årsredovisning 2013 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet LSH Årsredovisning 2013 1
2 LSH Årsredovisning 2013
Innehåll 5 Överintendentens kommentar 6 Vision och strategi myndighetens utveckling 7 Myndigheten som arbetsplats 9 Samverkan med andra aktörer 11 Publik och tillgänglighet 12 Livrustkammarens besöksutveckling 13 Skoklosters slotts besöksutveckling 14 Hallwylska museets besöksutveckling 15 Tillgänglighet 16 Myndighetens prestationer 17 Samlingskontroll 19 Tillfälliga utställningar 22 Pedagogiska tjänster 27 Publikationer 28 Forskning och utveckling 30 Övrig väsentlig information 30 Lokalförsörjning 31 Inköp och efterlevnad LOU 32 Externa finansieringskällor 33 Ekonomisk redovisning 33 Resultaträkning 34 Balansräkning 36 Anslagsredovisning 37 Tilläggsupplysningar och noter 41 Sammanställning över väsentliga uppgifter LSH Årsredovisning 2013 3
Foto: Erik Günther Livrustkammaren Foto: Lotta Lindley Skoklosters slott Samarbete med olika aktörer är en framgångsrik form för programverksamheten. Stenverkstad för barn i samarbete med Statens fastighetsverk, bröllopsmässa i ett arrangemang med Skokloster Wärdshus och sommarmusik på Hallwylska museets innergård med Stockholms nya Operettensemble. Foto: Björn Mattisson Hallwylska museet 4 LSH Årsredovisning 2013
Överintendentens kommentar Med vår Vision 2014 strävar vi efter öppenhet och att ta plats i kunskapssamhället. Detta år innebar viktiga resultat. Det digitala bildarkivet, 40 000 föremåls- och miljöbilder, öppnades för fri användning via webb i ett samarbete med Vinnova. Samtidigt tillgängliggjordes 20 000 högupplösta bilder på Wikimedia Commons för att nå ännu fler. Genom att fritt dela det kulturarv myndigheten förvaltar går Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) i bräschen för att riva hinder för kunskapsutbyte worldwide. Flera av årets utställningsteman bearbetades med normkritik, genusperspektiv och mångfaldsaspekter, där årets största produktion Bilder av Kristina förmedlade ny forskning med skiftande föreställningar om denna drottning. Sammantaget öppnades åtta tillfälliga utställningar i våra museer, tre hos internationella samarbetspartners och en i ett regionalt museum. Ett långsiktigt arbete och tydligare uppdrag för museerna ledde till framgångar för den pedagogiska verksamheten. Genom öppenhet för delaktighet och medskapande med andra aktörer blev vårt utbud på museerna bredare och deltagarna fler. Både vuxna deltagare och barn upp till 19 år ökade i antal. Årets kraftsamling för samlingarna resulterade i att nästan 9 000 föremål packades upp och fick ny placering i kompaktinredda klimatiserade magasin, efter tidigare magasinsflytt. Samtidigt blev dessa föremål inventerade varav en stor del konditionsbedömdes och fotograferades. Kontrollen av samlingarna har förbättrats ytterligare och arbetet fortsätter. Besöksantalet på Skoklosters slott har fortsatt i positiv riktning och antalet ökade mer än uppsatt mål. I Livrustkammaren och Hallwylska museet blev tyvärr antalet besökare färre än både målsättning och föregående års resultat. Förklaringarna är flera, men den fasadrestaurering som pågått hela året utanför Livrustkammaren har påverkat verksamheten, framförallt de spontana besöken. Antalet besökare som nationellt och internationellt såg de föremål vi lånade ut och de utställningar vi producerade för andra museer ökade. Därtill ökade även antalet webbesökare och följare i sociala medier. Frågan om mätbar kvalitet har varit angelägen för att ge bilden av arbetet med att både hålla och höja kvaliteten i verksamheten. Ett väsentligt resultat att lyfta fram är att hela 97 % (94 %) av museibesökarna var nöjda eller mycket nöjda med museibesöket! När året nu summeras kan konstateras att det ekonomiska resultatet påverkades nega tivt av lägre besökssiffror, men att vi har förverkligat det vi föresatt oss i vår verksamhetsplan som inleds med orden Allt vi utför gör vi till nytta för samhället. Jag bedömer att vi med 50 årsarbetskrafter och tillfälligt anställda i den publika verksamheten har gjort ett bra resultat utifrån högt ställda mål. Magnus Hagberg Överintendent LSH Årsredovisning 2013 5
Vision och strategi myndighetens utveckling Myndighetens framtagna Vision 2014 och strategi för förändring beskriver vart vi strävar och vad vi vill uppnå samt uttrycker hur visionen ska nås. Förändringsprocessen startade 2008 och är styrande för all verksamhet till och med 2014. Strategin innehåller tio punkter varav de sex första handlar om hur museiverksamheten ska utvecklas. Tre av dessa har uppnåtts i och med tidigare avslutade utvecklingsprojekt, men fortsatt förvaltning och utveckling sker i den nya organisationen, från 1 januari 2012. Det gäller till exempel punkt C, om att flytta samlingar för bättre bevarande, där en stor insats gjorts för att fullfölja magasinsflytten. Föremål packades upp, inventerades och fotograferades för att inplaceras i nya inredningar. Analyser av huruvida fler mindre delar av samlingar ska flyttas för att uppnå bättre bevarandeklimat har lett till att ämbetsmannaarkivet flyttats från Skoklosters slott och dräktsamlingen från förvaring i Hallwylska museet till klimatiserade magasin. Punkt E är också uppnådd, men under året har vi både ökat antalet digitala bilder och öppnat det digitala bildarkivet via webb för fri användning. Punkt D, vi utvecklar vårt fjärde museum, uppnåddes tidigare år med publiceringen av föremålsdatabas på webben och en ny enhet, Digitala museet, för att komplettera våra museer med uppgiften att tillgängliggöra kunskap, historia och kulturhistoria med anknytning till våra samlingar i den digitala världen. Den digitala närvaron har därefter ökat kraftigt och LSH kan räkna sig ligga i framkant av utvecklingen. Samtidigt har tolkningen av vad det fjärde museet är delvis förändrats. Från tanken att främst producera egna webbutställningar och digitala fördjupningar så är LSH nu oftare i samarbete med andra aktörer och deras digitala arenor. Det innebär att användare av bland annat olika sajter och sociala medier kan möta LSHs material, kunskap och information. Därtill kommer att vi öppnat mycket material för andra att använda. Genom att dela både ger och får LSH. Strategins tre övriga punkter om den publika museiverksamheten (A, B, F) har både gett resultat och är ett pågående förbättringsarbete, där initiativtagandet till fler samarbeten är ett resultat. Viktiga instrument är vår Barn- och ungdomsstrategi med handlingsplan för lärande samt långsiktig utställningsplan. Strategins sista fyra punkter handlar om ett bra internt arbete. Införande av tertialrapporter där verksamhetens resultat följs under året och fastställda arbetsprocesser är två exempel på resultatet. Med införande av projektmodell, ett projektkontor och utbildningar för alla i projektarbete utvecklas bland annat utställningsarbetet och har resulterat i bättre rapporteringar och samordning av resurser. Visionens tredje rad anger Vi ska ha en öppenhet som stimulerar till delaktighet och medskapande. Detta värde gäller både i det externa och interna arbetet, vilket blev temat för samtliga medarbetare då vi under hösten tillsammans arbetade fram ett tiotal områden som vi vill stärka oss inom. Arbetet med detta fortsätter det år som nu kvarstår av Vision 2014. Vision 2014 Arbetet med strategi och varumärkeslöften har lett fram till en vision. Visionen ska vi uppnå senast 2014. Vi ska uppfattas som öppna, händelserika och dynamiska Vi ska ta plats i samhällets kunskapsutveckling Vi ska ha en öppenhet som stimulerar till delaktighet och medskapande Strategi för förändring Om visionen uttrycker vart vi strävar, ett tillstånd vi vill uppnå, så är Strategin hur vi tar oss dit. Vi når vår vision genom att: A. Vi tar initiativ till fler samarbeten, tillsammans får vi bättre genomslag. Våra museer är mötesplatser, med många olika aktörer. B. Vi anpassar vår pedagogik, deltar aktivt i sociala medier och prioriterar barn och ungas rätt till kultur. Pedagogik är en naturlig del i all verksamhet. C. Vi flyttar föremål, arkiv och bilder som inte är utställda, till magasin som uppfyller rätt krav på bevarande och arbetsmiljö. D. Vi utvecklar vårt fjärde museum. Med det digitala museet möter vi publiken på ett nytt sätt och erbjuder möjlighet till kunskap, delaktighet och medskapande. E. Vi tillgängliggör våra samlingar för såväl allmänintresserade, utbildningsväsendet och forskare genom att utveckla vår samlingsdatabas. F. Vi utvecklar vår förmåga att kommunicera med omvärlden genom en tydlig profilering av våra museer och långsiktig planering av aktiviteter för olika målgrupper. G. Vi fortsätter att utveckla gemensamma rutiner och arbetssätt. På så sätt arbetar vi effektivt och kan upprätthålla rätt kompetens. H. Vi förbättrar vårt arbete med mål, planering och uppföljning av resultat. I. Vi arbetar för en god arbetsmiljö med goda ledare. J. Vi har en stabil ekonomi. 6 LSH Årsredovisning 2013
På Skoklosters slott gjordes stora insatser för att öka antalet bilder av föremålen i samlingarna. Foto: Peter Sedelius Myndigheten som arbetsplats Kompetensinsatser och kompetensöverföring Museiverksamhet präglas av kunskapsproduktion i många former. Inom ledarskap, kärn- och stödverksamheter har kompetensinsatser gjorts. I arbetet med Vision 2014 och myndighetens förändringsarbete identifierades behov av att utveckla nya och gemensamma arbetssätt. En medveten satsning är utbildning i projektarbete. Åtta medarbetare deltog under året i en tvådagars utbildning i projektarbete med inriktning mot museiverksamhet och ytterligare två personer har deltagit i en längre projektledarutbildning på fem dagar. En satsning har varit utbildning i mångfaldsarbete, som genomförts med externt stöd både i chefsgruppen och med alla medarbetare. Internutbildningar genomfördes för hela personalen, för att öka kompetensen i våra gemensamma arbetssätt. Projektkontoret genomförde utbildning till projektledare för utställningar och ger regelbundet stöd. Fler exempel på internutbildningar är i databasen MuseumPlus och allmänna handlingar. I samband med övergången till Statens servicecenter (SSC) genomfördes utbildning för alla i det nya faktureringssystemet VISMA Proceedo, fler funktioner i Palasso egenrapportering och SSC kundsupport. Nästan alla medarbetares personal- och ekonomiärenden utförs nu elektroniskt, inte med blanketter. Hallwylska museet införde nytt boknings system, Biljetto, vilket medförde att besökarna kan boka och betala biljetter för utvalda visningar och program före besöket på museet. Inom ledarskapsutveckling genomfördes en utbildningsdag i ledarskapsteori och i slutet av året påbörjade cheferna gemensam utbildning i ledarskap- och medarbetarskap under ledning av extern konsult. Denna utbildning kommer att fortgå under våren 2014. Flera chefer deltog i Riksutställningars och Jämus utbildning Leda mångfalt, några chefer deltog i kurser såsom arbetsrätt och UGL. Regelbundet deltar medarbetare i utbildnings- och nätverkskonferenser i regi av branschorganisationer såsom ICOM och Riksförbundet Sveriges museer liksom i vetenskapliga sammanhang. Studier av samlingar och museiverksamheter i Europa är också en viktig del av kompetenshöjande åtgärder för medarbetare inom kärnverksamheten. I princip samtliga enheter inom myndigheten har genomfört internationella studieresor till Tyskland, England och USA. Under hösten samlades samtliga medarbetare i en tvådagarskonferens om våra arbetssätt med studiebesök i Vadstena. Möjlighet till studier på deltid med full lön medgavs till en medarbetare på doktorandnivå. Inom stödverksamheten deltar medarbetare inom administrationen regelbundet i utbildningar för att LSH Årsredovisning 2013 7
upprätthålla rätt kompetens. Etablerade nätverk mellan museer finns inom ekonomi, upphandling, HR-verksamhet och numera även inom arkivfrågor. Inom säkerhet och fastighetsdrift genomfördes säkerhetsgenomgångar med nyanställda samt brandövningar. Extern kompetens anlitas sedan flera år systematiskt inom stödverksamheten för IT-drift, e-faktura, telefoni- och bevakningstjänster samt bokföringstjänster. Med övergången till SSCs nya produktionsenheter har de löneadministrativa tjänsterna utökats till att omfatta fler personaladministrativa tjänster och support till medarbetare. Arbetsmiljö och hälsa LSH arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön. En satsning på en modern arbetsplats påbörjades 2009 med en förtätning av kontorsplatser, anskaffning av höj- och sänkbara skrivbord, arbetsstolar, ljuddämpande skydd, bättre belysning och ny sammanträdesteknik. Under året anskaffades nya arbetsplatser till Skoklosters slott i samband med att kontor inreddes i slottbyggnaden. Även ny utrustning för kök, drift samt för guider genomfördes i samband med att Statens fastighetsverk renoverade lokalerna. Medarbetarna på Slottsbacken evakuerades februari augusti till Riddarholmen på grund av störande buller och damm från Statens fastighetsverks omfattande fasad restaurering av södra flygeln. Eftersom Livrustkammaren höll öppet var det många medarbetare som vistades i miljön ändå, men då i de mest skyddade delarna. Problemen kvarstod dock ett par månader efter återflytten på grund av viss försening i restaureringsarbetet. Myndigheten erbjuder en modern arbetsmiljö genom en virtuell IT-miljö och smartphones, där medarbetare kan kommunicera och nå arbetsdokument oberoende av var de befinner sig. Detta i sin tur bidrar till ett flexibelt arbetssätt som gynnar såväl verksamheten som den enskilda medarbetaren. Så kallade mobila arbetsplatser, som icke-personliga arbetsplatser vid varje arbetsställe, utvärderades av all personal och smärre förändringar gjordes under Arbetsmiljökommitténs ledning. Arbetsmiljökommittén har haft fem protokollförda möten under året. Skyddsronder har genomförts enligt plan och brister har åtgärdats, men förbättringar av den ojämna luftfuktigheten på arbetsstället i Tumba och den låga inomhustemperaturen i Hallwylska museet vintertid kunde inte lösas under året utan arbetet fortsätter. Friskvårdsbidraget var 1 700 kronor och 27 personer (31), det vill säga 49 % (55 %) av medarbetarna, utnyttjade bidraget. Fruktkorgar levereras sedan ett flertal år en gång per vecka till de fyra arbetsställena. Åldersbalans och antalet anställda Medelantalet anställda var 55 (56), vilket omräknat blir 50 (50) årsarbetskrafter. Under året har tre medarbetare varit tjänstlediga för att pröva annat arbete. Fyra nya medarbetare har rekryterats till tillsvidareanställning. Under åren 2014 2020 kommer tolv personer ha nått åldern 65 år. LSH arbetar sedan flera år med kompetensöverföring inom kärnverksamheten bland annat genom att dokumentera kunskap i samlingsdatabasen, utveckla rutiner och framställa egna publikationer. LSH ser positivt på möjligheterna att rekrytera medarbetare med relevant utbildning och har alltid många sökande till utlysta tjänster som rör kärnverksamheten. Under året har LSH haft två medarbetare anställda inom ramen för Kulturavslyftet samt två i utvecklingsanställning. Jämställdhet och mångfald Myndigheten arbetar efter en handlingsplan för jämställdhet och mångfald. Strävan vid rekrytering är till exempel att kalla lika många män som kvinnor till intervju. Det är dock endast vid bedömd likvärdig kompetens som jämställdhets- eller mångfaldsaspekter kan bli utslagsgivande. Av årets externa rekryteringar till tillsvidareanställningar eller längre visstidsanställningar var tre kvinnor och en man, och fördelningen med 72 % (72 %) kvinnor och 28 % (28 %) män bestod. Av myndighetens åtta chefer är en man. Av de tillsvidareanställda har cirka 15 % (12 %) utländsk bakgrund, d v s är födda utrikes eller i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i statliga myndigheter har sjunkit de senaste åren. LSHs sjukfrånvaro ökade till 3,9 % (3,6 %). Det beror på att vi har haft två personer med längre sjukskrivningar. Korttidsfrånvaron har istället minskat till 1,4 % (1,8 %). Med 55 tillsvidareanställda och vikarier ger varje enskild sjukfrånvaro stort procentuellt genomslag i statistiken. Sjukfrånvaro 2013 2012 2011 Sjukfrånvaro, totalt 3,9% 3,6% 3,8% Sjukfrånvaro, exkl frånvaro 60 dagar 1,4% 1,8% 1,4% eller längre Jämförelse kön Kvinnor 4,1% 1,8% 3,0% Män 3,3% 8,7% 5,7% Jämförelse ålder 50 år 4,1% 4,9% 6,1% 30 49 år 3,2% 2,4% 1,4% 29 år * * * * Gruppen bedöms för liten för att redovisas explicit. Miljöledning Myndigheten fortsatte arbetet med miljöledningssystemet och genomförde en intern miljörevision för att kontrollera att LSH följer gällande regler, LSHs miljöpolicy och miljömål med handlingsplan. Årets internrevision inriktades på vilka färdmedel som förekommer när man reser i tjänsten. Revisionen gav en signal till verksamheten att miljöledningssystemet ständigt ska förbättras och personalen uppmärksammades på betydelsen av miljöarbetet. Naturvårdsverkets senaste uppföljning visar att LSH får 14 av 15 poäng i den rankning som behandlar inrapporterade uppgifter, och 7 av 10 poäng på den del som behandlar rankning avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. 8 LSH Årsredovisning 2013
Samverkan med andra aktörer Om myndighetens vision visar vart vi ska nå, så är samverkan med andra avgörande för hur vi når dit, tillsammans får vi bättre genomslag. I princip kan en dubblering av antalet samverkansprojekt noteras från föregående år, knappt 240. Ökningen förklaras av att programverksamhet och utställningar i allt högre grad utförs i samarbete med andra. En annan förklaring är att internt har medveten het om vikten av samarbeten ökat och därmed har kvaliteten i statistiken förbättrats. LSH graderar det som i dagligt tal kallas samverkan i tre olika grupper. Samverkan är definitionen för det informella utbytet som sker till exempel i nätverk, medan samarbete anges för överenskommelser eller avtal med annan part om ett bestämt resultat. Samordning används som benämning när gemensamma funktioner skapas eller delas. Samarbeten är den vanligaste formen och utgör nästan tre fjärdedelar. Antalet samordnade funktioner har ökat något, men utgör den minsta andelen, ungefär var sjätte. Cirka 13 % av alla typer av samverkan sker med internationella samarbetspartners. Samverkan Samverkan sker i ett knappt 50-tal olika former med multisektoriella och privata samhällsektorn som vanligast förekommande. Samverkan syftar ofta till och leder till erfarenhetsutbyte. Den absolut vanligaste parten är andra museer. Vi uppdaterar och bygger upp, men delar också med oss av kunskap och metoder inom kärnverksamhetens områden till exempel utställningsverksamhet, samlingsvård och kunskapsuppbyggnad. Exempel på föreningar och nätverk för specifika frågor är Forum för utställare, Genus i museer, Sällskapet för renässans- och barockstudier, Svenska arkivsamfundet samt Vapenhistoriska Sällskapet. Med Vänersborgs museum var Hallwylska museet med och bildade ett nätverk med samlarmuseer i Sverige. Internationell samverkan om samlingsrelaterade frågor sker bland annat genom olika ICOM-grupper och sällskap som till exempel French Porcelain Society. Även marknadsföring är ett vanligt område, då LSH ingår i flera nätverk för dessa frågor som Mälarslott och Stockholms Museiinformatörer. Foto: Eldshow.se En uppvisning i eldkonst arrangerades under höstlovet på Skoklosters slott. LSH Årsredovisning 2013 9
Samarbete Nästan 175 samarbeten pågick under året och det är den form som ökade allra mest jämfört med föregående år. Programverksamheten är det vanligaste verksamhetsområdet där de tre museerna har utvecklat utbudet genom att bjuda in fler aktörer till våra kulturarenor. Genom att samarbeta, istället för att internt producera och sedan erbjuda kärnverksamhetens aktiviteter, ökar vi vår öppenhet, blir mer relevanta för våra besökare och når fler. På samma sätt utvecklas utställningsverksamheten och som redovisas längre fram genomfördes alla utställningar med hjälp av samarbeten. Ett utställningsprojekt, Bilder av Kristina, kan konkret illustrera hur ett samarbete med stor bredd växer fram över flera år. I den första initiala fasen avtalades om ett samarbetsprojekt med Riksarkivet, Storkyrkan och Vatikanbiblioteket genom Sveriges ambassadör vid Heliga Stolen i syfte att strukturera upp projektets innehåll och genomföra en omvärldsanalys. Sedan knöts forskare till en referensgrupp, ett knappt dussin personer kopplade till olika universitet och högskolor, för att säkerställa att ny forskning kom projektet till del. För att kunna låna föremål knöts tidigt kontakter med andra museer, institutioner och privata långivare för att sedan utvidga med formgivare, konstnärer med flera inför utställningsproduktionen. Samarbetet i sin helhet resulterade också i en film, en publikation med vetenskapliga artiklar, digital fördjupning och programverksamhet bland annat i samarbete med Storkyrkan. Vidare gav det en utställningsdel till Article One, ett internationellt HBTQ-samarbete. Livrustkammarens utställning om Maria Eleonora kan också ses som en förlängning av Kristina-projektet. Som helhet genererade ett initialt tema flera samarbeten med många såväl internationella som nationella partners. Samordning Samordningen ökar stadigt och räknas till ett 15-tal, med syfte att effektivisera verksamheten och att säkerställa rätt kvalitet. Det vanligaste området är nu digitalisering. Det kan vara samutnyttjande av digitaliseringscenter, till exempel Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna eller tjänster som till exempel Google Art och K-samsök. I utvecklingsprojekt arbetar LSH i Digisam under Riksarkivets ledning och i Centralmuseernas samarbetsråd ingår LSH som part i digitaliseringsgruppen för att samordna bland annat materialleverans till Wikimedia Commons och Wikipedia. Inom inköp och upphandling har samordningen med andra museer framgångsrikt utvidgats till fler områden. Förutom föremåls- och värdetransporter samt upphandlingskonsulter har LSH samordnat gemensamt ramavtal för resebyråtjänster med sex andra centralmuseer och Kungliga biblioteket. Under hösten lades fler administrativa stödfunktioner ut till Statens servicecenter. Julmarknad på Skoklosters slott, ihop med såväl föreningar som försäljare. 10 LSH Årsredovisning 2013
Publik och tillgänglighet LSH arbetar långsiktigt för att öka besöksantalet. En framgång är att besöksantalet på Skoklosters slott ökade och bröt gränsen 50 000 besökare efter en medveten satsning på att lyfta fram Skoklosters slott som besöksmål. Besöksantalet sjönk dock på Hallwylska museet och Livrustkammaren. Sammantaget gör det att 2013 års drygt 393 000 besökare var 9,6 % färre än 2012. En viktig omständighet var Statens fastighetsverks restaurering av södra flygeln på Kungliga Slottet, vilken påverkade förutsättningarna för Livrustkammarens möjligheter att öka besöksantalet. En framgång är då att den prioriterade gruppen enligt regleringsbrev, antalet barn och ungdomar under 19 år, hållits intakt och andelen är helt i paritet med föregående år. Antalet besökare till de tre museerna räknas som tidigare år med hjälp av besöksräknare och antalet som registreras divideras med minst två utifrån besökarnas rörelsemönster i museerna. Stickprovskontroller görs för att säkerställa kvalitet. Via entrékassornas registrering i systemet Blå Boken hämtas underlag för besökare under 19 år och utställningsbesökare. Besöksstatistik lämnas regelbundet till Myndigheten för kulturanalys. Liksom tidigare år genomfördes fem publikundersökningar på uppdrag av regeringen i enlighet med instruktioner från Myndigheten för kulturanalys. Ett utvecklingsarbete internt ledde fram till att de egna undersökningarna i år genomfördes vid fler tillfällen, 9 (3), och med ökad spridning över året. På så sätt åstadkoms ett statistiskt säkrare underlag på de egna frågorna, som till exempel graden av nöjdhet vid besöket. Myndigheten har ingått i ett samarbete med Riksutställningar och ett antal centralmuseer för att utforma kvalitativa och för museer generella publikundersökningar. Besökarna ger uttryck för en ökad kvalitet i besöksupplevelsen då 97 % (94 %) var nöjda eller mycket nöjda med besöket. Fler kvinnor än män besökte museerna, vilket visserligen är generellt för besökarna vid de centrala museerna, men underrepresentationen av män ökade med 4 %. Vid Skoklosters slott är fördelningen i balans med 56 % kvinnor och 44 % män. Till de utställningar LSH Barnfamiljen är en prioriterad målgrupp för Skoklosters slott. producerat som visas hos andra kommer också besökare, liksom till museer som lånat föremål ur de samlingar LSH förvaltar. Drygt 1,6 miljoner (1,2 miljoner) besökare såg föremål som utlånats och såväl de internationella som nationella besökarna har ökat i jämförelse med föregående år. Bland de internationella utlånen finns till exempel Château de Versailles som lånade sex målningar till André Le Nôtre, 1613 2013, museet Les Arts Décoratifs, Paris, lånade Hedvig Elisabet Charlottas bröllopsklänning och The State Historical museum i Moskva lånade Sigismunds kusksadel. De nationella lånen kan exemplifieras med att Mjellby konstmuseum i Halmstad, Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm och Moderna museet Malmö lånade målningar. Utöver museibesökarna tillkommer fler, där webbesökarna är en stor och ökande grupp då över 260 000 unika besökare registrerades. I statistiken saknas besökare till Sök i samlingarna och Öppet bildarkiv samt till publicerat på andras internetsidor som kringla. nu och Google Art. LSH BESÖKARE 2013 2012 2011 Antal besökare 393 167 434 822 405 910* antal barn <19 år 53 301 53 824 55 341 barn & ungdomar <19 år 25% 25% 26% Fördelning män & kvinnor** kvinnor 64% 60% män 36% 40% Antal besökare externt*** 1 600 354 1 241 774 1 098 809 internationellt 317 987 117 295 554 273 Sverige 1 282 267 1 124 479 544 536 Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare**** 97% 94% 99% * Justerad beräkning på Livrustkammaren ger lägre utfall 2011. ** Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för kultur analys enkäter som egna undersökningar. *** Avser besökare till andras utställningar med föremål från LSH. **** Fråga ställd till besökare i museernas egen undersökning. LSH Årsredovisning 2013 11
Till utställningen Bilder av Kristina kunde Livrustkammaren låna in rariteter från Vatikanbiblioteket. Livrustkammarens besöksutveckling BESÖKARE 2013 2012 2011 Antal besökare 239 657 262 199* 251 677** antal barn <19 år 43 787 42 075 43 472 barn & ungdomar <19 år 34% 36% 33% Fördelning män & kvinnor*** kvinnor 64% 57% 63% män 36% 43% 37% Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare**** 98% 97% 99% * Tryckfel i årsredovisning 2012 är här korrigerat. ** Justerad beräkning ger lägre utfall 2011. *** Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för kultur analys enkäter som egna undersökningar. **** Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning. Årets stora utställning Bilder av Kristina var välbesökt och fick god massmedial uppmärksamhet. Två mindre utställningar öppnades, i samarbete med Statens fastighetsverk producerades Stenkoll på Slottet, och i Maria Eleonora hjärtats drottning visades en ny bild av drottning Kristinas misskända mor. Antalet besökare i dagens visning ökade, liksom antalet gruppbesök och besökare under 19 år. Fri entré infördes på torsdagskvällar, för ökad tillgänglighet. För att bättre möta de utländska turisterna togs en audioguide fram på ryska, som ytterligare ett av fem språk. Trots dessa åtgärder minskade det totala antalet besökare med 8,6 %. Fasadrestaureringen förefaller ha lett till framför allt färre spontana besök, då antalet besökare som förbereder museibesöket, som till exempel grupper och visningsdeltagare, ökade. För den viktiga besöksgruppen barn och unga har åter en framgångsrik verksamhet bedrivits, antalet besökare under 19 år ökade med 4 %. Antalet skolgrupper ökade också, genom fler än 1 000 skolvisningar och besökande skolgrupper nåddes glädjande en mycket stor grupp unga. En ny visning med ett normkritiskt perspektiv utvecklades till det redan omfattande utbudet. Årets lärarenkäter visar att andelen nöjda lärare är i topp, då 100 % svarade att visningen uppfyllde deras förväntan bra eller mycket bra. Många aktiviteter riktade sig till familjen. Riddarklubbens verksamhet gav upplevelser såväl i museet som runt om i landet. Barnkalas med slottstema är ständigt mycket populära och ger små barn möjlighet att möta museet på ett lekfullt sätt. Publikundersökningen visar att männen var underrepresenterade besökare med 36 % (43 %). Under året har museet lyft fram två drottningar, vilket kan ha påverkat utfallet, medan 2012 års stora utställning hade män som målgrupp. Ett glädjande resultat är att hela 98 % (97 %) av besökarna var nöjda eller mycket nöjda med sitt museibesök. Jag bedömer att det sammantaget var ett bra år för museet med ett gott resultat. Malin Grundberg Museichef livrustkammaren Statens fastighetsverks omfattande fasadrestaurering av Kungliga Slottet gjorde att byggnadsställningar och höga plank dolde museet under hela året. Vissa delar av verksamheten kunde inte bedrivas, ändå kom över 239 000 (262 000) besökare. 12 LSH Årsredovisning 2013
Ett av många föremål som en av de gästande kuratorerna valde till utställningen Min skattkammare. Skoklosters slotts besöksutveckling BESÖKARE 2013 2012 2011 Antal besökare 52 178 47 236 45 240 antal barn <19 år 6 047 6 233 4 937 barn & ungdomar <19 år 21% 24% 18% Fördelning män & kvinnor* kvinnor 56% 58% 64% män 44% 42% 36% Kvalitetsmått nöjda el. mkt nöjda besökare** 97% 94% 97% under påskhelgen med nya aktiviteter och arrangemang. Tulpaninstallation, tornerspel och julmarknad var program som varade under flera dagar och tilltalade en stor publik. De allra flesta besöker slottet i sällskap med familj och släkt eller med vänner. De har fått idén till besöket genom någon de känner och 64 % uppger att de besöker Skoklosters slott för första gången. Av besökarna är 56 % kvinnor och 44 % män, vilket är något jämnare fördelning än föregående år. Till museets sommarutställning valde fyra manliga och tre kvinnliga inbjudna kulturpersonligheter ut föremål ur slottets stora samlingar. Dessa visades i Min Skattkammare: Skoklosters slott kända ansikten visar sina favoriter, en förnyad utställningsform då andras perspektiv och tolkningar var i fokus. Flera barnaktiviteter var nya för i år då barnfamiljer är en prioriterad målgrupp. Tillsammans med Åbergs museum arrangerades en teckningskurs för barn och barnteater sattes upp av Panikteatern i ett av slottstornen. I barnverkstan ritades och målades på temat perspektiv, tygtryck gjordes under höstlovet och tillverkning av julpynt blev populärt under julmarknaden. Bland nya aktiviteter för vuxna har en målarkurs i samarbete med Medborgarskolan varit mycket uppskattad. Så var även en installation med barockens lyxblomma tulpanen av blomsterkreatören Gunnar Kaj samt chokladprovningen under påskhelgen. Att ha ett varierat och stort publikt utbud med hjälp av andra aktörer och samarbetspartners ser jag som ett lyckat sätt att nå fler. Årets besöksantal med drygt 52 000 personer översteg det uppsatta målet. Jag bedömer årets sammantagna resultat som mycket bra. Rebecka Enhörning Museichef Skoklosters slott * Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för kultur analys enkäter som egna undersökningar. ** Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning. Skoklosters slott har genom att komplettera utbudet med fler och mer varierade aktiviteter haft ett framgångsrikt år. Antalet besökare ökade med 10,5 %, ett publikrekord efter att entréavgift för vuxna återinfördes 2007. Publikundersökningarna visar dessutom att ännu fler, hela 97 % (94 %), varit nöjda eller mycket nöjda med museibesöket. Säsongen förlängdes och slottet öppnade LSH Årsredovisning 2013 13
Under ytan inte bara en utställning utan också programverksamhet och skolprogram. Hallwylska museets besöksutveckling BESÖKARE 2013 2012 2011 Antal besökare 101 332 125 387 108 850 antal barn <19 år 3 467 5 516 6 932 barn & ungdomar <19 år 6% 8% 14% Fördelning män & kvinnor* kvinnor 69% 69% 69% män 31% 31% 31% Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare** 97% 93% 99% * Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för kultur analys enkäter som egna undersökningar. **Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning. inte den målsättning vi hade att öka besöksantalet och förklaringen ligger dels i färre spontana besök, dels i mindre publika utställningar. Årets utställningar har tagit upp varierande ämnen och på så sätt vänt sig till en bred målgrupp. Under ytan om det onämnbara vid sekelskiftet 1900 berätta de bland annat om dräkthistoria och synen på hälsa, hygien liksom på moral och sexualitet. Målet med 15 000 besökare i utställningen uppnåddes och överträffades. Mer samtida design har visats än tidigare, dels under möbelmässan med designern Jens Fagers nyproducerade stolar, dels genom Nutida Svenskt Silvers jubileumsutställning. Det är satsningar för att intressera såväl en yngre publik som män. Museibesökarnas genomsnittsålder har sjunkit markant, då gruppen 41 55 år blev den största besöksgruppen med 46 % och endast 22 % (48 %) av besökarna var över 65 år. Men fördelningen med 69 % kvinnor och 31 % män bland besökarna bestod. Programaktiviteterna för vuxna i form av Salonger med musik, litteratur och dramavisning har i likhet med föredragsserier i regel blivit utsålda. Museet har utvecklat nya pedagogiska program för högstadiet och gymnasiet med temat Under ytan liksom dramakonceptet Stjärnmysteriet. Det togs fram för barn och deras familjer och handlade om julfirandet för 100 år sedan och blev snabbt fullbokat. Pedagogiska aktiviteter som riktar sig till den yngre publiken, utanför skolväsendet, har erbjudits främst under helger och lov. Antalet besökare under 19 år har dock minskat, trots dessa aktiviteter och den nya satsningen Rum för barn. Vi nådde flertalet uppsatta mål, strategiska satsningar på infrastruktur har resulterat i enklare rutiner med biljettbokning, kortare köer och nöjdare besökare, 97 % (93 %). Heli Haapasalo Museichef Hallwylska museet Museet arbetar för att positionera sig som en kulturarena som bjuder in externa aktörer, såväl institutioner, representanter för det civila samhället som utövare inom kulturfältet. Värdet av att samarbeta med flera sinsemellan olika partners har bidragit till att vi har nått en mer mångfacetterad målgrupp. Enligt publikundersökningen är hela 66 % (36 %) av årets besökare så kallade förstagångsbesökare, ett glädjande resultat. Vi nådde däremot 14 LSH Årsredovisning 2013
Tillgänglighet Myndigheten tillämpar ett brett synsätt på tillgänglighet och här sammanfattas arbetet med att minska olika typer av hinder, såväl funktionsnedsättningar som till exempel geografiska hinder. Handisam gör årligen en uppföljning av museernas arbete med att tillgängliggöra såväl verksamhet som lokaler. I den redovisningen fick LSH 10 poäng av 13 möjliga, vilket är en förbättring från 8 av 13 jämfört med förra året. Sammantaget hör vi till de museer som får flest poäng i denna uppföljning. För att implementera mångfaldsaspekter, där tillgängligheten är en del, deltog tre chefer i Riksutställningars och Jämus utbildning Leda mångfalt. Hela LSHs personalgrupp genomförde en utbildningsdag där normkritik och praktiska övningar syftade till att medvetandegöra hur vi kan och ska arbeta för att åstadkomma en verksamhet som präglas av inkluderande och tillgänglig attityd. Den publika verksamheten drivs utifrån strategin för livslångt lärande och tillämpandet av olika lärstilar, utgående från de olika besökarnas behov. Regelbundet ingår både syn- och teckentolkade visningar i det ordinarie utbudet. Museerna har deltagit i det nationella alzheimerprojektet Möte med minnen och utformat visningar för dementa. Vi har också deltagit i projektet genom att utbilda pedagoger vid andra museer i hur man håller denna typ av visning. För att systematiskt arbeta med tillgänglighet har rutiner för att ta fram information i alternativa format utvecklats och tillämpas i all utåtrik- tad verksamhet. Sedan tidigare finns utarbetade rutiner som Checklista för tillgängliga utställningar. Två av LSHs fyra arbetsställen har god fysisk tillgänglighet. I de publika utrymmena har Hallwylska museet fortsatt med belysningsförbättringar. För att underlätta för personer med kognitiva funktionshinder har till Skoklosters slott och Hallwylska museet tagits fram ljusskyddsgardiner som gör att besökare kan se den omgivande utomhusmiljön och därmed bättre orientera sig. Tillgänglighetsarbetet på Skoklosters slott och Hallwylska museet har främst fokuserat på att kompensera bristen på fysisk tillgänglighet genom att bland annat satsa på det digitala utbudet. Skoklosters slott har till exempel tagit fram panoramabilder som ger möjlighet att digitalt se och söka sig fram i museimiljöerna. Detta ersätter inte ett fysiskt besök, men förmedlar upplevelser och kunskap kring museet och samlingarna till dem som av olika orsaker inte kan besöka museet fysiskt på grund av geografiskt avstånd eller funktionshinder. Även museernas hela förmålssamlingar är tillgängliga genom nätet och nu i allt högre grad med bilder. Under året lanserades dessutom det digitala bildarkivet, Öppet bildarkiv, vilket ger access till museernas föremålsbilder och fritt utnyttjande av dem. Det är nu möjligt att digitalt söka sig fram i Skoklosters slott genom de nytagna panoramabilderna på webben http://skoklostersslott.se/sv/ panorama en del av tillgänglighetsarbetet. +? LSH Årsredovisning 2013 15
Myndighetens prestationer Myndigheten bedriver museiverksamhet i enlighet med förordning (2007:1195) med instruktion. Utifrån denna har LSH definierat en verksamhetsstruktur som grund för hur vi arbetar, från planering och genomförande till uppföljning av resultat, och som också utgör stöd för arbetet med att utveckla kvalitativa aspekter på verksamheten: Instruktion Prestation Arbetsprocess Rutin I denna del av årsredovisningen redovisas myndighetens prestationer enligt krav i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt mål och återrapporteringskrav i regleringsbrev. De prestationer som myndigheten bedömer viktiga, dvs med krav på redo visning av volym, kostnad och kvalitetsaspekter, är: samlingskontroll, tillfälliga utställningar, pedagogiska tjänster, publikationer samt forskning och utveckling. Tillfälliga utställningar och publikationer drivs i projektform och verksamheten pågår vanligtvis över flera år. Resultaten redovisas det år en utställning öppnas för publik respektive en publikation är tryckt och utgiven. För verksamhetens totala intäkter och kostnader hänvisas till resultaträkningen. Kvalitativa aspekter LSH arbetar med kvalitativa aspekter i alla led, från inköp till kvaliteten i resultatet, prestationen. I den mån kvalitet i prestationen går att mäta redovisas den i årsredovisningen. Enligt vår definition kan kvalitet i prestationen mätas på två sätt, genom att hitta ett sätt att mäta kvalitet i produkten/tjänsten och kundens upplevda kvalitet av produkten/tjänsten. Genom egna besöksundersökningar mäter LSH besökarnas upplevelse av museibesöket, vilken redovisas under avsnitt om Publik och tillgänglighet. Genom enkäter mäts också upplevelse av visningar och lärarnas nöjdhet efter skolbesök. Dessa kvalitetsmått redovisas under Pedagogiska tjänster. För FoU mäter LSH andel FoU-samarbeten med universitetsinstitution som kvalitetsmått, i aspekten att forskningsbaserad metod ger substantiell kvalitet i resultatet, s k produktkvalitet. För Samlingskontroll redovisas andel samlingsposter i klimatstyrda magasin. Ett nytt kvalitetsmått infördes i år för resultatet av digitalisering av samlingarna; andel digitalt tillgängliga samlingsposter med bild. Detta infördes efter Myndigheten för kulturanalys definition i ämnet och redovisas tillsammans med tidigare mått för att lättare jämföra med tidigare år. Huvudfokus på redovisningen i en årsredovisning är kvalitet i prestationen, men naturligtvis pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete för att hitta metoder, gemensamma rutiner och kvalitetsmått i arbetsprocesserna, s k processkvalitet. Syftet är att inom identifierade arbetsprocesser säkerställa de moment och aktiviteter som leder till att rätt prestationskvalitet uppnås. Resultatet mäts internt efter varje fyramånadersperiod. I årsredovisningen redovisas processkvalitet i text exempelvis i inledningen till Tillfälliga utställningar, där samarbeten med andra aktörer används i aspekten att samarbete tillför kunskap och förmåga att belysa ett ämne eller en händelse utifrån fler vinklar. Ett annat exempel som framgår av årsredovisningen är att metoden för att genomföra de egna besöksundersökningarna förbättrades, vilket förbättrat kvaliteten i resultatet av mätningarna. LSH avser att återkomma med fler metoder för att följa kvaliteten i museiverksamheten och i samarbete med andra nationella eller internationella museer där så är rimligt. Resultatet som uppnådda effekter Frågan om vilka effekter våra prestationer ger, vilka avtryck museerna gör i samhället, och hur vi når de kulturpolitiska målen, kan uppfattas rätt obesvarad efter en årsredovisning. För det behövs utvärderingar, vilka utförs bäst av annan part än utföraren. LSH anser dock att redovisat besöksantal är en s k närliggande effekt enligt följande resonemang. En utställning eller pedagogisk tjänst med nöjda besökare bör leda till ökat besöksantal. Om media och sociala medier agerar, så ökar sannolikheten ytterligare. Men det kan också hända att en utställning har högt kunskapsinnehåll, nya infallsvinklar, är tillgänglig etc men att besökarna uteblir. Är det då sämre kvalitet på utställningen? Enligt LSH kan besöksantalet, ökade volymer, inte vara mått på kvalitet. Istället räknar LSH detta som ett mått hur stort genomslag vi får, hur många och vilka grupper vi når, och är då en s k närliggande effekt. Resultatet i förhållande till uppsatta mål Där en tydlig målsättning funnits kommenteras det inledningsvis vid varje prestation. Resultatet har också redovisats i förhållande till strategin i avsnittet om Vision och strategi. I planeringen inför verksamhetsåret fastställs klara produktionsmål, volymer, för flertalet prestationer. Dessa redovisas inte i årsredovisningen. 16 LSH Årsredovisning 2013
Samlingskontroll SAMLINGSKONTROLL 2013 2012 2011 Antal samlingsposter 91 376 91 153 90 962 (föremål, bild o bok) Kostnader, tkr 9 459 9 657 10 305 Kvalitetsmått andel digitalt tillgängliga samlingsposter sökbara på webb 98% 99% 96% andel digitalt tillgängliga med bild 34% 31% Myndigheten har arbetat med samlingskontroll utifrån beslutad verksamhetsplan och angivna målsättningar. Vissa omprioriteringar har gjorts för att 2014 kunna nå målet att alla föremål som flyttats till klimatiserade magasin är uppackade, inventerade och fotograferade. Detta mål har formulerats för att strategin ska uppfyllas och är prioriterat. Resultatet vid slutet av året var 8 734 föremål på ny plats, vilket betyder att bara 3 295 återstår. De tre museisamlingarna innehåller drygt 91 000 samlingsposter, vilka kan utgöra ett eller flera föremål. Utveckling av vår samlingsdatabas och implementering av gemensamma rutiner är förutsättningar för att vårt arbete med samlingarna ska få framgång och för att vi ska kunna fortsätta tillgängliggöra samlingarna digitalt. Förvärv till samlingarna skedde som tidigare år i ytterst begränsad omfattning. Bland ett tiotal accessioner märks exempelvis ett smycke som tillhört Prinsessan Lilian och manschettknappar som tillhört Prins Bertil. Från Kungl. Maj:ts Orden erhölls i samband med firandet av Carl XVI Gustafs 40 år på tronen Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II. Även berättelser insamlades som en del av firandet av Carl XVI Gustafs 40 år på tronen. I den digitala produktionen Kungaminnen har olika personer berättat om hur de mötte kungen och under nationaldagsfirandet filmades också informanterna (http://livrustkammaren. se/sv/kungaminnen). Ett unikt föremål, ett astrolabium, som stals 1999 från Skoklosters slott har återbördats till samlingen. Stölden var rapporterad till Interpol och The Art Loss Register och efter förhandlingar kunde föremålet återlämnas till Skoklosters slott, där det ställdes ut. Denna händelse gav stor publicitet. Digitalt tillgängliga samlingar Kvaliteten på arbetet med att tillgängliggöra samlingar som myndigheten förvaltar är hög. Andelen digitalt sökbara samlingsposter, bland annat via vår webbplats, är 98 % (99 %). Andelen har minskat en procentenhet. Det beror främst på att de nykatalogiserade föremålen utreds med anledning av PUL samt att deponerade föremål hos andra museer inte visas externt. Att säkerställa att andra kan ta del av samlingarna nationellt och internationellt ser vi som kvalitet på tillgänglighet. För det krävs att samlingsposterna har bild. Målet för 2014 är att uppnå 40 000 föremål med bild. Efter detta år har vi 31 100 (27 984), dvs 34% (31%) digitalt tillgängliga med bild. För att nå målet har fotografering gjorts i samband med uppackning i magasin och under året har även massfotografering genomförts, dvs breda insatser under ett koncentrerat antal dagar. Antalet högupplösta fotografier i bildarkivet ökade med 30 % från drygt 24 000 till över 32 300 bilder genom nyfotografering, digitalisering av analoga bilder och katalogisering i samlingsdatabas. I syfte att tillsammans med svenska museer dela samlingsdata och nå fler användare levererades semantiskt länkad information samt högupplösta bilder till den nationella kulturarvsaggregatorn K-samsök. LSH var därmed den första kulturminnesinstitutionen att, förutom objektsinformation, även leverera historiska händelser och historiska personer samt relationerna mellan dessa och föremålen. För allmänheten innebär det att informationen är sökbar och möjlig att ta till sig utifrån till exempel en sökning på alla föremål som härstammar från slaget vid Lützen. Dessutom är de historiska händelserna direktlänkade till relevanta artiklar på Wiki pedia. Nästan 20 000 bilder publicerades under året på Wikimedia Commons, länkade till olika föremål i K-samsök samt till LSHs egen samlingsdatabas. Kontrollera och vårda Kontrollera och vårda 2013 2012 2011 Antal förvärvade samlingsposter 11 1 11 Antal gallrade samlingsposter 0 0 0 Antal kontrollerade samlingsposter 15 319 13 131 21 158 varav vårdade eller konditionsbedömda 2 616 2 376 2 681 varav konserverade 114 29 52 Andel kontrollerade samlingsposter av totalt antal 17% 14% 23% Inventeringar utförs planenligt. Under året har större delen av Livrustkammarens basutställning inventerats, cirka 2 000 föremål. Inför arbetet skapades en ny struk- LSH Årsredovisning 2013 17
tur med enhetliga placeringsangivelser av utställda föremål. Efter föregående års stora inventeringsinsats på Skoklosters slott gjordes i år en kompletterande uppföljning av nästan 700 poster. Stiftelsen Hallwylska museets boksamling med drygt 2 000 poster inventerades. Därutöver har som extra kontroll genomförts rutinmässig stickprovsinventering utifrån ett slumpmässigt urval från samtliga samlingar. För att säkerställa långsiktiga förbättringar av samlingarnas bevarande planeras arbetet med hjälp av vårdplaner, vilka sträcker sig till 2023. Ett stort antal föremål har konditionsbedömts i samband med uppackning i de klimatiserade magasinen, utlån av föremål och tillfälliga utställningar. Här kan förbättringar göras så att alla insatser registreras i samlingsdatabasen så att statistiken av vårt arbete blir synlig. Arbete med förebyggande vård görs för att långsiktigt minska behovet av bevarandeinsatser. För skydd mot skadligt ljus har således en ny lösning för Skoklosters slott utretts och prövas nu av slottet. Transparenta ljusskyddsgardiner, istället för kompakta, skyddar inredning och inventarier mot både skadlig IR- och UV-strålning, samtidigt som de låter besökare uppleva slottet i mer dagsljus och med utsikt mot Mälaren och övriga omgivningar. Föremål konserverades främst inför utställningar och utlån. Ett projekt initierades på Skoklosters slott då ett stort ryttarporträtt föreställande Karl XI konserverades inför museibesökarna på plats i Kungssalen. Samlingskatalogisera Samlingskatalogisera 2013 2012 2011 Antal nyregistrerade samlingsposter 229 197 967 Antal bearbetade samlingsposter 44 237 27 197 48 626 Andel bearbetade samlingsposter 48% 30% 53% Antal katalogiserade samlingsposter 156 120 446 Totalt bearbetades fler av myndighetens samlingsposter, 48 %, än föregående år (30 %). Exempelvis har noteringar från tre analoga Skoklosterkataloger förts in i samlingsdatabasen och oregistrerade katalogkort från Brahes och Bielkes rustkammare har registrerats. Ett samarbetsprojekt mellan Skoklosters slott och Kungliga biblioteket, som pågått i ett decennium, avslutades. Slottets boksamling finns nu registrerad och publicerad i den nationella söktjänsten Libris, drygt 17 700 böcker är nu sökbara och därmed bättre tillgängliga nationellt och internationellt. Vid Hallwylska museet har ett projekt med den östasiatiska samlingen påbörjats, för att med extern internationell forskarhjälp revidera den äldre museikatalogen med bland annat asiatisk keramik och kvalitetssäkra innehållet i samlingsdatabasen. Av samlingens totalt 694 poster, har nu nästan hälften fotograferats och ett drygt hundratal granskats. Förvara Förvara 2013 2012 2011 Antal samlingsposter 35 271 35 117 35 100 förvarade i magasin Antal samlingsposter med 366 124 17 842 förbättrad förvaringsmiljö Kvalitetsmått andel samlingsposter förvarade i klimatiserade magasin 30% 30% Efter förra årets avslut av Magsinsprojektet fortsätter arbetet med det nya klimatiserade magasinet och anskaffandet av inredning. Som en följd av tidigare års magasinsförflyttning av nästan 18 000 föremål är, som tidigare nämnts, arbete med uppackningen prioriterat. Under året har 2 291 textilier packats upp, konditionsbedömts och erhållit ny permanent placering. Därmed har också en inventering skett. Ett stort antal har också foto graferats och bilderna har tillförts samlingsdatabasen. Textilierna har placerats i förvaringskartonger av bästa kvalitet för bevarande. Cirka 6 000 föremålsposter med vapen har på samma sätt packats upp och erhållit ny permanent placering i utdragbara hyllor, nät med flera nya kompaktsystem. Sammantaget är detta en lyckad insats som genomförts, en kraftsamling med insatser från myndighetens alla enheter. Utöver uppackningen har 30 hyllmeter med arkivmaterial från Skoklosters slotts ämbetsarkiv flyttats till klimatiserade magasin. Från Hallwylska museet har 366 samlingsposter med ungefär 500 enskilda föremål flyttats. Det är dräktsamlingen samt vissa möbler och hushållsutensilier förvarade i källare och andra icke publika ytor, som nu fått förbättrade bevarandeförhållanden. Över 8 700 föremålsposter har under året packats upp, fått ny placering och nya omslag i moderna kompaktsystem. 18 LSH Årsredovisning 2013