DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen och med en ökad kapitalstock (fysiskt och humant). I ett kortare perspektiv, spelar inte bara utbudet av produktionsfaktorer roll för produktionsnivån utan även efterfrågan påverkar produktionsnivån. En låg efterfrågan kan innebära att produktionen blir mindre än den möjliga. I så fall finns det finns lediga resurser i ekonomin. Hög arbetslöshet och fabriker används inte. Gå in på SCB:s hemsida (www.scb.se) och klicka på BNP och därefter Bruttonationalprodukt. Där visas tämligen stora årliga svängningarna de senaste 10 åren. Det är dessa svängningar som vi kallar konjunkturer och som det här avsnittet ägnas. Konjunktursvängningar är ett besvärande problem i den industrialiserade världen. Sverige är nu i en lågkonjunktur, om konjunkturen fortsätter att vända nedåt vet vi inte riktigt. Konjunkturutvecklingen påverkar i stort sett alla makrovariabler eftersom de är knutna till BNP. Vi skall granska vad som händer med arbetslösheten, statens budgetsaldo, bytesbalansen, inflation och även vilken ekonomisk politik man kan vänta sig. 2. Konjunkturer och arbetslöshet I den politiska debatten kritiserar oppositionen regeringen Reinfeldt för att vara hjärtlös med enligt oppositionen för låg ersättning från A-kassan vid arbetslöshet. I en lågkonjunktur ökar arbetslösheten och produktionen faller och den offentliga sektorns finanser brukar försämras eftersom färre sysselsatta innebär lägre skatteintäkter och fler arbetslösa innebär ökade offentliga utgifter i form av ökat arbetslöshetsstöd och socialbidrag.. 3. Konjunkturer och priser Priserna har en central roll i ekonomin. Det är med hjälp av dessa som man skapar jämvikt mellan köpare och säljare. En hel del ekonomiska problem kan lösas med motverkande prisförändringar. Så är det också med konjunkturer. När varor, tjänste och arbetskraft blir allt mer efterfrågade stiger priserna och håller därmed efterfrågan nere. Ju flexiblare priser desto smidigare går processen. Men ofta är priser trögrörliga vilket innebär att ojämvikter blir kvar.
4. AD AS modellen Vi börjar med AD, aggregerad efterfrågan. P AD Y P står för prisnivån i ekonomin. Varför minskar AD (=aggregate demand), dvs. den aggregerade efterfrågan på nyproducerade varor och tjänster när P stiger? Högre priser i sverige minskar utlandets efterfråga på svenska varor och tjänster och ökar svenska konsumenters efterfråga på utländska varor och tjänster. En högre inhemsk prisnivå ökar således den reala växelkursen vilket minskar exporten och ökar importen. Vidare, en högre prisnivå minskar det reala penningutbudet (M/P) vilket leder till en högre ränta vilket minskar investeringsefterfrågan och kanske även den privata konsumtionen. En högre ränta tenderar att locka till sig finansiellt sparande från utlandet, vilket stärker växelkursen som i sin tur tenderar att minska export och öka importen. En ändring i efterfrågan, pga annat än prisförändringar leder till en förskjutning av ADkurvan. Tex. ökat G förskjuter den till höger. Även ett ökad nominellt penningutbud (M) skiftar AD-kurvan utåt. Eftersom ett ökat nominellt penningutbud vid en given prisnivå (P) ökar det reala penningutbudet (M/P) vilket minskar marknadsräntan vilket leder till ökad investeringsefterfråga och möjligen också till en ökad privat konsumtion. AS-kurvan presenteras i två versioner. Först den klassiska, som vi kan härleda från förra kapitlen. Den är vertikal och bestäms av tillgången på A, K, L. AS dras vid den nivå då åtminstone K och L är fullt utnyttjade. Den gäller på lång sikt. Ifall A eller K eller L ökar så förskjuts den långsiktiga AS-kurvan åt höger. På kort sikt har vi den Keynesianska utbudskurvan, som är positivt lutad eller helt horisontell. En horisontell kortsiktig utbudskurva innebär att företagens Marginal- och Styckkostnader inte ökar när produktionen ökar. Det är inte orimligt eftersom vid låg produktion så är både maskiner och arbetare ej sysselsatta. Om produktionen ökar tas både arbetslösa arbetare och maskiner i bruk. Eftersom det inte bara är antalet sysselsatta utan även antal fabriker (K) som ökar är den inte orimligt att marginal och styckkostnaderna inte ökar särskilt när produktionen ökar. En svagt positivt lutad kortsiktig utbudskurva innebär att marginal och styckkostnader ökar något när produktionen ökar. Det är rimligt ifall nyanställda arbetare och maskiner som åter tas i bruk kan vara mindre produktiva än de som redan är i bruk. Betrakta den kortsiktiga utbudskurvan som ekonomins marginalkostnadskurva. Keynes modeller antar trögrörliga priser. Rita in både den klassiska och den Keynesianska utbudskurvan i ett och samma diagram tillsammans med efterfrågekurvan. Se till att alla tre kurvor skär varandra på samma ställe. Låt nu G öka, tex. pga. ökade väginvesteringar. På lång sikt stiger bara priser men på kort sikt stiger också produktionen. Se till att du förstår AD-ASverktyget, det är användbart för att förklara alla möjliga ekonomisk-politiska händelser.
5. Den keynesianska modellen (The Income-Expenditure Model) Nu går vi till en enklare modell som innebär en horisonell kortsiktig utbudskurva. Den enkla modellen presenteras i 45-gradersdiagrammen i kap. 11. Som vanligt börjar man med en enkel modell (utan offentlig sektor och utrikeshandel): Y = C + I och C = C a + by och I är utifrån (exogent) givet. Försök att förstå konsumtionsfunktionen. b kallas marginella konsumtionsbenägenheten. Det privata sparandet, S, får vi också fram här eftersom det är en spegelbild av konsumtion. Det hushållen inte konsumerar går till sparande eller det som blir över när vi konsumerat kallas sparande. Multiplikatorn Se på bokens exempel. Om bruttoinvesteringarna (I) ökar med 10, så leder detta till att Y ökar med mer än 10. Multiplikatorn förklarar varför. Ge dig inte för än du förstår varför. Läs appendix till kap. 11. En mer fullständig modell I två steg släpper man antagandet om ingen offentlig sektor och inget utland. Vi får en fullständig modell: Y = C + I + G + X M. Den känns igen från nationalräkenskaperna. C-funktionen görs om eftersom vi får skatter i modellen. Importfunktionen är inkomstberoende. Dvs. vi importerar mer om vår reala inkomst ökar, Y, vid konstant real växelkurs. Multiplikatorn blir annorlunda om vi tillför skatter och import. Vi börjar också nosa lite på ekonomisk politik genom att se på begreppet automatiska stabilisatorer. De är smarta eftersom de stabiliserar ekonomin av sig själva. 6. Investeringar Med investeringar menar vi vanligen reala investeringar, dvs. investeringar i maskiner och anläggningar. Vi kommer också in en del på den andra typen, nämligen finansiella investeringar. Investeringar bestäms främst av räntekostnad och framtidsförväntningar om framtida vinster. Det är den reala räntan som är relevant. Varför? Priserna på företagens produkter följer den allmänna inflationen därmed följer även företagens nominella intäkter den allmänna inflationen. Därmed blir den reala räntekostnaden den relevanta som är bankräntan minus inflationen. Investeringar har en förmåga att svänga kraftigt, det är inte som konsumtion där vi äter våra mål mat såväl i goda som dåliga tider. Investeringarna är känslolösa och kan sjunka till 0 en period för att bli så stora som möjligt en annan gång. Tror vi på framtiden så ökar investeringarna. Lägger vi in detta i den keynesianska modellen så förstärks effekterna av framtidstron ännu mer pga. multiplikatoreffekten. Vi får den sk. acceleratormultiplikatorefekten. Det finns också en annan investeringsförklaring, som kallas q-teorin. Det är egentligen framtidsförväntningar som uttrycks mer precist. Ett mått på framtiden ges av aktiekurserna. När dessa stiger så ökar investeringar när de sjunker så minskar investeringar. En biprodukt av förklaringen till investeringar är att vi här måste välja mellan kort sikt och lång sikt. Det är inget antingen eller mellan kort och lång det är både och. En investeringskostnad är en utgift vi har idag. Intäkten kommer först på sikt och dessutom varje år ett antal år i framtiden. Begreppet vi använder är present value (nuvärde). Vi räknar om det framtida förväntade vinstflödet till ett nuvärde som vi sedan jämför med investeringskostnaden. Om detta nuvärde är större än investeringskostnaden, då skall investeringen genomföras.
7. Finansiella institut Finansiella institut, främst vanliga banker, spelar en viktig roll i en penningekonomi. Det är de som förmedlar sparandet till företagsutlåning för att investera. Kom nu ihåg att S = I gällde endast då vi saknade offentlig sektor och utland. Nu har vi båda delarna, båda kan också hjälpa till att finansiera företagens investeringar. I = S(privat) +T-G + M-X. Högerleden är egentligen sparande från tre källor. S(privat) är privat sparande. T-G är offentligt sparande och räcker inte det till för att finansiera våra investeringar så lånar vi varor av utlandet, M-X är utlandets hjälp till vårt sparande. Notera att G = GC+GI Efter att ha läst kap. 9 skall du kunna följande: Förstå hur konjunktursvängningar vanligen uppför sig. Förstå konsekvenserna av låg- och högkonjunktur. (Vi kan vänta till kap 11 med att förklara konsumtionsfunktionen och multiplikatorn.) 1. Förstå tanken bakom stickey price- och flexible price modeller. 2. Definiera kort sikt och lång sikt när det gäller makroekonomi. 3. Förstå skillnaden mellan auction prices och custom prices. 4. Förklara och teckna AD-kurvan 5. Beskriva komponenterna i AD 6. Förklara varför AD är negativt lutad 7. Förklara vad som får AD-kurvan att förskjutas 8. Förklara skillnaden mellan kortsiktig och långsiktig AS samt teckna dem i ett diagram. 9. Förklara varför kortsiktig AS är positivt lutad 10. Förklara varför långsiktig AS är vertikal. 11. Förklara vad som får AS att förskjutas. 12. Förklara och visa effekterna av en utbudschock i ekonomin. 13. Förklara och visa effekterna av en efterfrågechock i ekonomin. 14. Ge exempel på både utbuds- och efterfrågechocker Efter att ha läst kap. 10 skall du kunna följande: Förklara begreppet finanspolitik. (VI kan vänta till nästa kapitel med att förklara multiplikatoreffekterna av ändringar i offentliga utgifter) 1. Illustrera effekterna av en minskning av government spending i ett AD-AS diagram. 2. Illustrera effekterna av en skattehöjning i ett AD-AS diagram 3.Förklara varför utgiftsändringen påverkar AD direkt men skatteändringen påverkar indirekt. 4. Förklara och ge exempel på expansiv resp. kontraktiv ekonomisk politik 5. Förklara begreppen inside lags och outside lags 6. Förklara stabiliseringspolitikens begränsningar. 7. Förklara begreppen budgetöverskott och budgetunderskott 8. Förklara varför underskott är vanligare i en lågkonjunktur än i en högkonjunktur. 9. Förklara begreppet samt ge exempel på automatisk stabilisator
Efter att ha läst kap. 11 skall du kunna följande: Sätta upp en Keynesiansk makromodell och med hjälp av den kunna förklara flera olika effekter i ekonomin av en ekonomisk politisk åtgärd Förstå vad som menas med den keynesianska revolutionen när den kom på 1930-talet. 1. Förklara 45-graders linjen 2. Förklara vad jämvikt resp. ojämvikt i 45-graders diagrammet visar 3. Förklara vilken roll lager spelar vid ojämviktslägen. 4. Teckna och förklara konsumtionsfunktionen både med och utan skatter. 5. Förklara begreppet autonoma konsumtionsutgifter 6. Förklara begreppen marginell konsumtionsbenägenhet och marginell sparbenägenhet. 7. Förklara hur begreppen ovan är relaterade till varandra 8. Förklara vad som får konsumtionsfunktionen att ändra lutning och att ändra läge. 9. Förklara multiplikatorn, beräkna multiplikatorn, visa multiplikatorn grafiskt. 10. Beräkna total nationalinkomstförändring vid en ändring av tex. offentliga köp. 11. Beräkna och förklara hur multiplikatorn ändras av tex. en förändring av skatesatsen. 12. Förklara begreppet automatisk stabilisator. 13. Förklara och beräkna hur en exportförändring med x kr påverkar i) nationalinkomst ii) bytesbalans iii) budgetsaldo. 14. Förklara hur income-expenditure diagrammet och AD-AS diagrammet hänger ihop Efter att ha läst kap. 12 skall du kunna följande: Förklara skillnaden mellan konsumtion och investering Förklara investeringarnas kortsiktiga effekt och långsiktiga effekt Förklara skillnaden mellan reala och nominella investeringar. 1. Förklara varför investeringar är volatila 2. Förklara acceleratorteorin samt multiplikator-accelerator modellen 3. Hur stor andel av BNP går till investeringar? 4. Förklara begreppet opportunity cost 5. Förklara begreppet nuvärde och visa hur det beräknas vid årliga intäkter. 6. Förklara begreppen real- och nominell ränta samt vad som är relevant vid investeringar. 7. Förklara begreppet den förväntade reala räntan och varför det begreppet är relevant. 8. Förklara Q-teorin. 9. Förklara den grundläggande faktorn som bestämmer en aktiekurs 10. Förklara hur aktiekurser och investeringar hänger ihop 11. Förklara bankernas roll i ekonomin.
Begrepp Aggregate demand Aggregatd supply Autonomous consumtion Economic fluctution Short run Long run Marginal propensity to consume Multiplier Stagflation Supply shoks Wealth effekt - Total efterfrågan - Totalt utbud - Konsumtion som är oberoende av inkkomst - Periodiska svängningar i BNP-tillväxt - Kort sikt (inget i ekonomin har anpassat sig till förändringen - Lång sikt (allt har anpassat sig till förändringen) - Marginell konsumtionsbenägenhet - Multiplikator - Både arbetslöshet och inflation ökar - En exogen faktor som bestämmer utbudet ändras - Följder av att realinkomst ökar då priser faller Automatic stabilizers - Inbyggd mekanism som motverkar ändringar i Y. Discreationary spending - åtgärder som det beslutas om från gång till gång Budget deficit - Budgetunderskott Budget surplus - Budgetöverskott Contractionary policy - Åtstramande ekonomisk politik Expansionary policy - Expansiv ekonomisk politik Ekonometrisk modell - Statistisk modell för att fastslå ekonomiska samband Fiscal policy - Finanspolitik Monetary policy - Penningpolitik (kap. 13, 14 Inside lags - Tiden från upptäckt av problem beslut Outside lags - Tiden från beslut till effekt Laffer curve - Ett diagram som visar sambandet mellan skattesats och skatteintäkt Permanent income - Hushålls totala inkomst över livet Stabilization policy - Stabiliseringspolitik eller konjunkturpolitik Supply-side economics - Politik som påverkar utbudssidan (visas med AS) Income-Expenditure modell Planned expenditure Equilibrium output Consumption function Saving function Multiplier Government spending Inventory Marginal propensity to import Accelerator theory Procyclical Contracyclical Present value Real interest rate Expected real interest rate Q-theory of investment - Ekvationen för total efterfrågan - Total efterfrågan - Där total inkomst och total efterfrågan är lika - Konsumtionsfunktion (Tex. C=a+b(1-t)Y). - Sparfunktion (Tex. S=-a+(1-b)(1-t)Y) - Multiplikator. Mer exakt: utgiftsmultiplikator - offentliga utgifter till konsumtion och investering. - Lager - Marginell importbenägenhet. - Acceleratorteorin. - Förändras med ändringar i BNP. - Förändras tvärtemot ändringar i BNP - Nuvärde. - Realränta (Nominell ränta inflation). - Förväntad real ränta i framtiden, eller nominell ränta förväntad inflation. - Förklarar investeringar utifrån ändring i aktiekurser.
Neoclassical theory of investment Stock price Bond Financial intermediaries Liquid - Förklarar investeringar utifrån realränta. - Aktiekurs. - Obligation. - Banker och andra finansieringsinstitut. - Kan enkelt konverteras till pengar.