Föreläsnng 3 Varu och pennngmarknaderna tllsammans -L modellen IDAG: Varumarknaden balans + pennngmarknaden balans. Smultan bestämnng av både ränta och produkton. Hur påverkas ränta och produkton av pennngpoltk och fnanspoltk? F3: sd. 1 5-1 Varumarknaden och -kurvan Som v tdgare sett är varumarknaden jämvkt när produktonen,,, är lka med efterfrågan. I den enkla modell v studerad berodde konsumtonen bara på dsponbel nkomst. Investerngarna var exogena. Jämvkt den slutna ekonomn kräver då: = C( T) + I F3: sd. 2
Investerngar I detta kaptel låter v även nvesterngarna vara endogena, beroende på Försäljnng (produkton) (+) Räntan (-) I = I(, ) Räntan ( Jämvktsproduktonen blr då: = C( T) + I(, ) F3: sd. 3 Bestämnng av Produktonen Jämvkt på varumarknaden Efterfrågan ökar med produktonen. Både C och I ökar med produktonen. Jämvkt kräver att produkton () = efterfrågan (Z). Efterfrågan, Z ZZ 45º F3: sd. 4
Härlednng av kurvan Effekten av en öknng av räntan på produktonen. Högre ränta mnskar efterfrågan vd varje produktonsnvå. Jämvktsproduktonen mnskar Efterfrågan, Z ZZ ZZ 45º F3: sd. 5 Härlednng av kurvan Jämvkt på varumarknaden nnebär att en öknng av räntan leder tll lägre produkton. Efterfrågan, Z ZZ ZZ kurvan är åtlutande. 45º F3: sd. 6
Skft kurvan Högre skatter leder tll mndre efterfrågan och därmed lägre produkton för varje räntenvå. kurvan skftar nåt om skatten ökar. F3: sd. 7 5-2 De fnansella marknaderna: L kurvan Räntan bestäms av jämvktsvllkoret att utbud och efterfrågan på pengar ska vara balans: = $ L( ) = nomnella mängden utestående pengar $L() ) = nomnella efterfrågan på pengar $ = nomnell nkomst = nomnell ränta F3: sd. 8
Reala pennngmängden, real nkomst och räntan F3: sd. 9 L relatonen: : I jämvkt är den reala pennngmängden lka med den reala pennngefterfrågan, som beror på den reala nkomstnvån och räntan : P = L() Kom håg från kaptel 2, 2 att nomnell BNP = real BNP multplcerad med prsnvån (BNP deflatorn) n): eller: $ = P $ P = Härlednng av L - kurvan Hur påverkar en öknng av nkomsten räntan jämvkt? s En öknng av nkomsten, leder tll högre efterfrågan på reala pengar vd gven ränta. Om nte reala pennngmängden ändras, måste räntan öka för återställa jämvkten. d nkomst = > d nkomst = Real pennngmängd, /P F3: sd. 10
Härlednng av L - kurvan Härlednng av L - kurvan s L - kurvan Som v just vsat ökar jämvkts-räntan om nkomsten går. L kurvan lutar åt. Real pennngmängd, /P F3: sd. 11 Skft L - kurvan Hur skftar L kurvan om reala pennngmängden ökar? En öknng av reala pennngmängden skftar L kurvan nedåt. L kurvan för /P L kurvan för /P>/P F3: sd. 12
5-3 - och L relatona tllsammans F3: sd. 13 -L odellen len Jämvkt på varumarknaden nnebär att en öknng av räntan mnskar produktonen. Jämvkt på pennngmarknaden nnebär att en öknng av produkton (och nkomst) leder tll högre ränta. Vd skärnngspunkten är både jämvktsvllkoren fyllda, vlket bestämmer ränta och produkton. kurvan: = C( T) + I(, ) L kurvan: L ( ) P = L Pennngmarknaden Varumarknaden Fnanspoltk Fnanspoltsk åtstramnng, (kontrakton) mnskar statens budgetunderskott (eller ökar överskottet). En öknng underskottet (eller mnsknng av överskottet) kallas fnanspoltsk expanson. Skatter och bdrag påverkar kurvan men nte L kurvan. kurvan: = C( T) + I(, ) F3: sd. 14
Fnanspoltk Hur ändras jämvkten om skatterna ökas? L kurvan: L ( ) P = kurvan: = C( T) + I(, ) En öknng av skatten skftar - kurvan åt vänster. Räntan och produkton mnskar. L för högre T F3: sd. 15 Pennngpoltk F3: sd. 16 En pennngpoltsk åstramnng (kontrakton), nnebär en mnsknng av pennngmängden. En öknng av pennngmängden kallas en monetär expanson. Pennngpoltken påverkar nte kurvan, bara L kurvan. En öknng av pennng- mängden skftar L kurvan nedåt. L kurvan: ( ) L P =
En pennngpoltsk expanson Hur ändras ränta och produkton av en pennngpoltsk expanson? L kurvan skftar nedåt. Räntan mnskar och produkton (nkomst) ökar L kurvan: L ( ) P = kurvan: = C( T) + I(, ) L L F3: sd. 17 5-4 Polcy mx F3: sd. 18 Pennng poltk (fnanspoltk) påverkar både produkton och ränta samtdgt. För att påverka dessa varabler oberoende av varandra behövs en kombnaton av pennng- och fnanspoltk. En polcy mx. Tabell 5-1 Högre skatter Lägre skatter er offentlga utgfter ndre offentlga utgfter Större pennngutbud ndre pennngutbud Effekt av pennng- och fnanspoltk. Skft vänster höger höger vänster ngen ngen Skft L ngen ngen ngen ngen Förändrng av produkton Förändrng av ränta
Tyska återförenngen polcy mx obalans? Tabell 5-2 Några akrovarabler för Västtyskland, 1988-1991 1988 1989 1990 1991 BNP tllväxt (%) 3.7 3.8 4.5 3.1 Investerngstllväxt (%) 5.9 8.5 10.5 6.7 Budget överskott (% av BNP) (mnus = underskott) 2.1 0.2 1.8 2.9 Ränta (%) 4.3 7.1 8.5 9.2 F3: sd. 19 Tyska återförenngen polcy mx obalans? Polcy mx efter tyska återförenngen. Den fnanspoltska expansonen motverkades av pennngpoltsk kontrakton. åttlg tllväxt, höga räntor och stort budgetunderskott. L kurvan: L ( ) P = kurvan: = C( T) + I(, ) L L F3: sd. 20
5-5 F3: sd. 21 Hur väl stämmer -L modellen med fakta? Effekt av pennng- poltsk kontrakton (Fed ökar räntan). På kort skt leder en pennngpoltsk kontrakton tll högre ränta, lägre försäljnng och produkton, lägre sysselsättnng och högre arbetslöshet, men har lten effekt på nflaton och prser. Förändrng varuförsäljnng % Förändrng produkton % Kvartal Kvartal Kvartal Förändrng arbetslöshet % Kvartal Förändrng prsnvå % Förändrng sysselsättnng % Kvartal