Miljötillståndsansökan gällande torvproduktion i Lekmossen, Vörå Maxmo

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors ÖVERSÄTTNING TILLSTÅNDSBESLUT Nr 103/2008/4 DNr LSY 2007 Y 2 Givet efter anslag 17.10.2008 ÄRENDE Miljötillståndsansökan gällande torvproduktion i Lekmossen, Vörå Maxmo SÖKANDE AV TILLSTÅND: Mika Tuominen VERKSAMHETEN OCH PLATSEN FÖR DENNA Lekmossens torvproduktionsområde finns i Vörå Maxmo kommun ca 18 km öster om Vörå centralort och ca 11 km väster om Ylihärmä kommuns centrum. Iståndsättningen av området har påbörjats år 1999. Torvproduktionsområdets totalareal är 45,8 ha, varav 40,8 ha kommer att vara produktionsareal. ANSÖKNINGEN OCH AVHÄNGIGGÖRANDET AV DENNA GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Mika Tuominen har i sin ansökan, som anlände till miljötillståndsverket 2.1.2007 och kompletterades av sökanden 23.4.2007, ansökt om tillstånd för torvproduktion i Lekmossen. Miljöskyddslagen, 28, moment 1. Miljöskyddsförordningen, 1, moment 1, punkt 7d). Miljöskyddsförordningen, 5, moment 5, punkt 5c). TILLSTÅND OCH AVTAL ANGÅENDE VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSSI TUATIONEN I OMRÅDET Tidigare miljötillstånd har inte utfärdats för Lekmossens torvproduktionsområde. Västra Finlands miljöcentral har 25.8.1999 i enlighet med förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten gett ett utlåtande om Lekmossens torvproduktionsområde. Enligt utlåtandet ska alla dräneringsvatten från torvproduktionsområdet ledas till nedanliggande utloppsdike via tegdikesbassänger, sedimenteringsbassänger och översilning. Vattnen pumpas till översilningsfält, varifrån de rinner till nedanliggande utloppsdiken.

2 PRODUKTIONSOMRÅDET OCH DESS MILJÖ Produktionsområdets nutillstånd Bosättning och markanvändning Skyddsobjekt och grundvattenområden Vattendragens tillstånd och användning Torvproduktionsområdet är i sin helhet arrenderat. Dikningsavtal har slutits med markägare utanför projektområdet. I landskapsplanen för Södra Österbotten faller tillflödesområde till Lappo å under planeringsbestämmelse III, enligt vilken man vid planering av torvproduktion i vattendragsområdet för Lappo å ska beakta verkningarna på vattendragen så att totalbelastningen inte ökar. Lekmossens torvporduktionsområde är ett enhetligt torvområde, vars hela produktionsdugliga område är i produktionsskick. Innan produktionsområdet iståndsattes hade de skogsdikats ca 30 40 år tidigare. Närområdet för Lekmossens produktionsområde avgränsas åt alla håll av bergiga moränkullar. Trädbeståndet är i huvudsak tall, gran och björk. De närmaste husen med fast bosättning finns nordost om torvproduktionsområdet ca 400 500 meter från randen av produktionsområdet. Sydost om produktionsområdet finns en fritidsbostad. Norr om Lekmossen finns Norrmossen (FI0800023), ett SCI område som ingår i skyddsprogrammet Natura 2000. Lekmossens torvproduktionsområde är inte beläget i ett grundvattenområde. Utloppsdragen Vattenkvaliteten Lekmossen är belägen i ett vattendelarområde. Produktionsområdet tillhör till största delen de i tillflödesområdet för mittdelen av Lappo å (44.02) och deltillflödesområdet för Haapojanluoma (44.027) som båda ingår i vattendragsområdet för Lappo å (44) samt till en tredjedel i tillflödesområdet för Agnisbäcken (43.004) som ingår i vattendragsområdet för Kimo å (43). Dräneringsvattnen från sektorerna 1 och 2 leds längs 4 5 km långa huvuddiken för skogs och jordbruk till Vesiluoma varifrån de rinner vidare till Haapojanluoma och Lappo å. Från sektor 3 leds dräneringsvattnen längs cirka 2 km långa huvuddiken för skogs och jordbruk till Agnisbäcken och vidare till Röukas träck, som utrinner i Kimo å. Enligt de prover som tagits ur Lekmossen 27.4.2004 och 1.6.2006 är tillflödesvattnen mörka, näringsrika och i en del av området även mycket sura. Också halterna av järn och fast substans är klart högre än i kärr i naturtillstånd.

3 I de övre delarna av Agnisbäcken ja Haapojanluoma (Alikärr, Vesiluoma) är vattnet till sina grundegenskaper mycket likt det i Lekmossenområdet. Längs bäckarna finns kraftigt belastande åkerområden, som orsakar att halterna av fast substans och av näringsämnen tidvis är högre än i Lekmossen. Vattenkvaliteten i Röykas träsk påverkas av tidvis belastning av kraftigt surt vatten från omliggande områden. Vissa år har sjöns phvärde sjunkit under 5 och vattnets buffertkapacitet har varit mycket svag. Av fosforhalterna att döma är Röykas träsk näringsrikt eller mycket näringsrikt. Av vattnet som rinner till sjön kommer 15 20 % från Agnisbäcken där vattenkvaliteten är sämst. Fiskbestånd och fiske Agnisbäcken har ingen fisk och saknar därför fiskeriekonomisk betydelse. Röukas träsk har de senaste åren besparats de värsta sura anfallen och sjöns ph har hållit sig relativt konstant kring 6. Därför har fiskbeståndet återvänt och är nu bra. I sjön finns gädda, abborre, mört och gärs. Där idkas fritidsfiske. Årligen säljs ca 200 fisketillstånd för Röukas träsk. I Kimo å stiger gädda, abborre och mört. Surheten begränsar fiskarnas lek och yngling i ån. I Kimo å finns dammkonstruktioner som hindrar fisken att ta sig till upp till Röukas träsk. Lappo å har ett mångsidigt fiskbestånd även om fiskens levnadsvillkor begränsas dels av en damm som stänger av åns nedre flöde, dels av den dåliga vattenkvaliteten. I åmynningen och havsområdet är den viktigaste fångstfisken sik, i det övre loppet abborre och gädda. Nejonöga förekommer i åns mynning och kräftor vid dess källflöden. I Lappo å och i havsområdet kring mynningen finns 49 yrkesfiskare och 32 000 fritidsfiskare. Yrkesfiskarnas viktigaste fångstfisk är sik, som fiskas med nät och bur. Totalfångsten är 200 000 kg om året. För fritidsfiskarna är de viktigaste arterna abborre, gädda, mört och sik. De mest använda fiskesätten är nät, katsa, spinnspö, mete och pimpel. Totalfångsten är 484 000 kg om året. TORVPRODUKTION Vid produktionen i Lekmossen används sugvagn som extrautrustas med dammcyklon. I framtiden är det möjligt att använda en mekanisk insamlingsvagn för frästorven samt att lyfta torv i stycken. Mängden torv i naturtillstånd i produktionsområdet uppskattas vara 1 020 000 m 3. Torven som proceras uppskattas till ca 612 000 m 3, årligen ca 24 480 m 3. Produktionen fortgår i 25 år.

MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DENNA Hantering av dräneringsvatten Utsläpp i vattendrag Damm, buller och trafik Upplagring och avfall 4 Dräneringsvattnen från Lekmossens produktionsområde leds ut i vattendragen via två utloppsdiken. Från sektorerna 1 och 2 (31,9 ha) rinner vattnen österut mot Lappo å och från sektor 3 (9,9 ha) västerut mot Kimo å. Torvproduktionsområdets dräneringsvatten behandlas med hjälp av slamfickor och vändtegsrör med flödesreglerande silrör som byggs i tegdikena samt två sedimenteringsbassänger. Från sedimenteringsbassängerna pumpas vattnet till översilningsfält direkt nedan om bassängerna. Allt dräneringsvatten från Lekmossen har i enlighet med miljöcentralens förhandsanmälningsutlåtande behandlats med hjälp av ytsilning, men under kommande år kommer den höga åsen mellan sektorerna 2 och 3 att bli ett problem genom att kärren sjunker till följd av torvlagren minskar. För att effektivera vattenbehandlingen har sökanden föreslagit att ett andra översilningsfält byggs för vattnen från sedimenteringsbassäng 1. Enligt sökandens bedömning orsakar Lekmossen följande belastning på vattnen: i Agnisbäcken i Haapojanluoma Fast substans 51 kg/a 130 kg/a Kväve 13 kg/a 33 kg/a Fosfor 0,4 kg/a 1,1 kg/a Org.materia 460 kg/a 1180 kg/a Enligt ansökningen är de damm och bullerolägenheter som torvproduktionen orsakar miljön rätt ringa, eftersom det i närheten inte finns fast bosättning eller andra faktorer för vilka verksamheten skulle vara en olägenhet. Skadorna som projektet orsakar begränsar sig närmast till avgaser från traktorer och bilar. Lekmossens produktionsområde använder samma vägar som skogsbruket. Från den lokala landsvägen finns en förbindelse till Miilupakka och en annan vägförbindelse byggs till södra delen av fastigheten RN:o 29:2. Byvägen har en förbindelse till landsväg nr 17774. Det finns uppsamlingskärl för avfall i basen, som står på mineraljord. Det årliga avfallet beräknas bestå av ca 150 l avfallsolja, ca 30 l oljigt

5 och flottigt avfall och ca 30 l torrt blandavfall. Avfallet levereras till Vörå Maxmo kommuns insamlingspunkt. VERKSAMHETENS KONSEKVENSER FÖR MILJÖN OCH MILJÖRISKERNA Konsekvenser för markanvändning och näringar Torvproduktionsområdets direkta och indirekta sysselsättningsverkan är sammanlagt 1 2 årsverken. Sommartid sysselsätts lika många personer på deltid i produktionen. Konsekvenser för ytvattnen och deras användning samt för fiskeekonomin De verkningar Lekmossens torvproduktionsområde har på vattendrag gäller utloppsdiken nedanför, där verkningarna närmast kommer att synas i form av en ökning av medsköljd fast substans och humus samt i höjda näringshalter. Verkningarna på Röukas träsk och Lappo å torde bli ringa. De nedanliggande utloppsdikenas betydelse för rekreationsbruk och fiskeekonomi torde vara ringa. Konsekvenser för grundvattnet och dess användning Konsekvenser av damm, buller och trafik Miljörisker Produktionsområdet är inte i ett grundvattenområde. Sökanden har bedömt, att damm och bullerolägenheterna från projektet är relativt ringa. En brand och räddningsplan har uppgjorts för området, ÖVERVAKNING AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR Drifts och utsläppskontroll Konsekvenskontroll Ett program för drifts, utsläpps och vattendragskontroll har uppgjorts för området Utsläppskontrollens observationspunkter finns i samlingsdiket före sedimenteringsbassängen och i nedre delen av översilningsfältet. Proverna tas under överflödningen i mars april samt i juli. Dessutom tas vart tredje år ett prov under vinterns underflödning, såvida provet går att ta. Vattenproverna för konsekvenskontrollen tas i Vesiluoma före och efter utloppsdikets mynning samt i på motsvarande sätt i Agnisbäcken. Proverna tas i mars april (i mån av möjlighet under överflödningen), i juli och i september oktober. Vattendragsproverna tas vartannat år.

6 I ansökningen ingår ett förslag till fiskeekonomiskt kontrollprogram. Avsikten är att göra kontrollen med hjälp av elfiske åren 2007, 2010 och 2013. ERSÄTTNINGAR Sökanden har inte ansett att projektet orsakar ersättningsgilla skador. BEHANDLINGEN AV TILLSTÅNDSANSÖKNINGEN Informering om tillståndsansökningen Utlåtanden Miljötillståndscentralen har så som stipuleras i miljöskyddslagens 38 kungjort ärendet i miljötillståndscentralen samt under tiden 29.8 28.9.2007 i Vörå Maxmo och Oravais kommuner reserverat möjlighet för sakägare att inlämna anmärkningar och för icke sakägare att framföra åsikter med anledning av ansökningen. Miljötillståndscentralen har så som stipuleras i miljöskyddslagens 36 bett om utlåtanden av Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts och näringscentral, Vörå Maxmo och Oravais kommuners miljöskydds och hälsoskyddsmyndigheter samt av Vörå Maxmo och Oravais kommuner. Ett meddelande om kungörandet av ärendet har publicerats 29.8.2008 [torde avse 2007, övers.anm] i tidningarna Pohjalainen (på finska) och Vasabladet (på svenska). 1) Västra Finlands miljöcentral har ansett, att de vattenskyddsmetoder som används i torvproduktionsområdens ska representera bästa tillgängliga teknik för att förutsättningarna för beviljande av miljötillstånd ska uppfyllas. Sökanden har föreslagit att dräneringsvattnen renas med hjälp av översilningfält. Miljöcentralen har ansett den föreslagna metoden vara tillräcklig. Drifts och utsläppskontrollen kan utföras på det sätt som sökanden föreslår. Miljöcentralen har konstaterat att torvproduktionen och därav föranledd verksamhet inte får orsaka sådana dammolägenheter i områden för boende och vistelse, att gällande av statsrådet givna riktvärden (Statsrådets beslut 480/96) överskrids. I de närmaste objekten som störs av bullret från verksamheten får bullret inte överskrida av statsrådet givna riktvärden (Statsrådets beslut 993/92). Smörjämnen och avfallsolja måste placeras i ett täckt utrymme försett med skyddskanter. Bränslebehållare ska stå på ett tätt underlag, så att inte bränsle kan hamna i jordmånen eller diken under förvaring eller tankning. Fasta bränslebehållare ska ha dubbelt skal. Sökanden ska ge miljöcentralen en elektronisk årsrapport över produktionsverksamheten, kontrolldata och exceptionella situationer inom utgången av februari året efter rapportåret. När vattenskydds

Anmärkningar och åsikter 7 konstruktionerna är färdiga att tas i bruk ska miljöcentralen informeras så att en ibruktagningskontroll kan utföras. 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral har ansett, att projektet kan beviljas tillstånd. Verksamheten bidrar dock till att öka belastningen av surhet, fast substans och näringsämnen i Lappo å och Röukas träsk. Belastningen av fast substans leder till bottenförslamning och näringsbelastningen till eutrofiering av vattendragen, vilket verkar negativt på fiskeekonomin i vattnen nedanom projektområdet. Tillflödesområdet har en stora försurande verkan särskilt på Kimo å och Röukas träsk och surhetsgraden bör minskas avsevärt från dagens nivå. Det planerade projektet ökar surhetsbelastningen och tillståndssökanden bör förpliktas att sköta om att surhetsolägenheten minskar i de vatten som leds från produktionsområdet i riktning mot Röukas träsk. Om sökanden inte förpliktas att minska den olägenhet som orsakas av surhetsbelastningen från verksamheten, ska denne åläggas att betala en årlig fiskerihushållningsavgift om 600 euro till Österbottens arbetskrafts och näringscentral att användas till att planera och genomföra åtgärder för att minska de skador som åsamkas fiskbestånden och fisket samt till att övervaka åtgärdernas verkan. Sökanden ska dessutom övervaka projektets konsekvenser för fiskbeståndet och fisket på ett sätt som godkänns av arbetskrafts och näringscentralen. Kontrollen kan genomföras som samkontroll tillsammans med andra kontrollförpliktade i vattenområdet. 3) Oravais Vörå Maxmo hälsovårdscentral skn har meddelat att den inte har andra anmärkningar i fråga om ansökningen än att verksamhetsidkaren ska vara beredd att skrida till åtgärder för att förhindra eventuella damm och bullerolägenheter. 4) Vörå Maxmo kommun har meddelat att den inte har anmärkningar med anledning av ansökningen. 5) AA och BB (Tapiola RN:o 29:1, Lomby, Vörå Maxmo) har berättat att de anskaffat sin fritidsfastighet huvudsakligen i jaktsyfte. De tillbringar sin tid bl.a. med att plocka bär och svamp och att skola hundar. När torvproduktionen började fälldes först alla träd och på anmärkarnas tomt föll då 30 träd i en storm. Torvtagningen har förstört en sekler gammal orrspelsplats i området och dalripan har försvunnit totalt. Harjakt och hundskolning är för riskabelt genom att hundarna löper risk att ramla ner i de djupa kärrdikena. Under torr tid hörs det buller dag och natt från torvproduktionsområdet och även torvtransporten försiggår både dag och natt. Tomtens värde som jaktstuga och fritidsbostad har rasat.

8 Sökandes genmäle Mika Tuominen har gett ett genmäle med anledning av anmärkningarna och kraven. I sitt genmäle har sökanden med anledning av Västra Finlands miljöcentrals utlåtande konstaterat bl.a. att vattenskyddskonstruktioner enligt bästa tillgängliga teknik kommer att användas i Lekomossens torvproduktionsområde. Produktionen av miljö och bränntorv är nästan dammfri genom att insamlingen sker med hjälp av en mekanisk vagn. Närmaste fasta bosättning finns på ca 0,4 km:s avstånd från torvproduktionsområdet mot sydost bakom en backe. Det förhärskande vindriktningen är sydväst nordost. Då vindstyrkan överskrider 10 m/s avbryts produktionen på grund av den ökade brandrisken. Bullernivån kan påverkas genom att maskinerna och ljuddämparna hålls i skick. Bullervärdena håller sig under riktvärdena. För att minimera brandsäkerhetsrisken har en brandskyddsplan uppgjorts för Lekmossen. För nödsituationer ges personalen brandsäkerhets och förstahjälpskolning. Arbetsplatserna har nödvändig primärsläcknings och förstahjälputrustning. Verksamheten i produktionsområdet försäkras i enlighet med lagen om miljöskadeförsäkring. Sökanden har konstaterat att bränsle och smörjämnen inte förvaras i produktionsområdet. I lagerområdet finns under produktionssäsongen en farmartank med överflödningsbäcken. Bränsleoljan förvaras i en lös, flyttbar farmartank på anvisad plats i depåområdet. Platsen har en sådan konstruktion att kemikalier i fall av olycka inte kommer åt att spridas i vattendrag eller i grundvattnet. I lagret i produktionsområdet förvaras maximalt 3000 liter bränsle. Sökanden levererar avfallsoljan, övrigt problemavfall samt blandavfallet till företagets servicefastighet. Blandavfallet uppsamlas varje vecka av kommunal avfallssamlare; avfallsolja och smörjämnen levereras separat till därtill avsedda insamlingspunkter. Med anledning av Österbottens arbetskrafts och näringscentrals utlåtande har sökanden ansett, att den föreslagna fiskerihushållningsavgiften är oskäligt stor. Ån belastas till sin del även av jordoch skogsbruk och av fritidsbosättning. Sökanden planerar och utvecklar torvtorkningsmetoder med biomassatork eller genom snabbtorkning i stycken på platta. Torven breds ut på ett mellanlagringsfält där den med hjälp av solen och vid behov solpaneler torkar till erforderlig fuktgrad. Tack vare denna metod minskar dammolägenheterna och eventuella bullerolägenheter och även verkningarna på vattendrag. Ett förslag till kontrollprogram levereras när tillståndsbeslutet fått laga kraft. I mån av möjlighet strävar sökanden till att utföra kontrollen som samkontroll tillsammans med andra kontrollskyldiga i området. Med anledning av AA och BBs krav berättar sökanden att han hösten 2007 sett en flock om ca 30 orrar spela mitt på kärret i torvproduktionsområdet. Sökanden har konstaterat att lagen förpliktar att

9 hålla hundar i band under perioden 1.3 19.8, och även annars får hundar springa lösa endast under lovlig tid och i lovligt syfte med tillstånd av markägare eller innehavare av jakträtt. Torvtagningen sker i allmänhet underperioden april augusti, då hundar ska vara i band. AA och BB äger en fastighet för vilken lagfart har ansökts 2.1.2007. Torvproduktion har idkats i Lekmossen sedan år 1999, och förhandsanmälningsutlåtandet om torvproduktion hade getts ännu tidigare. Lekmossen är belägen i fastighet Miilumäki RNr 29:2 och fastigheten i fråga har inte för tillfället något ikraftvarande arrendekontrakt med något som helst jaktsällskap. Därför ska hundar hållas i band i området i fråga. Komplettering Sökanden har 18.9.2008 tillställt miljötillståndsverket en plan för hantering av Lekmossens utvinningsavfall, där det redogörs för mängden, användningen och miljökonsekvenserna av stubbar, stenar och mineraljord samt slam från sedimenteringsbassängerna. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Tillståndsbeslut Tillståndsbestämmelser Produktion Vattenbehandling Miljötillståndsverket beviljar Mika Tuominen tillstånd att producera torv i Lekmossen i Vörå Maxmo kommun i enlighet med den till ansökningen bifogade planen och kompletteringen av denna med de begränsningar som framgår ur tillståndsbestämmelserna. Tillståndsinnehavaren ska följa miljöskyddslagens stadganden och följande tillståndsbestämmelser. 1) Torv får högst tas i det planenliga produktionsområdet om 40,8 ha. I sektor 2 är produktion förbjuden under perioden 1.5 31.8 kl. 22.00 07.00. Produktionen ska idkas så att utsläppen i vattendrag och övrig miljö är så små som möjligt. 2) Alla dräneringsvatten från torvproduktionsområdet ska ledas via tegdikeskonstruktioner, flödesreglerande dammar och sedimenteringsbassänger samt året runt via översilningsfält. Översilningsfälten ska till ytan vara minst 3,5 % av sitt tillrinningsområde. I ändorna av alla tegdiken ska det finnas en slamficka, en slamstoppare och silrör, vars ändor försetts med flödesreglerande siktar. Samlingsdikena ska förses med flödesreglerande dammar. Sedimenteringsbassängerna och översilningsfälten ska byggas enligt

10 dimensioneringsanvisningarna och i avrinningsändorna av sedimenteringsbassängerna ska det finnas med sikt försedda rördammar som reglerar vattenhöjden. Bassängerna ska ha ytbommar. Bredvid sedimenteringsbassängerna ska det finnas dumpningsområden för slammet som avlägsnas från bassängerna; detta får inte hamna i vattendrag. Mellan stackområdena och dikena ska det finnas en skyddszon, så att torv inte hamnar i dikena. Avrinningsvattnen från utanför produktionsområdena ska så noga som möjligt ledas i isoleringsdiken förbi produktionsområdena och vattenbehandlingskonstruktionerna. Isoleringsdikena ska ha slamfickor. Sådana ändringar får göras i vattenbehandlingskonstruktionerna, som godkänns av Västra Finlands miljöcentral och som inte minska dessas effekt. 3) De nya vattenbehandlingskonstruktionerna ska vara gjorda senast 30.4.2009 och innan de tas i bruk ska de godkännas av Västra Finlands miljöcentral och ges för kännedom till Vörå Maxmo kommuns miljöskyddsmyndigheter. 4) Tillståndsinnehavaren ska kontinuerligt hålla vattenbehandlingskonstruktionerna och dikessystemen i skick och regelbundet kontrollera att de fungerar. 5) Sedimenteringsbassängerna, tegdikena och slamfickorna samt rand och samlingsdikena ska rengöras minst en gång i året då produktionssäsongen avslutas och efter behov även vid andra tider. Diken grävda i mineraljord ska kontrolleras minst en gång i året och rengöras efter behov. Slam som avlägsnats från dikena får dumpas i området. Rengöringen av bassänger och dikessystemen ska göras så att den inte orsakar undvikliga utsläpp i vattendrag. Tidpunkten för arbetena ska meddelas i förväg till Vörå Maxmo kommuns miljöskyddsmyndigheter. Utsläpp i luften och buller 6) Produktionen och förvaringen av torv ska göras och tidsmässigt förläggas så att så lite torvdamm som möljigt sprids ut i omgivningen från produktionsområdet. Maskinerna och apparaterna ska orsaka så lite torvdamm som mojligt. Stackar får inte placeras under 400 m från bostadshus. Verksamhet som orsakar att damm sprids utanför produktionsområdet är förbjuden i sektor 2, då det blåser från sektorn väst nordväst. I området ska det finnas en sakenlig, fast monterad mätare av vindriktning och styrka.

Upplagring och avfall 11 De fordon som används för transport ska i lastas i enlighet med vägtrafiklagens 87 så att lasset inte dammar i störande grad. 7) Torvproduktionen i området ska organiseras så att den orsakar oskäligt buller. Bullernivån på gårdstun till bostadsbyggnader får inte överskrida 55 db (L Aeq ) kl. 7 22 eller 50 db (L Aeq ) kl. 22 7. Bullernivån på gårdstun till fritidsbyggnader får inte överskrida 45 db (L Aeq ) kl. 7 22 eller 40 db (L Aeq ) kl. 22 7. 8) Produktionen ska idkas på ett sådant sätt, att det uppstår så lite avfall som möjligt och att avfallet inte orsakar fara eller men för hälsa eller miljö. Avfallet ska sorteras i enlighet med avfallsbestämmelserna i Vörå Maxmo kommun. Avfallet ska transporteras för återanvändning eller behandling till en aktör, som har rätt att ta emot avfallet i fråga. Vid transport av problemavfall ska ett transportdokument uppgöras och avfallet ska packas i en tät förpackning på vilken avfallets farliga egenskaper märkts ut. Tillståndsinnehavaren ska även i övrigt organisera avfallshanteringen och transporten sakenligt. Tillståndsinnehavaren ska följa den plan för hantering av utvinningsavfall som ingår i ansökningen (Bilaga 4). Avfallshanteringsplanen ska bedömas och vid behov granskas inom fem år från att detta beslut fått laga kraft. Västra Finlands miljöcentral ska informeras om bedömningen. Om grävavfallets mängd eller art eller arrangemangen kring behandlingen eller återvinningen av avfallet ändras i betydande grad, ska planen för hantering av utvinningsavfallet ändras, Tillståndet ska i så fall ändras så som stipuleras i miljöskyddslagen 103 a mom. 4. 9) Smörjämnen och avfallsolja ska förvaras i ett utrymme som är försett med tak och med en skyddskonstruktion med kanter och tätt botten. Bränslebehållarna ska stå på ett tätt underlag på ett sådant sätt att bränsle inte hamnar i marken eller i diken under förvaring eller tankning. Fasta bränslebehållare ska ha dubbelt skal. Bränslebehållarna ska ha överfyllningsskydd. Störningar och undantagssituationer 10) Västra Finlands miljöcentral och Vörå Maxmo kommuns miljöskyddsmyndigheter ska omedelbart informeras om störningssituationer och undantagsarrangemang för hur vatten leds under dessa. 11) I samband med produktionsområdet ska det finnas tillräckligt med bassänger med släckningsvatten. Dessutom ska området ha en s.k. outsinlig vattenkälla, där det under alla omständigheter kan fås släckningsvatten under produktionssäsongen. 12) Tillståndsinnehavaren ska ha beredskap att bekämpa miljöskador som orsakas av maskinfel eller olyckor i produktionsområdet.

12 Kontroll 13) Tillståndsinnehavaren ska utföra drifts och utsläppskontroll i enlighet med den plan som bifogas detta beslut. Kontrollplanen kan preciseras på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt, förutsatt att ändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet eller kontrollens täckning. Sammandrag av drifts och utsläppskontrollen ska årligen inom utgången av februari tillställas Västra Finlands miljöcentral och Vörå Maxmo kommuns miljöskyddsmyndigheter. 14) Tillståndsinnehavaren ska övervaka verksamhetens konsekvenser för vattendragen på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt samt des fiskeekonomiska konsekvenser på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Förslagen till konsekvenskontrollplaner ska tillställas vederbörande myndighet inom tre månader från att tillståndsbeslutet fått laga kraft. En rapport ska göras över kontrollresultaten och före utgången av följande års juni tillställas Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts och näringscentral och Vörå Maxmo kommuns miljöskyddsmyndigheter samt vid anmodan visas för dem vilkas intressen eller rättigheter ärendet kan angå. Underhållsskyldigheter 15) Tillståndsinnehavaren ska delta i underhållet av utloppsdikena till den del som iståndsättningsbehovet orsakar av ledandet av dräneringsvatten från torvproduktionsområdet. Minskning och förebyggande av olägenheter 16) Tillståndsinnehavaren ska årligen i januari erlägga en fiskerihushållningsavgift om 230 euro att användas till att förhindra att dräneringsvattnen orsakar olägenheter för fiskbestånden och fisket i verkningsområdet. Avgiften för det första året 2008 ska erälggas inom en månad från att detta beslut fått laga kraft. Avslutande och efterskötsel av verksamheten 17) Efterskötseln av områden som tagits ur produktion ska utföras så att utsläppen i omgivningen är så små som möjligt. Dessa utsläpp får inte överstiga de produktionstida utsläppen. Dräneringsvattnen från områden som tagits ur produktion ska ledas via vattenbehandlingskonstruktionerna ända tills Västra Finlands mil

13 jöcentral har konstaterat att områdena är täckta av vegetation eller har tagits permanent i annat bruk eller att vattenbehandling av andra skäl inte längre behövs. Västra Finlands miljöcentral ska informeras i förväg när produktionen avslutas. Efter att produktionen avslutats ska projektområdet snyggas och obehövliga konstruktioner avlägsnas. Behandlingen av dräneringsvattnen ska fortgå och konstruktionerna hållas i skick minst två år eller tills produktionsområdet tagits i annat bruk. Miljöcentralen kan vid behov ge preciserande bestämmelser om avveckling av verksamheten och om efterskötsel. Ersättningar Enligt förhandbedömning orsakar projektet inte ersättningsgilla skador på grund av vattenförorening. MOTIVERINGAR TILL BESLUTET Förutsättningarna för att tillståndet beviljas Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Lekmossen är ett torvproduktionsområde med pågående produktion. För att tillstånd ska beviljas förutsätts användning av bästa tillgängiga teknik. När det gäller vattenbehandling vid torvproduktion är denna i allmänhet översilning, som har stipulerats som behandlingsmetod för produktinsområdets dräneringsvatten. Verkningarna av utsläppen från torvproduktionen i vattendrag försämrar fiskbeståndets levnadsförhållanden och fisket i vattnen nedanom. På grund av dessa verkningar bestäms en fiskerihushållningsavgift för att täcka åtgärder för att förebygga olägenheter för fiskerihushållningen. De damm och bullerolägenheter som produktionsverksamheten orsakar för bosättningen i närheten av produktionsområdet minskas genom åtgärds och verksamhetstidsbegränsningar. Med beaktande av Lekmossens och dess omgivnings skick och användning orsakar torvproduktion som genomförs i enlighet med detta tillståndsbeslut varken hälsoolägenheter som skulle utgöra hinder för att tillstånd beviljas, annan betydande förorening av omgivningen eller risk därför, förbjuden förorening av jordmån eller grundvatten, försämring av särskilda naturförhållanden eller äventyrning av ur allmän synvinkel viktiga möjligheter till rekreation eller annan användning, eller annan oskälig belastning. I avsikt att begränsa utsläpp i vattendrag bestäms att bästa tillgängliga teknik och praxis tillämpas. Till detta behövs bestämmelserna 1), 2), 3), 4) och 5). Produktion kommer att idkas ännu länge och största delen av belastningen uppkommer utanför produktionssäsongen. Därför ska vattenbehandlingen vara i bruk året om.

14 Sydost om produktionsområdet finns det bebodda fastigheter på nära håll. I avsikt att minska dammutsläpp och de olägenheter dessa orsakar fastigheterna ingår en förpliktande åtgärd i tillståndsbestämmelse 6) och för bullrets del tillståndsbestämmelse 7). Dessutom begränsar tillståndsbestämmelse 1) produktionsverksamheten i sektor 2 på grund av de bullerolägenheter som orsakas närliggande fritidsfastighet. Torvdammutsläpp uppkommer särskilt då torven läggs på stack och då den lastas. Genom en avståndsbestämmelse tryggas att stackarna är på tillräcklig minimidistans från bebyggelse. Platserna för stackarna kan behöva ändras under tillståndsperiodens lopp. Placeringen av dem kan inte lämnas åt tllståndsinnehevarens gottfinnande utan begränsningar, Bestämmelserna 8) och 9) har getts för att minska avfall och för att förhindra nedskräpning och oljeskador. Enligt avfallslagen 6 är det avfallsinnehavarens skyldighet att ordna avfallshanteringen och denne ska vara på det klara med avfallets mängd och art samt dess hälso och miljökonsekvenser. Bestämmelsen om förvaringen av bl.a. bränslen behövs för att förhindra att skadliga ämnen hamnar i mark och vatten och att mark förorenas. Planen för hantering av utvinningsavfall behövs för att förhindra uppkomsten av utvinningsavfall och för att minska dettas skadlighet. Bestämmelserna 10), 13) och 14) behövs av anledningar som anknyter till observation eller kontroll av verksamhetens miljökonsekvenser. Bestämmelser som berör beredskap inför brandfara och olycksrisker ingår i tillståndsbestämmelserna 11) och 12). Tillståndsbestämmelse 16) behövs för att förhindra olägenheter för fiskeekonomin och för att förbättra tillståndet i av torvproduktionen försvagade vattendrag. Vid bestämningen av fiskerihushållningsavgiftens storlek har omfattningen av utsläpp orsakade av torvproduktionen och omfattningen av de verkningar som framgår i vattendragen beaktats. Det kommer utsläpp från torvproduktionsområdet ännu efter att produktionen svslutats och tillståndsbestämmelse 17) behövs för att ordna efterskötseln av produktionsområdet och begränsa utsläppen. SVAR PÅ UTLÅTANDENA OCH ANMÄRKNINGARNA De krav som Västra Finlands miljöcentral samt Oravais och Vörå Maxmo kommuner ställt beträffande damm och bullerskydd beaktas i tillståndsbestämmelserna 1), 6) och 7). Kraven beträffande avfallshantering och förvaring av bränslen beaktas i tillståndsbestämmelserna 8) och 9). Kraven beträffande kontroll beaktas så som framgår ur tillståndsbestämmelserna 13) och 14). Österbottens arbetskrafts och näringscentrals krav beträffande fiskeekonomisk kontroll och fiskerihushållningsavgift beaktas så som framgår ur tillståndsbestämmelserna 14) och 16).

15 AA och BBs krav beaktas så som framgår ur tillståndsbestämmelserna 13) och 14). TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH GRANSKNING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighet Detta beslut är i kraft tillsvidare. Granskning av tillståndsbestämmelserna Vid behov kan miljötillståndsverket ändra tillståndet om de förutsättningar uppfylls som stipuleras i miljöskyddslagens 58 och 59 eller annullera tillståndet på initiativ av kontrollmyndighet. Tillståndsinnehavaren ska senast 30.4.2018 till miljötillståndsverket lämna in en ansökan om granskning av tillståndsbestämmelserna. Om ansökningen inte görs i tid, kan miljötillståndsverket bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökningen ska bifogas en utredning över det buller och damm som produktionen orsakar, vattenbehandlingens effektivitet, mängden utsläpp som hamnar i vatten samt de verkningar avledningen av dräneringsvatten har på vattendragen nedanom samt dessas fiskbestånd och användning. Dessutom ska en uppskattning av skedda oförutsedda skador tllställas. Till ansökningen ska också bifogas en utredning över tillståndet i de områden som tagits ur produktion samt ett förslag inklusive kostnadskalkyl beträffande åtgärder för effektivering av miljöskyddet i torvproduktionen samt för förebyggande eller minskning av skador. Iakktagande av förordning som är strängare än tillståndet VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET TILLÄMPADE KLAUSULER Om det via förordning ges bestämmelser beträffande tillståndets giltighet eller granskning som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd, ska enligt miljöskyddslagens 56 förordningen följas. Existerande verksamhet får fortsätta innan detta beslut får laga kraft. Miljöskyddslagen 6, 41, 42, 43, 44, 45, 45a, 46, 52, 55, 56, 90, 100 och 103a Avfallslagen 4, 6 och 15 Lagen angående vissa grannelagsförhållanden 17 Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) Statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001)

16 BEHANDLINGSAVGIFT OCH BESTÄMNING AV DENNA Behandlingsavgiften för detta beslut är 4 600 euro. Avgiften baserar sig på miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) 2 och på avgiftstabellen i förordningens bilaga: torvutvinning, produktionsareal 30 300 hektar.

17 ANSÖKAN OM ÄNDRING Ändring i beslutet kan sökas hos Vasa förvaltningsrätt genom besvär. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta 3) Plan för drifts och utsläppskontroll 4) Plan för hantering av utvinningsavfall Leena Simpanen Jukka Leinonen Heikki Penttinen Sinikka Laitakari I beslutsfattningen har deltagit miljöråden Leena Simpanen, Jukka Leinonen och Heikki Penttinen (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Sinikka Laitakari. SL/sl

Bilaga 1 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 17.11.2008. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: 020 490 121 (växel) telefax: (09) 726 0233 e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Karta Bilaga 2

Bilaga 3 PLAN FÖR LEKMOSSENS DRIFTS OCH UTSLÄPPSKONTROLL Driftskontroll För driftskontroll utses en ansvarsperson, vars namn meddelas årligen till den regionala miljöcentralen och till miljöskyddsmyndigheten i den kommun där verksamheten sker. Över driftskontrollen förs dagbok. Dagboken uppbevaras genom hela produktionstiden och efterskötselsfasen. Vid behov uppvisas dagboken för tillsynsmyndigheterna. Årligen görs ett sammandrag över dagboksanteckningarna, som inom utgången av kontrollåret tillställs den som utför utsläpps och konsekvenskontrollerna samt vid behov myndigheterna. I driftsdagboken antecknas följande uppgifter: inledandet och avslutandet av produktionen samt produktionsdagarna produktionsmetod exakta tidpunkter och platser för dikningar och rensningar iståndsättningar och produktionens framskridande färdigställande av vattenskyddskonstruktionerna, uppföljning av deras skick, iakttagelser om deras funktionsduglighet avvikelser från vattenskyddsplanerna tömningar av sedimenteringsbassängerna och slamflickorna rensningar av dikessystem uppsättning, underhåll och reparation av mätningsdammar och anordningar pumpstationernas installeringar, funktionstider och eventuella störningar nederbörd, avdunstning och vind övriga iakttagelser, t.ex. störtregnens varaktighet och följder åtgärder som hänför sig till avfallshantering tiderna för provtagning ändringar i platserna för stackar uppföljning av damm och buller samt produktionsavbrott till följd av vind eventuella andra omständigheter som kan inverka på jordmån, vattendrag eller utsläpp av damm och buller reklamationer riktade mot verksamheten och hanteringen av dessa. Kontroll av utsläpp som avleds i vattendrag Rapportering Kvalitetskontroll Vattenproverna tas av de vatten som avleds i utloppsdikena 1 och 2. Vattenbehandlingssystemets effektivitet kontrolleras genom att prov tas före och efter översilningsfältet. Vattenproverna tas fyra gånger om året (mars maj, juni juli, september oktober och december februari) i två års tid efter ibruktagandet av översilningsfälten, i två års tid före avslutandet av produktionen samt under eftervårdsfasen. I samband med provtagningen mäts vattenflödet. Ur proverna analyseras den fasta substansen, COD Mn, total P, total N och ph. Utsläppen kalkyleras med hjälp av mätresultaten från det egna produktionsområdet och strömningsuppgifterna från närliggande, kontinuerligt kontrollerade produktionsområden. Halterna fastställs på basen av mätresultaten från det egna produktionsområdet. Under de år, då halter inte mäts, kalkyleras utsläppen med stöd av närliggande, kontinuerligt kontrollerade produktionsområdens halter före den intensiferade vattenbehandlingen. Effekten av vattenbehandlingsmetoden kalkyleras utgående från tidigare uppmätt effekt i produktkionsområdet. Utsläppen kalkyleras både som brutto och nettovärden. Nettoutsläppen kalkyleras genom att använda halterna av en myr i naturtillstånd som bakgrundshalter: totalfosfor 20 g/l, totalkväve 500 g/l och fast substans 2 mg/l. Mätningsresultaten av utsläppskontrollen tillställs den kommunala miljövårdsmyndigheten och den regionala miljöcentralen. Sammandragsrapporten av drifts och utsläppskontrollen tillställs den regionala miljöcentralen och den kommunala miljöskyddsmyndigheten före utgången av påföljande februari efter kontrollåret. Vid kontrollerna används fastställda standarder. I kontrollrapporterna rapporteras även osäkerhetsfaktorerna vid kontrollerna samt de använda kalkylmetoderna. I rapporterna rekommenderas behövliga preciseringar och ändringar i kontrollerna.

Bilaga 4