Norrbottens läns landsting



Relevanta dokument
Tankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Månadsfakta oktober 2016

Månadsfakta september 2016

Divisionernas Årsrapport 2012

Årsredovisning Carola Fransson

Analys av kostnader för cancervård

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Ledningsrapport april 2018

Ledningsrapport april 2017

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober Vistet det hälsofrämjade hotellet

Månadsrapport augusti 2012

Ledningsrapport mars 2017

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Norrbottens läns landsting. Redovisning av hemuppgift Mäta för att leda december 2008

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

RMPG ortopedi. Resultatrapport - Värdekompass. sydöstra sjukvårdsregionen. M Bergeling/2016

Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse. hva har vi gjort?

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Ledningsrapport september 2018

NLL Norrbottens läns landsting 2014

Ledningsrapport december 2016

Norrbottens läns landsting 2014

Ledningsrapport januari 2018

Hur styrs landstinget..

Ledningsrapport september 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Verksamhetsplan HSF 2014

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur

Frågor och information 16 april

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Ledningsrapport augusti 2017

Ledningsrapport december 2018

Uppföljning tillgänglighet SUS maj 2016

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Omställningsarbete HSF

Ledningsrapport december 2017

Landstingsstyrelsen 28 oktober Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Integrerade verksamhetssystem

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Att investera för utveckling Åke Hellström, div Folktandvård. Vad vi gör inom ehälsa För vem? Varför?

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2013

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK

Vårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Mats Kihlgren Enhetschef

Månadsrapport Region Norrbotten

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

En god vård? SoS 2018

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart

Budget 2014 Landstingets kansli

Antagen av Samverkansnämnden

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten

Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet Kerstin Sjöström

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län invånare. Under sommaren ca inv

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

ÅRSRAPPORTER DIVISIONER 2013

Delårsrapport mars 2017 Kungälvs sjukhus

Ortopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning

Einkarekstur sjúkrahúsa

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Gotland i NYSAM Vem är gotlänningen? Rolf Forsman

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna

Bokslutskommuniké 2017

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist

Gör sjukhusen framsteg?

Delårsrapport 2 - förhandsrapport (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen)

Västerbottens läns landsting

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde

Markörbaserad journalgranskning

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Stockholmsvården i korthet

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman

Länsteknik. Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar. Länsteknik DIVISION

Divisionsplan

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Hallands sjukhus. från delar till helhet

Transkript:

Norrbotten

Norrbottens läns landsting Ett av Sveriges 18 landsting och två regioner Ansvar för Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling Kultur och utbildning Styrs av ett direktvalt parlament En fjärdedel av Sveriges yta men endast tre procent av befolkningen (250 000 inv) Huvuddelen bor vid kusten

Landstingsdirektör Sekretariat Stab DIVISION OPERERANDE SPECIALITETER Division Medicin Division Dia. Diagnostik Division Primärvård Division Vuxenpsyk Division Folktandvård Division Länsteknik Division Service Division Kultur & Utbildning Akutsjukvård Allm.kir/Urologi Ortopedi Ögon Öron-näsahals/Käkkir. Kvinnosjukvård

Opererande specialiteter Akutsjukvård En klinik per sjukhus (5 st) Allmänkirurgi/urologi Länsklinik Kvinnosjukvård Länsklinik Ortopedi Länsklinik Ögonsjukvård Länsklinik ÖNH/Käkkirurgi Länsklinik Omsluter ca 1,2 miljarder Skr Cirka 1500 anställda

Dagens tema Hur använder vi KPP som en del i vårt ledningssystem? DC LC VC VåC EC

En bra start En ansvarstagande ledning efterfrågar och följer upp mätresultat och förbättringsarbete i dialog med verksamheten Det förutsätter att processer är på plats så att vi kontinuerligt kan fånga mätningar i flera väderstreck samtidigt; patientnytta, kliniska mått, funktionell status och resursanvändning Vi måste också lära oss att använda våra mätningar för utveckling och vidta åtgärder Att utveckla en mätfilosofi i din verksamhet/ Robert Lloyd

Ledning och styrning i två dimensioner Organisatorisk nivå Division och verksamhetsområde Process Vårdprocess, patientgrupp, diagnosgrupp etc

Olika modeller för ledning och styrning BalancedScoreCard (balanserad styrning) Division opererande Verksamhetsområden (totalt sex st) Akutsjukvård Allm kir/uro Kvinnosjukvård Vårdprocesser - Värdekompassen

Landstingets mål Attraktiv region God hälsa God vård Patientfokuserad Tillgänglig Säker Kunskapsbaserad Kvalitativt likvärdig och jämlik Effektiv Engagerade medarbetare Stark ekonomi

Divisionens strategiska mål Patient 1.1 Patientfokuserad 1.2 Tillgänglig Lärande/förnyelse 3.1 Engagerade medarbetare Process/produktion 2.1 Säker 2.2 Hälsofrämjande 2.3 Evidensbaserad 2.4 Kvalitativt likvärdig & jämlik 2.5 Processorienterad Effektiv vård/ Värde Resurser 4.1 Stark ekonomi

Kritiska framgångsfaktorer Patient 1.1.1 Nöjda patienter 1.2.1 Telefontillgänglighet 1.2.2.Vårdgarantin 1.2.3 Tid från larm till omhändertagande ambulans 1.2.4 Väntetid akutmottagningar Lärande/förnyelse 3.1.1 Arbetstillfredsställelse 3.1.2 Frisknärvaro 3.1.3 Sjukfrånvaro 3.1.4 Ledarskap 3.1.4 Medarbetarsamtal 3.1.5 Medarbetarskap 3.1.6 Kompetens och personalförsörjning 3.1.7 Målkvalitet Process/produktion 2.1.1 Postoperativa infektioner 2.1.2 Återinläggningar 2.1.3 Diagnossatta vtf 2.1.4 Ytterfall i DRG 2.1.5 Fallskador ortopedi 2.2.1 Operation höftfraktur inom 24 h 2.3.1 Goda resultat i kvalitetsregister 2.3.2 Jämlik vård enligt kvalitetsregister 2.3.3 Skillnader i tillgänglighet pga kön 2.4.1 Nyttjad/tilldelad tid openheter 2.4.2 Första opstart utsatt tid 2.4.3 Högfrekventa besökare akutmottagning 2.4.4 Vårdprocesser identifierade & målsatta 2.4.5 Produktionsplan Resurser 4.1.1 Resultatmål 4.1.2 Beslutade sparåtgärder 4.1.3 Kostnad per DRG inom vårdprocesser 4.1.4 Beläggning vårdavdelning 4.1.5 Produktivitet på op-enheter 4.1.6 Anpassad bemanning

Spindeldiagram Div Op tertial 2 2009 Mål Resultat Resurser Nöjda patienter Beläggning vårdavd** Sparåtgärder 100 Telefontillgänglighet* Besök inom 90 dgr Resultatmål Op inom 90 dgr Patient Målkvalitet Medarbetarskap 50 Tillgänglighet ambulans*** Akutmott läkarkontakt inom 30 min Lärande Medarbetarsamtal Ledarskap Sjukfrånvaro 0 Akutmott handläggn.tid inom 180 m Diagnossättning inom 14 dgr Op höftfraktur inom 24 h Frisknärvaro Arbetstillfredsställelse Halvering högfrekventa besökare akutmott Opstart utsatt tid, vecka 20 Besök inom 90 dgr - kv Besök inom 90 dgr - män Nyttjad tid/tilldelad Pe & Kx Nyttjad/ op i Ka, Ge, Sy Process

Värdekompassen* resultat över tid i en vårdprocess Funktionell hälsostatus Fysiskt Mentalt Socialt Vad är viktigt för patientens dagliga liv? Klinisk status Provresultat Komplikationer Vad är viktigt för professionen? Kostnader Direkta Indirekta Tillfredsställelse Upplevd hälsovinst Med sättet att ge vård Vad är viktigt i vården för patienten? Hur upplever patienten vården? Vad kostar det? Vilka resurser används? * The Clinical Value Compass Gene Nelson & Paul Batalden

Resultattavla Synliggöra Sprida Delaktighet Förståelse

Vad är KPP/DRG KPP kostnad per patient en metod för beräkning av kostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt DRG diagnosrelaterade grupper ett system för sekundär patientklassificering medicinskt likartade vårdkontakter, som är lika resurskrävande, sorteras i samma DRG kod

KPP/DRG i Norrbotten År 2004 påbörjas införande av KPP - alla sjukhus, all somatisk verksamhet, psykiatrisk slutenvård År 2006 KPP år 2003 klart - äntligen! År 2007 KPP år 2005 och 2006 År 2008 leveransen till KPP databasen av år 2007- vi har nått en milstolpe! Mars 2009 KPP 2008 klart

Varför KPP/DRG data Bättre verksamhetsuppföljning vad som produceras och till vilken kostnad Resursförbrukning för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnosgrupper Ger information om var i vårdkedjan kostnader uppstår (lab, röntgen, op, IVA, avdelning etc) Belysa skillnader i behandlingskostnader

Varför KPP/DRG data Identifiera förbättrings- och utvecklingsområden - granska kostnadsytterfall, där kan finnas kvalitetsbrister Uppföljning av hur genomförda förändringar/ förbättringar fallit ut Genom att använda KPP/DRG data tillsammans med data från kvalitetsregister kan vi jämföra vårdresultat med insatta resurser och mäta effektivitet

Hur använda KPP/DRG data? Jämförelse - med sig själv över tiden - med andra sjukhus i NLL - med KPP databasen - med annat sjukhus i KPP databasen Varför jämföra produktionskostnad med andras? - är produktionen tillräckligt kostnadseffektiv? - vad i vår produktion är dyrare och varför? - kan kostnaderna sänkas? - kan någon annan utföra produktionen till lägre kostnad?

KPP/DRG i division Opererande specialiteter Ledningen (på olika nivåer) har fastställt mål för KPP/DRG - syftet är att resurserna ska användas så effektivt som möjligt - endast marginellt i syfte att ta betalt för vård av utomlänspatienter

Mål i Divisionsplan Opererande specialiteter Kostnad per DRG-poäng inom de största vårdprocesserna/diagnosgrupperna ska ligga i nivå med läns-/länsdelssjukhus i nationella KPP databasen Kostnadsytterfall vårdtillfällen som är väsentligt dyrare än genomsnittet ska granskas - kan innehålla kvalitetsbrister - långsiktigt mål < 2 %

Kostnad per DRG-poäng för slutenvård 2008 jmf med KPPdatabasen (exkl ytterfall) 140% 120% 140% NLL opererande specialiteter KPPdatabas läns-/länsdelssjukh 120% 100% 80% 100% 80% 60% 40% 60% 40% 20% 20% 0% Kir Kvi Ort Öron Kir Uro Kir Kir Kvi Käk Uro Ögon Öron Kir Uro Orto Gäll Gäll Gäll Gäll Kali Kali Kiru SY SY SY SY SY SY Pite Pite SY+Pite 0%

Förändring kostn/drg poäng i slutenvård år 2008 jmf 2007 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% Kir Kvi Ort Öron Kir Kir Kvi Käk Ort Uro Ögon Öron Kir Ort Uro Gäll Gäll Gäll Gäll Kiru SY SY SY SY SY SY SY Pite Pite Pite Förändr 2008-2007 (utöver LPI 3,2 %)

Vad visar jämförelsen? Jämfört med år 2007 har divisionens verksamheter tappat produktivitet i slutenvård motsvarande 6 mkr Effektiviseringspotential med ca 28 mkr för att komma ner på samma kostnadsnivå som genomsnittet av läns- och länsdelssjukhus i KPP databasen Ytterfall utgör 83 mkr eller 12 procent av divisionens totala kostnader för slutenvård

Vilka åtgärder vidtas? Under 2009 genomförs åtgärder för att reducera kostnaderna i division Opererande med 40 mkr

Hur jobbar vi vidare Arbeta processorienterat - vilka processer är inte tillräckligt kostnadseffektiva - vad i processerna är inte kostnadseffektivt - hur kan vi reducera kostnaderna för att minska risken att tappa produktivitet Processer kan vara patientgrupper, diagnosgrupper etc. Uppföljning/jämförelse av kostnader underlättas om det går att koppla en DRG-kod till processen

10 DRG med högst totalkostnad i slutenvård år 2008 (ca 30 % av total slutenvård) Sunderby sjukhus 50000 KPPdatabas läns-/länsdelssjk 45000 Piteå sjukhus 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Vaginal förlossning U Prim ledprot nedre extr Op höft/lår ej stor led >17 K Op fotled underben öarm >17 U Op höft/lår ej stor led >17 U Större tarmoperation K Vaginal förlossning K Op uter/adn vid benign sjd U Buksmärta/gastroenterit >17 U Kejsarsnitt U kronor per DRG-poäng 373 209A 210 219 211 148 372 359 183 371

16,0 14,0 10 DRG med högst totalkostnad i slutenvård år 2008 (genomsnittlig vårdtid) NLL Sunderby sjukhus KPPdatabas läns-/länsdelssjk NLL Piteå sjukhus 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Vaginal förlossning U Prim ledprot nedre extr Op höft/lår ej stor led >17 K Op fotled underben öarm >17 U Op höft/lår ej stor led >17 U Större tarmoperation K Vaginal förlossning K Op uter/adn vid benign sjd U Buksmärta/gastroenterit >17 U Kejsarsnitt U vårdtid i dagar 373 209A 210 219 211 148 372 359 183 371

Bättre produktivitetsjämförelser För att underlätta produktivitetsjämförelser är det önskvärt att den nationella KPP databasen innehåller mer detaljerad information om bl a kostnadernas fördelning på olika vårdtjänster

Men det räcker inte för att säkerställa att vården är effektiv måste vårdens resultat mätas i flera dimensioner för varje specifik vårdprocess/patientgrupp /diagnosgrupp och resultaten måste balansera

Vision & strategiska mål allmänkirurgi Vision Att bedriva en högkvalitativ och professionell verksamhet i en sammanhållen länsverksamhet Att tillgodose patientens behov av tillgänglighet, trygghet, information, gott bemötande och delaktighet. Att erbjuda sammanhållna effektiva vårdkedjor utan vårdköer. Patient 1.1 Patientfokuserad 1.2 Tillgänglig Strategiska mål Process/produktion 2.1 Säker 2.2 Evidensbaserad 2.3 Kvalitativt likvärdig & jämlik vård 2.4 Processorienterad Lärande/förnyelse Resurs 3.1 Engagerade medarbetare 4.1 Stark ekonomi

Målvärden Process/produktion 2.1.1 Postoperativa infektioner Max 5 % 2.1.2 Återinläggningar - Max 9 % 2.1.3 Diagnossättning 100 % inom 14 dagar 2.1.4 Få ytterfall i DRG 2.1.5 Fallskador 2.2.1 Huvudprocessers följsamhet till nat och reg vårdprogram 2.3.1 Goda resultat i kvalitetsregister 2.3.2 Jämlik vård 2.3.3 Skillnader i tillgänglighet pga kön 2.4.1 Nyttjad tid på op 2.4.2 Opstart på utsatt tid 2.4.3 Högfrekventa besökare på akutmott 2.4.4 Huvudsakliga identifierade och målsatta 2.4.5 Produktionsplan

Spindeldiagram Allm kir/uro tertial 2 2009 Mål Resultat Nöjda patienter Beläggning vårdavd - 6GE Telefontillgänglighet Beläggning vårdavd - 51 100 Besök inom 90 dgr Beläggning vårdavd - 52 och 53 Op inom 90 dgr Lärande Resurs Sparåtgärder Resultatmål Målkvalitet Medarbetarskap 50 0 Patient Avancerad tillgänglighet mott Akutmott läkarkontakt inom 30 min Akutmott handläggn.tid inom 180 min Diagnossättning inom 14 dgr Medarbetarsamtal Ledarskap Frisknärvaro Sjukfrånvaro Arbetstillfredsställelse Besök inom 90 dgr - kv Besök inom 90 dgr - män Nyttjad tid/tilldelad Kx Nyttjad/ op i Ka, Ge, Sy Opstart utsatt tid, vecka 20 Process

28 identifierade vårdprocesser Allm kir/uro Kolorektal Coloncancer Rektalcancer NGI övrigt Övre Gastro Obesitas ÖGI-cancer ÖGI övrigt Kärl Aortaaneurysm Perifera artärsjukdomar Bröst Bröstcancer Bröst övrigt Dialysaccesser Kärl övrigt

Vårdprocess Rektalcancer Syfte/övergripande målsättning: Alla patienter med rektalcancer (coloncancer) ska få behandling inom 5 veckor. Vården ska kännetecknas av hög medicinsk kvalitet, säkerhet och trygghet samt vara kostnadseffektiv.

Mål vårdprocess Rektalcancer Tillgänglighet <= 7 dagar från remiss till första läkarbesök <= 14 dagar från första besök till beslut om behandling <= 14 dagar från beslut om behandling till start av behandling Klinisk status < 8 % re-operationer < 2 % postop mortalitet < 5 % sårinfektioner < 5 % anastomosinsuff/ bäckensepsis <= 7 dgr vårdtid för pat < 75 år, ASA < 3 <= 11 dgr vårdtid för alla pat inom processen Inga akuta återinläggningar Patienttillfredsställelse > 90 % av patienterna ska känna sig välinformerade > 90 % av patienterna ska känna sig trygga och väl omhändertagna Kostnader Kostnad för DRG-koderna 146 och 147 jämfört med rikssnitt i KPPdatabasen

Var hämtar vi information? Tillgänglighet (ledtider) Flödesmodellen Patienttillfredställelse Patientenkät 2 ggr per år Resurs DRG kostnad grupp 146 och 147 Process INCA Datalagret

Flödesmodellen för att mäta ledtider Flödesmodellen är ett verktyg för att styra och följa upp vårdens huvudprocesser, utvecklad i samverkan mellan många landsting och regioner. SKL

Mätpunkter i flödesmodellen 1. Antal dagar från vårdbegäran till start av vårdåtagande 2. Antal dagar från start av vårdåtgande till första bokning 3. Antal dagar från första bokning till första besök 4. Antal dagar från första besök till första diagnos 5. Antal dagar från första diagnos till beslut om åtgärd 6. Antal dagar från beslut om åtgärd till start av åtgärd 7. Antal dagar från start av åtgärd till slut av vårdåtagande

Spindeldiagram process rektalcancer 2008 Process rektalcancer 2008; Uppsatta mål och resultat Tillgänglighet <= 7 dagar från remiss till första besök <= 11 dgr vårdtid för alla patienter inom processen <= 7 dgr vårdtid för patienter < 75 år, ASA < 3 Process Inga akuta återinläggningar < 2 % mortalitet efter operation 100 50 0 <= 14 dagar till beslut om behandling <= 14 dagar från beslut till start av behandling Patienttillfredsställelse patienterna ska känna sig välinformerade patienterna ska känna sig trygga och väl omhändertagna <5 % anastomosinsuff/bäckensepsis < 5% sårinfektioner Kostnaderna ska ligga i paritet med rikssnitt < 8 % re-operationer Resurs

Kliniskt utfall vårdtid rektalcancer

Kliniskt utfall - återinläggningar

Kliniskt utfall - reoperationer Reop rektalcancer JGB00,10,30 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% medelvärde per tertial mål utfall medelvärde 4,00% 2,00% 0,00% 2007 tertial 1 2007 tertial 2 2007 tertial 3 2008 terial 1 2008 tertial 2 2008 tertial 3 2009 tertial 1 2009 tertial 2

Kostnader DRG Kostnad per DRG-poäng rektal- och coloncancer år 2008 Kirurgi Sunderbyn 40000 KPPdatabas läns-/länsdelssjukh kronor per DRG-poäng 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Rektal resektion/exstirp K Rektal resektion/exstirp U Större tarmoperation K Större tarmoperation U 146 147 148 149

Medelvårdtid DRG Medelvårdtid rektal- och coloncancer år 2008 18,0 16,0 Kirurgi Sunderbyn KPPdatabas läns-/länsdelssjukh vårdtid i dagar 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Rektal resektion/exstirp K Rektal resektion/exstirp U Större tarmoperation K Större tarmoperation U 146 147 148 149

Kan mångdimensionella mått i vårdprocesser förbättra vår effektivitet? Viktigt för det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Engagemang! Väsentligt för oss som organisation veta vad vi gör Vitalt i ett allt mer öppet informationsflöde om våra resultat

Framtiden Ledningens engagemang Vårdprocesser mångdimensionella mått Resultattavlor Flödesmodellen Nationella databaser

Tack för oss! hans.ronnkvist@nll.se tarja.lepola@nll.se veronika.sundstrom@nll.se michael.dahlberg@nll.se lojsan.sundstrom@nll.se thomas.karlsson@nll.se