Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 4

Relevanta dokument
Världens språk, 7,5hp vt 2012

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.)

F2: Universalier och förklaringar

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Språktypologi och språksläktskap

Fraser, huvuden och bestämningar

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Enkla satser och argumentstruktur

Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Förord KERSTIN BALLARDINI

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Datorlingvistisk grammatik

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 7. Pronomen och kongruens

Grammatik för språkteknologer

Välkommen att träna skriva!

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Semantik och pragmatik

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.

Datorlingvistisk grammatik

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

a. NNum & NDem & NAdj & NGen & NRel b. NDem & NAdj & NGen & NRel NumN

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Neurolingvistik - Grammatik

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Relativsatser i svenska som andraspråk

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Grammatisk teori III Praktisk analys

Ordklasser och satsdelar

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Ordförråd och Ordbildning

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Grammatik för språkteknologer

Satsdelar. Carina

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Svensk minigrammatik

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Grammatik för språkteknologer

Grammatiska strukturer förändras över tid, men finns det någon ordning i förändringsprocessen? Hur var det? Hur är det? Hur blir det?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Satslära introduktion

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?


Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius D1418 Språkteknologi

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Några skillnader mellan svenska och engelska

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Svenska GRAMMATIK

Syntax Fras, sats, mening

Ordbok arabiska - svenska

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Extramaterial 3 Morfologi

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Anteckningar 27/8. Familjeliv

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

RoboLinguistics. Ett textförståelseprogram. Henrik Palmér, d01hp

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Transkript:

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 4 Ordföljd

Ordföljd variabler i ordföljdstypologi o oberoende variabel: ordföljd i enkla ( omarkerade ) satser o beroende variabler: ordföljd i komplexa eller underordnade satser ordföljd i NP morfemens ordning i förhållande till den lexikala roten

Fast ordföljd ingen av benämningarna fast (eller strikt/rigid) och fri ordföljd bör tolkas för hårt de är ytterligheter på en flytande skala där inget språk helt och full är det ena eller det andra språk med fast/strikt/rigid ordföljd i enkla satser (80-90%) o exempel: engelska - SVO (s. 235f) eller svenska The boy slept. (S V) The man hit the ball. (S V DO) The woman went to the house. (S V IO) The girl gave the book to her brother. (S V DO IO) etc.

o exempel: nepali - SOV (s. 236f), t.ex. Manis sutyo. (S V) manis sut -yo man.abs sova -PERF.3SG.MASK mannen sov Manis bhũyma sutyo. (S IO V) manis bhũy -ma sut -yo man.abs golv -LOK sova -PERF.3SG.MASK mannen sov på golvet Avale Raj/Rajlay dekhyin. (S O V) Ava -le Raj (-lay) dekh -yin Ava -ERG Raj (-DAT) se -PERF.3SG.FEM Ava såg Raj Avale Rajlay kitab diyin. (S DO IO V) Ava -le Raj -lay kitab di -yin Ava -ERG Raj -DAT bok ge -PERF.3SG.FEM Ava gav Raj en bok/boken

o exempel: jacaltec - VSO (s.237ff) x apni naj (V S) anlände han han anlände jahtoj naj yibah no - cheh (V S IO) klättrade han på BEST- häst han klättrade (upp) på hästen xil naj ix (V S O) såg han hon han såg henne xa ix te - hum wet an (V S O IO) gav hon BEST- bok till.mig 1PL hon gav boken till mig etc.

o exempel: malagasiska - VOS (s. 239f) Lasa nympianatra. (V S) lasa ny- mpianatra gick BEST- studenter studenterna gick (iväg) Mitomanyi antranoko nyzaza. (V IO S) mitomanyi an- trano -ko ny- zaza gråter vid- hus -1SG.POSS BEST- barn barnet gråter vid mitt hus manasa lamnba Rasoa (V O S) tvättade kläder Rasoa Rasoa tvättade kläder Nanome vola anrabe aho. (V Ack/O Dat/O S) [V DO IO S] nanome vola an- Rabe aho gav pengar O- Rabe jag jag gav pengar till Rabe etc.

o exempel: hixkaryana - OVS (s. 241) kana yanʉmno bʉryekomo (O V S) fisk han.fångade.den pojke pojken fångade en fisk

o exempel: bikol - semantiskt kontrollerad ordföljd? V-Agent-Patient-Dativ (s. 241f) ergativ-aktiv Tina o kanglalake anglibro sababaye. t in a o kang- lalake ang- libro sa- babaye gav PAT gav ERG- man ABS- bok DAT- kvinna mannen gav boken till kvinnan antipassiv Nagta o anglalake ninglibro sababaye. nag- ta o ang- lalake ning- libro sa- babaye AGT- gav ABS- man ACK- bok DAT- kvinna mannen gav en bok till kvinnan dativ-topik Nata ohan kanglalake ninglibro angbabaye. na- ta o -han kang- lalake ning- libro ang- babaye DAT- gav -DAT ERG- man ACK- bok ABS- kvinna mannen gav kvinnan en bok

grundordföljd (repetition): Tomlin (1986) 402 språk WALS (2005) 1210 språk antal % för jämförelse % språk med Tomlin % antal språk SOV 45 % 180 47,1 % 40,5 % 479 SVO 42 % 168 41,2 % 35,4 % 435 VSO 9 % 37 8,0 % 6,9 % 85 VOS 3 % 12 2,5 % 2,1 % 26 OVS 1 % 5 0,9 % 0,7 % 9 OSV 0 % 0 0,4 % 0,3 % 4 ingen dominant grundordföljd - - - 14,0 % 172

Tomlin (1986) 402 språk antal % språk WALS (2005) 1038 språk % för jämförelse med Tomlin antal språk VO 54,0 217 52,6 % 546 OV 46,0 185 47,4 % 492

språk med fast/strikt/rigid ordföljd i NP o OV-språk tenderar att ha Mod-N exempel: japanska (s. 242f) ooki hitowa (Adj-N) stor man.top den stora mannen sono onnawa (Dem-N) den.där kvinna.top den där kvinnan sansatsuno hono (Num-N) tre.kl.gen bok.obj tre böcker watashino hono (Poss-N) jag.gen book.obj min bok

o VO-språk tenderar (fast tendenserna är svagare än för OV-språk) att ha N-Mod exempel: modern hebreiska (s. 243f) ha- ish ha- gadol (N-Adj) BEST- man BEST- stor den stora mannen ha- isha ha- zot (N-Dem) BEST- kvinna BEST- den.här den här kvinnan yeled exad (N-Num) pojke en en pojke shtey yeladot (Num-N) många flickor många flickor ha- bayit shel- Tamar (N-Poss) BEST- hus GEN- Tamar Tamars hus

o blandad ordföljd exempel: engelska (s. 244ff och 255ff) eller svenska korta/små modifierare står före N långa/stora modifierare står efter N o närmare kan detta också uttryckas genom implikationella universalier ex. för språk med prepositioner gäller: N-Num N-Dem N-Dem N-Adj N-Adj N-Gen N-Gen N-Rel detta leder till en grammatisk hierarki: N-Num > N-Dem > N-Adj > N-Gen > N-Rel

dvs. följande ordföljder förekommer i språk med prepositioner: efter (huvud-)substantivet före (huvud-)substantivet a. N-Num & N-Dem & N-Adj & N-Gen & N-Rel b. N-Dem & N-Adj & N-Gen & N-Rel Num-N c. N-Adj & N-Gen & N-Rel Num-N & Dem-N d. N-Gen & N-Rel Num-N & Dem-N & Adj-N e. N-Rel Num-N & Dem-N & Adj-N & Gen-N f. Num-N & Dem-N & Adj-N & Gen-N & Rel-N

språk med blandad ordföljd hos satser o bisatser är ofta mer konservativa än huvudsatser vilket vid förändringar i ordföljden kan leda till att huvudsatser och bisatser har olika ordföljd ex. kru (s. 246f) har SVO i huvudsatser, men SOV i bisatser och verbkomplement huvudsats (SVO) nyinona bla nyeyuna kvinna.best slog man.best Kvinnan slog mannen. verbkomplement (SOV) nyinona jila boe nyeyuna bla kvinna.best vill SUB man.best slå Kvinnan vill slå mannen.

ex. tyska (s. 247) har VO i huvudsatser, men OV i andra satstyper huvudsats (VO) der Mann isst den Apfel Mannen äter ett äpple. relativsats (OV) der Mann der den Apfel isst mannen som äter äpplet

o vissa SOV-språk har olika ordföljd för direkt (DO V) och indirekt objekt (V IO) (s. 248f), t.ex. k pelle: è kãli kaa han hacka såg han såg en hacka è li kãlong-pi han gick ledare-till han gick till ledaren

o vissa språk har olika ordföljd för refererande och icke-refererande objekt, t.ex. ute (s. 249 f): har VO eller OV med refererande objekt men OV med ickerefererande refererande objekt (VO) ta wach u pakhauxpʉga sivaatuchi uway man.nom BEST dödade get.acc BEST Mannen dödade geten. icke-refererande objekt (antipassiv OV) ta wach u sivaatu-pakhanapuga man.nom BEST get-dödade.hab Den mannen brukade döda getter.

o ofta står bundna morfem på motsatta sidan verbet i jämförelse med subjekts- och objekts-np positionen hos morfemen bestäms av tre faktorer (s. 251ff) obetonade anaforiska pronomen uppstår ur betonade fristående pronomen (Jag såg DEN DÄR. > Jag SÅG den. > Jag SÅG en.) när den nominala ordföljden ändras påverkas inte positionen av bundna morfem positionen hos betonade pronomen bestäms ofta av pragmatiska (fokus) faktorer (DEN DÄR vill jag ha, inte DEN DÄR.)

ex. spanska VO ví a María såg.1sg O.ANIM Maria Jag såg Maria. OV la- ví 3SG.F.O- såg.1sg Jag såg henne. OV (emfatisk) a ella (la-) hé visto O.ANIM hon (3SG.F.O-) har.1sg sett HENNE har jag sett.

ex. swahili Ninasoma kitabu. ni- na- soma ki- tabu 1SG.S- PRES- läsa KL7- bok Jag läser en bok. Ninakisoma kitabu. ni- na- ki- soma ki- tabu 1SG.S- PRES- KL7.O- läsa KL7- bok Jag läser boken. Ninakisoma. ni- na- ki- soma 1SG.S- PRES- KL7.O- läsa Jag läser den.

Ordföljd i kasusmarkering o det finns två huvudsakliga grammatikaliseringsvägar för kasus där ordföljden spelar en roll: seriella verbkonstruktioner och kroppsdel eller lokativt substantiv

Kasusmarkering seriella verbkonstruktioner där ett verb omanalyseras till en kasusmarkör på objektet (s. 261f), t.ex. akan: ta > ACK Kofi de sikano maa papano K. ta pengar.best gav man.best Kofi gav pengarna till mannen. ge > DAT Esi turr abofrano maa maameno E. bar barn.best ge kvinna.best Esi bar barnet åt kvinnan. ta > INSTR Kofi de sekanno twaa ahomano K. ta kniv.best skar rep.best Kofi skar repet med kniven.

Kasusmarkering (forts.) kroppsdel eller lokativt substantiv modifierade av genitiv > lokativt kasus (s. 262f), t.ex. bemba: pa-isaamba lyaa-ngaanda vid-rumpa av-hus under huset ku-muulu waa-nganda till-himmel av-hus ovanför huset pa-ntaanshi yaa-ngaanda vid-ansikte av-hus framför huset ku-mbali yaa-ngaanda till-skugga av-hus längsmed huset/vid sidan av huset

Flexibel/fri ordföljd o frekvens: ofta saknas en dominant ordföljd o detta gäller inte bara i enkla satser utan i många olika typer av konstruktioner o typer av ordföljdsflexibla språk: total flexibilitet: ute (s. 271ff) har gått från SOV till flexibel ordföljd ganska nyligen n % SOV 96 49,0 OVS 45 23,0 SVO 20 10,2 VSO 18 9,2 OSV 17 8,6 VOS 0 0

Flexibel/fri ordföljd (forts.) VO med flexibel subjektsposition: spanska (s. 273ff) Cervantes: subjekt N % objekt N % VS 39 53,4 OV 2 2,2 SV 34 46,6 VO 88 91,8 i modern spanska tycks SV bli allt vanligare tycks gå mot mer strikt SVO

Flexibel/fri ordföljd (forts.) OV med flexibel subjektsposition: hixkaryana (s. 276f) SOV eller OVS beroende av diskurspragmatik kurumyana komo, xofrye heno y-anotomentxonʉ gamfolket COLL sengångare död 3SG>3O-använda gamfolket brukade använda stackars gamla sengångare tkokemʉ rma tʉ y-onahyatxkonʉ ha kurumyana rutten.nom CONT HSY 3SG>3O-åt INTS gamfolket gamfolket åt den ruttna saken