En väg in DELRAPPORT INFÖR BUDGETBESLUT, JUNI Delrapport SWECO STRATEGY

En väg in DELRAPPORT INFÖR BUDGETBESLUT, JUNI 2015 Delrapport SWECO STRATEGY

2 EN VÄG IN SWECO

FÖRORD I maj 2014 fick Sweco Strategy AB i uppdrag av Tyresö kommun att genomföra en utvärdering av arbetssätten i insatsen En väg in och många vägar till arbete, studier och försörjning. Utvärderingen kommer att slutrapporteras i november 2015. Föreliggande rapport är en delrapport inför budgetbeslut. Utvärderingen har genomförts av Charlotte Sävås Nicolaisen och Elin Björkman. Sweco vill härmed tacka de personer som vi varit i kontakt med och som på olika sätt medverkat i utvärderingen genom att besvara våra frågor och dela med sig av sina erfarenheter. Stockholm i juni 2015 Elin Björkman, Sweco Strategy EN VÄG IN SWECO 3

Innehåll 1. Samverkan i Tyresö... 5 1.1 Sweco:s uppdrag och metod...6 1.1.1 PRogramlogik... 6 1.1.2 Inledande analys... 6 1.1.3 dokumentation av processen... 6 1.1.4 Uppföljning av remitterande handläggares uppfattning... 6 2. Programlogik... 7 3. Inledande analys... 9 3.1 Faktorer för framgång och kritiska faktorer...9 4. Processen En väg in... 10 5. Anvisande handläggare... 13 5.1 Fokusgrupp med anvisande handläggare... 14 6. Sammanfattande kommentar... 17 4 EN VÄG IN SWECO

1. Samverkan i Tyresö I Tyresö kommun är sysselsättningsgraden jämförelsevis hög, med det finns trots detta en grupp individer som har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. För dessa behövs olika stödjande insatser för att förbättra möjligheterna till att komma vidare arbete eller annan sysselsättning. I syfte att stödja den enskilde och samordna myndigheterna på ett annat sätt än tidigare, t.ex. kring upphandling av arbetsmarkandsinsatser, har Tyresö kommun initierat det treåriga projektet En väg in och många vägar till arbete, studier och egen försörjning. Projektet som pågår fram till år 2016 genomförs i samverkan mellan Tyresö kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbundet Östra Södertörn. Projektet har sin grund i en diskussion som förts om att hitta långsiktigt hållbara metoder som stöd för individer, men också för att förbättra samverkan mellan förvaltningar och myndigheter på organisationsnivå kring den aktuella målgruppen. En förväntan finns också att projektet ska bidra till kunskap på en strukturell nivå genom att det är modellskapande för en väg in konceptet, en modell som såväl Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Nationella nätverket för samordningsförbund i Sverige visat intresse för. Projektet har mål på kort och lång sikt riktat till såväl individer som organisationer. Bland de mål som nämns i projektplanen på lite längre sikt märks bland annat: Att minska andelen Tyresöbor som varken förvärvsarbetar eller studerar Att öka självförsörjningsgraden och minska andelen av befolkningen med försörjningsstöd eller annan offentlig försörjning EN VÄG IN SWECO 5

1.1 Sweco:s uppdrag och metod Uppdraget består i att genomföra en lärande utvärdering av projektet En väg in och många vägar till arbete, studier och egen försörjning. I dialog med projektledaren i Tyresö kommun har några övergripande frågeställningar formulerats vilka utvärderingen ska arbeta med. De fyra moment som utvärderarna har arbetet med fram till halvårsskiftet 2015 omfattar: - Utveckling och analys av projektets programlogik - Nulägesanalys - Stöd till arbetsgruppen att identifiera och dokumentera sin arbetsprocess - Uppföljning av remitterande handläggares uppfattning I den kommande slutrapporten kommer även projektets resultat att belysas. 1.1.1 PROGRAMLOGIK Projektets programlogik utgörs av kopplingen mellan de aktiviteter som ingår i arbetet och de mål som de syftar till. Genom att klarlägga hur aktiviteterna är tänkta att verka identifieras den förändringsteori som projektet verkar efter. En avgörande framgångsfaktor i utvecklingsprojekt är att ha en genomtänkt programlogik som det råder samsyn kring. Sweco arbetade fram programlogiken utifrån projektets dokumentation och i dialog med projektledningen. Efter att programlogiken var fastställd presenterades den i styrgruppen för förankring och diskussion. 1.1.2 INLEDANDE ANALYS Genom intervjuer med styrgruppen har Sweco kunnat identifiera ett utgångläge för projektet rörande målstyrka, organisation och kritiska faktorer. 1.1.3 DOKUMENTATION AV PROCESSEN I december 2014 genomförde Sweco en processövning med handläggarna i En väg in. Syftet med övningen var att: - Ta fram en gemensam bild - Ta fram en bild av viktiga delar i processen - Ta fram en bild av viktiga kvaliteter i arbetet Övningen genomfördes genom att en individs väg från startpunkt till slutpunkt identifierades steg för steg. För varje steg i processen arbetade handläggarna med att beskriva det arbete som verksamheten gör (aktiviteter) för att uppnå det önskade resultatet. I ett tredje steg identifierades vilka aspekter av aktiviteterna som var av väsentlig betydelse för framgång. 1.1.4 UPPFÖLJNING AV REMITTERANDE HANDLÄGGARES UPPFATTNING Efter inledande dialog med projektet fastställdes att utvärderingen bör fokusera på vilket utfall projektet har avseende remitterande handläggares arbetssätt. När det gäller uppföljning av resultat på individuell nivå identifierades även handläggarna som nyckelaktörer när det gäller att identifiera resultat på individnivå. 6 EN VÄG IN SWECO

2. Programlogik Programlogiken togs fram i tre steg. Inledningsvis tog Sweco fram en förenklad bild av logiken mellan aktiviteter, utfall och resultat. Detta utkast gicks igenom av styrgruppen det andra steget i arbetet och arbetades slutligen klart av Sweco. En väg in har aktiviteter och mål på tre nivåer: individ, organisation och strukturell nivå. De två första nivåerna följs upp i utvärderingen. Individnivå Aktiviteter Utfall Resultat Samordnat stöd till 200 individer årligen ska arbete och studier få stöd Samlad kompetens från berörda myndigheter Större kunskap om insatser, försörjning och resurser tillgängligt för individen Individer kommer i egen försörjning. 40% ska vara i arbete, studier eller egen försörjning ett år efter påbörjad insats Övriga ska få rätt försörjning eller sysselsättning. Mål för genomförandet (hur det ska göras) 90 % av de personer som passerat En väg in ska vara nöjda med det bemötande och den vägledning eller insats som de fått. Ytterligare förväntningar på genomförandet Snabbare beslutsvägar Mer lättillgängligt stöd Rätt insats erbjuds individen snabbare Mål och förväntade effekter på samhällsnivå (resultat: varför det ska göras) Andelen Tyresöbor, i åldern 18-64, år som varken arbetar eller studerar minskar successivt och har årsvis minskat jämfört med år 2013. Målet följs upp årsvis av projektledare eller ansvarig chef samt styrgrupp. Målet följs upp genom jämförande siffror från SCB för föregående år. (Uppföljning efter år 2015 ej inom projektet) Fler personer har ökade förutsättningar att försörja sig själv. En lägre andel av befolkningen har försörjningsstöd eller annan offentlig försörjning (sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller aktivitetsstöd). Målet följs upp årsvis av projektledare eller ansvarig chef samt styrgrupp. (Uppföljning efter år 2015 ej inom projektet) Utvecklad valfrihet för medborgaren, fler sociala företag har bildats jämfört med 2013 (Jobbverket, Medvind och Bönorna i Tyresö). Målet följs upp av projektledare eller ansvarig chef samt styrgrupp. EN VÄG IN SWECO 7

Organisationsnivå Aktiviteter Utfall Resultat Samlokalisering (samlad kompetens) Ta fram gemensamma vägledningar, kartläggnings- och matchningsinstrument Kunskapsutbyte mellan kommunens individ- och familjeomsorg, IFO, Arbetsmarknadsenheten (Arbetscentrum), Samordningsförbundet, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Gemensam modell utvecklad (påbörjat) Mer effektiva flöden av deltagare mellan kommunens enheter försörjningsstöd och Arbetscentrum, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förväntningar på den nya organisationen (följs upp genom enkät till handläggare) Större kunskapsutbyte Smidigare vägar mellan myndigheter Snabbare beslutsvägar mellan myndigheter Mål och förväntade effekter på samhällsnivå (följs inte upp inom projektet) Minskade kostnader för försörjningsstöd och större självförsörjningsgrad för kommunens invånare. Minskade totala samhällskostnader på sikt: Minskade kostnader för samtliga offentliga ersättningar (kommunen försörjningsstöd), Arbetsförmedlingen (aktivitetsstöd), Försäkringskassan (sjuk och aktivitetsersättning, sjukpenning, rehabiliteringsersättning). Parallell verksamhetsutveckling inom kommunen (Följs inte upp inom projektet) En beställarfunktion Välfärd Tyresö har organiserats. Möjligheter till kompletterande upphandling av arbetsmarknadsinsatser har prövats. Strukturell nivå (följs inte upp inom projektet) Aktiviteter Utfall Resultat Genomförande av projektet SKL och NNS (Nationella nätverket för samordningsförbund i Sverige) visar intresserade av den utveckling som sker i Tyresö kommun Tyresö blir föregångare i ett arbetssätt som förespråkas av bl.a. SKL och kan förhoppningsvis bidra till denna utveckling nationellt 8 EN VÄG IN SWECO

3. Inledande analys I ett tidigt skede i projektet genomfördes intervjuer med fyra personer i styr- och arbetsgrupp. I dessa intervjuer ringade Sweco in de förutsättningar som projektet hade att arbeta efter. Ett resultat av intervjuerna var den förändrade inriktningen av Sweco uppdrag, så att mer resurs styrdes till att stötta medarbetarna i att dokumentera sina processer och mätning av resultat prioriterades ner. I intervjuerna framkom följande: - Organisation: Projektet sker inom befintlig organisation, men det finns två extra styrnivåer kopplade till En väg in. Dels en arbetsgrupp, dels en styrgrupp. Det råder oklarheter om vilken roll respektive grupp har. - Aktiviteter: det som görs inom En väg in är inte något annat än vad respektive organisation gör i sitt ordinarie uppdrag. De aktiviteter som individerna erbjuds är de aktiviteter som finns i ordinarie utbud hos de medverkande aktörerna och de insatser som de kan köpa via resursrådet. Skillnaden från ordinarie arbete är att det görs i nära samverkan mellan myndigheterna. - Finansiering: Samordningsförbundet finansierar delar av handläggartjänst. Försäkringskassan, Arbetsförmedling och kommun delar finansiering genom att ha handläggartjänster kopplade till En väg in. De förväntningar som fanns på projektet var att deltagare som tas in i En väg in ska uppleva att de slutas skickas mellan myndigheter det ska finnas en tydlighet i vem som gör vad och i vilken ordning. En annan förväntan på projektet är att det ska medföra att individer inom målgruppen som behöver hjälp, men inte har någon myndighetskontakt, ska hitta till En väg in. Genom den koppling som finns till resursrådet där vårdaktörer och psykiatrin deltar finns goda möjligheter att koppla in vården i de fall det är aktuellt. 3.1 Faktorer för framgång och kritiska faktorer Framgångsfaktorer som framhålls i det tidiga skede som intervjuerna genomfördes var: - Prestigelöst samarbete - Resurseffektivt - Kopplingen till resursrådet De kritiska faktorer som kommer fram i den inledande analysen gäller vårdens medverkan. Samarbetet med vården via resursrådet anses vara bra, men det finns en risk att det sker förändringar om andra vårdaktörer kommer in i nästkommande upphandling. En annan kritisk faktor som kommer upp är att det upplevs sårbart med bara en handläggare från Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen. Kommunen deltar med fler ahndläggare. Det faktum att handläggarna inom försörjningsstöd respektive arbetscentrum har insyn i varandras ärenden betyder att om en av dessa två handläggare skulle frånvara pga av sjukdom eller annat, så finns det kollegor inom huvudorganisationen som kan kopplas in. Motsvarande gäller inte inom AF och FK, vilket innebär en sårbarhet. EN VÄG IN SWECO 9

4. Processen En väg in Resultatet av den övning som genomfördes i december 2014 redovisas här i en samlande bild av övningens resultat. Bilden redovisar i en tidsaxel en enskild individs väg från försörjningsstöd ( remitterad från fs, figuren längst till vänster) till att ha fått en rekommenderad nästa insats. I de gröna rutorna under tidsaxeln framgår aspekter av arbetssättet som handlar om HUR aktiviteter ska genomföras. Bilden redovisas förminskad här i texten. På nästa sida följer en större bild. De delar av arbetet som inte framgår av bilden är t ex att två handläggare alltid är med i det första mötet med klienten. Individens problembild avgör vilka handläggare som går in. Inför detta möte görs vissa förberedelser för att handläggarna ska vara trygga i den roll de kliver in i. Det kan handla om att läsa in sig på ärendet, tillsammans fundera igenom vad som kommer komma upp i samtalet och att prata om ärendet utifrån remissens frågeställning. Den rekommendation om nästa insats som tas fram ska innehålla personens historik och de insatser som har genomförts. Handläggarna tar upp vikten av att de bedömningar som görs är transparenta så att det framgår vad rekommendationen grundar sig på. Arbetet är indelat i tre faser. Fas 1 handlar om att få dem att prata. Här tar medarbetarna upp att det är av vikt med ett välkomnande kroppsspråk - Öppna för dialog - Prata om andra saker - Få dem att skratta lite - Se att spänningarna släpper - Ta i hand, säga hej vänligt, ögonkontakt - Möta personen bortom det andra I den första fasen ska individen hitta sin egen motor. Handläggarna menar att deras roll är att vara passiva, men få individen att känna HURRA! nu kan jag komma vidare. Fas 2 utgörs av orienterande samtal Vägledning och motivation. Fas 3 är en fördjupad kartläggning då de medverkande myndigheterna tar fram en gemensam bild av problem och möjligheter. 10 EN VÄG IN SWECO

Resultatet är en ny inriktning på individens vägval som ligger till grund för att initiera de kontakter som krävs för att påbörja nästa insats. Handläggaren i En väg in följer upp ärendet, för att ha överblick över att ärenden inte går tillbaks i loop mellan myndigheter efter den insats som rekommenderades. Två risker tas upp: att individer uteblir från möten samt att det finns för lite tid för reflektion. EN VÄG IN SWECO 11

Version 0.1 1202 EB efter workshop Möjlig loop Följ upp Genomgång i alla myndigheters system Kallelse Samtal i tre faser Skicka med frågor att fundera över till nästa möte Initiera kontakt med andra HL Samverkan Remiss inkommer REMITTERAD FRÅN FS Beslut om vilka HL som ska delta i 1a möte God förberedelse Inför samtalet FAS 3 Fördjupad kartläggning FAS 2 FAS 1 Skapa gemensam bild av problem Orienterande samtal Kartläggning av dåtid, nutid, arbete, och möjligheter Vägledande hälsa, nätverk, familj, intressen Rekommendation till andra kontakter, Motiverande VAR ÄR DU? psykiatri t ex VAD BEHÖVER DU? Hinder, möjligheter Eventuellt tas ytterligare kollega med i HUR KAN VI HJÄLPA DIG? samtalet Välkomnande kroppsspråk Bekräfta personens motivation att komma till mötet: Vad roligt att du kunde komma. Öppna upp Bjud in Skapa balans i rummet (vem talar mest?) Var nyfiken och intresserad av vad personen berättar Lyft upp saker som personen lyckats med Reflektera över det personen säger med andra ord Använd tystnaden Stäm av sinnesläget Uppfattar jag dig rätt? Öppna frågor Hur, berätta mer Kort resumé innan man skiljs: Bekräfta att man är överens Hur känner du dig för din nya planering? Diskussion med alla kollegor RESULTAT Ny vägvalsinriktning REK NÄSTA INSATS Rekommendation / Handlingsplan som är giltig hos andra myndigheter EN VÄG IN SWECO

5. Anvisande handläggare Anvisande handläggare har deltagit i utvärderingen dels genom att besvara en enkät, dels i en fokusgrupp. Enkäten skickades ut till 22 personer i enlighet med en lista som projektet tagit fram över aktuella handläggare. Tre av de personer som fick enkäten svarade att de inte anvisat någon individ till En väg in. Två påminnelser att besvara enkäten gick ut. Totalt besvarades enkäten av åtta personer. En förklaring till det låga deltagandet antas vara att det var fler än de tre personer som hörde av sig, som inte har anvisat deltagare till En väg in, och som därför ansåg sig inte kunna besvara frågorna. Sju av de som besvarade enkäten arbetar för Tyresö kommun, en arbetar för Arbetsförmedlingen. De svarande har anvisat mellan 0 och 10 personer till En väg in. I följande tabell framgår hur många av de svarande som svarat positivt på ett antal frågor om förutsättningarna för att anvisa deltagare till insatsen. Fråga Antal som instämmer Jag har en klar bild av syftet med En väg in 7 Jag har en klar bild av innehållet i arbetet 7 Jag har en klar bild av målgruppen 7 En kommentar som framförs är att en liten trycksak/broschyr att ge klienter vore önskvärt, med information om med vad och hur En väg in arbetar. Sju av de åtta personer som besvarat frågorna instämmer i att syfte, innehåll och målgrupp för En väg in är tydligt. Följande tabell redovisar svar på frågor om insatsens resultat på individnivå. Fråga Antal som instämmer Individerna får insats snabbare 7 En väg in underlättar att individerna erbjuds "rätt insats vid rätt tidpunkt" 7 En väg in bidrar till att se vad som är lämplig nästa insats 7 Möjligheterna ökar att få ett samordnat stöd från flera myndigheter 7 En väg in bidrar till förbättrad förmåga till egen försörjning 2 En väg in bidrar till att stärka individerna 2 Svaren på frågorna om insatsens resultat skiljer sig åt mellan de olika frågorna. Detta ringar väl in handläggarnas åsikt om insatsen. Handläggarna som anvisar individer till En väg in tycker att insatsen bidrar till att individerna får en snabbare insats, att de erbjuds rätt insats och får ett mer samordnat stöd från flera myndigheter. Två av åtta handläggare anser att insatsen bidrar till att stärka individerna och till ökad förmåga till egen försörjning. EN VÄG IN SWECO 13

Följande tabell redovisar svar på frågor om insatsens arbetssätt relaterat till organisationerna. Fråga Antal som instämmer Rätt aktörer samarbetar i En väg in 5 En väg in har bidragit till att jag har fått fördjupad kunskap om 5 individen (bättre kartläggning) En väg in har stärkt samverkan mellan myndigheterna 5 En väg in har stärkt samarbetet mellan handläggare 3 En väg in har synliggjort skillnader i olika myndigheters ansvar 5 och möjligheter att stödja målgruppen En väg in har haft nytta för min myndighets uppdrag 6 En väg in bidrar till att korta ledtider mellan insatser 6 En väg in ger större möjlighet att samordna stöd från AF, FK, 6 kommun och vård Handläggning av ärenden är effektivare i En väg in än vad de var tidigare 5 En väg in har i sina målsättningar formulerat att ett syfte med projektet är att skapa mer effektiva flöden av deltagare mellan kommunens enheter (försörjningsstöd och Arbetscentrum), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sex av de åtta anvisande handläggare som svara på enkäten uppger att En väg in har bidragit till att korta ledtider mellan insatser. Lika många anser att insatsen har haft nytta för den egna myndighetens uppdrag. Fem personer anser att handläggning av ärenden är effektivare i En väg in än vad de var tidigare. Fler handläggare anser att En väg in har stärkt samverkan mellan myndigheterna (fem personer) än de som anser att insatsen har stärkt samarbetet mellan handläggare (tre personer) Följande tabell redovisar svar på frågor om vilka effekter En väg in kan få på strukturell nivå. Fråga En väg in kommer att leda till minskade kostnader för försörjningsstöd i kommunen En väg in kommer att bidra till att Tyresö blir föregångare i landet för detta arbetssätt Antal som instämmer 4 3 De förväntade effekterna på lång sikt, att insatsen leder till minskade kostnader för försörjningsstöd i kommun och att Tyresö blir föregångare i landet för arbetssättet, upplevs inte som så starkt närvarande för de som besvarade enkäten. Det är ett väntat resultat eftersom personer som besvarar enkäter sällan vill uttala åsikter om fenomen som de har större distans till. 5.1 Fokusgrupp med anvisande handläggare I slutet av våren 2015 genomfördes en fokusgrupp med sju handläggare som anvisat deltagare till En väg in. De arbetade inom kommunens försörjningsstöd (två personer), Ung i Tyresö (en person), kommunens arbetscentrum (tre personer) samt Arbetsförmedlingen (en person). Fokusgruppen hade följande inramning och frågor i fokus: 14 EN VÄG IN SWECO

För målgruppen kan vägen till egen försörjning vara lite krokig. Var finns de största svårigheterna enligt ditt perspektiv? På vilket sätt kan ni i Tyresö och genom arbetssättet i En väg in överbrygga dessa svårigheter? De svårigheter som individerna i målgruppen möter, och som de deltagande handläggarna tog upp var: - Läkarutlåtanden som inte accepteras av Försäkringskassan: individer som inte har arbetsförmåga, men där läkaren skriver så att FK inte accepterar underlag för sjukskrivning. - Svårigheter att få med vården. Vårdcentralerna är fullbokade, det är svårt att få en tid och när man får in en individ får man inte bra återkoppling. Psykiatrin är svår att samarbeta med, de är inte i fas med vad arbetslivet kräver deras bedömningar måste omfatta sådana funktioner som krävs på arbetsmarknaden. - Individer i målgruppen kan ha svårt att klara sin vardag. Detta stöd får de inte. Det kan få konsekvenser: en person som inte klarar av att hålla tider, uteblir från sin neuropsykiatriska utredning vilket leder till oavslutade utredningar. Det är ett problem att ingen av myndigheterna har i sitt uppdrag att stötta individer i sådana delar om de inte har fastslagen diagnos eller redan beviljat boendestöd. - Trots att det för enskilda individer varit uppenbart länge att livet inte fungerar, så har ingen lyckats beskriva varför. När individen kommer till En väg in får man backa och göra bedömningar av basala funktioner för att få grundläggande information om individen. När det gäller arbetsträning är en relaterad fråga hur bedömning av arbetsförmåga görs. En individ som arbetstränar inom kommunen och på deras skyddade arbetsplatser bedöms ha arbetsförmåga, kanske inte kommer att fungera fullt ut på en öppen arbetsmarknad Arbetscentrum eller Arbetsförmedlingen kan alltså komma att göra en annan bedömning än den som redan är gjord. Här efterfrågar deltagarna i fokusgruppen en gemensam definition. Relaterat till stöd i vardagen framför en handläggare som har sin anställning inom kommunen, att en del av den tid de har i ärendena och som skulle kunna användas för hands-on-stöd, går åt till att fylla i rapporter och blanketter kring aktivitetsstöd och försörjningsstöd, eftersom individerna också behöver hjälp med detta. Handläggaren tar upp att det generellt sätt tar mycket energi för individen att byta ersättningssystem kraft som de hade använt bättre för att ta sig ut och träna. En av de handläggare som deltog i fokusgruppen tog upp att det finns ytterligare ett problem när det gäller samverkan med vården, och det är att klienterna själva bokar läkartider och att detta sker utanför ramen för handläggningen inom socialtjänsten. Handläggaren kan följa med och presentera vad den vet för läkaren om man känner till att besöket ska äga rum. I annat fall sker vårdkontakterna helt utanför socialtjänstens horisont. Denne handläggare efterfrågar andra forum där socialtjänsten kan få tillfälle att samtala med vårdaktörer om vad deras klienter behöver. En fråga som återkom fler gånger under samtalet var frågan om dokumentation. En aspekt som kom upp var att den dokumentation som olika aktörer gör av klientärenden inte fyller de behov av information som finns. Till exempel kan anteckningar vara alltför diffusa. En person i gruppen tycker att det har skett förbättringar, men att det fortfarande är problematiskt. Samtalet om vad En väg in kan göra för att överbrygga svårigheterna och därmed ge snabbare beslutsvägar i enlighet med målsättningarna kan sammanfattas i följande punkter. En väg in kan bidra genom att: - Sammanställa den information som finns hos flera myndigheter - Hjälpa handläggare att se vilka insatser som kan vara relevanta EN VÄG IN SWECO 15

- Ge ingång till myndigheter (personlig kontakt) - Ha ett helikopterperspektiv - Kartlägga behov av stöd i vardagen - Ge legitimitet: När man sitter tillsammans och gör en gemensam bedömning är det mer sannolikt att myndigheten accepterar att ta det ärendet. - Stärka respekten för varandras uppdrag Eftersom samverkan med vården togs upp som en svårighet, var detta ett område som togs upp även i samtalet om hur En väg in kan överbrygga svårigheter. Ett sätt som En väg in kan bidra till att individer snabbare får rätt insats, är genom att ge en ingång till de myndigheter som sitter med i samarbetet. Vården är inte med i En väg in men tack vare att alla som sitter med i En väg in, också sitter med i resursrådet, där vården ingår, finns en ingång även till vården. På resursrådet kan enskilda ärenden lyftas för konsultation. Genom att ett ärende lyfts från En väg in blir det en annan tyngd i frågan till vården, menar en av deltagarna i gruppen. Andra deltagare i gruppen tar upp att det kan ha ett stort värde för läkaren att höra en annan handläggares bild eftersom individen kanske inte har beskrivit hela sin problembild för läkaren. Ett exempel på att En väg in har bidragit till att öka legitimiteten för de olika myndigheternas bedömningar är att läkare i sina utlåtanden har skrivit in att Försäkringskassan i bedömning av arbetsförmåga också ska beakta bedömningen från En väg in. Genom sådana skrivningar har Försäkringskassan kunna väga in dessa. Försäkringskassans regelverk kräver att läkarutlåtandet är utgångspunkt för bedömning. Genom att läkarutlåtandet hänvisar till annan parts aktivitetsbedömning, så kan Försäkringskassan också ta hänsyn till det. I fokusgruppen kom det också fram några förbättringsidéer: - Mer information om En väg in till de handläggare som kan anvisa individer. Arbetssätten i En väg in utvecklas och anvisande handläggare behöver vara uppdaterade med senaste information kring vad som erbjuds inom insatsen. - Uppstartsmöte med klienten och samtliga myndigheter - Mall för vad AF och FK ska ha med sig in i det gemensamma mötet (tidigare dokumentation mm). - Större ansvar från vården att söka upp individerna, ge stöd att komma på avtalade möten om de t ex skickar remissen till handläggaren på kommunen, så har denne möjlighet att påminna individen. Ett första steg kunde vara att formulera en gemensam bild av problemet och ett tydligt förslag till hur man vill att vården möter upp. Ett sådant förslag kan tar upp i resursrådet för hänvisning vidare till cheferna. En alternativ lösning är att de individer som behöver hands-on- stöttning tas upp på resursrådet och samtliga aktörer gör en gemensam överenskommelse om vem av dem som ska stötta klienten att fullfölja behandling etc. - En väg in kan ha nytta av det nya regelverket kring Samordnad individuell plan (SIPP), som innebär att alla myndigheter har rätt att kalla till ett gemensamt möte och att de övriga då är skyldiga att möta upp. - En av aktörerna efterfrågar regelbundna träffar med En väg in utan att det gäller klientmöten. 16 EN VÄG IN SWECO

6. Sammanfattande kommentar Enligt den logik som projekt En väg in utgår ifrån så ska det stöd insatsen erbjuder och det faktum att individen får tillgång till större kunskap om insatser, försörjning och resurser, leda till att fler kommer i egen försörjning. Samtidigt identifierar medarbetarna i projektet att slutpunkten för insatsen är rekommenderad nästa insats. De anvisande handläggare som har uttalat sig (ett mindre antal personer) anser inte att det främsta värdet med En väg in ärr att insatsen leder till förbättrad förmåga till egen försörjning. Det som ingår i En väg in är inte sådana insatser som direkt påverkar individen, utan En väg in handlar snarare om att identifiera vilka insatser som kommer kunna leda till egen försörjning, och att korta ledtiden innan sådana insatser kan påbörjas. Detta är ett nog så viktigt mål eftersom målgruppen är individer som tidigare valsat runt mellan myndigheter utan att få tillgång till relevanta insatser. Avsikten med att påtala detta är således inte att påstå att projektet ägnar sig åt fel saker. Delrapportens syfte är att ta fram underlag för beslut inför budget 2016. För att kunna besluta om vilka verksamheter som ska finansieras behöver ägarorganisationerna ha överblick över vad olika insatser bidrar med. En väg in bidrar med en metod för att sortera och fördela ansvar mellan de medverkande myndigheterna så att konsensus råder kring vilken myndighet som ska ta kostnad för en viss individ i form av ersättning eller erbjuden insats. Detta har självklart ett värde för individerna. Utan att ha gjort någon samhällsekonomisk analys av arbetet i detta enskilda fall, finns det goda skäl att anta att det för samhället i stort är lönsamt att förkorta den tid en individ är i utanförskap. Detta har visats i ett stort antal studier, tex av Temagruppen Unga. 1 När de medverkande organisationerna tar beslut om budget 2016, bör de också utgå från verksamhetsdata, så som genomströmning av deltagare. Handläggare som har besvarat enkäten anser att En väg in har stärkt samverkan mellan myndigheterna (fem av åtta). Färre anser att samarbetet mellan handläggare har stärkts. En förklaring till det låga antalet positiva svar på den andra frågan kan vara att samverkan var god på handläggarnivå redan innan projektet drog igång. Swecos slutsats inför beslut om budget är att det är en god idé för Samordningsförbundet att finansiera den här typen av samverkan mellan myndigheterna. Sweco ser dock att det finns några kritiska faktorer för att arbetet ska hålla hög kvalitet, och rekommenderar projektledning och projektägare att förtydliga och strama upp: - Organisationen förtydliga vilken roll ska respektive gruppering ska ha. Om En väg in leder till att handläggare har känslan av att det är för många möten eller att möten inte har något syfte, så finns risk för att oklarheten i de övergripande samverkansforumen leder till en känsla av att insatsen i sig är ineffektiv. - Syfte och mål för insatsen förtydliga vad som ska uppnås inom ramen för En väg in. En anledning till att det är viktigt att dokumentera och skapa samsyn kring vad medarbetarna i En väg in ska uppnå, är att de ska kunna få stöd i att ägna sin arbetstid år rätt saker; och att de är överens med varandra och med de handläggare som anvisar individer till En väg in, om vad som är rätt saker att ägna sig åt. Samverkande myndigheter måste känna att det är ett mervärde att blanda in En väg in. - Arbeta strategiskt för att myndigheterna ska öka kännedomen om varandra. 1 Det lönar sig. En analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska lönsamhet Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7 EN VÄG IN SWECO 17