Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Transkript

1 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen för att uppfylla prestationsmål B2 minskat behov av tvångsåtgärder ska identifiera och upprätta en handlingsplan kopplat till dem vilka är föremål för flest tvångsvårdstillfällen samt de som är föremål för flest tvångsåtgärder. Utgångspunkten bör vara att handlingsplanen tar sikte på att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Det bör vara tydligt att identifiering utgår ifrån att vården i hög utsträckning kan minska dessa behov och att det inte i första hand är patienten som är orsaken. Det är en viktig etisk princip och viktig att beakta så att inte enskilda utsätts för ytterligare tvång beroende på negativa förväntningar. För de vilkas behov är sådana att möjlighet till att helt reducera tvång inte är möjlig bör målet ändå vara att minska något av tvånget och eller påverka utförandet i en ökad humanistisk inriktning. Genom att analysera den grupp som har flest tvångsvårdstillfällen hoppas vi få kunskap om vad som skulle kunna utvecklas i personernas insatser i öppenvård och i vardagsstöd. Genom att analysera gruppen som får mest tvångsåtgärder hoppas vi ska leda till kunskap som kan användas i utvecklingsarbetet med att minska behovet av tvångsåtgärder. Dessa två grupper är inte nödvändigtvis samma patientgrupp. Prestationen kommer att anses uppfylld om landstinget utifrån sina egna databaser har identifierat de 10 % som fått mest tvångsvårdstillfällen och mest tvångsåtgärder, analyserat detta samt i en handlingsplan beskrivit vilka åtgärder man kommer att vidta för att uppnå en positiv utveckling. Landstingen bestämmer själva hur man gör definitionen av tvångsvårdstillfällen d.v.s. om man tar med endast de tillfällen som inleds med LPT eller LRV eller om man även tar med de vårdtillfällen som startar med en konvertering. Den grupp patienter (10%) som varit föremål för flest tvångsåtgärder kan antingen identifieras genom att alla tvångsvårdstillfällen under 2013 identifieras och sedan de 10% av patienterna som har den största mängden beskrivs. Om systemen inte tillåter att alla vårdtillfällen summeras och de patienter som fått flest tvångsåtgärder totalt under året beskrivs kan man i stället identifiera de 10% vårdtillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och beskriva den grupp patienter som haft dessa vårdtillfällen. Ta hjälp av nedan formulär för att göra beskrivningen och analysen och komplettera med frågor som ni tycker är viktiga. Frågorna är indelade i tre delar. Den första delen rör tvångsvårdstillfällen, den andra rör tvångsvårdsåtgärder och den sista delen rör den samlade bilden av de två grupperna. Det är viktigt att alla uppgifter som skickas in via inmatningsverktyget är helt avidentifierade. Efter formuläret kommer tips på några punkter som kan vara bra att inkludera i handlingsplanen (på sid. 5).

2 2 (7) Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? (beskriv kortfattat hur urvalet skett, vilka tvångsvårdstillfällen som tagits med, hur ni arbetat med analysen, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik, landsting som analysen gjorts o.s.v.) Svar: Alla patienter har granskat inom samtliga kliniker som bedriver heldygnsvård, dvs. vårdats på den rättspsykiatriska och allmänpsykiatriska kliniken under Med hjälp av registrering av vårdform i patientregister har samtliga patienter skiljts ut som har vårdats enligt tvångsvård LPT och LRV. Två utsedda projektledare (TERMA projektet) har tillsammans med två enhetschefer från det administrativa teamen från allmänpsykiatrin (APK) respektive rättspsykiatrin (RPK) tagit fram statistik och genomfört analysen. De identifierade patienterna har granskats direkt i patientjournalen TakeCare. 2. Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10 % som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: Totalt har 313 stycken unika patienter tvångsvårdats på klinikerna under Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10% av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar: Det är 31 stycken patienter. 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Totalt är det 17 män och 14 kvinnor, medlålder är 42 år varav den äldsta är 76 år och den yngsta är 21 år. 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Det finns flera olika diagnoser representerade, Schizofreni (F20), Schizotyp störning (F21) och Kroniskt vanföreställningssyndrom (F22), samt patienter med Bipolär sjukdom (F31). Det finns även patienter som lider av Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (F10-F19). 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: Av de 31 patienter som har studerats, så var det totala antalet tvångsvårdstillfällen 80 stycken. Patientgruppen fördelades, 70 tvångvårdstillfällen enligt LPT och 10 vårdtillfällen enligt LRV. Av de 80 tvångsvårdstillfällena vårdades 60 stycken på den allmänpsykiatriska kliniken APK och 20 stycken på den rättspsykiatriska kliniken RPK. De frekventa kännetecknen för patientgruppen är missbruks- och beroendeproblematik och psykossjukdom med aktiva psykotiska symtom. De flesta patienter har en öppenvårdskontakt eller ett boende.

3 3 (7) Patientgruppen skiljer sig utifrån diagnos och intagningsorsak beroende på ålder, fler av de äldre patienterna har Schizofreni och de yngre en blandning av andra psykiska störningar. De som lider av en bipolär sjukdom är i medelåldern. 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Den tydligaste gemensamma faktorn är att patienten som blivit inlagd en psykos eller blivit sämre i sin psykossjukdom. Vanliga orsaker till försämring är antingen att de har tagit droger eller slutat med sin medicinering. Många av de intagna patienterna kommer med polis och att de vid inskrivningen varit drogpåverkade. De flesta patienter är kända sedan tidigare. Flertalet av de äldre patienterna har haft psykotiska symtom vid inläggning och de yngre patienterna har inkommer p.g.a. av aktivt missbruk och intoxikation. Två patienter som vårdas enligt ÖPT har flera inläggningar p.g.a. att de misskött sin medicinering. Två patienter har varit somatiskt sjuka (njurproblematik) och efter medicinändring blivit mycket sämre i sin psykiatriska sjukdom och haft behov av inneliggande vård vid flera tillfällen. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Att lida av en psykossjukdom eller tidigare haft psykos och samtidigt ha ett missbruksoch beroendeproblem är en stor riskfaktor för inläggning med tvångsvård. När patienten får ett återfall i sjukdomen eller missköter sin medicinering så är risken stor att man blir inlagd. 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av tvångsåtgärder för denna grupp? Svar: De patienter som har en psykossjukdom eller tidigare haft en psykos behöver information och utbildning om risker och samband mellan droger och psykisk sjukdom. De som lider av en Schizofreni och andra psykossjukdomar behöver information om hur viktigt det är att sköta sin medicinering samt att de bör avstå alkohol.

4 4 (7) Patienter som är föremål för flest tvångsåtgärder 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsåtgärder genomförts? (Beskriv kortfattat vilka tvångsåtgärder som tagits med, hur dessa har identifierats och hur säkra ni uppskattar att era uppgifter är och hur ni arbetat, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik o.s.v. Har det varit möjligt för er att lägga ihop antalet tvångsåtgärder under flera vårdtillfällen eller har ni fått välja ut ett antal tvångsvårdstillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och ta 10% av dessa?) Svar: Alla patienter som vårdats enligt vårdform tvångsvård har granskat inom alla enheter som bedriver heldygnsvård inom landstinget Dalarna, d.v.s. har vårdats på den rättspsykiatriska och allmänpsykiatriska kliniken under Med hjälp av patientregister och KVÅ koder har patienter skiljts ur, vilka som har vårdats under tvångsvård enligt LPT/LRV och erhållit tvångsåtgärder. Två utsedda projektledare (TERMA projektet) har tillsammans med två enhetschefer från det administrativa teamen från allmänpsykiatrin (APK) respektive rättspsykiatrin (RPK) tagit fram statistik och genomfört analysen. De identifierade patienterna har granskats direkt i patientjournalen TakeCare. 2. Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013? Svar: Totalt är det 190 stycken patienter som har varit föremål för tvångsåtgärder på klinikerna. 3. Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10 % som fått mest tvångsåtgärder under 2013 Svar: Det är totalt 19 patienter som ingår i analyserna. 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Medelåldern är 37 år, 16 män och 3 kvinnor. Den äldsta patienten är 63 år och den yngsta är 18 år. 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: De diagnos grupper som är vanligast förekommande, enligt ICD-10, är: Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60), Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (F10-F19), Schizofreni (F20), Schizotyp störning (F21) och Kronisk vanföreställnings syndrom (F22). 6. Vilka tvångsåtgärder är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka tvångsåtgärder som används hos er? Svar: Den vanligaste tvångsåtgärden i denna patientgrupp är avskiljning. I de flesta fallen har flera tvångsåtgärder använts. Mönstret vi sett är att de flesta tvångsåtgärder sker i början av vårdtiden, då sker även flest tvångsåtgärder med fastspänning. I alla fall, utom tre extrema fall; som finns på kliniken så minskar och i en del fall försvinner helt tvångsåtgärder ju längre patienten kommer i vårdprocessen.

5 5 (7) 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Gemensamma faktorer i denna grupp är att de allra flesta har vuxit upp i en dysfunktionell familj, vissa har missbrukande föräldrar och några har varit familjehemsplacerade. Förhållandet till familjen har ofta återupptagits i vuxen ålder. Missbruk och beroendeproblematik är mycket vanligt i denna grupp, både droger och alkohol. Innan personerna har dömts till rättspsykiatrisk vård har de flesta bott i olika former av boenden, med varierande resultat. Två av personerna har eget boende och har permissioner dit, de flesta har inskrivet sin i vårdplan att de ska utslussas till ett särskilt boende som är anpassat utifrån deras behov. De personer som har barn, har under vårdtiden återupptagit kontakten med dem, med stöd av personalen. Tre patienter lider av extremt svåra symtom, där vårdinsatserna är mycket individanpassade och har periodvis krävt många tvångsåtgärder. För alla dessa patienter har vårdinsatserna anpassats och tvångsåtgärderna har i perioder minskat. Vid återfall har längden på tvångsåtgärderna kortats ner. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Det som är gemensamt, är att den studerade gruppen har haft missbruk- och beroendeproblem och psykotiska symtom i samband med begångna brott. Under vårdtiden så har tvångsåtgärder varit vanligast i början av vårdtiden samt vid återfall i missbruk under t.ex. frigång/permission. 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos denna grupp? Svar: Utbildning av personal i att bemöta en patient i affekt, använda alternativa åtgärder än tvångsåtgärder. Arbeta med proaktivt och förebygga hot och våldssituationer.

6 6 (7) Gemensamma frågor (för både tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder) 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: I båda grupperna framkommer att patienterna tidigare har haft missbruks- och beroendeproblem och att det tidigare har insjuknat i psykos. I samband med inläggning eller när de begick sitt brott vad de psykotiska samt påverkade av droger/alkohol. Patientgrupperna har relativt lika diagnosprofil och medelåldern är ganska lika. 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: De faktorer som skiljer grupperna åt, är att de patienter som har fler tvångsvårdstillfällen har i större utsträckning vårdats inom allmänpsykiatrin. De som har vårdats på den rättspsykiatriska kliniken har fler tvångsåtgärder. Vårdtiden skiljer sig mellan de två grupperna. När det gäller ålder och kön är skillnaden större mellan grupperna. De som har flest tvångsvårdstillfällen är fördelningen man/kvinna jämn (17/14), vid tvångsåtgärder är det män som dominerar (16/3). 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Patientgrupperna skiljer sig inte så mycket när det gäller bakgrund och deras sjukdomsproblematik. Diagnosprofilen är lika mellan grupperna och flertalet var psykotiska och påverkande av drog/alkohol vid inskrivning. Det var fler män som vårdades inom rättspsykiatrin, och där registrerades flest tvångsåtgärder. Könsfördelningen på de patienter som hade flest tvångsvårdstillfällen var ganska jämn. En slutsats är att fler män erhåller fler tvångsåtgärder.

7 7 (7) Handlingsplan Handlingsplanen ska ha analysen av patientgrupperna med flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder som utgångspunkt. Handlingslanen ska bifogas som PDF i inmatningsverktyget. Nedan tips är valfria att använda sig av. Tips på punkter att inkludera i handlingsplanen Datum för handlingsplanens upprättande. Vem/vilka som gjort handlingsplanen. Ålders- och könperspektiv. Kortfattad redogörelse för de grupper om 10% som varit föremål för mest tvångsvårdstillfällen och mest tvångsåtgärder under 2013 och de slutsatser som dragits. Kortfattad analys Vilka insatser som planeras att införas för att förebygga behovet av tvångsinläggning och tvångsåtgärder. Mätbara mål som satts upp samt tidpunkt för när måluppfyllelse ska följas upp och vem som ansvarar för detta. Hur och när tvångsvårdstillfällen och tvångsvårdsåtgärder följs upp och vem/vilka som ansvarar för detta. T.ex. om det mäts och analyseras på avdelnings- eller kliniknivå. Patienters, brukares och anhörigas eventuella deltagande i underlaget och i det fortsatta arbetet.

8 Handlingsplan Tvångsvård och tvångsåtgärder Division Psykiatri Dalarna Utredare: Anna Sverin Projektledare TERMA Dalarna Mikael Skansga rd Projektledare TERMA Dalarna

9 Bakgrund Genom granskning och analys av patientdatajournaler under 2013 har alla patienter som va rdats under LPT och LRV identifierats. De patienter som har erha llet flest tva ngsa tga rder och de som varit fo rema l fo r flest inskrivningar enligt tva ngsva rd har sa rskilt analyserats. Patientgruppen med flest tva ngsva rdstillfa llen var relativt ja mnt fo rdelad mellan ma n och kvinnor, av 31 patienter var 17 ma n och 14 kvinnor. I listan pa patienter med flesta tva ngsa tga rder (10 %) var ko nsfo rdelningen oja mn med en fo rdelningen 16 ma n och 3 kvinnor. Medela ldern fo r patientgruppen med flest tva ngsva rdstillfa llen var 42 a r och gruppen med flest tva ngsa tga rder var medlea ldern 37a r. Det som ka nnetecknade ba da grupperna var att de flesta av patienterna hade na gon form av missbruks- och beroendeproblematik i sin bakgrundshistoria. Flera hade a ven aktivt missbruk i samband med inskriviningen eller i samband med sitt brott som fo ranlett va rd enligt LRV. De flesta patienterna har i samband med en tva ngsva rdsa tga rd haft psykotiska upplevelser. I analysen framkom a ven att flertalet patienter som skrivs in enligt tva ngsva rd hade slutat med sina mediciner. I granskningen framkom a ven att de flesta tva ngsa tga rderna skedde i ett inledande skede pa va rdperioden, vilket troligen har samband med faktorerna ovan, ingen medicin, missbruk och aktiva psykotiska symtom. Vid de tillfa llen patienter blivit utsatta fo r tva ngsa tga rder under senare del av va rdtiden, sa har det varit a terfall i missbruk som varit en utlo sande orsak. Sammanfattningsvis visar analysen att missbruk av droger eller alkohol finns med som gemensamma na mnare i ba da underso kningsgrupperna. A terkommande beskrivningar a r ocksa psykotiska tillsta nd i samband med inskrivning pa psykiatrisk va rdavdelning eller vid bega ngna brott som renderat i LRV va rd. I patientgruppen fo r flest tva ngsa tga rder finns a ven beskrivningar av dysfunktionell uppva xt, na got som beskrivs i na stan alla journaler. Ma nga patienter har samsjuklighet, allvarlig psykiatriska sjukdomstillsta nd och missbruk och beroendesjukdom. Sida 2

10 Syfte Syftet med denna handlingsplan a r att minska antal tva ngsa tga rder och minska antal patienter som a terinskrivs under va rdform LPT eller LRV. Mål - tvångsåtgärder Ma let a r att minska upprepade tillfa llen av tva ngsa tga rder som fastspa nning och avskiljning genom utbildning, tra ning och dialog kring bemo tandefra gor. Den huvudsakliga arbetsmetoden a r via TERMA aktiviteter, att personalen utbildas och tra nas i bemo tande och fo rha llningssa tt som kan fo rhindra tva ngsa tga rder. Patienterna ska inte beho va utsa ttas fo r upprepade tva ngsa tga rder, personalen ska vid dessa tillfa llen agera proaktivt och i tidigt skede mo ta patientens oro med TERMA metodik. Fo ljande aktiviteter ska genomfo ras. TVÅNGSÅTGÄRDER VAD VAR VEM NÄR Utveckla TERMA programmet* I projektform inom RPK, APK och BUP slutenvård Via styrgrupp, verksamhetschefer APK och RPK, 50 % + 50 % projektledare Kontinuerligt under 2015 Repetitionsutbildning TERMA Alla kliniker, all personal 2 ggr/år Genom utbildningstillfällen, ansvariga TERMA-instruktörer Löpande 2015 Utbilda och träna att genomföra **eftersamtal Alla kliniker, all personal Genom utbildningstillfällen, ansvariga TERMA-instruktörer Löpande 2015 Utbildning i tvångsvårdslagar Alla kliniker, all personal Genom utbildningstillfällen, ansvariga TERMA-instruktörer Löpande 2015 ***Instruktörsnätverket utbildning Utbildningsdagar på klinikerna Projektledarna 3 ggr/termin ****Forskningsprojekt i samarbete med Örebro Inom slutenvården Personal och patienter inom slutenvården Personalenkät, patientintervjuer *****Gamma Delta projektet Projektgrupper RPK och APK Enhetschefer på utsedda avdelningar Löpande 2015 Journalgranska tvångsåtgärden fastspänning och avskiljning Samarbete med brukarföreningarna I projektform inom RPK, APK och BUP slutenvård I projektform Projektledarna Löpande 2015 Projektledarna och brukarrådet Löpande 2015 Sida 3

11 *TERMA Dalarna arbetar med principen 80/20, da r fokus ligger pa gott bemo tande och bra fo rha llningssa tt, dvs 80% fo rebyggande arbete. **Eftersamtal, informera/utbilda personalen hur man genomfo r ett eftersamtal efter en tva ngsa tga rd och hur man utifra n patientens upplevelser kan undvika en tva ngsa tga rd. Personalen kommer utbildas hur a tga rden ska dokumenteras korrekt (KVA registrering). ***Na tverk TERMA uppstart av att samordna alla instrukto rer fo r att TERMA skall fo rmedlas pa samma sa tt. Enligt HSL att erbjuda patienten lika va rd pa samma villkor. ****Forskningen Örebro All personal skall erbjudas att deltaga i enforskning studie med fokus pa etik, bemo tande och sa kerhet inom slutenva rden. Under 2015 kommer personal och patienter erbjudas intervjuer. *****Gamma Delta projektet SKL Fortsatt samarbete med Gamma Delta Projektet, Team 160 RPK Sa ter. Enligt teamets ma l som innefattar trygghetsformula r, va rdtidsbera ttelse, enka ter av patienters upplevelse av delaktighet och trygghet pa avdelningen, ma tningar och ma nadsrapporter. Underso kning av personalens kompetens och behov av utbildning. Kompetensutveckling i tva ngsva rdslagen och utfo randet av tva ngsa tga rder samt eftersamtal efter utfo rd tva ngsa tga rd. Denna a tga rd finns beskriven i va rdprogrammet fo r tva ngsa tga rder i kvalitetssa kerhetsprogrammet JURIS men a r i behov av att implementeras ytterligare i praktiken. Uppföljning - tvångsåtgärder Handlingsplanen kommer att fo ljas upp, da r vissa indikatoret sa rskilt kommer att fo ljas under UPPFÖLJNING VAR VEM NÄR Mäta KVÅ koden eftersamtal* All heldygnsvård, RPK, APK och BUP Projektledarna och administrativa teamet 2 ggr under 2015 Mäta KVÅ koden för fastspänning** Mäta KVÅ koden för avskiljning** All heldygnsvård, RPK, APK och BUP All heldygnsvård, RPK, APK och BUP *Ma let a r o kning av genomfo rda eftersamtal 2015 Projektledarna och administrativa teamet Projektledarna och administrativa teamet **Ma let a r minskning av antal tva ngsa tga rder av fastspa nning och avskiljning 2015 Månadsvis, uppdelat på klinik och totalt Månadsvis, uppdelat på klinik och totalt Vissa tva ngsa tga rderna kommer sa rskilt att granskas under 2015, varje enskilt fall av fastspa nning och avskiljning kommer att fo ljas upp med personal pa bero rda avdelningar utifra n TERMA metodik. Via denna uppfo ljning kommer a ven registrering av KVA koder att sa kersta llas samt kontroll att eftersamtal a r utfo rt. Sida 4

12 Mål tvångvård Ma let a r att minska antal inskrivningar enligt LPT och LRV genom fo rba ttrade va rdkedjor mellan heldygnsva rden, o ppenva rden, prima rva rden och socialtja nsten. I arbetet kommer sa rskilt fokus riktas mot patienter som a terinskrivs enligt va rdform LPT och LRV. Handlingsplanen fo r att minska tva ngva rd kommer att inkluderas i det psykiatrins pa ga ende projektet, effektiva va rdkedjor som har fo ljande ma l: Vårdprocesserna mellan vårdaktörerna är kartlagda och faktorer som påverkar överbeläggningar och återinskrivningar är identifierade Vård och stödsamordning mellan öppenvården och socialtjänsten för patienter med allvarlig och omfattande psykiatrisk problematik fungerar effektivt med hög vårdkvalitet Antal återinskrivna patienter inom psykiatrisk slutenvård minskar med 25 % Vårdplaneringen mellan psykakuten, slutenvårdsavdelningarna, öppenvården och kommunerna fungerar effektivt med hög vårdkvalitet Vårdkvaliteten inom slutenvården förbättras och effektiviseras med minskade vårdtider Syftet med projektet effektiva va rdkedjor a r att patienter med allvarliga psykiatriska symtom ska fa en effektiv va rd- och sto d samordning, vilket ska resultera i fa rre insjuknande i allvarliga psykiatriska tillsta nd som kra ver inskrivning pa psykiatrisk klinik oavsett va rdform. Projektet omfattar hela va rdkedjan, fra n en effektiv va rd och behandling inom slutenva rden, fungerande va rdplanering och kontinuerlig va rd- och sto d inom psykiatrins o ppenva rd och kommunens socialtja nst. I syfte att utveckla arbetet fo r att minska antal patienter som skrivs in via tva ngva rd kommer na gra av effektiv va rdkedjas delprojekt att sa rskilt belysa tva ngsva rden. Projektledarna fo r TERMA projektet och projektledaren fo r EFFEKTIV VA RDKEDJA (EV) kommer att samarbeta och identifiera vilka va rdkedjeprocesser da r tva ngsva rd kan i fokus. I ett fo rsta skede kommer fo ljande delprojekt att inkludera fra gesta llningar kring tva ngsva rd: Sida 5

13 PROJEKT VAR VEM NÄR *Kartläggning och analys av patientflödet till psykakuten (EV p.1) APK psykakuten Projektledare EV, A-team APK och styrgrupp Våren 2015 **Hela vårdkedjan (EV p.2) Inom ramen för en utvald kommun Projektledare EV och styrgrupp Våren 2015 ***Vårdplan i öppenvården (EV p.5) Hela psykiatrin Projektledare EV och VoS samordnare och personal ÖV ****Fast vårdkontakt (EV p.9) Hela psykiatrin Projektledare EV och VoS samordnare och personal ÖV *****Vård och stödsamordnare för ÖPT och ÖRV patienter (EV p.10), samt alla som återinskrivs enligt tvångsvård Hela psykiatrin Projektledare EV och VoS samordnare, TERMAprojektledare Återkommande 2015 Återkommande 2015 Återkommande 2015 Utbilda öppenvårspersonalen i TERMA metodik Inom öppenvården Genom utbildningstillfällen, ansvariga TERMA-instruktörer Under 2015 *Mål: Att styrgruppen fo r projektet har en tydlig bild av patientflo den till slutenva rden, samt en analys av faktorer som pa verkar inskrivning, a terinskrivning och o verbela ggningar inom slutenva rden. Uppföljning: Inom tre ma nader fra n projektstarten ska en rapport sammanfatta aktuell kartla ggning och analysarbete. ** Mål: Identifiera utvecklings- och samarbetsomra den mellan psykiatrins sluten- och o ppenva rd, socialtja nst inom ett geografiskt omra de fo r psykiatrins patientgrupp med frekvent a terinskrivning eller la nga slutenva rdsperioder. Utvärdering: Fo lja upp antal va rddagar fo r identifierade patientgrupper ***Mål: Att alla patienter som varit inskrivna inom slutenva rden har en va rdplan eller SIP inom o ppenva rden. Uppföljning: Ma tning av antal va rdplaner via journalgranskning ****Mål: Att huvuddelen av patienter som a terinskrivs inom slutenva rden ska ha en fast va rdkontakt. Uppföljning: Ma tning av antal patienter som har fast va rdkontakt via journalgranskning *****Mål: Alla patienter som va rdas under Ö PT och Ö RV, samt alla som a terinskrivs med tva ngsva rd ska ha en va rd och sto dsamordnare i o ppenva rden. Uppföljning: Ma tning av antal patienter med Ö PT och Ö RV som har va rd och sto dsamordnare via journalgranskning Handlingsplanen a r beslutad och godka nd i psykiatrins specialitetsgrupp Per So derberg Ördfo rande Psykiatrins Specialitetsgrupp Dalarna Sida 6