RESCUR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Birgitta Kimber Med. dr b.kimber@telia.com
UTMANINGAR I EUROPA Allt svårare ekonomiska, sociala och kulturella utmaningar: recession, arbetslöshet, terrorism, invandring Utmaningarna för social integration och rättvisa förvärras Behov av utbildning av god kvalitet och stöd till utsatta grupper helst från den tidiga barndomen
UTMANINGAR FORTS Den högsta andelen av diskriminering i Europa sker på grund av etniskt ursprung (European Commission 2012) Bland individer från minoriteter, som tex. romer, invandrare och flyktingar, finns en öka risk för avhopp, frånvaro och misslyckande i skolan, social utslagning och psykiska hälsoproblem. De genomsnittliga avhoppen bland ungdomar med invandrarbakgrund i Europa är dubbelt så stor som infödda. (vissa grupper mer marginaliserade än andra t.ex. Romer)
BARNEN Flykting- och invandrarbarn i Europa är en växande grupp som utsätts för betydande risker i sin utveckling, såsom dåliga levnadsförhållanden, bristande tillgång till utbildning, skydd, och hälsooch sjukvårdstjänster, ökad risk för missbruk, vanvård, våld, utnyttjande, människohandel eller påtvingad militär rekrytering, avsaknad av sociala nätverk och separation från sina familjer(unicef,2005, UNHCR, 2007) Barn med särskilda utbildningsbehov som t.ex funktionshinder kommer troligen att möta hinder under sin uppväxt och utbildning.
SPECIFIKA UNDERGRUPPER INOM UNIVERSELL ANSATS Barn i missbruks miljöer Romska barn Barn med speciella utbildnings behov. Protectiv e factors Lack Risk factors Weaker Family Suuport Discrimination Limited Learning Opportunities INVANDRARE - FLYKTINGAR
RISK OCH SKYDDSFAKTORER Individnivå Familjenivå Kamratnivå/socialt nätverk Skolnivå/arbetsplats Närsamhället kommunen, regionen Nationen (samhället, lagar, regler) Internationellt
NIO SAKER ALLA BARN BEHÖVER? Struktur Konsekvenser Föräldra-barnanknytning Många starka relationer En kraftfull identitet En känsla av kontroll En känsla av tillhörighet (kultur, andlighet, mening i livet) Rättigheter och skyldigheter Vad kan RESCUR Iag vill, jag kan, jag törs ge?
RESILIENS En framgångsrik anpassning, såsom akademiska prestationer, hälsosamma relationer, välbefinnande och frånvaron av inåtriktade (internaliserade) eller utåtriktade (externaliserade) problem vid motgångar, såsom till exempel fattigdom, hemlöshet och familjesammanbrott och konflikter (Masten, 2011). När det handlar om en individ beskriver resiliens hur pass bra hon är på att handskas med kriser, förändringar och stress utan att brytas ner av dem. En del människor kan det från början. Andra behöver hjälp med att inte låta sig knäckas av minsta svårigheter, utan snarare kunna se dem som utmaningar som de kan växa av. (myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) Det handlar om att stödja barnen att bygga sina copingfärdigheter och anpassningskapacitet och att utveckla hälsosamma stödjande relationer (National Scientific Council on the Developing Child, 2015). Mer än att bara ta sig igenom. Komma ur kriser stärkt, jfr med en gummisnodd
RESILIENS Till skillnad från en extraordinär förmåga eller en egenskap som ett barn föds med handlar resiliens "mer om vanliga reaktioner som fokuserar på styrkor" (Masten 2001, p.228). Uppbyggnaden av resiliens kan starta vid tidig ålder när barnet hjärna och personlighet fortfarande utvecklas (Diamond & Lee, 2011, Cavioni & Zanetti, 2015).
JAG ÄR Utvecklings- och situationella utmaningar JAG BLIR = Resiliens LÄROMEDEL I RESILIENS (Öka skyddande & möjliggörande faktorer/ Minska riskfaktorer) DIREKT- Färdigheter (Utlärda) INDIREKT Processes (inlärda) Barns välbefinnande & resiliens
DIREKTA Färdigheter (utlärda) Läroplan i resiliens (specifik läroplan) In i andra läroplaner och ämnen
INDIREKTA Processer (inlärda) Lärarutbildning Träning Klassrumsklimat & Relationer, Beteende, Attityder & kreativitet hos lärare/ledare Lärarnas/ ledarnas resiliens Hela skolan Genomsyra hela skolan Policy för hela skolan Engagemang & utbildning Familj Familjens resiliens Engagemang Samhälle Samhällets resiliens
BEING DOING BECOMING (outcome) (I AM) Developmental & Situational Challenges I Become = Resilience Outcomes PRINCIPLES - taught (teacher) & caught RESILIENCE CURRICULUM (Increasing Protective & Enabling Factors/ Reducing Risk Factors) - curricular & cross curricular - universal & targeted groups - classroom, whole/school, family/community - SAFE approach - formative assessment - child-centered - child, teacher & parent resilience Resilience Curriculum (specific curriculum) DIRECT-Skills (Taught) Cross- Curricular (Curriculum) across Teacher Training Classroom Climate & Relationships, Teacher Behaviour, Attitudes & Creativity INSET INDIRECT-Processes (Caught) Whole School Whole School Policy Engagement & Education Engagement Family Community - inclusive & culturally responsive Teacher Resilience Family Resilience - evidence based [Type text] - European identity & diversity Child Wellbeing & Resilience
Personlig kontext Stöd Policy En resilient Lärare/ledare Tro tillit, engagemang Förmågor Resilient lärare Beteende strategier Meso -kontext Makro - kontext Skolkontext stöd
VAD INNEBÄR DET ATT VARA EN RESILIENT LÄRARE/LEDARE? Professionell dimension (är flexibel och adaptiv, reflekterar, har effektiva sätt att lära ut, är organiserad och förberedd, bryr sig mycket om eleverna) Social dimension (t.ex. kan lösa problem, söker hjälp och tar emot råd, goda interpersonella och kommunikationsfärdigheter, skapar och främjar relationer)
VAD INNEBÄR DET ATT VARA EN RESILIENT LÄRARE/LEDARE? Emotionell dimension (tar inte saker personligt, har humor, hanterar känslor, tycker om att undervisa, tar hand om sig själv, hanterar jobbstress och krav, bounces back ) Motivationell dimension (är positiv och optimistisk, håller ut, tycker om utmaningar, fokuserar på lärande och framsteg, har tilltro till sig själv och sin förmåga, upprätthåller motivation och entusiasm)
ATT FRÄMJA BARNS RESILIENS Jag vill, jag kan, jag törs! har, med hjälpa av EU medel, skapats av 6 universitet i Europa i syfte att främja barns (4-12år) resiliens. Materialet kan användas i olika sammanhang: gruppverksamhet, klassrum mm.
STRUKTUR FÖR JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS! Introduktionsguide Tre handledningar: 4-5, 6-8, 9-12 år med bakgrund, aktiviteter, lärartips och bedömningsscheman Samma teman för alla åldrar (spiral) Två delteman med tre ämnen inom varje deltema Utvecklingsanpassad snarare än åldersbestämd, upp till läraren/ledaren Inom varje grupp tre nivåer: (bas, medel, avancerad), läraren/ledaren avgör Föräldraguide
TEMAN Att utveckla ett positivt tänkande Att bygga på styrkor Att utveckla självbestämmande Att förbättra kommunikationsfärdigheter Att bygga hälsosamma relationer Att göra svårigheter till möjligheter
PRINCIPER SAFE (Sequenced step-by-step training approach, Active forms of learning, Focus sufficient time on skill development, Explicit learning goals) Taught (teacher) and caught (utlärd och inlärd) Integrerad i sammanhanget (inga utifrånkommande experter) Barncentrerad Universell och riktad Europeisk identitet och mångfald Ordet hen
PRINCIPER FORTS.: Utvecklingsinriktad och inkluderande, flexibel och lyhörd för behoven hos olika elever, vilket understryker alla barns rätt till en god utbildning i resiliens och visar på ett engagemang för social rättvisa och en medvetenhet om risker för diskriminering på grund av individuella utbildningsbehov, minoritetsstatus och fattigdom. Spiral (samma teman i alla åldrar) Integrerad i undervisningen Baserad på den kunskap som finns
LÄRARHANDLEDNING Mål Material Lärandemål Mindfulness Övningarna i detalj Hemuppgift
EFFEKTIV KOMMUNIKATION EX (6-8ÅR) Ämne 1 Effektivt lyssnande När denna del är avslutad bör elever klara att: Lyssna till korta meddelande. Följa en instruktion. Skilja mellan aktivt och passivt lyssnande. Aktivitet: Hitta par Mål Lyssna till korta meddelanden. Lärandemål. Då den här övningen är över kommer jag att: Kunna lyssna till ett kort meddelade jag har hört. Nivå Bas Material som behövs Hand- eller fingerdockor, övningsblad Hitta par, enkla meningar på papper (te.x. solen är gul; läraren är snäll; bilen är snabb). Det skall finnas två kopior av varje mening.
Aktiviteten steg för steg 1. Börja med en Minfulnessövning 2. Läs följande och använd hand- eller fingerdockor. En dag var Zelda på väg till lekplatsen. Hon närmade sig Sherlocks träd för att fråga om han skulle gå med henne. Sherlocks mamma svarade att Sherlock hade gått ut för 5 minuter sedan. Sedan berättade Sherlocks mamma att en storm var i antågande och bad Zelda att säga till Sherlock att han var tvungen att hitta en skyddad plats innnan stormen kom, samma som de alltid använder. Sherlock vet var den är, sade hans mamma. Då Zelda kom till lekplatsen mötte hon Sherlock. De började leka och plötsligt började det att regna. Zelda sade: Åh, jag glömde att berätta din mamma sade att om stormen började så skulle vi gå till skyddsplatsen. Sherlock och Zelda hittade ett bra hål i trädet och det gav bra skydd mot vädret. Efter stormen, när de var på väg hem, mötte de Sherlocks mamma som var orolig. Hon sade: Var har ni varit? Sade jag inte till er att komma till vår skyddsplats? Jag letade efter er där. Sherlock sade: Nej, du sade att vi måste hitta en skyddande plats (vilken som helst). Zelda sade: Jag är ledsen men jag hade bråttom och hörde inte dina sista ord.
3. Hjälp barnen att bearbeta berättelsen med följande frågor: Lyssnade ni noga till berättelse? Varför var Sherlocks mamma orolig? Hur kommer det sig att Zelda inte hörde de sista orden? 4. Hjälp barnen att bearbeta berättelsen med följande fråga: Har något liknande hänt er? Vem vill berätta? 5. Lek: Stelfrusen igelkott, ekorre och björn. Deltagarna i den här leken är igelkotten, ekorren och björnen. Innan ni börjar leken förklara hur varje deltagare ser ut när de är stelfrusna. (igelkotten kanske kryper ihop, ekorren ser ut som han dansar och björnen kanske fryser till is med sina armar och ben brett isär). Eleverna rör sig runt i rummet och dansar till den snabba och glada musiken. När läraren stänger av musiken (med ryggen mot eleverna) skall eleverna frysa till is och bli stående så tills läraren bestämmer vilka som skall lämna leken. Till exempel Alla ekorrar lämnar. Sedan vänder sig läraren mot barnen och stämmer av vilka som är ekorrar, igelkottar eller björnar. De elever som har lämnat leken blir lärarens hjälpreda och observerar aktivt de andra eleverna som fortfarande är med.
6. Hitta par Eleverna bildar par. En elev lämnar rummet. Varje par bestämmer sig för ett ljud de vill göra t.ex. vovv, vovv eller mjau, mjau eller mu, mu. Efter att de kommit överens om ett ljud, be eleverna att sprida sig i rummet och be den elev som hade gått ut att komma in och hitta par. Eleven skall klappa en annan på axeln och denna skall då låta som de kommit överens om. Eleven fortsätter med att klappa en annan elev på axeln osv. Om eleven hittar ett par så får det paret gå till sidan. Leken är över då alla par har hittats. 7. En elev som väljs ut med hjälp av en räkneramsa (tex. Ole dole doff) lämnar rummet. Eleverna som är kvar i rummet tar fram papper med enkla meningar skrivna på. Eleven som har lämnat rummet skall hitta paret till meningen. 8. Skapa en gruppregel om lyssnande tillsammans med eleverna. Dekorera regeln (reglerna) på en affisch. Hemuppgift Se övningsbladet Hitta par
Till föräldrar: HITTA PAR Var snäll och be ert barn att rita det djur de imiterade i leken Stelfrusen igelkott, ekorre och björn, eller i leken Hitta par.
ELEVENS OCH LÄRARENS BEDÖMNING Lärarens/ledarens bedömningslista (alla delmål finns specificerade och läraren gör en bedömning från har ej observerat till Befäst Läraren gör också en bedömning av: elevens styrkor, behov och mål för förbättring. Elevens självskattningslista Alla delmål finns specificerade och eleven gör en bedömning (med hjälp av ledsen, glad och neutral gubbe) om påståendet(målet) stämmer, stämmer delvis eller inte alls samt hur mycket de har tyckt om att göra aktiviteten. Eleven talar också om vad hen vill lära sig mer av och vad hen tyckte om att lära sig.
MINDFULNESS
MINDFULNESS
RESVÄSKAN Tre saker du är bra på
LÄRAR/LEDARGUIDE Introduktion där bakgrund för materialet presenteras och där lärar-/ledarhandlingarna beskrivs. Ramverket för materialet (principer och teman). Pedagogiken för materialet där pedagogiken beskrivs och också varför de olika delarna finns med. En hela-skolan ansats för resiliens. Hur man skapar en resilient skola. Lärarnas resiliens där vikten av lärarnas/ledarnas egna resiliens diskuteras. Genomförande av handledningarna där bl.a planering, utbildning och föräldrars delaktighet diskuteras.
FÖRÄLDRAGUIDE KORT EXEMPEL UR BAKGRUNDEN Effektivt lyssnande. Även om vuxna kan vara idealiska förebilder för aktivt lyssnande så kan barnen inte behärska denna färdighet utan särskild träning, eftersom ett effektivt lyssnade kräver att de fokuserar på den andra personen, och inte på sig själv vilket inte kommer spontant till ett barn, särskilt inte under den tidiga barndomen. Därför är det bra att kombinera aktivt lyssnande med att uttrycka egna tankar och personliga preferenser i olika lekar och aktiviteter. Effektivt lyssnande gör det möjligt för barn att lära känna, förstå och acceptera andra personer. I ett förhållande där vuxna har en effektiv förmåga att lyssna kommer barnen att uppleva att andra människor bryr sig om vad de tycker, behöver och känner. De vet också att de har tillräckligt med tid för att uttrycka sina behov eller problem, och de kommer lättare och enklare att vända sig till andra för hjälp i framtiden.
FÖRÄLDRAGUIDE EX. Det är särskilt viktigt att föräldrarna lyssnar på sina barn i situationer när de uttrycker sina känslor, be hov och problem, vill dela med sig till föräldrarna av sina synpunkter eller erfarenheter, eller stä ller frågor om något eller någon. Till exempel, om ett barn säger "Mamma jag är rädd, det är någon under min säng! så skulle det vara bra att istället för att säga att det inte finns något under sängen, att tända en lampa och tillsammans med barnet ta en titt under sängen. Att lyssna på någon betyder inte bara att höra vad denne säger utan också att möta de behov som denne uttrycker. I det här fallet förnekar vi inte rädsla, vi minskar den genom att utforska mörkret.
10 SÄTT ATT BYGGA RESILIENS Skapa relationer Undvik att se på kriser som att de är oövervinnerliga Acceptera förändring som en del av livet Rör dig hela tiden mot målet Var bestämd Hitta olika sätt att upptäcka dig själv Vårda en positiv självsyn Ha perspektiv på saker Upprätthåll en positiv framtidssyn Ta hand om dig själv Andra sätt att stärka sin resiliens, (t.ex. meditation) (Kom ihåg bounce back kan ta tid, ha tålamod)
PILOTUTVÄRDERING Överlag positivt Svårt för 3 åringar Fler sagor Mindfulness Införa hela skolåret Mindfulnessinspelning Whiteboardanpassning Föräldramaterial Skillnad mellan ledare (observationer) Utbildning och handledning
KOMMANDE UTVÄRDERING Junis och Örebro universitet Gruppverksamhet i Junis regi och i förskole- eller skolklasser Experiment- och kontrollgrupper/klasser 3 års uppföljning Intresserad av att delta?