L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Ljungbackens skola Rapport juni 2014
Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp 3 1.2 Genomförande 3 2. Iakttagelser 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg 4 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete 5 2.4 Stöd till barn och elever 6 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser 6 4. Utvecklingsområden 9 5. Lärande exempel 9 2 (9)
Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till. Ljungbackens skola har verksamhet från förskoleklassen till årskurs 4 samt fritidshem för elever upp till årskurs 3. Skolan har ca.250 elever i två paralleller och leds av en rektor. Personalen är indelad i två arbetslag som leds av var sin arbetslagsledare. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderarna Stefan Karlström, lärare och arbetslagsledare, Upplands-Bro kommun och Annette Enbuske, rektor, Solna stad och utvärderingsledare Johanna Davidson, utredare, Lidingö stad. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den 28-30 april 2014. Under besöket genomfördes samtal med elever, pedagoger, föräldrar, rektor, elevvårdsteam. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom enheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till rektor en vecka före den muntliga återrapporteringen. Rapporten grundar sig på de dokumentstudier, iakttagelser och samtal som utvärderingsgruppen gjort i förberedelser och under besök på skolan. Rapporten omfattar inte händelser eller förhållanden som varit innan eller efter tiden för utvärderingen. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 3 juni 2014. Vid denna deltog hela utvärderingsgruppen, rektor Sigrid Sturegård samt Yvonne Gabrielsson Lundgren, lärare och arbetslagsledare och Louise Ahlberg, lärare och arbetslagsledare från enheten. 3 (9)
2. Iakttagelser 2.1 Normer och värden Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Hög trivsel. Skolans gemensamma värdegrund utgår ifrån värdegrundsorden TRAG: trygghet, respekt, ansvar, glädje. Värdegrunden är väl förankrad och genomsyrar hela skolans verksamhet. Hela skolan arbetar med värdegrunden under gemensamma samlingar en dag i veckan. Elever får lära sig om samhällets gemensamma värderingar och att visa respekt och omsorg för naturen. Skolan har en fadderverksamhet där elever i de yngre åldrarna har en fadder bland eleverna i de äldre åldrarna (årskurs 3 och 4). Skolans ledord är Den lilla skolan med det stora hjärtat. Eleverna involveras i att planera och genomföra aktiviteter för att stärka skolans sammanhållning. Eleverna är delaktiga i skolans trygghetskartläggning för att identifiera riskområden. Skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som följs upp och utvärderas årligen. Olika åtgärder sätts in för att främja och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Personal på skolan har fortbildats i likabehandlingsarbete. Skolan utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt och låter elever vara delaktiga i beslut rörande sin utbildning exempelvis genom elevråd, miljöråd och matråd. Skolan har gemensamma ordningsregler. Genom olika forum så som föräldrafrukost och rektorsfika, samarbetar skolan med elevernas vårdnadshavare som en del av värdegrundsarbetet. Personal, elever och vårdnadshavare upplever skolan som trygg. Elever har genom undervisning fått leva sig in i och förstå andra människors situation i världen. Skolan har en likabehandlingsgrupp som har ansvar att hantera och följa upp enskilda fall av kränkningar och diskriminering. Skolans kurator har coachande samtal med elever i årskurs 4. 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Lärarna arbetar aktivt för att upprätthålla studiero i klassrummet. Skolan har påbörjat ett arbete med pedagogiska planeringar och målpärmar för planering och genomförande av undervisning. Lärarna samplanerar undervisningen i respektive årskurs. 4 (9)
Lärare arbetar bland annat med variation i undervisningen för att skapa nyfikenhet och lust att lära. Eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Elever upplever att de lär sig mycket på skolan men behöver ibland mer utmaningar. Matematikundervisningen är framförallt läroboksstyrd men innehåller även problemlösning och matematikspel. Lärarna genomgår matematiklyftet som kompetensutveckling. Eleverna arbetar framförallt enskilt under lektionstid. Elever får möjlighet till ämnesfördjupning genom utmanarmatte. Skolan har satsat på att utöka tillgången till tekniska verktyg i undervisningen. Samtliga klassrum är utrustade med projektorer. En klassrumsuppsättning datorer finns samt en klassuppsättning surfplattor. Undervisning med hjälp av IKT (informations-och kommunikationsteknologi) är beroende av lärarens intresse och kunskap. Elever anger att tekniska hjälpmedel främst används för att titta på film, ibland för att göra mattespel och svenskasspel. Skolan har en hög andel behöriga lärare. Fritidshemspersonal följer eleverna under skoldagen och fritidstid. Skolan erbjuder eleverna undervisning i mindre grupper genom ett tregruppssystem. I förskoleklassen genomförs undervisning liknande den som genomförs i årskurs 1. Vårdnadshavare bjuds in till olika forum för samverkan. Ett elevhälsoteam följer upp och utformar åtgärder för elever som behöver extra stöd för att nå kunskapskriterierna. Skolans lärare och elevhälsoteamet följer fasta rutiner för att uppmärksamma, utreda och följa upp elever i behov av särskilt stöd, exempelvis genom diagnoser. Skolans specialpedagog handleder personal. På fritidhemmet ordnas aktiviteter som eleverna får välja bland. Arbetslagen består av fritidshemspersonal och lärare. Skolans lärare samverkar med lärare från närliggande skola i pedagogiska frågor. Skolan avkodar nationella prov och samrättar dem. 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Genom en mål- och handlingsplan med utgångspunkt i läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet tydliggörs inriktningen på skolans arbete för att nå målen. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras på olika sätt. Skolan följer rutiner för att rapportera brister till huvudmannen. 5 (9)
2.4 Stöd till barn och elever Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Elever i behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling ges stöd genom olika åtgärder som dokumenteras i en åtgärdsplan. Det finns tydliga rutiner för identifikation och dokumentation av elever som riskerar att inte klara kunskapskraven. Ett elevhälsoteam bestående av rektor, skolkurator, specialpedagog och speciallärare tar ett övergripande ansvar för att planera, följa upp och utveckla arbetet med stödåtgärder. Föräldrar involveras i planeringen av stödåtgärder. Skolans specialpedagog handleder personal, bland annat får resurspersonal hjälp i hur stöd bäst kan ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Specialpedagogen genomgår under tiden för utvärderingen vidareutbildning. En speciallärare på deltid tar emot elever enskilt eller i grupp för att stödja språkutvecklingen. 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genom dokumentstudier, iakttagelser och samtal. I Ljungbackens skola trivs elever och personal. Det finns ett påtagligt positivt förhållningssätt bland personalen vilket avspeglas i såväl elevernas och personalens bemötande mot varandra. Hela skolan involveras i att arbeta med samhällets gemensamma värderingar och skolans gemensamma värdegrund TRAG: trygghet, respekt, ansvar och glädje. Eleverna beskriver att de vet var de ska vända sig om de känner sig otrygga eller hur de ska agera om de ser någon skolkamrat som behöver hjälp. Genom sitt systematiska kvalitetsarbete identifierar skolan utvecklingsområden som hela skolan arbetar med utifrån en mål- och handlingsplan. Rektor är en tydlig pedagogisk ledare i skolans verksamhet. Skolan har nyfikna elever och behöriga lärare, vilket ger goda förutsättningar att hålla en hög kvalitet i undervisningen. Skolan ger vårdnadshavare goda möjligheter till samverkan kring elevernas utveckling och lärande. Genom olika forum som föräldrafrukost och rektorsfika bjuds vårdnadshavare in till dialog bland annat kring hur skolan arbetar med olika ämnen. Innehållet på en föräldrafrukost kan handla om hur skolan arbetar med normer och värden, matematik eller språkutveckling. Genom att ge tydlig information till vårdnadshavare och bjuda in till samverkan bidrar skolan till att hålla goda kontakter mellan skola och hem. Det är däremot otydligt för utvärderingsgruppen hur ofta vårdnadshavare får information kring fritidshemmets verksamhet. Skolans främjande och förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer inarbetade rutiner och följs upp och utvärderas varje år. Arbetet dokumenteras i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärare har 6 (9)
fått möjlighet till kompetensutveckling inom området. Flera års arbete med handledning och strävan efter att alla har ansvar för värdegrundsarbetet har säkerligen bidragit till skolans generellt goda stämning. Under samtal med vårdnadshavare och utifrån resultat från Lidingö stads brukarundersökning framkommer det att vårdnadshavare känner till planen för diskriminering och kränkande behandling. Elever känner även de till planen och är delaktiga i kartläggningen. Utvärderingsgruppen har dock inte fått en lika tydlig bild över möjligheterna för vårdnadshavare och elever att vara delaktiga i utvärdering och uppföljning av planen. Utvärderingsgruppen vill lyfta fram den höga andelen behöriga lärare som skolan har och poängtera att det märks att lärare har goda ämneskunskaper och därtill erfarenhet för att upprätthålla studiero under lektioner. 1 Eleverna erbjuds en variation av undervisningsmetoder och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Ett exempel som kan lyftas fram är NTA-undervisning 2 där eleverna gjordes nyfikna och inspirerades till att ställa frågor om fjärilslarvers utveckling. Vidare kunde utvärderingsgruppen iaktta hur eleverna i SO fick utveckla och arbeta med begreppsförståelse på en relativt hög nivå. Lärare beskrev för utvärderingsgruppen hur undervisningen även anpassas så att elever succesivt får ta mer ansvar, ett exempel är hur eleverna involverades i att bedöma sina egna och kamraters texter i syfte att leda eleverna framåt i sin utveckling. Skolan har nyfikna och vetgiriga elever. Det framgår tydligt under utvärderingen att många elever har en vilja att lära sig mer. Skolan erbjuder ämnesfördjupning genom utmanarmatte för att ge elever som har höga kunskapsnivåer i matematik utmaning i undervisningen. Ämnesfördjupningen ger dock enbart begränsade möjligheter till utveckling och utvärderingsgruppen menar att skolan behöver hitta sätt inom ordinarie undervisning för att utmana de elever som nått långt i sin kunskapsutveckling och behöver utmaningar och inspiration för att nå ännu längre. Under utvärderingen framkom att elever får stoppsidor i läromedlet som används för matematikundervisningen. Ibland kan elever få extrauppgifter men det finns också elever som uttrycker att de måste vänta på sina kamrater innan de får arbeta vidare. Under besöket framgår det också att undervisningen oftast är enskild och att elever inte får diskutera med varandra under lektionstid. Utvärderingsgruppen menar att skolan behöver utveckla mer utmanande uppgifter och individualisera undervisningen på ett sätt så att det leder till kognitiva utmaningar och kunskapsutveckling för samtliga elever. Under utvärderingen framkom att skolan håller på att utveckla arbetet med att samplanera och dela pedagogiska planeringar med varandra. Lärare beskriver hur de har arbetat med att konkretisera förmågor för att göra lärandet mer synligt för eleverna. Ett arbete pågår också med att tydliggöra lärandemål för eleverna i något som rektor och lärare kallar målpärmar. Utvärderingsgruppen observerade att inte alla kommit i gång med målpärmarna samt att pärmarna inte alltid tydligt visar på vilka lärandemål uppgifterna i pärmen motsvarar. Elevernas uppfattning om de vet målen med undervisningen var olika, vilket tyder på att lärarna arbetar olika mycket med området. Ett annat område som lärarna arbetar med i olika omfattning är 1 Utvärderingsgruppen fick aldrig tillfälle att besöka en lektion i engelska. 2 Naturvetenskap och teknik för alla 7 (9)
tekniska hjälpmedel i undervisningen. Elever berättar om hur lärare använder surfplattor eller datorn som verktyg för kunskapssökande, skapande och lärande. Det finns samtidigt elever som berättar att de sällan eller aldrig får använda tekniska hjälpmedel. Utvärderingsgruppen menar att lärarnas samverkan kring planering och genomförande av undervisning behöver utvecklas vidare så att det säkerställs att alla elever på skolan erbjuds likvärdig utbildning och att samtliga elever genom undervisning får använda modern teknik som verktyg för kunskapsökande, kommunikation, skapande och lärande. Även om skolan har många elever som når över förväntad kunskapsnivå för årskursen finns det på skolan också elever som har behov av särskilt stöd för att nå kunskapsmålen. Skolans elevhälsoteam arbetar aktivt och systematiskt för att identifiera och följa upp barns behov av stöd i undervisningen. Specialpedagogen, som för närvarande vidareutbildar sig, är involverad i alla elevers åtgärdsprogram och handleder personal i syfte att utveckla hur stöd till elever ges. Utvärderingsgruppen har observerat att elever som ges stöd av skolans speciallärare erbjuds det både enskilt och i grupp. Specialläraren har sitt undervisningsrum avskilt från övriga klassrum. En utveckling som elevhälsoteamet själva framhåller, och som utvärderingsgruppen vill lyfta som en möjlig väg till ökad integrering, är att göra speciallärare, kurator och specialpedagog mer tillgängliga genom en studio i nära anslutning till övriga klassrum. Ett grundläggande förhållningssätt är att stödet ska präglas av integrering och att stöd till elever också ska ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det framgår av utvärderingen att det finns tydliga rutiner och ambitioner för att ge elever bästa möjliga stöd. Skolans två arbetslag leds av arbetslagsledare, som båda är lärare, och består av personal från fritidsverksamhet och skola. Blandade arbetslag ger möjlighet till samverkan för att skapa en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Vid utvärderingsgruppens besök på skolan framkom att arbetslagsmötena ofta handlar om praktiska frågor och att tid för planering av undervisning och aktiviteter inte alltid räcker till. Skolans personal och rektor beskriver hur i stort sett all tid under det senaste läsåret har gått till fortbildning inom matematiklyftet som syftar till att stärka kvaliteten i matematikundervisningen. Skolans rektor berättar om tankar på att utveckla mötestiden så att den mer riktas in på ett pedagogiskt innehåll och att personalen ska involveras i olika ansvarsområden. Utvärderingsgruppen menar att en sådan utveckling kan leda till bättre möjligheter till samverkan. Vidare menar utvärderingsgruppen att fritidshemmets uppdrag kan få större utrymme genom att fritidshemmet representeras som arbetslagsledare eller i skolans ledningsgrupp. I förskoleklassen iakttog utvärderingsgruppen under sitt besök enbart inlärningssituationer liknande de som genomfördes i årskurs 1. I samtal med lärare framkom att lärarnas samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 kan förbättras. Utan samverkan mellan lärare är risken att samma innehåll genomförs i både förskoleklass och årskurs 1. Utvärderingsgruppen menar att samverkan är viktig för att förskoleklassen ska fungera som en brygga mellan förskola och skola med fokus på metoder som präglas av lek, skapande, kreativitet och nyfikenhet. På fritidshemmet erbjuds elever olika aktiviteter som de får välja mellan. Utvärderingsgruppen har iakttagit att eleverna trivs på fritidshemmet och har roligt. 8 (9)
Fritidhemspersonalen berättar att verksamheten bygger på frivillighet och att aktiviteter planeras utifrån elevernas önskemål. Under utvärderingsgruppens besök var det inte synligt vilka planerade aktiviteter som erbjöds i fritidsverksamheten. Vid samtal reflekterade fritidshemspersonalen över hur aktiviteter ibland planeras utifrån syftet att få både flickor och pojkar att delta. Utvärderingsgruppen kunde dock inte uppfatta att det finns en systematik i planerade aktiviteter med tydligt syfte och mål. Ett stärkt systematiskt kvalitetsarbete av fritidshemmets verksamhet kan göra att det tydligare framgår hur planerade aktiviteter förankras i fritidshemmets uppdrag. Utvärderingsgruppen vill samtidigt påtala att fritidshemspersonalen får ta ett stort ansvar för barnens utveckling och lärande genom att finnas tillgängliga under hela skoldagen. Ibland tar också fritidshemspersonalen ansvar för att vikariera för lärare, vilket kan göra att fokus tas från fritidspersonalens huvuduppgift. 4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Utmaningar i undervisningen för samtliga elever. Fortsatt utveckling av att tillsammans planera undervisningen för att säkerställa likvärdig utbildning för eleverna och för att tydliggöra syfte och mål med undervisningen. Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshemmet. Samverkan mellan lärare i förskoleklassen och årskurs 1. 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Skolans sätt att ge vårdnadshavare möjligheter till samverkan genom föräldrafrukost och rektorsfika. Specialpedagogens handledning av resursstöd. För ytterligare information kontakta: Skolans rektor Sigrid Sturegård, sigrid.sturegard@lidingo.se. 9 (9)