Marxismen 3
Marxismen Marxismen, liksom liberalismen, är mer av en ideologi än en teori om internationella relationer. En rad teorier om internationella relationer har dock utvecklats på grundval av marxismen. Grundantagandet är att organiserad produktion av samhällsnyttigheter är stommen för varje samhälles uppbyggnad. Den politik som förs inom dessa stater tar sin utgångspunkt i denna struktur och utspelar som en klasskamp mellan olika sociala klasser. Enligt marxismen så präglas internationella relationer av samma struktur och klasskamp. Det kapitalistiska systemet har lett till västerländsk imperialism där resurser överförs från den fattiga delen av världen till den rika. Klasskampen står mellan den rika världen och den fattiga, där krig kan förklaras som kapitalismens försök att maximera sin vinster och påtvinga sin ordning på länder som motsätter sig strukturen. 4
Marxismen Traditionellt så har marxismen hävdat att all politik, nationell som internationell, bör förstås som en klasskamp. Klasskampen står om kontrollen över staten och över produktionsmedlen. Den klass som kontrollerar produktionsmedlen kontrollerar även staten, som används för att främja den härskande klassens intressen. Krig har med den utgångspunkten förklarats på två sätt. Antingen som en konflikt mellan olika rivaliserande kapitalistiska stater (WW1), eller då som en kraftmätning mellan kapitalistiska stater och socialistiska stater (Korea, Vietnam, kalla kriget). Moderna marxister hävdar att staten inte enbart ska ses som en våldsapparat. Istället så ses staten som en arena för klasskamp, där olika klassintressen vid olika tillfällen har olika inflytande över den förda politiken. Staten är därmed inte neutral, utan dess roll skapas av styrkeförhållandet mellan olika klasser. 5
Marxismen Imperialismteorin: Slutfasen på kapitalismen enligt Lenin (1917). Strävan efter maximering av vinster och inbördeskonkurrens har lett till monopolkapitalism och skapandet av en finansoligarki. Sned inkomstfördelning, arbetarna kan inte konsumera, kapitalisterna kan inte konsumera, inga nya territorier att upptäcka eller att kolonisera, driver dem att försöka erövra nya marknader och territorier på någon annan finansoligarks bekostnad. Detta leder till spänningar och konflikter mellan kapitalistiska stater. Exempelvis WW1. 6
Marxismen Beroendeskolan: Mer sentida marxistisk teoribildning som bygger på imperialismteorin och försöker förklara tredje världens underutveckling genom den beroendeställning som dessa länder (periferin) hade intagit i förhållande till de kapitalistiska länderna (centrum) Beroendeskolan menar att kapitalister i centrum har allierat sig med kapitalister i periferiländerna och samarbetar för att exploatera landets tillgångar. Denna relation hindrar utveckling i periferin. Lösningen, enligt beroendeskolan, är att periferin måste bryta med världsmarknaden och själv ta kontroll över sin ekonomiska utveckling. 7
Marxismen Kommunikation C C P Dominans P C C P C P C C P P P Penetrering Fragmentering Vertikal arbetsfördelning 8
Marxismen 9
Marxismen Wallersteins världssystemsteori; två former av världssystem, världsimperium och världsekonomi. I världsimperium avgörs frågor om resursfördelning genom beslut. I världsekonomier avgörs frågor om resursfördelning genom marknaden. Oavsett system så blir resultatet det samma, resurser överförs från periferi till centrum. Wallerstein hävdar att världen sedan 1500-talet präglats av en världsekonomi som är ständigt expanderande. Drivkraft, kapitalismens behov av att ackumulera kapital. 10
Marxismen Wallerstein lägger till en nivå till beroendeskolan och Lenins periferi och centrum, nämligen semiperiferin. Semiperiferin har en egen industriell bas, men i allmänhet ett auktoritärt styra och lägre teknologisk utvecklat. Kan tillgodose centrum med billig arbetskraft om lönerna pressas uppåt i periferin. Möjlig lokaliseringsort för industrier i centrum som inte kan göra tillräckligt stora vinster på hemmaplan. Roll som buffert och stabilisator. Öst- och Central Europa har länge ansetts som semiperiferi, även om det håller sakta på att ändra sig, och man kan säga att Kina befinner sig i den positionen. 11
Marxismen Marxismen hade förväntat sig en revolution i de kapitalistiska länderna, som inte kom. Marxismen, genom främst Gramsci, har försökt förklara detta genom att utgå från begreppet hegemoni, vilket syftar på en maktstruktur som dominerar det internationella systemet och som går att knyta till systemets viktigaste aktör. Upprätthålls inte enbart av tvång, utan även av samtycke. Socialisering (media, kyrka, skolan o.s.v.), därför ingen revolution. Arbetarna i de västerländska har även givits en tillräckligt hög levnadsstandard för att dämpa eventuella tankar på revolution. Mot hegemonisk kamp, grundad i civil samhället, när rådande produktionsförhållanden inte är tillräckliga. 12
Marxismen Case: Iraq-kriget (2003). Motiverat av ett behov att säkra oljetillgångar. WTO och liberaliseringen av världshandeln, pådrivs av centrum i ett försök att säkra tillgången av resurser i periferin. Den ökande sociala frustrationen bland arbetarklassen i västvärlden, orsakad av globaliseringen, kanske kan ses som ett första steg i hegemonikampen. 13
Marxismen Främsta kritiken mot marxismen. 1. Marxismen har ofta haft fel i sina förutsägelser, exempelvis rörandes kapitalismens fall. Kapitalexporten som Lenin förutspådde skulle gå till kolonierna har även i hög grad gått till andra högteknologiska industriländer. Sönderfallet av Sovjetunionen. 2. Svårigheter att förklara varför krig uppstår mellan socialistiska länder. 3. Svårigheter att formulera en klassanalys för samhällen där den industriella arbetarklassen stadigt minskar. Var ligger skiljelinjerna i sådana samhällen? 14
Teoretiska perspektiv 2 Konstruktivism 15
Konstruktivism Konstruktivismen har under 1990-talet växt fram som ett allt vanligare analysverktyg inom studiet av Internationella Relationer. Konstruktivismen fokusera på immateriella fenomen, som identitet, kultur, intressen, språk och idéer som social konstruktioner. Dessa formas och utvecklas i interaktion mellan människor. Konstruktivistiska studier fokuserar exempelvis på språkets betydelse i säkerhetspolitiken, den internationella spridningen av demokrati och mänskliga rättigheter, och socialiseringsprocessen som återfinns inom den Europeiska integrationsprocessen (Europeanisation) Det centrala utgångspunkten för konstruktivismen är att aktörers identitet och intressen är inte givna. De är socialt konstruerade och flexibla i både tid och rum. 16
Konstruktivism En stat kan ha olika intressen i olika sammanhang. Staters identiteter måste därför problematiseras för att kunna förstås. Betoningen av sociala konstruktioner lyfter fram att en nationell identitet formas i människors medvetande genom ett socialt samspel. Föreställningen måste få ett kollektivt genomslag, och ska inte förstås som en enskild individs tolkning. Samhällen bygger ofta på olika former av sociala normer som styr samspelet mellan individer, så kallade informella institutioner. Hur man skakar hand, vem som går först ombord på bussen, o.s.v. Konstruktivismen hävdar dock att det finns en materiell verklighet, uppbyggd på råa data ; jorden är rund, människor andas luft, Sverige har en befolkningsmängd på cirka 9 miljoner. Allt detta gäller oavsett vad folk tycker, tänker och säger. Mellanposition mellan postmodernister och rationalister. 17
Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden Världen består av både materiella och sociala verkligheter. Berg, vatten, datorer och mikroorganismer är exempel på materiella verkligheter. Kulturer, identitet, normer, språk och institutioner är exempel på sociala verkligheter. Sociala verkligheter är sociala konstruktioner, dvs. de växer fram och ges innebörd i samspel mellan människor. Materiella verkligheter är inte sociala konstruktioner, men människors föreställningar om materiella verkligheter är det. Sociala konstruktioner är föränderliga. Därför kan exempelvis identitet, kulturer och intressen inte tas för givna. De bör istället ses som situationsbetingade. 18
Konstruktivism Den sociala verkligheten däremot är inte byggd på råa fakta. Den kan endast nås genom tolkning. Dessa tolkningar är viktiga för att förstå identiteter, kulturer, normer och språk. Faktorer som har en betydande påverkan på mänskligt interagerande, och därmed även på internationella relationer. Språk är exempelvis inte enbart ett kommunikationsmedel, det är även en maktfaktor eftersom språket kan kategorisera, fördöma och legitimera. Språk används exempelvis för att mobilisera människor att gå ut i krig. Konstruktivismen kan på detta sätt lyfta fram sociala strukturer, som institutioner, kulturer, och normer, och deras inflytande på aktörers agerande. Gränser och staters suveränitet bygger exempelvis enbart på sociala strukturer. 19
Konstruktivism Även om försök har gjort att formulera en generell konstruktivistisk teori så präglas teoriskolan fortfarande av mångfald. Det finns dock gemensamma drag, exempelvis fokus på en sociala verkligheten. Det finns även en gemensam syn på intressen. Konstruktivister menar som sagt att intressen inte kan tas för givna, utan är situationsbetingade. Ett annat gemensamt drag är fokus på normer, regler och principer, och deras inflytande på mänskligt agerande. Konstruktivismen menar även att det inte går att skilja aktörer från struktur. Aktörens beteende påverkas direkt av den sociala kontext som denne befinner sig i. Aktören har även möjlighet att påverka strukturen, att omformulera strukturen, på ett sätt som exempelvis är omöjligt i realismen. Wendts kända artikel från 1992 betonar exempelvis detta redan i sin titel anarchy is what states makes of it. Det är dock viktigt att förstå att sociala strukturer inte ändras över natt, utan skapas över tid. 20
Konstruktivism Istället för betrakta strukturer som begränsande, som exempelvis realister, försöker därför konstruktivister att förstå relationen mellan strukturer och aktörer, och hur de påverkar varandra. Många konstruktivister arbetar även utifrån ett perspektiv att förståelse av aktörers agerande kan endast förstås från insidan. Social mening skapas i människors medvetande, och man måste försöka nå förståelse av denna process och hur faktorer i den sociala och materiella verkligheten påverkar denna process. Eftersom man aldrig kan nå full insikt, så tvingas forskaren göra tolkningar och bedömningar. Konstruktivister har arbetat med att öka förståelse runt en mängd olika IRfrågor. Kalla krigets slut har exempelvis förklarats av konstruktivister genom att lyfta fram att Gorbatjov hade ändrat uppfattning om det kommunistiska systemet. Han var inte låst av en statisk Sovjetisk identitet utan nya perspektiv på hur det kommunistiska systemet kunde fungera hade påverkat honom och därefter den officiella Sovjetiska politiken. 21
Konstruktivism Konstruktivister har även försök förklara de våldsamma konflikter som uppstod på Balkan efter Titos död. Då etniska grupper som levt som grannar i årtionden plötsligt var beredda att genomföra etnisk rensningar. Sociala och etniska identiteter, nationalism, och språkets makt att kategorisera och fördöma var här centralt. På samma sätt hade Saddam Hussein framtvingat en Irakisk identitet som sönderföll efter etniska och religiösa skiljelinjer efter USA:S invasion 2003. Under kalla kriget så fruktade de olika blocken varandras ideologier. Amerikansk musik ansåg dekadent i Sovjet och i USA så bedrevs periodvis en hetsjakt på kommunistsympatisörer. Konstruktivismen förklarar detta agerandet både som en rädsla för att den rådande identiteten skulle undermineras av dessa tankeströmmar, men även som ett sätt att mobilisera bakom den önskade ideologin. Genom att peka ut vilka fienden är så markerar du även vem som är att betrakta som vän. Ett vi och dom tänkande. Detta återspeglas även i mer modern politisk retorik, ondskans imperium och ondskans axelmakter. 22
Konstruktivism Köpenhamnsskolans teori om säkerhetisering bygger på dessa tankegångar. Att säkerhetisera bygger på att beteckna något som ett existentiellt hot. På denna grund kan sedan en rad extraordinära åtgärder tas, exempelvis sekretess, intrång i den personliga integriteten, skapandet av fångläger, samt skapandet av acceptans för tortyr. The war on terror. Al-Qaida kan även anses använda sig av säkerhetisering när de mobiliserar stöd i kampen mot USA. Genom att utmåla en fiende så mobiliserar man stöd i sin kamp. Andra konstruktivistiska studier har fokuserat på identiteters betydelse för EU:s och Natos östutvidgning, Ryssland agerande i Kaukasus, den amerikanska utrikespolitiken. Konstruktivismen har gett förnyad uppmärksamhet till betydelsen av socialiseringsprocesser, och därmed givit ett bidrag till kunskapen om institutionalisering, allianser och internationell integration. 23
Konstruktivism Främsta kritiken mot konstruktivismen. 1. Försöket att bygga broar mellan rationalismen och postmodernismen har mötts med kritik. Båda läger ser konstruktivismen som en omöjlig kompromiss. Världen kan inte både uppfattas som en realitet bortom språk och tanke, och samtidigt som en social konstruktion. Svaret är att det finns två verkligheter, vilket kritikerna inte verkar förstå. 2. Rationalisterna menar även att den kritik som kommer från konstruktivisterna inte är speciellt allvarlig. De menar att mycket av det som konstruktivisterna framhäver, som identitet o.s.v. skulle kunna införlivas i rationalismen. Vissa konstruktivister verkar dela den uppfattningen. 3. Postmodernisterna menar att konstruktivisterna urvattnar betydelsen av sociala konstruktioner och går positivismens ärenden. De betraktar konstruktivismens teorier och analyser som outvecklade och stundtals banala. 24
Teoretiska perspektiv 2 Feminismen 25
Feminismen Feminismen anser att kön är en fundamental samhällelig struktureringsprincip som inte bara påverkar den privata sfären men även den offentliga. Alla typer av sociala relationer påverkas av denna struktureringsprincip, vilket tidigare teorier har missat att uppmärksamma. Feministisk forskning är normativ i att den anser att det finns en könsmaktsordning där män är strukturellt överordnade kvinnor, och en feminist strävar att ändra denna struktur. Som teoretiskt analysverktyg för studiet av internationella relationer så är det feministiska perspektivet relativt nytt. Fältet initierade på 1980-talet som en kritik mot främst realismen, som de ansåg vara ofullständig i sin analys. Det feministiska perspektivet utvecklades vidare under 1990-talet och har idag ett allt bredare genomslag. 26
Feminismen Feminismen menar att både realismen och liberalismen har bortsett från kön som analytisk kategori och istället utgått från mannen i utformningen av deras respektive konceptuella ramverk. Kön har därmed även osynliggjorts i deras analyser. De finns olika feministiska inriktningar, men det som förenar dem är ambitionen att förstå maktrelationer mellan könen samt intresset för hur det kvinnliga och manliga konstrueras. Det feministiska perspektivet har används för att analysera diplomati, internationella konflikter, och globaliseringen. Den feministiska teorin hävdar att det beteenden och egenskaper som förknippas med manligt och kvinnligt inte är jämbördigt, utan att typiska manliga egenskaper värderas konsekvent högre än det som förknippas med det kvinnliga könet. Detta är grunden för könsordningens maktdimension. 27
Feminismen Den feministiska teorin kritiserar realismen, liberalismen, och marxismen med att arbeta med en positivistisk kunskapssyn där mannen är normen, att dessa teorier inte alls är objektiva. Positivismen anser att det finns en självständig materiell verklighet som forskaren, som en självständig och opåverkbart subjekt, kan observera. Den feministiska forskningen menar att den bilden är falsk, att dessa teorier har skapats baserat på mäns, och inte kvinnors, politiska vardag Den feministiska forskningen präglas av att vara postpositivistisk, vilket betyder att forskaren är präglad och en integrerad del av det samhälle som forskaren försöker studera. En feministisk forskare ska därför reflektera över sin sociala kontext och den maktposition som han/hon har i relation till studieobjektet. Den empiriska feministiska forskningen har försökt synliggöra kvinnors roll i internationella relationer. Studier har visat att kvinnor generellt har andra positioner än män och att kvinnor strukturellt underordnas och utnyttjas inom internationell politik. Den klassiska diplomatins behov av en diplomathustru, acceptansen för prostitution vid amerikanska militär baser. 28
Feminismen Annan feministisk forskning har visat på hur fattiga kvinnor utnyttjas inom hushållsarbete, genom migration, som en del i globaliseringsprocessen. Den globala sexturismen är en annan dimension som har lyfts fram, hur kvinnor i fattiga utvecklingsländer utnyttjas främst av rika västerländska män, vilket därmed upprätthåller neokoloniala maktstrukturer. En annan fråga som givits en hel del betydelse inom feministisk forskning är varför kön inte har uppfattats som relevant i de traditionella teorierna. Enligt feminismen ligger förklaringen till stor del i att man envisats med att betrakta staten som den relevanta analysenheten. Med denna utgångspunkt för människor inget större utrymme och kön blir irrelevant. En annan förklaringsgrund har ansetts vara uppdelningen i olika analysnivåer (individ, stat, och system), där var och en har sin egen förklaringskraft. Kopplingar har dock inte gjorts mellan dessa nivåer vilket skulle blottgöra beroendeförhållanden, underordning, och exploatering. 29
Feminismen Feministiska analysera av den globaliserade ekonomin lyfter fram kvinnors underordnande. Detta kan fastställas genom empiriska studier. Kvinnor tjänar i genomsnitt bara två tredjedelar av mäns inkomster i samma sektor. Kvinnor är i majoritet bland de deltidsanställda i världen. 70 procent av de fattigaste människorna i världen (de som lever på mindre än 10 kr/dag) är kvinnor. 30
Feminismen Den feministiska forskningen menar att dessa tendenser visar att könsmaktsordningen kommer till uttryck i den ekonomiska sfären. Kvinnor betraktas inte som familjeförsörjare. Snarare komplement och temporärt i relationen till mannens arbete. Vilket kan användas för att rättfärdiga lägre löner och deltidsarbete. Globaliseringen har även orsakat nedskärningar i den offentliga sektorn i många länder. Detta leder till ökad arbetslöshet för kvinnor. Istället läggs oavlönat hushållsarbete på deras lott, och det skapar ett beroendeförhållande inom familjen. Globaliseringen har bidragit till att skapa en internationell tjänsteklass, bestående främst av kvinnor från fattigare utvecklingsländer, som migrerar för att utföra lågavlönat hushållsarbete och andra servicejobb i rikare länder. 31
Feminismen Precis som marxismen så ser feminismen ett exploaterande beroendeförhållande mellan centrum och periferi, nord och syd. Feministerna menar dock att marxisterna har missat att de främsta förlorarna av detta beroendeförhållande är kvinnor i de fattiga länder medan de främsta vinnarna är män i de rikare länderna. Sexturismen, post-order fruar, och trafficking är andra dimensioner av samma beroendeförhållande och könsmaktsordning. Kvinnor påverkas dock olika av globaliseringen beroende på om de tillhör periferin eller centrum. Medan kvinnor i periferin tillhör de stora förlorarna så har kvinnor i centrum gjort betydande vinster. Nya möjligheter till utbildning, ekonomiskt oberoende och politiskt engagemang. Den postkoloniala feminismen menar därför att det inte går att generalisera om hur globaliseringen har påverkat kvinnor. 32
Feminismen Kvinnor har generellt en undanskymd roll i samband med internationella konflikter. Det är främst män som går ut i krig medan kvinnor istället utför diverse stödjande funktioner. Varför? En del feminister menar att förklaringen finns att finna i diskriminerande lagstiftning som förhindrar kvinnor från att göra militär karriär. Andra menar att män är av naturen mer krigiska medan kvinnor är mer fredliga. Dessa grupperingar brukar lyfta fram kvinnors starka kopplingar till olika fredsrörelser som bakomliggande förklaringar, och de fostrande och vårdande kvinnliga egenskaperna. De poststrukturella feministerna dock att könsmaktsordningen är en social konstruktion där en könad militarism är inbyggd i konstruktionen av stater. Det som är viktigt, att säkra statens fortlevnad, det görs av män. Detta har även föranlett att militären kan prioriteras högre än mer vårdande sektorer, som anses kvinnodominerade. 33
Feminismen Det finns tecken som antyder att denna bild håller på att förändras. Många försvar betonar numera fredsskapande eller fredsbevarande insatser. Samtidigt har militären öppnats för kvinnor och man har börjat frångå den klassiska bilden av den manliga krigaren. I den nya militären så kan kvinnor ha större framgång, eftersom de anses bära egenskaper som passar mot de nya uppdragen. Kvinnliga soldater på fredsbevarande uppdrag upplevs ofta som mindre provocerande än män, eftersom de inte ses som riktiga soldater. De har även enklare att föra dialog med den kvinnliga delen av befolkningen. Det finns dock undantag, där kvinnliga soldater snarare upplevs som provocerande (talibaner) 34
Feminismen Främsta kritiken mot feminismen. 1. Kritiker till feminismen menar att teoribildningar om internationella relationer inte ska fokusera på individer och deras relationer. Teorierna ska istället fokusera på det globala systemet och det inflytande som strukturer har på kollektiva aktörer som stater. 2. En annan kritik menar att utgångspunkten, att kön spelar roll, aldrig kan falsifieras. Om man utgår i sin analys från att kön spelar roll så kommer kön att spela en roll i resultaten. Könets betydelse har snarare en tendens att överbetonas. 3. Kritiker menar även att uppdelningen och generaliseringen runt män och kvinnor som homogena grupper är alldeles för grov. Det finns enorma skillnader inom dessa grupper som förbises genom en sådan uppdelning. 35
Teoretiska perspektiv 2 Postmodernism 36
Postmodernism Postmodernismen, eller poststrukturalism, betonar i likhet med konstruktivismen sociala konstruktioner betydelse. Den går dock ett steg längre och menar att det inte finns någon betraktbar verklighet som inte är socialt konstruerad. Med andra ord, det finns ingen objektiv materiell värld som en forskare kan studera. Vår förståelse av verkligheten är alltid präglat av sociala diskurser. Inom studiet av internationella relationer så har postmodernismen bidrag med en problematisering av centrala begrepp som staten, suveränitet, anarki, gränser, o.s.v. Rötterna till postmodernismen går att finna hos filosofer som Nietzche och Heidegger. Framträdande bidrag till teoriskolan gjordes av Foucault och Derrida. Ett ifrågasättande av värdet av vetenskapen och dess strävan efter objektiv kunskap och sanning. Subjektets död, allt är socialt konstruerat. 37
Postmodernism Enligt postmodernismen så finns det inga dolda sanningar som kan upptäckas. Allt som vi tror oss veta är kopplat till en speciell diskursiv kontext. Starkt kritisk mot tanken att heltäckande teorier kan skapas. Diskurser kan reflektera olika sanningar, och vilken sanning som reflekteras beror ofta på maktförhållanden. Den största makten är att få en diskurs att framstå som den enda sanningen. Vetenskapen är en sådan diskurs, som reproduceras och vidmakthåller etablerade sanningar. Aktörer fastnar i dessa dominerande diskurser. Postmodernisterna förnekar inte att det finns en fysisk, materiell verklighet oberoende av våra sinnen. Det menar dock att vi inte har tillträdde till denna verklighet. Vår förståelse av den materiella verkligheten filtreras alltid genom speciella diskurser. I kontakt med en historiebeskrivning eller analys av en världslig händelse ställer en postmodernist därmed sig själv exempelvis följande frågor: Vem har makt? Hur är denna makt utövad? För vilket syfte? Vilka speciella maktrelationer ger denna historia uttryck för? 38
Postmodernism En diskurs är enligt Foucalt ett system of thoughts composed of ideas, attitudes, courses of action, beliefs and practices that systematically construct the subjects and the worlds of which they speak. Språket speglar inte verkligen, språket skapar verkligheten. Språket förmedlar en sinnesupplevelse av en upplev diskurs och denna förmedling har en inbyggd maktaspekt eftersom den påverkar mottagande parts förståelse av samma sociala verklighet. Postmodernismen tillämpar oftast en dekonstruktiv metodologi, där empiri dekonstrueras i jakt på underliggande strukturer, referencer, utgångspunkter, och interna motsättningar. Dubbel läsning. Hur den sociala verkligheten skapas, utifrån vilka utgångspunkter, och med vilka målsättningar. 39
Postmodernism Postmodernismen menar att världsliga objekt aldrig kan tala för sig själv. Objekt har aldrig en självklart egenvärde som betraktar kan observera. Objektet tolkas, och därmed skapas, istället genom betraktelsen. Det finns därför ingen objektiv historiebeskrivning, utan bara tolkningar och bedömningar av historiska händelser. Postmodernismen undersöker istället olika tolkningar av världsliga objekt och vilka konsekvenser som appliceringen av en tolkning över annan tolkning har. Postmodernister problematiserar på detta sätt olika samhällsproblem, och undersöker hur diskurser har framträtt för att förklara problemet och olika lösningar till problemet. 40
Postmodernism Enligt postmodernisterna så bör inte staten tas som en naturlig utgångspunkt för studiet av internationella relationer. Staten är, enligt postmodernisterna, inte en enhetlig aktör utan snarare ett uttryck för olika, konkurrerande, interna krafter som agerar i statens namn. Staten är aldrig en avslutad process utan i ständigt skapande. Detta kommer till uttryck både i den nationella och utrikespolitiska dialogen, där statens gränser ständigt omförhandlas och övervakas. Enligt postmodernisterna så sker skapandet av staten, och ett vi, samtidigt som skapandet av ett externt dom. Muslimer som ett homogent fientligt andra inom amerikansk utrikespolitik, vilket sedan rättfärdigar statens agerande för att skydda sig (liknande resonemang som inom konstruktivismen). 41
Postmodernism En av skiljelinjerna mellan postmodernismen och konstruktivismen är att konstruktivismen arbetar med en rationalistisk epistemologi (hur vi når kunskap om verkligheten), men med en postmodern ontologi (verklighetens natur). Konstruktivisterna framställer staten som ett jag som förändras i samspelet med den andra, men säger lite om hur dessa skapas innan mötet. Postmodernisterna menar att detta förhållningssätt inte har en verklig ambition att förstå processen som skapar jaget eller den andra. Postmoderna studier av internationella relationer har ofta fokuserat på kopplingen mellan säkerhetsbegreppet, säkerhetspolitik, och nationell identitet. Exempelvis så har postmoderna studier av amerikansk utrikespolitik försökt visa hur amerikanska makthavare har förlitat sig på olika hotbilder för att skapa externa fiender och därmed stärka en enhetlig nationella identitet. Kritik mot kriget mot terrorn kolliderade därmed den diskurs som skapats av det politiska etablissemanget. Virtuellt krig mellan olika sanningar i diskursen, där sociala konstruktioner av sanningen om verkligheten ställs mot varandra. 42
Postmodernism Konstruktionen av nationen med hjälp av symboler, myter och narrativ. Kollektiv delad diskurs som bygger på en uppfattning om blodsband inom befolkningsgruppen, gemensam historia, gemensamma intressen, gemensam framtid. Benedict Anderssons imagined community. Postmodernistiska studier har även försökt visa hur identiteter skapas i brytpunkten mellan det lokala och det globala. Människors ökande mobilitet, som del av globaliseringen, har lett till att människor kommit att existera mellan olika kulturer. Det har lett till att människors identiteter har blivit mer fragmenterade och splittrade eftersom människor kan skapa multipla identiteter. Nya identiteter skapas även, som överspänner lokala och nationella identiteter. Internet och det ökande kulturella utbytet i världen har börjat skapa ett globalt politiskt rum, och därmed även en global politisk identitet som i grunden underminerar statens roll. 43
Postmodernism Främsta kritiken mot postmodernismen. 1. Kritiker till postmodernismen hävdar ofta att teorin är abstrakt och svårförståelig. De menar för övrigt att teorin inte är policyorienterad och därför har begränsad nytta i studiet av internationella relationer. 2. En annan vanligt kritik riktas mot den postmodernistiska tanken att det inte finns någon sanning, utan att alla uppfattningar och former av kunskap kan vara riktiga. Kritikerna menar att det finns en materiella verkligheten, som en forskare objektivt kan studera. 3. Postmodernismen har även kritiserats för att vara deterministisk och konservativ i det att aktörer anses fångade i dominerande diskurser. Om inte aktörer anses ha makt att förändra diskursen så finns det få möjligheter att förändra exempelvis auktoritära regimer. 44
Teoretiska perspektiv 2 The End 45