Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg/APEC
Psykiska problem hos kvinnor med samtidigt missbruk/beroende De psykiska tillstånd som är mest frekventa är förstämningssyndrom, ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, ätstörningar utöver personlighetstörningar Hos de kvinnliga missbrukarna har den psykiska ohälsan ofta föregått missbruket och de rapportera sina psykiska problem vid yngre åldrar än kvinnor inneliggande utan missbruksproblem Kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa är mer utsatta för misshandel och sexualiserat våld Kvinnor med blandberoende har gjort flera självmordförsök än kvinnor med enbart alkoholmissbruk
N=21 Ålder och substansanvändning Ålder Alkohol Alkohol till Narkotika Lugnande Värkdebut berusning Hasch Amfetamin tabletter tabletter 12-17 år 12 9 8 3 2 0 18-25 år 5 5 3 6 10 3 26-35 år 3 4 0 0 2 2 36-0 1 1 3 4 2 Antal 20 19 12 12 18 7 Medelålder 18,3 21,8 17,6 24,1 25 30,7
Könsskillnader och behandlingsbenägenhet Inga könsskillnader av upplevt behov av behandling Inga entydiga resultat om att kvinnor blir mer förbättrade vid mottagningar enbart för kvinnor men kvinnor kan föredrar behandling på speciella kvinnomottagningar Genderparadoxen, kvinnor kan ha svårare problem men större följsamhet till behandling
Undersökningar: Intervjuundersökning med unga kvinnor 18 25 år om första gången de sökte behandling som vuxna Kartläggning av kvinnor i behandling med uppföljning av dessa kvinnor efter 18 månader
Unga kvinnor, inför att söka behandling De har svårt att beskriva sig själva. De har svårt att beskriva vilken hjälp de vill ha. De känner sig dåligt bemötta och avvisade när de söker hjälp vilket får till följd att de kan söka ofta och på olika ställen. De söker någon som förstår både de psykiska problemen och missbruket. De söker en person som förstår och kan ta emot deras berättelser om trauman och svårigheter under livet. De tycks söka en behandlare snarare än en behandling.
Kvinnor i behandling - förväntan om hjälp Kartläggningen (n=21) Uppföljningen (n=18) Önskar hjälp med: Fått hjälp med: Önskar hjälp med: Anhöriga 8 4 6 Vänner 2 0 3 Arbete 2 1 5 Boende 9 1 2 Psykisk hälsa 21 17 16 Fysisk hälsa 6 11 9 Fritid 6 2 2 Kriminalitet 1 1 0 Ekonomi 0 0 1 Inget av ovan 0 0 1
Kvinnor i behandling, uppföljning efter 18 månader: sammanfattande resultat En tredjedel återhämtar sig från missbruket men upplevelsen av hög psykisk belastning och låg livskvalitet förändras inte av återhämtning Behandlares bedömning i mått som allmän funktionsnivå hade inget samband med kvinnornas egna skattningar av psykisk belastning och livskvalitet Behandling och förändring för gruppen med multipla problem tar tid men förändring sker med förbättrad allmän funktionsnivå, mindre hjälpbehov för missbruk, psykiska problem, rättsliga problem och problem i relation till familj och anhöriga.
Konklusion Att se och förstå både missbruk och psykiska problem tycks vara avgörande för att de unga kvinnorna ska ta emot behandling Att se och förstå faktorer utöver psykiska problem och missbruk, så som svårigheter i nära relationer och upplevelse av låg livskvalitet, kan vara väsentligt för att förhindra återfall hos gruppen kvinnor i behandling
Behandling vid psykiska problem och missbruk/beroende De nationella riktlinjerna rekommenderar: Noggrann bedömning av psykiska tillstånd, av missbruk/beroende samt av den fysiska hälsan Integrerad behandling och stöd samordnat mellan socialtjänst och psykiatri Finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet utan man får använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk/beroende respektive psykisk störning/sjukdom
Metod eller relation? Upplevelse av insatsen vård- och stödsamordning Alla brukare beskriver i första hand relationen till sin vård- och stödsamordnare, i citaten benämnd KM, och i andra hand boendestödjaren, därefter andra vård- och omsorgskontakter. Brukare 2: KM har fått ordning på mitt liv KM har fixa så där att jag kom till öppenvård rätt. Och fått då världens bästa läkare, och fått då min diagnos ADHD å fått Concertadå som gav mej livet tillbaka. Jag hade nog tagit mitt liv annars. Så det har KM löst Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan dom, (utförarna i SoB-teamet) jag vet inte. Jag hade inte gjort det, det kan jag lova.
Tack för Er uppmärksamhet! Adress vid korrespondens: Solveig Olausson, Beroendekliniken Beroendemottagning Centrum Mellangatan 1, 413 01 Göteborg e-post: Solveig.Olausson@vgregion.se Länk till e-version (sammanfattning) http://hdl.handle.net/2077/18347