Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Relevanta dokument
Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Allmänt om kalkylering

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Byggdelskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION

Fastighetsekonomi. Årskostnader

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Reflektioner från föregående vecka

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav

Mall för byggprojektkalkyl

Kostnadsuppskattning (miljoner AUD)

Mall för byggprojektkalkyl

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärd e. Minimikrav. Skeden. Program

Kostnadsuppskattning (miljoner AUD)

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärd e. Minimikrav. Skeden. Program

» Industriell ekonomi

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Program Projektering Produktion Förvaltning Rivning

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Seminarium 4 (kap 16-17)

Produktionskalkylering

» Industriell ekonomi

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Skärvad Olsson Kap 18

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Kalkyleringens avvägning

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Kostnadsuppskattning (miljoner AUD)

LUNDS UNIVERSITET Fastighetsföretagande och Facilities Management

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Kostnadsuppskattning (miljoner AUD)

Uppgift: Självkostnad och ABC

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Kalkyleringens avvägning

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Byggprocessen VBEA10. Lycka till! Sid 1. Tentamenstid: 5 timmar. Tentamen omfattar 54 poäng.

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

B5 - Systemskisser och alternativval

Företags- och Personalekonomi G88

Räkneuppgifter som också ger maximalt 5 poäng ska vara fullständigt lösta med alla beräkningssteg och svar tydligt redovisade.

De generella kalkylproblemen

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

IEK 415 Industriell ekonomi

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Kapitalbehov och finansiering

Redovisning och Kalkylering

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Övningshäfte inför tentamen

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Räkneuppgifter som också ger maximalt 5 poäng ska vara fullständigt lösta med alla beräkningssteg och svar tydligt redovisade.

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Tentamen VBEA05 Byggprocessen

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Kalkyler som beslutsunderlag

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

IEK415 Industriell ekonomi E

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Kostnader för energi i byggnader

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Transkript:

Byggdelskalkyl 1

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2

Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3

Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning, lönsamhetsbedömningar, kostnadsuppföljning Efterkalkyl Kontroll (faktiska värden) Prognos (uppskattade värden) 4

Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader De kostnadsslag som direkt kan hänföras till en kostnadsbärare Indirekta kostnader De omkostnader som kan hänföras till ett kostnadsställe och fördelas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Indirekta kostnader Kostnadsställen Fördelade indirekta kostnader Kostnadsbärare Direkta kostnader 5

Direkta kostnader Direkt lön (dl) Direkt material (dm) Speciella direkta tillverkningsomkostnader, till exempel patentkostnad Speciella direkta försäljningskostnader, till exempel provisioner 6

Indirekta kostnader Materialomkostnader (MO) T ex kostnader för lager och inköp Tillverkningsomkostnader (TO) T ex avskrivningar på maskiner Administrationsomkostnader (AO) T ex kostnader för företagsledning Försäljningsomkostnader (FO) T ex kostnader för försäljningsavdelning 7

Självkostnadskalkylering Fullständig kostnadsfördelning Samtliga samkostnader fördelas på/tilldelas produkterna Självkostnadskalkylens användningsområden: Prissättning på längre sikt Långsiktiga lönsamhetsbedömningar Jämförelser mellan olika produktionslösningar 8

Självkostnadskalkylering Tre huvudmetoder: Periodkalkylering (Processkalkylering) Orderkalkylering (Påläggskalkylering) ABC-kalkylering (Aktivitetsbaserad kalkylering) 9

Påläggskalkylering Används vid självkostnadskalkylering med två eller flera produkter där det inte klart går att se hur de indirekta kostnaderna fördelas på de olika produkterna. Påläggskalkylen sker i två steg 1. Beräkna pålägg, relatera de indirekta kostnaderna till någon lämplig fördelningsbas. 2. Använd framräknade pålägg för att fördela de indirekta kostnaderna 10

Påläggskalkylering Fördelningsgrunder: Materialomkostnadspålägg Procent av dm Anspråk på lagerutrymme Tillverkningsomkostnadspålägg Procent av dl Kronor per arbetstimme Kronor per maskintimme AffO-pålägg Procent av total tillverkningskostnad (summan av dl, dm, MO och TO) 11

Byggkostnaders sammansättning Anbud (Generalentreprenad) Arvode EA (entreprenör) Arbetsplatsenssjälvkostnad Arbete Risk och vinst Centraladministration Arbetsplatsen omkostnader APO Material Underentreprenörer Direkta kostnader 14

Byggkostnaders sammansättning Exempel: En byggherre vill veta vad en tegelmur (1- stens tjocklek) på 100 m2 kostar. Muren skall målas på den ena sidan Målas på ena sidan 1-stens tegelmur Vilka är entreprenörens kostnader? 15

Direkta materialkostnader Kostnad för material som ingår i byggnadsverket Tegelstenar 2 kr per styck, 100 st per m2 Murbruk 700 kr/m3 Spill 5% Samtliga material fritt levererade (dvs inkl frakt) Material Mängd Enhet à-kost kr Σ kr Tegelstenar 100 st 2 200 Murbruk 0,1 m3 700 70 Summa 270 kr/m2 Totalt 100 m2 270 27 000 Spill 5 % 1 350 Σ Materialkostnad 28 350 kr 16

Data arbetstidsåtgång Vid kalkylering används drifttiden Normal tidåtgång för ett arbetsmoment inklusive avbrott kortare än 1 timma Inkörningstal, inlärningskurva Driftavbrottstid Arbetsplatstid Metodtid Drifttid Totaltid 17

Direkta arbetskostnader Kostnad för arbetskraft som anbringar material i byggnadsverket Arbetstidsåtgång 1,6 ptim/m2 * 100 m2 = 160 ptim Arbetskostnad Lön: 200 kr/timme Sociala avgifter mm 82% på lön Kostnad per timme = 200 * 1,82 = 364 kr/ptim Arbetskostnad: 160 ptim * 364 kr/ptim = 58 240 kr 18

Direkta underentreprenadkostnader Kostnad för underentreprenörer - inklusive direkt material, arbete och indirekta kostnader UE-kostnad 25 kr per m2 målad yta 100 m2 * 25 kr/m2 = 2 500 19

Summa direkta kostnader Material Arbete UE Summa 28 350 kr 58 240 kr 2 500 kr 80 090 kr 20

Arbetsplatsomkostnader APO Organisation Allmänna arbeten - arbetsledning - Snöröjning - utsättning - Renhållning - - Arbetsbodar mm Hjälpmedel - Personalbodar - Lyftkranar - Tillfällig elförsörjning - Tillfälliga vägar - Maskiner 21

Arbetsplatsomkostnader APO Kostnader som uppstår på arbetsplatsen men som inte direkt ingår i byggnadsverket APO: 25% på material och arbete Exempel (Tegelmur): APO = 0,25 * ( 28 350 + 58 240 ) = 21 648 kr 22

APO olika metoder % på de direkta kostnaderna Exempel: 25% på egna direkta kostnader Särskild utredning för varje enskilt projekt Entreprenörernas metod kräver detaljkunskap om projektet Mellanformer Exempel: kr/arbetad timme för arbetsledning, bodar och förråd 23

Arbetsplatsens självkostnad Alla kostnader som uppstår på arbetsplatsen Direkta kostnader + APO Direkta kostnader 80 090 kr APO 21 648 kr Arbetsplatsens självkostnad 101 558 kr 24

Centraladministration, risk och vinst, Entreprenörsarvode (EA) 8 % av arbete, material och APO U-entreprenörsarvode (EAU) 5 % av kostnaden för underentreprenad 25

Entreprenörarvode EA Kostnader i företaget som uppstår utanför arbetsplatsen, samt risk och vinst Centraladministration Distrikt- och huvudkontor Personalutbildning Risk + vinst Material 28 350 Arbete 58 240 UE 2 500 APO 21 648 EA 8% 8 659 EAU 5% 125 8 784 Summa 119 522 26

Byggkostnaders sammansättning Anbud (Generalentreprenad) Arvode EA (entreprenör) Arbetsplatsenssjälvkostnad Arbete Risk och vinst Centraladministration Arbetsplatsen omkostnader APO Material Underentreprenörer Direkta kostnader 27

Livscykelanalys

Fastighetens Nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana som kan förändras för att svara mot en förändrad efterfrågan

Nytta = Värdeskapande faktorer För fastighetsägaren En nivå som tekniskt, ekonomiskt och funktionellt är attraktiv för hyresgäster och ger acceptabel avkastning För fastighetsförvaltaren En teknisk och funktionell nivå som tillgodoser brukarnas krav med enkla medel och till låg kostnad För hyresgästen Utrymme med en funktion som tillgodoser verksamheten krav till ett pris som verksamheten kan bära För brukaren Trivsel och komfort

Varje utbytesrelation rymmer en motsättning: Alla parter vill maximera sin nytta och minimera sin kostnad Detta behöver dock inte alltid vara en motsättning: En effektiv byggnad - som ger god funktion till låg kostnad - gynnar båda parter

Hinder mot långsiktigt tänkande Traditionellt tillmäts nybyggnad större betydelse än förvaltning Mänskliga aktörer lägger sällan ett tidsperspektiv som överstiger deras egen livslängd Framtiden är osäker, ej exakta svar Ekonomiredovisning fokuserar på räkenskapsår och ej på långsiktig effektivitet

Livscykelanalys-Begrepp och modeller Livscykelvinst (LCP, Life Cycle Profit) är en bedömning av betalningsflöden som långsiktigt ger maximal lönsamhet Livscykelkostnad (LCC, Life Cycle Cost) bedömning av långsiktigt minimal kostnad

Livscykelvinstmodellen Livscykelvinst = Ett överskott beräknat som differensen mellan anskaffningsutgiften och nuvärdet av driftnetton under kalkylperioden som avser optimalt resursutnyttjande

Livscykelkostnadsmodellen Livscykelkostnad = Den totala kostnaden, beräknad som summan av anskaffningsutgiften samt nuvärdet av drift och underhållskostnader under den kalkylperiod som medför optimalt resursutnyttjande

Livscykelekonomiska beslutssituationer Effektiv byggnadsförvaltning God förvaltning är att välja åtgärder som bibehåller eller ökar fastighetens effektivitet Styrning och beslutsstöd Ställa upp relevanta och operationella mål Produktdefinition Produktutformning

Kalkylnivåer Fastighetsnivå Omfattar hela byggnaden eller fastigheten Byggdelsnivå Avser principlösningar för olika byggdelar Komponentnivå Avser val av komponenter

Exempel LCC: Byggdel Valet står mellan träregelvägg med: 1) Tegelfasad Kostnad 1560 kr/m2 Underhåll 80 kr/m2 vart 25 år 2) Profilspontad träpanel Kostnad 1070 kr/m2 Underhåll 200 kr/m2 vart 12 år Kalkylperiod 50 år Real kalkylränta 4,5%