PM GESTALTNINGSAVSIKTER E22 delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra (Ideon) Lunds kommun, Skåne län Underlag till vägplan 2015-04-14 Projektnummer: 108508
Trafikverket Postadress: Box 366, 203 13 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Dokumenttitel: PM Gestaltningsavsikter, E22 delen tpl Gastelyckan tpl Lund Norra (Ideon) Författare: Anna Eriksson, gestaltning Dokumentdatum: 2015-03-16 Uppdragsnummer: 108508 Version: 1.0 Kontaktperson: Torbjörn Sundgren, projektledare 2
Innehåll 1. INLEDNING 4 1.1. Vad är gestaltningsavsikter? 4 1.2. Objektbeskrivning 4 1.3. Projektmål 5 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1. Aktuellt vägavsnitt 6 2.2. Landskapet kring aktuell vägsträcka på E22 6 3. GESTALTNINGSAVSIKTER 8 3.1.1. Vägens inre och yttre rum 8 3.2. Övergripande gestaltningsavsikter för väg E22 mellan tpl Gastelyckan och tpl Lund Norra. 9 3.4. Detaljerade gestaltningsavsikter 11 3.4.1. Bullerskydd 11 3.4.2. Vegetation i slänter och på bullervallar 12 3.4.3. Konstbyggnader 18 Bro över E22 för Hardebergaspåret 18 Bro över Tunavägen 19 Bro över Sölvegatan 19 3.5. Ny motorvägshållplats vid Tunavägen 20 3.6. Ny anslutning Ideon/Pålsjö 20 3.7. Sammanfattning gestaltningsavsikter och konsekvenser 21 4. REFERENSER 24 3
1. Inledning 1.1. Vad är gestaltningsavsikter? Den målbild som ska styra gestaltningsarbetet genom projektet formuleras i detta PM. PM Gestaltningsavsikter ska behandla vilka frågor, avsnitt eller aspekter som är viktiga att arbeta vidare med samt vad som ska uppnås i projektet ur gestaltningssynpunkt. Gestaltningsavsikterna förankras i hela projektgruppen. De analyser och projektmål som tas fram i samrådsunderlaget är en viktig utgångspunkt för arbetet med gestaltningsavsikterna. I samverkan mellan teknikområdena skapas en samsyn kring målbilden. Frågan, på vilket sätt en god och genomtänkt gestaltning kan tillse att projektmålen uppfylls, ska behandlas. PM Gestaltningsavsikter levereras med samrådsunderlaget. 1.2. Objektbeskrivning I dagsläget är det kapacitetsproblem i trafikplats Lund Norra. Köer uppstår i trafikplatsen och på avfartsramperna från E22. Om ingen åtgärd genomförs kan köerna i framtiden komma att sträcka sig ut på E22, vilket skulle innebära en stor trafiksäkerhetsrisk. Det är även problem med lastbilar som kör långsamt då E22 lutar uppför mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra. Detta innebär risk för köbildning och upphinnandeolyckor. Lunds kommuns planerar att förtäta Ideon/Pålsjö-området med både kontor och bostäder, vilket kommer att generera mer trafik. Vidare kommer exploateringen av Brunnshögsområdet att öka trafikbelastningen i tpl Lund N. Tpl Lund N För att säkerställa tillgängligheten till Ideon/Pålsjö och öka trafiksäkerhet krävs en ny koppling mellan Ideon/Pålsjö och väg E22. Ideon Då avståndet mellan trafikplatserna är kort krävs det enligt VGU en gemensam avfart och påfart för trafik till Ideon och Lund N. Projektet innebär därför inte anläggande av en ny trafikplats utan en komplettering av trafikplats Lund Norra. Projektet har därför fått namnet: E22, delen trafikplats Gastelyckan trafikplats Lund N. Tpl Gastelyckan Samrådsunderlaget har utrett tre placeringar för en ny anslutning till Ideon trafikplatsen; Sölvegatan, Ideon/Pålsjö och Tunavägen. Efter genomförda samråd har Trafikverket Figur 1 Karta E22, delen trafikplats Gastelyckan - trafikplats Lund Norra. 4
valt att gå vidare med Ideon/Pålsjö då det alternativet innebar minst konflikter med gång/cykelstråk, eventuell spårvagnslinje och minst risk för oönskad trafik genom Östra Torn. Syftet med projekt är att säkerställa trafikförsörjningen till Ideon/Pålsjö, inte att trafikförsörja området Brunnshög/Lund N. Projektet ska planläggas enligt typfall 3, då Länsstyrelsen har beslutat att betydande miljöpåverkan inte kan uteslutas. 1.3. Projektmål De uppsatta projektmålen är: Trafikförsörja verksamhetsområdet Ideon och Pålsjö med en effektivare trafiklösning Förbättra framkomligheten vid trafikplats Lund Norra Förbättra framkomligheten mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra i norrgående riktning Förbättra förutsättningarna och framkomligheten för kollektivtrafiken Bibehålla eller öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter Stödja Lunds kommuns fysiska framtidsplanering Förbättra trafiksäkerheten i utredningsområdet för fordonstrafik och bibehålla trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter Förbättra trafiksäkerheten för fordonstrafiken på E22 mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra Undvika negativ påverkan på boendemiljön inom utrednings- och influensområdet 5
2. Förutsättningar 2.1. Aktuellt vägavsnitt Aktuellt vägavsnitt passerar genom Lund och är cirka 2,3 km långt och sträcker sig från trafikplats Gastelyckan i söder till trafikplats Lund Norra i norr. Vägen har motorvägsstandard. Vägens båda färdriktningar har två körfält vardera, breda vägrenar och är separerade med en bred mittremsa utrustad med betongbarriär, se Figur 3. Vägen är på sträckan rak och lutar från Gastelyckan upp mot Lund Norra med 3,6-3,8 procent. Vägen planar sedan ut strax söder om trafikplats Lund Norra. Lutningen medför att tung trafik tappar hastigheten i uppförsbacken med köbildning som följd. Detta påverkar i sin tur framkomligheten för övrig trafik. 2.2. Landskapet kring aktuell vägsträcka på E22 Terrängen kring Lund utgörs till största delen av ett flackt jordbrukslandskap. Stadsmiljön längs med den aktuella vägsträckan mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra karaktäriseras av verksamhetsområden samt bostäder i småhusbebyggelse. Den aktuella vägsträckan går i skärning och omges till stor del av höga slänter och bullervallar utan direkta utblickar över omgärdande landskap. Längs slänter och vallar finns en tät, lummig vegetationsridå vilken skapar en tydlig rumslighet för vägen och skärmar av verksamhetsoch bostadsområden i nära anslutning till E22. För trafikanter upplevs E22 som ett grönt vägrum med begränsade utblickar, se Figur 4. Vägsträckans norra del karaktäriseras av kontraster mellan den östra och västra sidan av vägen. På den östra sidan finns friliggande villor, låga radhus och lägre flerfamiljshus med en finmaskig gatustruktur. Området på den västra sidan av E22 karaktäriseras i norr av stora kvarter, utbredda parkeringsplatser och stora byggnadsvolymer med relativt få entréer. I sydväst finns blandad relativt lågbyggd bostadsbebyggelse. Figur 22-1. Översiktskarta E22, delen trafikplats Gastelyckan - trafikplats Lund Norra. 6
Orienterbarheten beror till stor del på skyltning i och med att det är få utblickar och karaktärsgivande element längs sträckan. Det element som dock sticker ut och kan bidra till trafikantens orientering är den korsande gång-och cykelbron över E22 i nära anslutning till trafikplats Gastelyckan, se kapitel 3.4.3. Figur 3 Fotot är taget från Hardebergabron i södra delen av vägsträckan och visar den vegetationsridå som vägen angränsar till. Bebyggelsen intill vägen syns inte på grund av slänter, bullervallar och vegetation. Figur 4 Fotot är taget från norra delen av vägsträckan i södergående riktning. E22 ligger här i samma nivå som bebyggelsen omkring. 7
3. Gestaltningsavsikter Väg- och landskapsrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av kompletteringen av trafikplats Lund Norra. Utbyggnadsförslaget kommer dels innebära en breddning av befintligt vägrum men även ett tillägg i form av en ny påoch avfart för att trafikförsörja verksamhetsområdet Ideon och Pålsjö. Förändringarna kommer att påverka landskapsbilden och upplevelsen av vägsträckan både för trafikanter och personer som vistas i vägens närhet. Nedan ges en beskrivning av de gestaltningsavsikter och mål som gestaltningsarbetet för vägsträckan syftar till att uppnå. Gestaltningsprogrammet som tas fram i ett senare skede ska svara på frågan hur dessa mål kan uppnås. 3.1.1. Vägens inre och yttre rum Vägens inre och yttre rum handlar om trafikantens närmiljö respektive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för vägsträckans utformning och gestaltning kan skilja sig åt beroende på om man vänder sig inåt eller utåt i vägrummet. Gestaltningen för vägsträckan har som avsikt att tydligt hantera båda dessa perspektiv. Målen för vägens inre rum relateras till trafikantens perspektiv. I gestaltningen av det inre rummet eftersträvas en konsekvent och tydlig utformning som underlättar trafikantens orienterbarhet och samspelar med aspekter gällande trafiksäkerhet. Det inre rummet präglas bland annat av den utrustning som är nödvändig för den aktuella vägsträckan; räcken, belysning, stödmurar, skyltar, bullerskydd och konstbyggnader. Vägens inre rum kan också präglas av en medveten användning av vegetation för att inrama, skapa utblickar eller skärma av vägrummet mot omgivande landskap. Detta är fallet för den aktuella vägsträckan, som idag har slänter med tät vegetation som avskärmar det omkringliggande urbana landskapet. Vägens yttre rum relateras till ett åskådarperspektiv. Det övergripande målet med utformningen av det yttre rummet är att anpassa ombyggnaden av vägen till värden och strukturer i det omgivande landskapet. Avsikten med gestaltningen är att skapa en så tilltalande miljö som möjligt för betraktaren vid sidan av vägen. För den aktuella vägsträckan är det framförallt boende i nära anslutning till vägen som kommer påverkas av vägprojektet. Ett påtagligt landskapselement som påverkar betraktare av vägen idag är den stora vegetationsridå som fungerar som en visuell barriär mellan väg och omgivningen. Även bullerskydd och broar är element som påtagligt påverkar vägens yttre rum. Utifrån dessa två perspektiv har ett antal övergripande gestaltningsavsikter eller gestaltningsmål formulerats samt även ett antal mer detaljerade mål för den aktuella vägsträckan. Dessa mål kommer i ett senare skede fungera som grund till framtagandet av gestaltningsprogrammet, som ska svara på frågan hur dessa mål ska uppnås. 8
3.2. Övergripande gestaltningsavsikter för väg E22 mellan tpl Gastelyckan och tpl Lund Norra. Ombyggnaden av E22 mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra ska övergripande gestaltas utifrån omgivande landskap och stadsbygd, samt att intrång och negativa effekter på omgivande mark och vegetation i möjligaste mån ska begränsas. Viktigt är att sträckan gestaltas för att skapa en samlad helhet, samtidigt som trafikanter bör ges en omväxlande miljö där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig i förhållande till omgivningen. I vägsträckans norra del, som omgärdas av verksamhetsområden och är en entré till norra delarna av Lund, bör gestaltningen bidra till att framhäva och knyta an till områdets stadsmässiga och storskaliga karaktär. Trafikanter ska genom gestaltningen ges en förståelse av att de kör genom Lund. Detta kan exempelvis ske genom ett strikt formspråk, tydliga materialval och detaljer som vittnar om vägens nära kontakt med staden. En god visuell koppling mellan omgivande verksamhetsområde och E22 kan även tydliggöra stadens närhet och bidra till god orienterbarhet för trafikanter. De delar av vägsträckan som däremot omgärdas av småskalig bostadsbebyggelse och grönytor bör i stället ges en gestaltning som speglar och knyter an till denna karaktär. Här är det viktigt att den visuella barriären mellan trafikanter/e22 och bostäder bibehålls i möjligaste mån för att begränsa vägbreddningens negativa effekter på boendemiljön. Detta kan exempelvis ske genom att begränsa breddning av vägslänter, genom brantare släntlutningar eller stödmurar, för att bevara så mycket mark och vegetation mellan väg och boendemiljö som möjligt. Den övergripande gestaltningen längs denna sträcka bör utgå från ett formspråk som upplevs mer naturligt, med lummigare och tätare vegetation och materialval som inte upplevs alltför stadsmässiga. Ett övergripande mål är att ge vägsträckan en gestaltning som kan bidra till att skapa en estetiskt tilltalande miljö för kringboende genom väl utformade bullerskyddsvallar, bullerskyddsskärmar och planteringar. Rätt åtgärder kan bidra till att mildra kringboendes uppfattning av den nya avfarten som ett intrång i befintlig miljö. I och med vägrummets breddning längs sträckan kommer växtligheten på bullervallarna och slänterna att behöva tas bort, vilket kommer skapa en stor förändring av landskapsbilden för trafikanter och även skapa en större visuell exponering av vägen för personer i omgivningen. Ett mål med gestaltningen av slänter och vallar ska vara att fortsättningsvis även kunna erbjuda trafikanten upplevelsen av ett grönt vägrum att färdas genom samt att en visuell barriär mot vägen ska bibehållas för personer som bor och rör sig i omgivningen. Vägens barriäreffekt kan inte undvikas. Dock kan den minimeras utifrån ett upplevelsemässigt och funktionellt perspektiv. Detta innebär exempelvis att gång- och cykelpassager över och under vägen ska upplevas trygga. Särskilt viktigt är att ge passager under E22 ett ljust och luftigt intryck. Utrustning och anläggningskompletteringar, exempelvis skyltar, räcken och belysning, ska ges en konsekvent och medveten gestaltning gällande val av material och utformning. Utrustning bör väljas utifrån ambitionen att skapa en vägsträcka som upplevs vara väl omhändertagen och som i material och utformning har stadsmässiga 9
kvalitéer. Avsikten är att bidra till en lugn trafikantupplevelse som tydligt kan bidra till att förstärka vägens stadsnära läge. I det fortsatta gestaltningsarbetet ska ett långsiktigt och hållbart perspektiv även beaktas för att säkerställa framtida kvaliteter, exempelvis vid val av utförande och material. Framtida drift- och underhållsmöjligheter och ekonomi är viktiga förutsättningar för projekteringen i entreprenaden. 10
3.3. Detaljerade gestaltningsavsikter I detta kapitel beskrivs gestaltningsavsikter på en mer detaljerad nivå för vägsträckan. Dessa är dels knutna till specifika element längs vägen men även till platser och delområden. 3.3.1. Bullerskydd Inom utrednings- och dess influensområde finns ett stort antal boende som utsätts för bullernivåer över riktvärdena för vägtrafikbuller. Av inkomna synpunkter på samrådsunderlaget (Samrådsunderlag Väg E22 Trafikplats Ideon) framgår att många boende upplever bullersituationen som mycket besvärande. Väg E22 avgränsas idag från omgivande verksamhets- och bostadsområden med bullerskydd i form av vallar och plank. Vallarna är vegetationsbeklädda vilket ger vägen en grön inramning och minskar den visuella exponeringen mellan väg och bebyggelse. Utbyggnadsförslaget innebär att nya bullervallar och bullerskärmar ska anläggas längs sträckan. Utöver bullerskyddsaspekten är det övergripande gestaltningsmålet för bullerskydd att vallar och skärmar utformas så att ett sammanhållet uttryck för vägsträckan uppnås. Bullerskydd bör gestaltas för att väl smälta in i landskapet samt att fokus bör läggas på att skapa anslutningar och övergångar som är väl integrerade med omgivningen. Befintlig vegetation behålls i möjligaste mån och kompletteras för att dämpa bullerskyddens visuella uttryck samt för att förankra dem på ett naturligt sätt i landskapet. Figur 5 Bullerskärm vid tpl Gastelyckan idag. Nya skärmar längs sträckan föreslås utformas med en högre bearbetningsgrad i material, utformning och anpassning till omgivande stadsmiljö. Figur 6 Bullerskärm av flätad pil. Plantering av klätterväxter intill skärmen kan bidra till en grön och trivsam miljö för vägens inre och yttre rum. Där utrymmet tillåter bör i första hand bullerskyddsvallar anläggas, vilka planteras med ny vegetation som i möjligaste mån ersätter den befintliga, för att bidra till ett grönt vägrum en grön barriär mellan boendemiljö och väg. Där den nya avfarten skär genom befintlig bullerskyddsvall är det viktigt att skapa en naturlig övergång mellan befintlig vall och nya bullerskydd. Utrymmet för bullervallar är dock begränsat längs sträckan och därför kommer bullerskyddsskärmar till stor del att behöva användas där bulleråtgärder krävs. Bullerskärmar utgör betydande visuella ingrepp i vägmiljön, för både trafikanter och 11
personer i omgivningen. Målet med gestaltningen av bullerskärmar är därför att hitta en lösning som kan utgöra ett positivt inslag i miljön för både trafikanter, boende och andra personer som vistas i närområdet. För att nå detta mål bör bullerskärmarnas utformning variera beroende på vad de angränsar till. Viktigt är att bullerskärmarna utformas för att på motorvägssidan samspela med vägrummet, mot boendesidan anpassas för boendemiljön och vid verksamhetsområdet anpassas till den stadsmässiga karaktären. Intill bostadsområden längs sträckan kan detta innebära att skärmarna utformas med en större detaljeringsgrad, exempelvis med en struktur anpassad för beklädnad av vegetation för att skapa en grön och naturlig yta mot boendemiljön. Ut mot E22 är det viktigt att utforma bullerskärmar med en detaljeringsgrad som kan uppfattas i en hög hastighet, samt att skärmarna även bör utformas utifrån omgivningens karaktär. Intill boendemiljöerna kan vegetation i form av buskar och träd med fördel bidra till att i möjligaste mån dölja skärmarna från vägen. Intill verksamhetsområdet i norra delen av vägsträckan kan skärmar exempelvis ges transparenta partier för att bibehålla den visuella kontakten mellan trafikanter och stadsmiljö. 3.3.2. Vegetation i slänter och på bullervallar Större delen av den befintliga vägsträckan går idag genom ett vägrum med tät och stor vegetationsvolym i form av träd och buskar på slänter och bullervallar. Figur 7 Befintlig vegetation på vägslänter bidrar till ett grönt och lummigt vägrum. I och med additionskörfälten som planeras i båda körriktningar kommer vägslänter och bullervallar på båda sidor om vägen att förändras med följden att en stor del av den befintliga vegetationen kan komma att försvinna i och med att vägrummet breddas. I Figur 6, Figur 7 och Figur 8 illustreras hur befintliga vallar och slänter ser ut för tre sektioner längs sträckan. 12
Figur 8 Sektionsmarkering A, B och C. Sektionerna illustreras nedan. Tpl Lund Norra längst till höger i bild Figur 9 Befintlig sektion A-A (se Figur 8). Vägsträckan består till stor del av vegetationsbeklädda slänter och vallar. Småskalig bostadsbebyggelse omgärdar hela vägsträckans södra delar. Figur 10 Befintlig sektion B-B, (se Figur 8). Vägsträckans nordvästra sida karaktäriseras av storskaliga verksamhetslokaler, vilka avgränsas från vägen av en vegetationsridå. Ett vegetationsbevuxet grönområde och småskalig bostadsbebyggelse gränsar till vägens östra sida. Figur 11 Befintlig sektion C-C, (se Figur 8). Sektion norr om Hardebergaspåret som går på bro över E22. Vägen går här i skärning med en gång-och cykelväg i nära anslutning på östra sidan. Olika alternativ för slänthantering Längs vissa delar av vägsträckan där det råder platsbrist mellan E22 och befintlig bebyggelse- eller infrastruktur kan de nya slänterna behöva göras brantare, alternativt att stödmurskonstruktioner kan behöva anläggas för att möjliggöra vägens breddning. Att i möjligaste mån minska slänternas utbredning är även en strategi för att delar av den befintliga vegetationsridån ska kunna bevaras. Genom att, i möjligaste mån, bevara vegetation mellan vägen och intilliggande bostadsområden kan en visuell barriär mot vägen delvis bibehållas. Ett gestaltningsmål gällande slänthantering är därmed att i sektioner där bostadsbebyggelse gränsar till vägen i möjligaste mån begränsa ingreppen på befintlig mark och vegetation. Detta kan exempelvis ske genom en kombination av vägräcken och brantare slänter eller genom att ta upp höjdskillnaden med stödmurskonstruktioner. Risken med stödmurar är dock att de kan skapa ett vägrum som upplevs smalt och 13
trångt. För att undvika höga stödmurar kan en terrassering exempelvis vara en lösning för att skapa ett mer öppet vägrum, för exempel se Figur 13. Vid anläggning av stödmurar är det även viktigt att de gestaltas och utformas för att väl passa in i omgivningen. Längs vägsträckans norra del där verksamhetsområden gränsar till vägen är aspekten av att behålla vegetationen som visuell barriär inte lika stor i och med att gestaltningsavsikten där är att öka kontakten med staden. Där blir det i stället viktigt att utforma slänter för att kunna bevara intilliggande infrastruktur. Nedan illustreras ett antal olika alternativ för hantering av slänter utifrån föreslagen breddning av E22 intill bostadsmiljöer. Slänternas utbredning kan begränsas genom åtgärder i form av vägräcken i kombination med stödmurar, terrassering eller brantare slänter. Detta med förutsättningen att gällande trafiksäkerhetskrav uppfylls. Typsektionerna utgår från sektionen A-A (enligt Figur 8) och illustrerar hur vägrum och siktlinjer påverkas beroende på hur slänter/stödmurar används. Användning av räcke möjliggör brantare slänter och stödmurar. Figur 12 Sektion A-A som illustrerar det befintliga vägrummet samt omgivningens visuella koppling med vägen. Heldragen orange linje illustrerar fri sikt, streckad orange linje illustrerar möjlig sikt genom vegetation. Figur 13 Sektion A-A som illustrerar olika möjliga alternativ för hantering av slänter vid breddning av vägen. Sektionerna visar vilken påverkan slänterna har för omgivande mark, vegetation, vägrummets rymd samt den visuella kopplingen mellan omgivningen och vägen. 14
Ny vegetation på slänter Ett mål med gestaltning av slänter är att trafikanter och boende i vägens omgivning fortsättningsvis ska kunna uppleva ett grönt rum längs vägsträckan. För boende ska vegetationen bidra till att minska den visuella exponeringen av vägen och vid verksamhetsområdena i norra delen av sträckan bör vegetationen bidra till ett mer stadsmässigt uttryck som förtydligar och framhäver kopplingen mellan väg och stad. Viktigt vid nya planteringar är att de ska utföras med hänsyn till trafiksäkerhet och siktförhållanden. Bevarandet av värdefull vegetation som träd i anslutning till fastställt vägområde ska säkerställas och om möjligt integreras i gestaltningen av platsen. För att skapa en uppfattning om hur de alternativen för hantering av slänter skulle kunna se ut efter etablering av ny vegetation visas nedan ett antal sektioner där exempel på vegetation illustreras. Sektion C-C, se Figur 8, har använts för att illustrera utformning av ny vegetation samt möjlig placering av bullerskärmar. Hantering av vegetation kopplat till olika delar av sträckan utreds närmre i Gestaltningsprogrammet. Figur 14 Sektion C-C, befintlig sektion med vegetationsbeklädda slänter. Figur 15 Sektion C-C, släntutbredning utan krav på vägräcke gör att stor del av befintlig vegetation försvinner och släntkrön hamnar nära befintlig GC-väg. Ny vegetation kan återskapa grön volym. Bullerplank i släntkrön kan fungera som visuell barriär. Stor visuell påverkan mellan väg och omgivning. Streckad linje illustrerar befintlig slänt. 15
Figur 16 Sektion C-C, smalare dike, vägräcke. Släntutbredning blir smalare men mycket befintlig vegetation försvinner. Större distans mellan släntkrön och GC-väg. Ny vegetation kan komplettera befintlig vegetation. Bullerplank och befintlig vegetation bakom släntkrön kan fungera som visuell barriär. Streckad linje illustrerar befintlig slänt. Figur 17 Sektion C-C, stödmur och vägräcke tar upp höjdskillnaden. Möjlighet att bevara stor del av befintlig vegetation. Smalt vägrum med höga väggar och lite grönska. Ingen ny vegetation bör anläggas nedanför mur intill vägbana utifrån skötselaspekt och svåra växtförhållanden. Bullerskärm kan anläggas ovanför stödmur och vegetation kan eventuellt etableras framför skärmen. Liten påverkan för GC-vägen. Streckad linje illustrerar befintlig slänt. 16
Figur 18 Sektion C-C, en terrasserad stödmurslösning kan skapa ett bredare vägrum och möjlighet till plantering intill stödmur på terrassen. Möjlighet att bevara stor del av befintlig vegetation. Ingen ny vegetation bör anläggas nedanför mur intill vägbana utifrån skötselaspekt och svåra växtförhållanden. Bullerskärm kan anläggas ovanför översta stödmuren och klätterväxter kan eventuellt etableras framför skärmen och på terrasseringen. Liten påverkan för GC-vägen. Streckad linje illustrerar befintlig slänt. 17
3.3.3. Konstbyggnader På sträckan mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra finns tre broar. Väg E22 passerar över Tunavägen och Sölvegatan på betongbroar. Hardebergaspåret passerar över E22 på en gammal järnvägsbro. Bro över E22 för Hardebergaspåret Den befintliga bron över E22 för Hardebergaspåret medger inte en breddning av E22. Detta innebär att bron måste ersättas med en ny. Hardebergaspåret går idag på en järnvägsbank längs med en gammal järnvägssträckning. Den befintliga bron karakteriseras av granitklädda koner, vilka vittnar om brons historiska koppling. Dessa är dock idag delvis täckta av vegetation vilket innebär att de visuellt skyms för trafikanter. Bron är målad i en ljusblå färg och har räcken vars utformning påminner om fackverk. Det är framförallt brons vertikala linje i förhållande till vägens riktning och omgivning som bidrar till att bron utmärker sig som ett landmärke längs vägsträckan och fungerar som ett stöd för orientering i landskapet för trafikanter. Ett övergripande mål för utformning av den nya bron över E22 för Hardebergaspåret är att inte förlora brons och Hardebergaspårets historiska koppling och funktion som järnvägsspår. Den historiska aspekten är därför viktig att hantera och förhålla sig till i utformningen av den nya bron. Brons funktion som landmärke är även en aspekt att utgå från och bör ytterligare förstärkas i gestaltningen, exempelvis genom val av material och belysning. En specifik gestaltningsavsikt är att i möjligaste mån bevara och återanvända graniten i de befintliga brokonerna. Materialet har ett stort estetiskt värde och även en koppling till brons historia. Graniten skapar idag en robust och gedigen karaktär till brokonstruktionen och rekommenderas att även fortsättningsvis ingå som en del av bron. Graniten bör om möjligt återanvändas i brokonstruktionen och ytterligare framhävas för förbipasserande, exempelvis genom belysning och gallring av befintlig vegetation. Viktigt är att bron utformas på ett sätt som bidrar till att den upplevs som en trevlig, trygg och överblickbar överfart för cyklister och fotgängare, exempelvis genom god sikt och belysning. Figur 19 Bron över E22 för Hardebergaspåret syns tydlig och fungerar som ett landmärke för trafikanter. Figur 20 Brokoner i granit. 18
Bro över Tunavägen I och med breddningen av motorvägen kommer vägporten vid Tunavägen att bli bredare. För fotgängare och cyklister kan det innebära att vägporten känns mörkare och upplevs otrygg. Se Figur 21 och Figur 22 för foto på befintlig bro. Ett viktigt mål för gestaltningsarbetet är att skapa en underfart som upplevs trygg och välkomnande för fotgängare och cyklister. Gång-och cykeltrafik ska vara separerad från motortrafik. Ytterligare en gestaltningsaspekt är arbeta med ljuddämpande element som kan förbättra ljudmiljön i vägporten, som idag upplevs ha en mycket hög ljudnivå när motortrafik passerar. Figur 21 Bro över Tunavägen. Figur 22 Bro över Tunavägen kommer breddas i och med utbyggnadsförslaget av E22. Bro över Sölvegatan I och med breddningen av motorvägen kommer vägporten vid Sölvegatan att bli bredare. För fotgängare och cyklister kan det innebära att vägporten känns mörkare och upplevs otrygg. Vid breddningen av bron förutsätts även att plats för spårvagnstrafik ska säkerställas. Ett viktigt mål för gestaltningsarbetet är att skapa en underfart som upplevs trygg och välkomnande för fotgängare och cyklister. Ytterligare ett mål är att samordna gestaltningen av vägporten med kommunens vision om ett gaturum av mer stadsmässig karaktär. Figur 23 Bro över Sölvegatan. Figur 24 Vägporten under E22 kommer breddas. 19
3.4. Ny motorvägshållplats vid Tunavägen En eventuell anläggning av motorvägshållplats planeras och utreds längs vägsträckan. Ännu har inget beslut tagits om detta. Vid eventuella motorvägshållplatser är trygghetsoch säkerhetsaspekterna av stor betydelse i gestaltningsarbetet. Motorvägshållplatser kan ofta uppfattas som otrygga och utsatta lägen för resenärer och därför är dessa aspekter viktiga att arbeta med i gestaltningen. Ett viktigt mål med gestaltningen av motorvägshållplatserna att skapa en trafiksäker lösning för motortrafik och oskyddade trafikanter, med en hög trygghetskänsla för resenärer som väntar. Planteringar och utformning av skyddsbarriär görs i mellanrum mot E22 och förutom skyddsbarriärens riskreducerande krav ska den även uppfylla krav som visuellt skydd och bullerskydd för väntande resenärer. Busshållplatsen ska även ha bra skydd mot väder och vind för resenärer och ska tillgänglighetsanpassas. 3.5. Ny anslutning Ideon/Pålsjö Avfartsrampen kommer att gå lågt i landskapet då den ska utformas för att passera planskilt under E22 i en port, för att slutligen ansluta till Scheelevägen. Detta resulterar i att rampen kommer att ligga i skärning längs hela sträckan med relativt stora höjdskillnader mellan E22 och påfartsramp. Påfartsrampen följer befintliga höjder på västra sidan om E22 vilket alltså får följden att en relativt stor höjdskillnad uppstår när avfartsramp och påfartsramp möts väster om porten. Ur ett trafikantperspektiv är målet med gestaltningen för den nya av- och påfarten till Ideon att skapa en trafiksäker miljö som tydligt annonserar avfarten till Ideon. Ett gestaltningsmål är att passagen under E22 inte ska upplevas otrygg för trafikanter. Viktigt är därför att arbeta med de stora höjdskillnaderna för att skapa en utformning som bidrar till att skapa en överblickbar passage under bron med god sikt för trafikanter. Enligt de övergripande gestaltningsavsikterna ska denna del av vägsträckan gestaltas med en högre grad av stadsmässighet. Detta skulle kunna ges uttryck i val av material för stödmurskonstruktioner och hantering av vegetation på mellanytorna. Exempelvis kan detta ske genom bearbetning av betongytor med grafiska mönster samt med en god bearbetning av belysning. Vid anläggandet av på-och avfartsramperna skapas mindre ytor mellan E22 och ramperna. Avsikten med gestaltning av dessa mellanytor är att ta upp de stora höjdskillnaderna på ett effektivt sätt samtidigt som de ska vara lätta att drifta och bidra till en estetiskt tilltalande trafikmiljö. Detta kan exempelvis ske genom stödmurskonstruktioner och belysning som bearbetas för att skapa ett stadsmässigt och omhändertaget uttryck. Avfartsrampen kommer att ledas genom befintlig bullervall, ett ingrepp i terräng och vegetation som kommer påverka landskapsbilden för både trafikanter och för boende i villaområdet i Östra Torn. Ett gestaltningsmål på platsen är därför att den befintliga bullervallen, som avfartsrampen skär genom, modelleras om utifrån vägens nya utformning och att terrängen på ett naturligt sätt ansluter mot nya bullerskydd. I och med avfartens närhet till bostadsbebyggelse är det viktigt att skapa visuell såväl som bullermässig avskärmning. 20
3.6. Sammanfattning gestaltningsavsikter och konsekvenser Nedan ges en sammanfattad bild av konsekvenser och gestaltningsmål för den aktuella vägsträckan. Delsträcka A. Sträcka A är framförallt omgivgen av småskalig bostadsbebyggelse men även inslag av grönytor och kolonilotter gränsar till vägområdet. Gestaltningsavsikten längs denna sträcka är främst att värna om boendemiljön genom att i möjligaste mån bevara befintlig vegetation i slänterna, samt att koppla gestaltningen till den småskaliga boendemiljön i karaktär och skala. Detta kan exempelvis ske genom att använda brantare slänter eller stödmurar för att effektivt ta upp höjd mellan väg och närområdet, samt att återplantera vegetation av mer naturlik karaktär. 21
Delsträcka B. Sträcka B övergår att från att vara omgiven av bostäder längs södra delen till att allt mer angränsa till verksamhetsområden på nordvästra sidan. Gestaltningsavsikten längs denna sträcka är att intill boendemiljön koppla gestaltningen till denna småskaliga lummiga karaktär och bevara så mycket vegetation som möjligt för att bibehålla en visuell barriär mellan bostäder och vägområde. Intill verksamhetområdet bör vägrummets gestaltning i stället övergå till en mer stadsmäsig karaktär som kopplas till staden och framhäver vägens stadsnära läge. 22
Delsträcka C. Sträcka C angränsar till bostäder på vägens östra sida, och till verksamhetsområden i norr och längs den västra sidan. Gestaltningsavsikten längs denna sträcka är att intill boendemiljön koppla gestaltningen till denna småskaliga karaktär och bevara så mycket vegetation som möjligt för att bibehålla en visuell barriär mellan bostäder och vägområde. Intill verksamhetområdet och även längs den nya påoch avfartsrampen bör vägrummets gestaltning i stället kopplas till en mer stadsmäsig karaktär som tydliggör staden och framhäver vägens stadsnära läge. 23
4. Referenser 4.1. Skriftliga källor Samrådsunderlag Väg E22 Trafikplats Ideon (Trafikverket, 2013-04-26) Samrådsredogörelse Väg E22 Trafikplats Ideon (2013-04-26) Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (Länsstyrelsen Skåne, 2013-10-08) Trafikutredning Norra Ringen och Ideonområdet (2007) Samlad effektbedömning - SEB Tpl Ideon, VSK_042 (2014-04-25) Trafikplats Ideon i Lund Geometrisk studie (2008) Trafikutredning Trafikplats Lund Norra och E22 (2008) Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt. Diarienummer: TRV 2014/78881 (Trafikverket, 2014) 4.2. Foto Figur 5: GreeNest Form AB. Figur 6: Byggros.se. Övriga foton och illustrationer är framtagna av Trafikverket samt ÅF-Infrastructure. 24
Trafikverket, Box 366, 203 13 Malmö Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 25