Sepsis som riskfaktor till nedsatt fysisk funktion efter intensivvård

Örebro Universitet Institutionen för medicinsk vetenskap C-uppsats, 15 ECTS Maj 2016 Sepsis som riskfaktor till nedsatt fysisk funktion efter intensivvård En substudie till PROGRESS-ICU Version 3 Författare: Raimo Lindgren Handledare: Johanna Savilampi MD, Anestesi- och intensivvårdskliniken USÖ

Abstrakt Introduktion Tidigare studier påvisar ett samband mellan sepsis och fysisk funktionsnedsättning. Goda belägg för patofysiologiska verkningsmekanismer finns och är tydliggjorda i såväl kliniska försök som i djurstudier. Att sepsis skulle vara en riskfaktor till sänkt fysisk förmåga i samband med intensivvård är dock inte klarlagt och pilotstudier inom området har inte visat på ett sådant samband. Syfte Att undersöka huruvida sepsis är en riskfaktor till nedsatt fysisk funktion efter behandling på intensivvårdsenhet. Metod Studien ingår i Progress-ICU som är en pågående prospektiv multicenter kohortstudie om psykisk och fysisk återhämtning efter intensivvård. Sammanlagt 258 patienter från fyra svenska intensivvårdsavdelningar inkluderades. Information samlades från patientjournaler och enkät och sepsisdiagnos ställdes enligt gällande kriterier. Fysisk funktionsnivå skattades vid utskrivning från intensivvården enligt Chelsea critical care physical assessment tool, CPAx. Resultat Fysisk funktionsnivå enligt CPAx vid utskrivning från intensivvården hos patienter med sepsis skattades till ett medianvärde på 18 och hos patienter utan sepsis till 19. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas, P = 0.3989. Slutsats Enligt den aktuella studien utgör sepsis ingen riskfaktor till nedsatt fysisk förmåga vid utskrivning från intensivvården eftersom ingen skillnad i CPAx score kunde påvisas mellan septiska och ickeseptiska patienter. - 2 -

Förkortningar ADL aktiviteter dagligt liv APACHE II acute physiology and chronic health evaluation II ARDS BI CCI CIM CIP CPAx MOF acute respiratory distress syndrome barthel index charlson comorbidity index critical illness myopathy critical illness polyneuropathy chelsea critical care physical assessment tool multipel organsvikt PICS post intensive care syndrome RAND-36 ICUAW skattningsskala för hälsorelaterad livskvalitet som ersätter det tidigare använda SF-36 intensive care unit aquiered weakness IL-1/6/10 interleukin 1/6/10 IVA SAPS SIR SOFA TNF-alfa intensivvårdsavdelning simplified acute physiology score svenska intensivvårdsregistret sequential organ failure assessement tumörnekrosfaktor-alfa - 3 -

Innehåll Abstrakt... - 2 - Förkortningar... - 3 - Bakgrund... - 5 - PROGRESS-ICU... - 5 - Sepsis... - 5 - Patofysiologisk förklaringsmodell... - 6 - Metod... - 8 - Studiedesign... - 8 - Urvalsgrupp... - 8 - Datainsamling... - 8 - Definitioner... - 9 - Statistik... - 9 - Etiska övervägande... - 10 - Resultat... - 11 - Fysisk funktionsnivå enligt CPAx... - 13 - Övriga faktorer... - 14 - Diskussion... - 15 - Konklusion... - 16 - Appendix... - 17 - Referenser... - 18 - - 4 -

Bakgrund Enligt Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) är systematisk uppföljning av intensivvårdspatienter en viktig del av intensivvården. Kunskapsspridning, utveckling och resursekonomi inom post-intensivvårdsavdelning(iva)-uppföljning skall företrädesvis ske under inflytande av personal väl förtrogen med intensivvårdens verksamhet. Idag sker eventuell uppföljning oftast i form av en mottagningsverksamhet dit ett urval av patienter kallas. Patienturvalet har hittills varit baserat på vårdtid där en inläggning på över 96 timmar har föranlett en uppföljning efter cirka 2 månader. SIR arbetar för ökad standardisering inom nationell intensivvård och har som mål att utveckla instrument för att kunna identifiera riskgrupper baserat på diagnos och patientparametrar istället för vårdtid [1]. I en svensk pilotstudie publicerad 2014 visades att 95% av patienterna på intensivvårdsavdelningen inte hade någon aktivitet dagligt liv (ADL)-minskning vid inskrivning och att 47% av patienterna upplevde en försämrad fysisk förmåga två månader efter vårdtillfället jämfört med tidigare. De riskfaktorer som påvisades i pilotstudien var låg utbildningsnivå, försämrad bålstabilitet, frakturer och IVA-vistelse över 48 timmar [2]. PROGRESS-ICU Idag saknas en strukturerad och standardiserad metod att identifiera patienter med ökad risk för fysisk funktionsnedsättning efter intensivvård. I den nu pågående studien PROGRESS-ICU undersöks vilka parametrar som kan förutse en sänkt fysiskt och psykisk förmåga efter intensivvård och därmed tidigt identifiera patienter med risk för tidigare och mer precis uppföljning och bättre resursekonomi. I utvecklandet av ett användarvänligt och precist poängsystem krävs objektiva parametrar. I den här substudien till PROGRESS-ICU undersöks om diagnosen sepsis kan användas som en sådan markör. Sepsis Sepsis är en potentiell riskfaktor för försämrad fysisk funktion på grund av flera faktorer. Epidemiologiskt ökar antalet patienter som vårdas på IVA stadigt. Enbart i USA vårdas fler än 5,7 miljoner patienter vid intensivvårdsavdelningar årligen [3]. Även andelen patienter med sepsis ökar kraftigt. I USA sågs 1979 82,7 fall per 100 000 invånare vilket steg till 240,4 fall per 100 000 invånare år 2000. År 2015 låg incidensen för sepsis i Europa och Nordamerika på 731 fall per 100 000 invånare och 28 dagarsmortaliteten bland de med svår sepsis och septisk chock var 23,5% [4]. Incidensen av sepsis vid intensivvårdsavdelningar i Europa ligger på omkring 35-40% även om stora skillnader mellan de europeiska länderna finns [5]. Således är sepsis en diagnos med hög mortalitet som fortsätter att öka i antal och som aktivt eftersöks inom intensivvården. - 5 -

Patienter med sepsis drabbas oftare av allvarligare organdysfunktion och de har längre vårdtid både på IVA och i slutenvården samt högre mortalitet än övriga IVA-patienter [6]. Sepsis är en särskilt intressant parameter inom just intensivvården då ungefär 12% av patienterna som skrivs in på IVA gör detta som direkt följd av sepsis och ytterligare omkring 20% av patienterna kommer utveckla sepsis under sin tid på IVA [6]. I pilotstudien som förgick PROGRESS-ICU kunde inget direkt samband mellan sepsis och nedsatt fysisk funktion 2 månader efter utskrivning från IVA ses. Pilotstudien tittade dock inte på fysisk funktionsnivå i direkt anslutning till utskrivning från IVA. Dessutom finns det andra studier som har visat att sepsis leder till sänkning i hälsorelaterad livskvalité efter IVA-vård [7]. Även patofysiologiska förklaringsmodeller till försämrad fysisk förmåga efter sepsis talar för att sådant samband finns. Därför anser vi att det föreligger anledning till att undersöka ett eventuellt samband mer ingående. Patofysiologisk förklaringsmodell Även om diagnoskriterierna är tydliga för sepsis är det en komplex sjukdomsbild med en rad homeostatiska förändringar fram för allt beroende av ett inflammatoriskt svar på en infektion som kan leda till organdysfunktion eller organsvikt [8]. I genomsnitt 16% av totalt kroppsprotein förloras under en treveckorsperiod hos patienter med sepsis [9]. Den huvudsakliga minskningen sker i skelettmuskulaturen med uttalad atrofi hos fram för allt de kontraktila myosinfilamenten [10]. Sepsis har påvisats vara en riskfaktor till intensive care acquired weakness (ICUAW). Av de som vårdas på IVA kommer en betydande andel patienter utveckla ICUAW vilket innebär en försvagad muskelstyrka där orsaken tros vara intensivvårdsbetingade. Hos patienter som respiratorvårdas i 5-7 dagar förekommer ICUAW hos upp till 65% av patienterna [11]. ICUAW drabbar främst de proximala delarna av extremiterna och andningsmuskulaturen samt är ofta symmetriskt utbredd [12]. I patogenesen för tillståndet ses två huvudsakliga vägar. Dels en axonal neuropati (CIP) och dels primär myopati (CIM) där ICUAW kan bero mer eller mindre på den ena eller av en kombination av de båda [13]. Patofysiologin för den axonala degenerationen vid CIP förklaras fram för allt genom mikrovaskulära förändringar i det nervomgivande endoneuriumet. Dessa förändringar har till största sannolikhet ofta en bakgrund i sepsismekanismer vilka ökar den vaskulära permeabiliteten och därmed kan ge upphov till ansamling av toxiner i de utsatta nervändarna [14], samt ge upphov till neuralt ödem och lokal hyperglykemi [15]. - 6 -

Även till den primära myopatin vid CIM knyts sepsismekanismer genom flera av de proinflammatoriska mediatorer som frisätts i ökad grad vid sepsis, till exempel tumörnekrosfaktor alfa (TNFalfa), interleukin-1 (IL-1), och interleukin-6 (IL-6) samt ett snabbt växande näringsunderskott vilka alla bidrar till en förlust av muskelproteiner [16]. I djurförsök har en sepsisinducerad förändring av den intracellulära kalciumhomeostasen setts påverka kontraktilitetsförmågan i perifera muskler [17]. I flera studier har andra parametrar visats ha en mer eller mindre direkt inverkan på muskelstyrkan efter IVA-vård. Vårdtid på intensivvårdsavdelningen [18], förekomst av eventuell mekanisk ventilering [19], samt ökad ålder [20] är alla enskilda riskfaktorer till minskad fysisk förmåga efter IVAvistelse. Vikten av tidig mobilisering för att motverka de proteolytiska och därmed muskelförsvagande mekanismerna belyses även av att den antiinflammatoriska cytokinen interleukin-10 (IL-10) ökar vid träning [21]. Hörnstenarna när det gäller att förebygga en sänkning av fysisk förmåga efter intensivvård är aggressiv behandling av sepsis, tidig mobilisering, att förhindra hyperglykemi med hjälp av insulinbehandling och undvika parenteral nutrition under den första veckan av kritisk sjukdom [22]. - 7 -

Metod Studiedesign I studien användes de tidigare termerna svår/allvarlig sepsis och septisk chock som kriterier för att klassificeras som septisk. Detta överensstämmer i stort sett med den tredje internationella konsensuskonferensens definition av sepsis och septisk chock som gäller från och med våren 2016 [23]. Termen sepsis ersätter då i stort sett de i tidigare studier använda begreppen allvarlig/svår sepsis och används i resultatredovisning och diskussionsdelen av den här studierapporten. Studien utformades som en prospektiv observationsstudie vid intensivvårdsavdelningarna på Universitetssjukhuset Örebro, Akademiska sjukhuset Uppsala samt Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm. Fysisk funktionsnivå vid utskrivning från IVA jämfördes mellan septiska och icke septiska patienter och användes i evaluering huruvida diagnosen sepsis utgör en riskfaktor för sänkt fysisk status vid utskrivning från intensivvård. För att bedöma fysisk status användes de första fem frågorna i Chelsea Critical Care Physical Assessment Tool (CPAx), se appendix[24]. Urvalsgrupp I studien screenades patienter under inklusionstiden (januari 2016 till och med april 2016) som vårdades på medverkande intensivvårdavdelningar för eventuell inklusion. Patienter som var över 18 år och vårdades över 12 timmar inkluderades förutsatt att de godkände medverkande i studien och ifall ingen av följande exklusionskriterier uppfylldes: tidigare kognitiv nedsättning, avsaknad av hemadress, moribund patient eller flera än en behandlingsbegränsning, behov av neurologisk vård till följd av huvudtrauma/ intrakraniell blödning/stroke och där Glasgow coma scale (GCS) inte överstigit 14 under de första 48 timmarna, endast inläggning på grund av elektiv procedur, överflyttning till annan IVA eller patienten avlider under vårdtiden. Datainsamling Under tiden på IVA samlades data in och registreras kontinuerligt. Data bestod av patientkarakteristika (kön, ålder, utbildningsnivå, vårdnadshavare av barn, anställning/pågående sjukskrivning, tidigare psykiska problem inklusive missbruk, intagningsdiagnos), somatiska komorbiditeter i form av simplified acute physiology score (SAPS) och Charlson comorbidity index (CCI), Barthel Index (BI) som mått på fysisk funktionsnivå två veckor innan inskrivning, IVA-utskrivningsdata (antal dagar på IVA, förekomst av förvirring under vårdtiden, antal dagar med invasiv ventilation, antal - 8 -

dagar i koma, förekomst av sepsis/septisk chock, frakurer, panikkänsla, förekomst av närståendestöd ), grad av sjukdomssvårighet med APACHE II och SAPS III box 1, samt CPAx i samband med utskrivning. För riskfaktorer som bedömdes genom observation och där inga validerade instrument finns, utfördes ett inter-rater reliability -test. Tio patienter per center bedömdes parallellt av två oberoende observatörer blinda för varandras bedömning. CPAx omfattades av detta test. Definitioner APACHE II, poängsystem för att klassificera sjukdomsgrad hos patienter på IVA där högre poängsumma korresponderar med en allvarligare sjukdomsbild [25]. BI, Barthel-index är en skattningsskala för aktiviteter dagligt liv (ADL) [26][27]. CCI, Charlson comorbidity index är en summeringsskala för komorbiditet och samsjuklighet som ger ett prediktion över ettårsöverlevnaden [28]. CPAx, poängsättningssystem för att avgöra fysisk funktionsnedsättning och morbiditet hos vuxna intensivvårdspatienter där 10 parametrar som beaktar respiratorisk funktion, mobilitet och greppstyrka poängsätts. SAPS, poängsystem för att klassificera morbiditet baserat på fysiologiska data som exempelvis hjärtfrekvens och arteriellt syrgastryck [29]. Intensivvård, en vårdnivå där avancerad behandling, diagnostik och/eller övervakning vid hotande eller manifest svikt i vitala funktioner sker. Infektion, närvaro av patogen i annars steril miljö (blod, abscessvätska, cerebrospinalvätska, ascitesvätska) och/eller kliniskt misstänkt infektion med användande av antibiotika. Sepsis, definieras utifrån Society of critical care medicine konsensuskonferens som: livshotande organsvikt orsakad av ett dysreglerat infektionssvar [23]. Septisk chock, sepsis med kvarstående hypotension (MAP <65mmHg) trots adekvat vätsketillförsel eller serumlaktat på >2mmol/L i avsaknad av hypovolemi. Organsvikt, Sequential Organ Failure Assessement (SOFA) score >2 för organet i fråga. Statistik För statistisk evaluering av skillnad i CPAx, Apache-score, vårdtid på intensivvårdsavdelningen, vårdtid i respirator samt Bathel-index, samt mellan septiska och icke septiska patienter användes Mann-Whitney test. För statistiska beräkningar användes Microsoft Excel samt MedCalc v.16.4.3. - 9 -

Etiska överväganden Då studien är rent observationell innebär inkludering och deltagande ingen ytterligare provtagning eller behandling. Patientuppgifter avidentifierades och kodades på respektive studiecenter innan de fördes in i registret. Studien är i sin helhet godkänd av regionala etikprövningsnämnden i Stockholm; diarienummer 2015/1799-31. I fall av okontaktbar patient insamlades och registerfördes preliminär data och patienten inkluderades först vid ett eventuellt senare medgivande. - 10 -

Resultat Under inklusionstiden vårdades sammanlagt 918 patienter på de i studien deltagande IVA-avdelningarna. Av dessa ströks 72 på grund av dubbelregistrering (samma patient återkommer till avdelningen under inkluderingsperioden), för låg ålder eller att patienten avlidit innan fullständig registrering skett. Kvarvarande 846 patienter registrerades för eventuell inklusion varav 574 patienter exkluderades eftersom de uppfyllde något av exklusionskriterierna (figur 1). Av de i studien kvarvarande 258 patienter diagnostiserades 70 med sepsis vilka hädanefter benämns septiska och övriga 188 inkluderade patienter benämns hädanefter ej septiska. FIGUR 1. FLÖDESSCHEMA ÖVER INKLUDERADE PATIENTER - 11 -

En ökad andel av äldre kunde ses i den septiska patientkategorin och även att män var något överrepresenterade (tabell 1, figur 2-4). TABELL 1 PATIENTKARAKTERISTIKA Alla patienter Sepsis Ej sepsis Ålder 0-49 70 17 53 50-59 32 6 26 60-69 53 13 40 70-79 71 29 42 80-89 25 3 22 Kön F/M 41 / 59 40 / 60 44 / 56 Intagningskriterie Medicinsk 42% 54% 36% Kirurgisk 53% 46% 56% Trauma 5% 0% 7% Åldersfördelning Sepsis Ej sepsis 0-49 50-59 60-69 70-79 80-89 0-49 50-59 60-69 70-79 80-89 0-49 50-59 60-69 70-79 80-89 FIGUR 2. ÅLDERSFÖRDELNING SAMTLIGA PATIENTER, SEPTISKA- SAMT ICKE SEPTISKA PATIENTER - 12 -

Könsfördelning Sepsis Ej sepsis Female Male Female Male Female Male FIGUR 3. KÖNSFÖRDELNING SAMTLIGA PATIENTER, SEPTISKA- SAMT ICKE SEPTISKA PATIENTER Intagningskriterie Sepsis Ej sepsis Medical Surgical Trauma Medical Surgical Trauma Medical Surgical Trauma FIGUR 4. INTAGNINGSKRITERIE SAMTLIGA PATIENTER, SEPTISKA- SAMT ICKE SEPTISKA PATIENTER Fysisk funktionsnivå enligt CPAx Vid utskrivning från IVA hade de septiska patienterna ett CPAx-medianvärde på 18 (IQR 17-19) och den ej septiska patientgruppen ett CPAx-medianvärde på 19 (IQR 17-20). (tabell 2, figur 5). Ingen statistiskt signifikant skillnad i CPAx poäng kunde ses mellan grupperna, P = 0,3989. TABELL 2 JÄMFÖRELSE AV FYSISK STATUS I FORM AV CPAX MELLAN SEPTISKA GENTEMOT ICKE SEPTISKA PATIENTER I SAM- BAND MED UTSKRIVNING FRÅN IVA. CPAx Median IQR Septisk 18 17 19 Icke septisk 19 17 19-13 -

FIGUR 5. LÅDDIAGRAM ÖVER CPAX HOS ICKE SEPTISKA JÄMFÖRT MED SEPTISKA PATIENTER. Övriga faktorer De septiska patienterna hade ett högre Apache-score (P-värde = <0.001), fler timmar på intensivvårdsavdelningen (P-värde = <0.001), fler timmar i respirator (P-värde = <0.001) men likvärdigt Bathel-index (P-värde = 0.24) samt CPAx (P-värde = 0,3989) (Tabell 3). TABELL 3 RESULTATDATA Alla patienter Sepsis Ej sepsis P-värde Apache score 18,5 21,4 17,0 <0.001 Barthel index 17,8 17,6 17,8 0.24 Timmar på IVA 112 160 93 <0.001 Dagar i koma 0,8 1,1 0,7 <0.001 Timmar i respirator 57,0 98,7 41,6 <0.001-14 -

Diskussion Den aktuella studien kunde inte visa någon signifikant skillnad i CPAx-score vid utskrivning från IVA mellan gruppen septiska patienter och icke septiska patienter. Även om tidigare studier indikerar att sepsis leder till en försämring av den fysiska funktionen hos patienten talar studieresultaten i denna studie mot att det föreligger en ökad risk för nedsatt fysisk förmåga vid sepsis i samband med utskrivning från intensivvård. Bland annat finns det evidens att sepsis är en riskfaktor för en sänkning av hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) för patienter efter vård på intensivvårdsavdelning [30]. Begreppet hälsorelaterad livskvalité används i samband med klassificering av patientens välbefinnande efter vistelse på en vårdenhet och innefattar såväl psykiska och fysiska aspekter. Och andra sidan förekommer det nyare undersökningar där sambandet mellan sepsis och en sänkt hälsorelaterad livskvalité motsägs [31]. Istället har det visats att även om de med nosokomiala sepsisinfektioner har allvarligare sjukdomsbild, längre vårdtid på IVA och högre mortalitet så kunde inget direkt samband mellan sepsis och sänkt hälsorelaterad livskvalité påvisas. Förklaringen tros istället ligga i att av de patienter som drabbas av sepsis är fler kroniskt sjuka vid inskrivningen till IVA och att septiska patienter drabbas hårdare av sjukdomar med högre mortalitet som följd. Däremot ansågs inte sepsis i sig vara en riskfaktor för post-iva-komplikationer hos de som överlever [31]. En möjlig förklaring till att resultat i den aktuella studien skiljer sig från tidigare evidens kan vara att forskning kring intensivvård och sepsis har lett till förfinad vård och snabbare diagnos hos just sepsispatienter. Utvecklingen av vårdrutiner vid sepsis och en ökad medvetenhet gällande sepsis skulle möjligtvis kunna leda till att resultatet i den här studien skiljer sig mot resultatet i tidigare studier. Bättre vård kan ha helt enkelt uteslutit sepsis som riskfaktor. En analys av vårdrutiner kring septiska patienter skulle möjligen kunna ge ledtrådar huruvida konstaterat septiska patienter erhåller mer vårdresurser än icke septiska patienter vilket får till följd att de lämnar IVA i bättre skick än icke septiska patienter. Här borde också behandlingsbegränsningar tas i beaktande då många av de äldsta och sjukaste med sepsis antagligen inte når IVA för vård utan istället erhåller palliativ vård på annan avdelning. En annan förklaring till att vi inte fann nedsatt fysisk funktionsnivå hos septiska patienter skulle kunna vara att fler septiska patienter avled under IVA-tiden. Detta kan ha lett till att septiska patienter som faktiskt överlevde IVA var fysiskt starkare vilket avspeglades i ett högre CPAx-score hos dessa patienter. Vi fann också att Apache-score som ett mått på intagningsstatus var högre hos patienter med sepsis än hos övriga patienter vilket tyder på att septiska patienter var mer allvarligt sjuka när de hamnade på IVA. Detta skulle kunna tyda på att övriga sjukvårdsdiscipliner inte är lika uppmärksamma på - 15 -

allvarlighetsgraden på diagnosen sepsis som den intensivvårdande enheten. En annan förklaring kan vara att sepsis-insjuknandet har ett fulminant förlopp och således hinner patienter blir sämre än övriga patienter när de når IVA. Något överraskande var Barthel-index likvärdigt hos septiska och icke septiska patienter då patienter med lägre funktionsnivå från början antas drabbas av sepsis i högre utsträckning. Sepsispatienter hade även längre vårdtid på IVA och vårdades längre i respirator än övriga patienter vilket tyder på att septiska patienter är sjukare och kräver mer intensivvårdsresurser än övriga patienter. Det är dock värt att påpeka att i den aktuella studien inkluderades patienter som vårdades på IVA över 12 timmar. Detta kan ha lett till att korta inläggningar upp till 24 timmar (så som intoxikationer) minskade vårdtiden avsevärt i den icke-septiska gruppen. För att få en rättvisare bild och en mer likvärdig jämförelsegrupp i septiska gentemot icke septiska patienter skulle en jämförelse med en förlängd exkluderingstid vara ett bättre alternativ. En begränsning i studien var att exklusionskriterierna uteslöt en mycket stor del av de registrerade patienterna. En djuplodande analys av exkluderade patienter där diagnos, status och mortalitet analyseras skulle kunna ge ledtrådar till hur kvoten bland de inkluderade patienterna jämfört med de exkluderade patienterna gentemot de i studien undersökta parametrarna fördelade sig. Att studera sepsis har tidigare varit svårt på grund av den heterogena användningen av begreppet. Förhoppningsvis är en enhetlig och standardiserad definition av termen en början på ett mer överskådligt forskningsfält. Under 2016 publicerades den tredje internationella konsensuskonferensens definition av sepsis och septisk chock. Där rekommenderas att sepsis definieras som: livshotande organdysfunktion orsakad av ett dysreglerat infektionssvar. Den tidigare användningen av termen svår/allvarlig sepsis blir då överflödig och sepsis som diagnos blir kliniskt mer lättdefinierad [32]. Konklusion Sepsis verkar inte utgöra en parameter i ett instrument för att bedöma ökad risk för fysiska komplikationer efter intensivvård. - 16 -

Appendix - 17 -

Referenser 1 Svenska intensivvårdsregistret, SIR, Riktlinje för PostIVA-uppföljning, 2015-12-01 2 Schandl A, Bottai M, Holdar U, Hellgren E, Sackey P. Early prediction of new-onset physical disability after intensive care unit stay: a preliminary instrument. Critical care (London, England). 2014;18:455-455. 3 The Society of Critical Care Medicine: Critical Care Statistics. http://www.sccm.org/communications/pages/critical- CareStats.aspx 4 Luhr R, Severe sepsis and septic shock A meta-regression analysis of the mortality 2001 trough 2015, Örebro University, School of Medicine. Unpublished Article. 2016 5 Vincent J, Sakr Y, Sprung CL, et al. Sepsis in European intensive care units: results of the SOAP study. Critical care medicine. 2006;34:344. 6 Brun-Buisson C, Doyon F, Carlett J. Incidence, risk factors, and outcome of severe sepsis and septic shock in adults. A multicentre prospective study in intensive care in adults. JAMA 1995;274:968 74. 7 Finn PJ, Plank LD, Clark MA. Progressive cellular dehydration and proteolysis in critically ill patients. Lancet 1996;347;654 6. 8 Vincent J, Korkut HA. Defining sepsis. Clinics in chest medicine. 2008;29:585. 9 Finn PJ, Plank LD, Clark MA. Progressive cellular dehydration and proteolysis in critically ill patients. Lancet 1996;347;654 6. 10 Helliwell TR, Griffiths RD, McCelland P, Palmer TEA, Bone JM. Muscle fibre atrophy in critically ill patients is associated with the loss of myosin filaments and the presence of lysosomal enzymes and ubiquitin. Neuropathol Appl Neurobiol 1998;24:507 17. 11 Sharshar T, Bastuji-Garin S, Stevens RD, Durand MC, Malissin I, Rodriguez P, et al. Presence and severity of intensive care unit-acquired paresis at time of awakening are associated with increased intensive care unit and hospital mortality. Crit Care Med. 2009;37:3047 53. 12 De Jonghe B, Sharshar T, Lefaucheur JP, Authier FJ, Durand-Zaleski I, Boussarsar M, et al. Paresis acquired in the intensive care unit: a prospective multicenter study. JAMA. 2002;288:2859 67. 13 Bednarik J, Lukas Z, Vondracek P. Critical illness polyneuromyopathy: the electrophysiological components of a complex entity. Intensive Care Med. 2003;29:1505 14. 14 Fenzi F, Latronico N, Refatti N, Rizzuto N. Enhanced expression of E-selectin on the vascular endothelium of peripheral nerve in critically ill patients with neuromuscular disorders. Acta Neuropathol (Berl). 2003;106:75 82. 15 Van den Berghe G. How does blood glucose control with insulin save lives in intensive care? J Clin Invest. 2004;114:1187 95. 16 Friedrich OR, Van den Berghe G, Van Horebeek I, Hermans G, Rich MM, Larsson L. The sick and the weak: neuropathies/myopathies in the critically ill cellular mechanisms of complex disease entities in the ICU. Physiol rev. 2015;95:1025-109. 17 Zink W, Kaess M, Hofer S, Plachky J, Zausig YA, Sinner B, et al. Alterations in intracellular Ca2+ homeostasis of skeletal muscle fibers during sepsis. Crit Care Med. 2008;36:1559 63. - 18 -

18 Witt NJ, Zochodne DW, Bolton CF, Grand'Maison F, Wells G, Young GB, et al. Peripheral nerve function in sepsis and multiple organ failure. Chest. 1991;99:176 84. 19 De Jonghe B, Sharshar T, Lefaucheur JP, Authier FJ, Durand-Zaleski I, Boussarsar M, et al. Paresis acquired in the intensive care unit: a prospective multicenter study. JAMA. 2002;288:2859 67. 20 Patel BK, Pohlman AS, Hall JB, Kress JP. Impact of early mobilization on glycemic control and ICU-acquired weakness in critically ill patients who are mechanically ventilated. Chest. 2014;146:583 9. 21 Oberholzer A, Oberholzer C, Modlawer LL. IL-10: a complex role in the pathogenesis of sepsis syndromes and its potential as an anti-inflammatory drug. Crit Care Med 2002;30:S58 63. 22 Hermans G, Van den Berghe G. Clinical review: intensive care unit acquired weakness. Critical care (London, England). 2015;19:274. 23 Singer M, Deutschman CS, Seymour CW. The Third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA. 2016;315:801. 24 Corner EJ, Soni N, Handy JM, Brett SJ. Construct validity of the Chelsea critical care physical assessment tool: an observational study of recovery from critical illness. Critical care (London, England). 2014;18:R55-R55. 25 Okazaki H, Shirakabe A, Hata N, et al. New scoring system (APACHE-HF) for predicting adverse outcomes in patients with acute heart failure: evaluation of the APACHE II and Modified APACHE II scoring systems. Journal of cardiology. 2014;64:441-449. 26 Mahoney F, Barthel D. Functional Evaluation: The Barthel index. Maryland state medical journal. 1965;14:61-65. 27 Svensson GG, Elisabeth, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, et al. Parallel reliability of the Functional Independence Measure and the Barthel ADL index. Disability & Rehabilitation. 2000;22:702-715. 28 Charlson ME, Charlson ME, Pompei P, et al. A new method of classifying prognostic comorbidity in longitudinal studies: Development and validation. Journal of Chronic Diseases. 1987;40:373-383. 29 Le Gall J, Lemeshow S, Saulnier F. A new simplified Acute Physiology Score (SAPS II) based on a European/North American multicenter study. Journal of the American Medical Association. 1993;270:2957-2963. 30 Hofhuis JGM, Spronk PE, van Stel HF, Schrijvers AJP, Rommes JH, Bakker J. The impact of severe sepsis on health-related quality of life: a long-term follow-up study. Anesthesia and analgesia. 2008;107:1957. 31 Orwelius L, Lobo C, Teixeira Pinto A, et al. Sepsis patients do not differ in health related quality of life compared with other ICU patients. Acta Anaesthesiologica Scandinavica. 2013;57:1201-1205. 32 Singer M, Deutschman CS, Seymour CW. The Third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA. 2016;315:801. - 19 -