Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning, grupp A: Måndag 26/11 10-12 sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/11 13-15 sal 318
Värdeepistemologi Den kunskapsteoretiska delen av värdeteorin
Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
Epistemologisk värdekognitivism EJ ATT FÖRVÄXLA MED SEMANTISK KOGNITIVISM!!! Epistemologisk kognitivism: uppfattningen att man kan ha kunskap i värdefrågor Enligt denna teori kan man alltså veta t.ex. att en viss handling är moraliskt fel
Skepticism Motsatsen till epistemologisk kognitivism är skepticism: uppfattningen att man inte kan ha kunskap i värdefrågor Enligt skepticismen kan man alltså inte veta att en viss handling är moraliskt fel En möjlig anledning till skepticism: Det finns inga värdefakta/egenskaper att ha kunskap om (nihilism)
Nihilism -> skepticism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
Vad är kunskap? Klassisk uppfattning: Kunskap = sann, rättfärdigad, tro En person har kunskap att p omm (1) personen tror att p (2) det är sant att p, och (3) personen har goda skäl att tro p
Exempel: p = det regnar En person har kunskap att det regnar (dvs. hon vet att det regnar), omm: (1) hon tror att det regnar (dvs. hon har trosföreställningen att det regnar), (2) det är sant att det regnar, och (3) hon har goda skäl att tro att det regnar
Observera att enligt denna definition av kunskap så måste p vara sant för att man skall kunna veta att p Det innebär att för att man skall kunna ha kunskap i värdefrågor så måste det finnas sanna värdeomdömen Epistemologisk värdekognitivism förutsätter alltså att nihilismen är felaktig (men kanske kan en nihilist ändå gå med på att vi kan ha goda skäl för värderingar?)
Goda skäl? Bergström räknar med två huvudteorier om vad det innebär att ha goda skäl : Fundamentism och koherentism Bergström diskuterar dessa teorier i samband med värdefrågor, men dessa teorier kan appliceras på alla typer av åsikter, (dvs. både i värdefrågor och i sakfrågor)
Fundamentism Enligt fundamentismen är det så att en viss åsikt p är rationell (dvs. det finns goda skäl att tro p) endast om 1. p är en fundamental åsikt, eller 2. p kan härledas ur fundamentala åsikter En fundamental åsikt: Åsikt som är berättigad i sig själv och som man inte behöver ha ytterligare skäl för att ha
Det finns alltså två typer av åsikter som är rationella: 1. Fundamentala åsikter: åsikter som är berättigade i sig själva och som man inte behöver ytterligare skäl för att ha, och 2. Åsikter som kan härledas ur sådana fundamentala åsikter Man kan räkna med två olika typer av fundamentism: rationalism och empirism
Rationalistisk fundamentism Det finns vissa fundamentala åsikter som vi kan inse enbart med förnuftet Dessa åsikter är oberoende av sinnesintryck - de beror alltså inte på att man har observerat något Eftersom man kan inse dem enbart med förnuftet så är de något som i princip alla förnuftiga, rationella, varelser kan inse
Typiska exempel på sådana åsikter är logiska och matematiska principer 1 + 1 = 2 Motsägelselagen: Man inser enbart med förnuftet att det inte kan vara sant både att p och icke-p samtidigt Ex: Det kan inte vara sant att tavlan är rektangulär och samtidigt vara sant att den inte är rektangulär
Rationalism i moralfilosofin: Det finns fundamentala värdeomdömen som vi kan inse med enbart förnuftet Det man då inser är generella sanningar, t.ex. en viss moralisk princip Ex: Kants kategoriska imperativ : Man kan inse enbart med förnuftet att man bör handla endast enligt de maximer som man kan vilja upphöjda till allmän lag
Argument mot rationalism 1. Om vi kunde inse moraliska principer med enbart förnuftet, så skulle alla rationella varelser vara överens om dessa 2. Om de flesta är rationella så borde de flesta hålla med om samma moraliska principer 3. Men det verkar finnas mycket oenighet om moraliska principer 4. Därför är det inte rimligt att tro att vi kan inse sådana principer med förnuftet
Empiristisk fundamentism Det finns fundamentala åsikter som består i observationer av fakta All kunskap om yttervärlden kommer från observationer av fakta Det finns ingen kunskap om världen som vi kan inse endast med förnuftet
Det finns huvudtyper av empirism i värdeteorin: 1. Genuin empirism: Värdeobservationer bygger på vanliga sinnesintryck (intryck som härrör från våra vanliga fem sinnen) 2. Intuitionism: Värdeobservationer bygger på intryck som härrör från en speciell intuitiv förmåga ett sjätte sinne med vilket vi kan observera värdefakta
Genuin empirism De flesta som omfattar denna typ av empirism är (ontologiska) naturalister De anser att värdefakta/egenskaper består i naturliga fakta/egenskaper Om det stämmer så kan vi ju observera värdefakta/egenskaper på samma sätt som vi kan observera vanliga fakta/ egenskaper
Intuitionism De flesta som omfattar intuitionism är ickenaturalistiska värderealister De menar att värdefakta/egenskaper är speciella icke-naturliga fakta/ egenskaper Om värdefakta/egenskaper är speciella så krävs en speciell förmåga för att kunna observera sådana fakta/egenskaper
Intuitionism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism - Fundamentism - Koherentism Naturalism Emotivism (Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
Intuitionism & rationalism Vad är det egentligen för skillnad mellan rationalism och intuitionism? Dvs. vad är det för skillnad mellan att inse något enbart med förnuftet och att observera det med hjälp av intuition? Svar: Att inse något enbart med förnuftet är inte samma sak som att observera ett värdefaktum Detta hänger samman med att observationer gäller partikulära fakta, medan rationella insikter gäller generella principer
Argument mot intuitionism Intuitionism mystifierar värdefrågor 1. Om värdeobservationer bygger på intryck från ett särskilt slags sjätte sinne : intuition, så måste vi anta att vi har ett särskilt perceptionsorgan, en slags intuitiv förmåga med vilken vi kan observera värdefakta 2. Detta är mystiskt och det är orimligt att anta att vi skulle ha en sådan förmåga
Koherentism Alternativet till fundamentism är koherentism: Koherentismen: en persons åsikt är rationell, dvs. hon har goda skäl för den, omm den är koherent med hennes övriga åsikter Koherent åsikt: en åsikt som hänger ihop med en persons övriga åsikter Åsikter är koherenta om de är logiskt förenliga med varandra, implicerar varandra, förklarar varandra eller utgör evidens för varandra
Med andra ord: En person har goda skäl att tro p om 1. p är koherent med personens andra åsikter 2. hennes mängd åsikter skulle vara mindre koherent om hon inte hade åsikten att p
Exempel: Min trosföreställning att Obama är USAs president är rationell därför att den är koherent med mina övriga trosföreställningar och därför att min uppsättning trosföreställningar skulle vara mindre koherent om jag inte hade denna trosföreställning Denna trosföreställning förklarar vissa andra trosföreställningar jag har (tex. att Obama svor presidenteden) Den får evidens av andra åsikter jag har (tex. att jag tror att det parti som Obama tillhör vann förra valet)
Koherentism i moralfilosofin En persons värdeåsikt är rationell om (1) den är koherent med hennes andra åsikter och (2) bidrar till koherens bland hennes åsikter Ex: Min åsikt att det är moraliskt OK att göra abort är rationell om (1) den är koherent med mina övriga åsikter och (2) om min uppsättning åsikter skulle vara mindre koherent om jag inte hade denna åsikt
Min åsikt att det är moraliskt OK att göra abort är implicerad av vissa andra värdeåsikter jag har (tex. att kvinnor själva bör få bestämma över sina egna kroppar) Den förklarar vissa andra värdeåsikter jag har (tex. att det är fel att bombhota abortkliniker)
Argument mot koherentism 1 Det tycks vara svårt att avgöra när en mängd åsikter är koherent Om en mängd åsikter är koherent verkar vara en fråga om grader Och hur kan grad av koherens mätas?
Argument mot koherentism 2 Cirkelbevis? Anta att både åsikt p och åsikt q är rationella enligt koherentismen Då är följande situation möjlig: Åsikt p är rationell därför att den ingår i en koherent mängd åsikter där bl.a. q ingår Åsikt q är rationell därför att den ingår i en koherent mängd åsikter där bl.a. p ingår
Om p är rationell därför att den implicerar, förklarar och utgör evidens för q Och q är rationell därför att den implicerar, förklarar och utgör evidens för p Då finns det inget oberoende stöd för p och q; p får stöd av q och q får stöd av p