Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2
|
|
- Georg Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 156 Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Teammedlemmar Genombrott Ros-Marie Östlund Minska LPT med 15% för personer med BPSD Agneta Bergkvist Petra Andersson 2013 jmf. med 2012 Carl-Fredrik Grimberg Malgorzata Szmidt malgorzata.szmidt@akademiska.se Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder ÖL Anders Flodström anders.flodstrom@akademiska.se Skötare Petra Andersson petra.andersson@akademiska.se Detta gjordes under fas 1. Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Sammanfattningsvis har team 156 koncentrerat sig på projektets övergripande mål 1 och 4 då de övriga två målen (mål 2 och 3 ovan) har arbetats med under Genombrott fas För att minska behovet av tvångsåtgärder behöver man gå ett steg längre än till heldygnsvården; det är spårning av personer med demens, vilka håller på att utveckla BPSD (Beteende och Psykiska symtom vid Demens), som vi får ägna oss åt i projektet. Detta gör vi genom att inleda ett brett samarbete med olika vårdgrannar/närstående. Först behövde vi ta reda på varifrån dessa personer kommer, som läggs in på vår avdelning. Således behövdes en kartläggning av de BPSD patienter som tagits in under Vidare se under punkt Förbättring av patientens upplevelse av tvångsåtgärder bestod av eftersamtal, som etablerats redan under fas 1. Tills idag har man implementerat ankomstsamtal med LPT patient och anhörig samt ett uppföljningssamtal vid utskrivningen. Så gott som samtliga LPT patienter får vara med om detta. 3. Kunskap om LPT har förmedlats till slutenvårdens personal under fas 1, man går regelbundet på självskyddskurser sedan många år. 4. Det är just samverkan med olika aktörer som vi lagt tyngdpunkten på under fas 2. Länets demensvårdsutvecklare (DVU ovårdnadspersonal som tar hand om demenssjukas anhöriga, ordnar med avlastning, ledsagare, stöd, växelvård m fl insatser) samt anhörigstödjare
2 (första ledets kontakt med anhöriga till sjuka med olika diagnoser, inte bara demenser) har varit med om var sitt utbildningstillfälle, där vi tagit upp möjligheter till skattning av våldsbenägenhet med CMAI (Cohen-Mansfield Agitation Inventory vg se bilaga). Vi har också etablerat en vårdkedja utifrån skattningsresultat. Bakgrund Uppsala läns population är Äldrepsykiatrins uppdrag är att vara en länsövergripande specialistinstans för utredning, diagnostik, behandling och vårdnivåbedömning av äldrepsykiatriska patienter i öppen och sluten vård. Med äldrepsykiatriska patienter avses äldre psykiskt sjuka personer med symtom relaterade till åldrandet, främst affektiva och psykotiska symtom, oftast samtidigt med varierande grad av kognitiv svikt. Anhöriga erbjuds samtidigt stöd i olika former. Äldrepsykiatrin bedriver också rehabilitering som innebär åtgärder mot funktionsnedsättningar till följd av en komplicerad psykiatrisk symtombild i samband med åldrande, ofta i kombination med kognitiv svikt och som inte enbart kan påverkas eller hävas av medicinska behandlingsåtgärder. Dessutom ansvarar verksamhetsområdet för utredning, diagnostik och behandling samt vård nivåbedömning av ett mindre antal dementa patienter med svåra psykiatriska symtom, som BPSD (Beteende och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) vilka kräver ett omhändertagande utöver sedvanlig demensvård. Nära 50% av dessa patienter brukar tas in för vård med hjälp av LPT. Under 2012 togs totalt 31 patienter med BPSD in enligt LPT, de flesta av dessa kom direkt hemifrån och har inte haft några kommunala insatser tidigare. Mellan jan och oktober samma år togs 25 patienter med BPSD in enligt LPT (15 män och 10 kvinnor).totalt genomfördes fem stycken tvångsåtgärder, varav 4 bältesläggningar och en injektion. I verksamhetens uppdrag ingår också konsultation, utbildning och handledning till vårdgrannar. Utbildningsuppdraget omfattar också studerande inom olika vårdyrken samt fortbildning inom de olika professionerna. Verksamheten ligger på Akademiska sjukhuset i Uppsala och håller precis på att läggas ner som ett självständigt verksamhetsområde. Antalet vårdplatser minskas från 15 till 6 fr o m 15/ Den enhet som blir kvar inom det affektiva verksamhetsområdet kommer att bestå av en förstärkt öppenvårsdmottagning och mobila teamet. Vi kommer att få fler personal och kunna ge mera strukturerad hjälp till olika vårdgrannar/särskilda boenden. Planeringen är i full gång. Vi ser behovet av bättre kunskap om BPSD hos olika vårdgrannar så att bemötande av dessa personer blir så optimalt som möjligt. Vi tror att därigenom kan man förhindra en hel del tvångsintagningar. Det är fortsättningsvis personer med Beteende och Psykiska Symtom vid Demens som är vår målgrupp. Intagning enligt LPT blir ett stort trauma för dessa patienter, då de inte förstår situationen och saknar sjukdomsinsikt. Det räcker inte att åstadkomma en så lindrig vårdepisod som möjligt för dessa patienter. Det övergripande målet är ju att förhindra en inläggning över huvudtaget. Därför blev åtgärder i öppenvård föremål för några testcykler enligt nedan. Mål SKL:Att minska behovet av och därmed användandet av tvångsåtgärder. VI: Att komma in tidigare i vårdkedjan och förhindra att det måste till LPT vid intagningen. Att minska 2013 års LPT inskrivningar med 15% jämfört med 2012 för personer med BPSD. SKL: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patient liv för att minska andelen inläggningar med tvång.
3 VI: Delmål 1 100% telefonsamtal från primärvårdsläkare som gäller patienter med BPSD skall besvaras av specialistläkare inom 24 timmar under perioden maj september. Delmål 2 100% av skattningar med CMAI utförda av DVU (Demensvårdsutvecklare) och kommunens sjuksköterskor, vilka utföll enligt särskild mall skall erbjudas handledning. Förändringar som testats Testcykel 1 Öka tillgänglighet till våra läkare för primärvårds läkarna. En särskild lista har använts för dokumentation (v g se bilaga). Testcykel 6 Öka kompetensen och samarbetet med kommunens DVU( demensvårdsutvecklare) och SSK ( sjuksköterskor ). Två möten har genomförts med diskussion samt utbildning i CMAI (blankett, vg se bilaga) Testcyklar som ej är genomförda: Testcykel,2 Öka samverkan med kommunen med SIP:ar (samordnad individuell plan) har initierats, men hann ej testas. Detta berodde på att man endast kunde genomföra sedvanliga vårdplaneringar vid utskrivningen, det gick inte att få dit distriktsläkare bl a. Testcykel 3 Öka vårdgrannars kompetens om BPSD genom utbildning- testningen påbörjades med två utbildningstillfällen, men återkommande insatser utifrån vårdgrannars behov beräknas starta först till våren 2014 pga all turbulens i organisationen, vg se under övriga kommentarer. Resultat SKL:Att minska behovet av och därmed användandet av tvångsåtgärder. Tvångsåtgärder har ökat med 60% 2013 jmf med Det handlar om en ökning från 5 till 8 tvångsåtgärder (bältesläggning och tvångsmedicinering). LPT intagningar av BPSD patienter är oförändrade mellan januari och oktober jmf med Enligt journalgranskning av BPSD patienter inlagda med LPT 2012 och 2013 har vi ej lyckats minska antal LPT januari till oktober. En av orsakerna kan vara bristande kontakter med olika kommunala/privata instanser hos de drabbade familjerna, man vet inte vart man ska vända sig. Den sjuke kan motsätta sig vårdkontakt. Det är först när situationen går över styr som olika instanser får kännedom om fallet. Under 2012 t ex kom majoriteten av LPT intagna BPSD patienter från egna hem var fördelningen hälften var från särskilda boenden respektive egna hem. Under 2013 jan-okt togs totalt 25 patienter med BPSD in enligt LPT (15 män och 10 kvinnor).totalt genomfördes åtta tvångsåtgärder, varav fem bältesläggningar och tre injektioner. SKL: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patient liv för att minska andelen inläggningar med tvång. Testcykel 1 Öka tillgänglighet till våra läkare för primärvårds läkarna. En särskild lista har använts för dokumentation (v g se bilaga). 100% tillgänglighet har uppmäts. Testcykel 6 Öka kompetensen och samarbetet med kommunens DVU( demensvårdsutvecklare) och SSK ( sjuksköterskor ). Två möten har genomförts med diskussion samt utbildning i CMAI (blankett, vg se bilaga)
4 Det blev för kort utvärderingstid, en patient har varit aktuell för handledning under perioden. Samarbetet fortsätter. Diskussion De BPSD patienter som kommer till oss är ofta avancerade i sina beteendestörningar. Det krävs därför tvång initialt för att över huvudtaget kunna ge adekvat vård. Det är därför angeläget att hitta patienterna innan de utvecklar aggressivitet. För att åstadkomma det behövs ett väl fungerande samarbete med olika vårdgrannar. Här satsade vi på information och utbildning till DVU samt anhörigstödjare i första hand. Testcykel 6 borde ha brutits ner till mindre subenheter, t ex 1. Att erbjuda utbildning i BPSD/aggressivitetsskatting samt LPT till 50% av länets DVU, MAS:ar (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) samt hemsjukvårdens sjuksköterskor under % av länets invånare med demensdiagnos (alternativt endast Alzheimers demens) och boende på särskilda boenden har skattats enligt CMAI t o m 31/ Detta arbete måste utvecklas framöver på ett mera strukturerat sätt. Den äldrepsykiatriska enhet som bildas fr o m 1/-14 kommer att med utökad öppenvård ha möjligheter till regelbunden kontakt med länets särskilda boenden samt spårning av hemmaboende personer med risk för utveckling av BPSD. Både individuella interventioner, handledning samt utbildning blir aktuella. Vi tror att vi har en möjlighet att förhindra en del onödiga inläggningar
5 av BPSD patienter på detta sätt. Så här involverade vi patienter och deras närstående Vid LPT intagning för heldygnsvård på avdelningen ges alltid information till både patient och anhörig. Många BPSD patienter förstår dock inte detta. Det blir anhöriga som blir minnesbärare åt patienten. Eftersamtal (efter tillämpning av tvångsåtgärder såsom bältesläggning eller injektion) har erbjudits patienter med skiftande resultat. Det är inte ovanligt att de inte mindes detta en kort tid därpå. Det bedömdes dock viktigt att på det sättet kunna lugna patienten efter ett tvångstrauma. Det uppföljande samtalet vid utskrivningen riktas till anhöriga för att ge dem en helhetsbild av hela vårdförloppet. För närmare detaljer vg se vår särskilda BPSD hemsida där vi har en anhörig och en personaldel. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Projektets huvudinriktning var att förhindra inläggningar enligt LPT från öppenvården. Detta förutsätter en välfungerade vårdkedja med strukturerade kontakter mellan olika aktörer. Trots att äldrepsykiatrin har ett, sedan länge etablerat samarbete med olika vårdgrannar, har detta inte lyckats hittills i år. Totalt sett är det dock frågan om mycket få tvångsåtgärder. Möjligen kan användningen av tvångsåtgärder minska om intagning enligt LPT kan göras direkt till avdelningen utan att patienten transporteras först till akutmottagningen. Adekvat kompetensnivå hos omvårdnadspersonal inklusive MAS:ar ( medicinsk ansvariga sjuksköterskor )och anhörig stödjare är viktig för rätt bedömning av risken för utveckling av BPSD.' Vi har precis börjat med utbildning riktad till DVU och anhörig stödjarna. Det skattningsinstrument ( CMAI ) som vi använder kan bli ett gemensamt dokument för tidig upptäckt av BPSD. Därtill krävs sannolikt återkommande utbildnings- och samskattnings tillfällen. Vid tecken på utveckling av BPSD erbjuds handledning från Äldrepsykiatrin i första hand. Vår målsättning framöver blir att införa rutiner för regelbundna BPSD-ronder på länets särskilda boenden. Vad beträffar personer med demens boende hemma får kontaktnätet omfatta i första hand regelbundna möten med hemsjukvårdens sjuksköterskor och MAS:ar. Övriga kommentarer Ett kraftfullt störningsmoment för genomförande av projektet har varit dels turbulens i gruppens sammansättning med flera avhopp, dels yttre omständigheter såsom stängning av vår BPSD avdelning, och nedläggning av verksamhetsområdet. Fr.o.m. december 2013 kommer äldrepsykiatrin att utgöra en enhet inom affektiva verksamhetsområdet. Enheten kommer också att flytta från Psykiatrins hus till en egen mottagnig på Ulleråker. Slutenvården med sex äldrepsykiatriska platser kommer att finnas kvar i Psykiatrins hus.
6 Bilaga 1 : CMAI
7 Bilaga 2 : Registreringsblanketten
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,
Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Nr 174 från BUP-kliniken i Stockholm. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 178 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Ann-Chatrine
Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping
Projektrapport Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Syfte med deltagandet Teammedlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjuksköterska, Anna Blücher,
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef
En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Elize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa
1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 151 Vuxenpsykiatrin Karlskrona östra Blekinge Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård
Juni 2013 Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård Verksamhetschef Inga Nigam, 018-611 21 84 Bitr verksamhetschef Else-Marie Brunn, 018-611 20 61 Verksamhetsområdets ledningsgrupp finns på
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Utveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn
1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1126 Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn Åsa Brunius (MP) har ställt
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus 28 september 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Trygga och självständiga hemma 2 Samverkan vid utskrivning
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland
Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå
Carina Westerelve Datum 2014-06-09 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inledning I regeringens överenskommelse
Ansökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsättning Ansökan Sida 1 (5) 2016-01-21 av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt Beställarenheten
Margit Farkas BUP Västmanland E-mail: margit.farkas@ltv.se Svenska BUP-kongressen, 2013 BUP-s akutmottagning; länsövergripande uppdrag BUP vårdavdelning (Avdelning 99) 5 vårdplatser + 1 överbeläggningsplats
Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017
Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden
Projektrapport Bättre vård - mindre tvång
Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen
Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus
Markörbaserad Journalgranskning, 2017 Kungälvs sjukhus Allmänt: Markörbaserad journalgranskning är en metod för egenkontroll och ger underlag för utveckling och säkerställande av kvalitet i journalföring.
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Psykiatriska omvårdnadsteam. Nyköping & Katrineholm
Psykiatriska omvårdnadsteam Nyköping & Katrineholm Sörmland Västra och södra länsdelen har 2 team. Utgår från Nyköping och Katrineholm. Arbetar mot 7 kommuner. Består av sjuksköterska och skötare. Projektdirektivets
Uppföljning av HS-avtalet
Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,
Förslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 153 Psykiatriska vårdavdelningen, PÄS, Piteå Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag
Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Sofia 30 år Sofia är 30 år och bor i sin egen lägenhet.
PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom
1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin
Riktlinje Process: 3.4 RGK Specialiserad psykiatrisk vård Område: Självmordsproblematik Giltig fr.o.m: 2018-06-19 Faktaägare: Andrea Christoffersson, chefsöverläkare, vuxenpsykiatrin, Region Kronoberg
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Anslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård start 2018-01-01 respektive 2018-01-02 1 Agenda Uppdraget och arbetsgruppen Lagens innehåll Processteg Olika processer Skillnader
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,
Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta
Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN
Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199
Bättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
*»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG
Uppsala *»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Flambe 2013-12-19 NHO 2013-0207.37 Nämnden för hälsa och omsorg Förslag till avtal mellan nämnden för hälsa och
Stimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Geriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg
Mobila Demensteamet Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Anita Källman, sjuksköterska och vårdprocessledare Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06
Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1149 Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Varför tankestöd? u Osäkerhet. u Skillnad i kvalitet. u Patienten hamnar ur fokus
Tankestöd SIP Varför tankestöd? u Osäkerhet u Skillnad i kvalitet u Patienten hamnar ur fokus Fungerande samverkan Patienten Klippans kommun, SVU-team Sjuksköterska Biståndshandläggare Arbetsterapeut Sjukgymnast
RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 3 Reviderad: 2018-11-19 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-12-10-2019-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från