Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen

Relevanta dokument
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Handlingsplan för år 2015

Varför bältar vi så mycket?

Formulär för beskrivning och analys:

Handlingsplan Minska behovet av Tvångsåtgärder,

Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn

Formulär för beskrivning och analys:

Handlingsplan

Formulär för beskrivning och analys:

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja

Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Underrapportering och bristande dokumentation

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Socialstyrelsens patientregister för f

Balanserat styrkort 2012

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

LANDSTINGET I VÄRMLAND

KVALITETSREGISTER ECT

Psykisk ohälsa under graviditet

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V

Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar. Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Hemsjukvård vid psykisk sjukdom. Implementering av överenskommelse om samverkan

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Förstudie avseende styrning, ledning och uppföljning av psykosvården. Region Västmanland

Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box Säter

Förvaltningschef PaN E

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Vad kan psykiatrin göra?

Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Dagens agenda Introduktion Resultat av årets självdeklaration Aktuell förskrivarstatistik tolkning Stramas utskick Rave

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015

Inledning

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Handlingsplan för särskilda boenden inför utbrott av smittsamma sjukdomar

KVALITETSSA KRING AV REGISTRERING I PAR Tvångsvård

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Transkript:

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Datum för handlingsplanens upprättande 30 SEPT 2014 Vem/vilka som gjort handlingsplanen: Anna Karin Tyrefors, Öppenvård, Affektiva sjukdomar, psykiatridivisionen, AS Domenico Gallicchio, Överläkare heldygnsvård, Affektiva sjukdomar, psykiatridivisionen, AS Eeva Böök, Öppenvård, Affektiva sjukdomar, psykiatridivisionen, AS Deanne Mannelid, Chefsöverläkare, Affektiva sjukdomar, psykiatridivisionen, AS C F Grimberg, Verksamhetsutvecklare, psykiatridivisionen, AS Tony Bengtsson, Utvecklingssamordnare, psykiatridivisionen, AS Kortfattad redogörelse för de grupper om 10% som varit föremål för mest tvångsvårdstillfällen. Vi har först identifierat 10% av patienter med flest tvångsvårdstillfällen. Sedan grupperat på verksamhetsnivå och kallat berörd personal från verksamhetsområdet med flest tvångsvårdstillfällen. Datan visar 50% av tvångsvårdstillfällena skedde på verksamhetsområdet Affektiva sjukdomar. Totalt rör det sig om 19 patienter (8 män och 11 kvinnor, 3 unga vuxna, 13 vuxna och 3 över 65 år) och 46 tvångsvårdstillfällen. 78% är ensamstående, 42% har kommunala insatser, 37% har samsjuklighet med missbruk och/eller beroende, 57% är inskrivna pga mani eller psykos och samtliga har haft långvarig kontakt med psykiatrin Kortfattad analys Vi har identifierat 52% undvikbara tvångsvårdstillfällen (24 av 46 st). Undvikbara inläggningar orsakas främst av låg följsamhet i, brist på och läkemedelsutlösta manier. Vilka insatser som planeras att införas för att förebygga behovet av tvångsinläggning. Åtgärd Mål Mått Uppföjning Ansvarig för Bättre översikt i Undvika Antalet

journalsystemet upprepade misstag i upprepade misstag i C vårdsystemsam ordnare Förbättra rutiner för uteblivna besök och återbud Bättre Antalet utförda rutiner Var 3:e månad Ta fram vårdprogram för bipolära sjukdomar (PPI, dispensär m.m) Erbjuda vårdprogram för bipolära sjukdomar till alla patienter med bipolär sjukdom Antalet erbjudna patienter Föreläsning för läkare om psykopedagogik vid läkemedelsförsk rivning Öka läkares kunskap om hur man skapar bäst följsamhet i Kunskapstest Efter utförd föreläsning Ny enhet för kontroll och bemannad av ex AT läkare och underläkare Frigöra specialisttid Antalet besök till specialist Chefsläkare Ge muntlig och skriftlig information om vikten av följsamhet i Öka patientens kunskap om vikten av följsamhet Antalet patienter som fått skriftlig och muntlig information Ta fram skriftlig information om hur läkemedel fungerar och vikten av följsamhet i Kunna ge skriftlig information Antalet patienter som fått skriftlig och muntlig information

Under året har det varit utbildning för personal både utifrån ett professionellt perspektiv (Bergenmodellen) samt ur ett brukarperspektiv (brukare berättat om egna erfarenheter). Utbildningsinsatser kommer fortsätta under de närmaste åren. Verksamheten kommer kontinuerligt att fortsätta förbättra samverkan med brukarna för att på tidigt stadium få deras perspektiv och förslag på åtgärder. Uppföljning och ansvar för detta och analysnivå ansvarar för att plocka ut data för ett halvår efter införande 1 år efter införande. Vårdsystemsamordnare Utvecklingsgruppen hjälper till med detta vid behov. Datan ska grupperas på både verksamhetsområdesnivå och mottagningsnivå.

Handlingsplan för att minska behov av Datum för handlingsplanens upprättande 1 OKT 2014 Vem/vilka som gjort handlingsplanen Inga Nigam, Verksamhetschef, Psykos och rättspsykiatri, psykiatridivisionen, AS Ann Sofie Stadell, heldygnsvård, Psykos och rättspsykiatri, psykiatridivisionen, AS Gregory Michael, Specialistläkare heldygnsvård, Psykos och rättspsykiatri, psykiatridivisionen, AS C F Grimberg, Verksamhetsutvecklare, psykiatridivisionen, AS Tony Bengtsson, Utvecklingssamordnare, psykiatridivisionen, AS Kortfattad redogörelse för de grupper om 10% som varit föremål för mest tvångsvårdsåtgärder och de slutsatser som dragits. Vi har först identifierat 10% av patienter med flest. Sedan grupperat på verksamhetsnivå och kallat berörd personal från verksamhetsområdet med flest. Datan visar 71% av na skedde på verksamhetsområdet Psykos och Rättspsykiatri. Totalt rör det sig om 5 patienter (4 män och 1 kvinna, alla mellan 29 54 år), 5 tvångsvårdstillfällen och 40. 4 är ensamstående, 1 har kommunala insatser, samtliga har haft långvarig kontakt med psykiatrin. 3 har förstämningssyndrom, 2 har schizofreni och vanföreställningssyndrom. 3 har samsjuklighet inom gruppen missbruk och beroende. Gruppen är i princip tvungen att stå på livslång utav anti psykotiska och/eller stämningsstabiliserande läkemedel. Kortfattad analys Den vanligaste förekommande tvångsåtgärden är Fastspänning i mer än 4 timmar men mindre än 72 timmar (XU003 förekom 16 ggr), sen kommer Läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande (DU040 förekom 14 ggr). Den främsta orsaken till samtliga är aggressivitet ofta under inflytande av psykotiska symtom. Ofta saknas det en mer detaljerad beskrivning av sammanhanget runt utlösande faktorer och tvångsåtgärden. Följsamheten i samtal efter tvångstgärd för patient och samling efter tvångsåtgärd för personal är varierande. BRÖSET mäts bara initialt under vårdtiden och det saknas ibland åtgärdsplan för patienter där det finns stor risk för våld. Insatser som planeras att införas för att förebygga behovet av.

Förslag på åtgärd Mål Mått Uppföljning Ansvarig för Öka följsamhet i samtal efter tvångsåtgärd (för patient) Alla patienter som utsätts för tvångsåtgärd ska erbjudas samtal efter tvång Andelen erbjudna samtal efter tvång jmf med antalet (% täckningsgrad) Var 3:e månad Bitr. Dokumentera alla samtal efter tvångsåtgärd enl samma rutin för att samla in mer detaljerad data på sammanhang runt Öka förståelse för sammanhang runt Antal registreringar i ex. excel Var 3:e månad Bitr. Sekreterare Öka följsamhet i samling efter tvång (för personal) bättre dokumentation av de Öka kvaliteten på utföra Antal högkvalitativa vs antalet Bitr. Sekreterare säkerhetsgrupp Mäta BRÖSET på alla patienter under hela vårdtiden Upptäcka risk för våld i tid innan behovet av tvångsåtgärd uppstår Andel BRÖSET/vårdd agar/patient Bitr.. Kan delegeras till arbetsledare Skriftlig handlingsplan för alla patinter med måttlig eller stor risk för våld (enl BRÖSET) Alla följer handlingsplanen Antalet handlingsplaner jmf med antalet patienter med måttlig eller stor risk för våld. Bitr. arbetsledare

Under året har det varit utbildning för personal både utifrån ett professionellt perspektiv (Bergenmodellen) samt ur ett brukarperspektiv (brukare berättat om egna erfarenheter). Utbildningsinsatser kommer fortsätta under de närmaste åren. Verksamheten kommer kontinuerligt att fortsätta förbättra samverkan med brukarna för att på tidigt stadium få deras perspektiv och förslag på åtgärder. Ett aktuellt förslag från brukare är att man vill se möjlighet till aktiv sysselsättning på heldygnsvården för att minska. Uppföljning tvångsvårdsåtgärder, av vem och analysnivå ansvarar för att plocka ut data för ett halvår efter införande 1 år efter införande. Vårdsystemsamordnare Utvecklingsgruppen hjälper till med detta vid behov. Datan ska grupperas på både verksamhetsområdesnivå och avdelningsnivå.