GÖTEBORGS UNIVERSITET Biblioteksnämnden Preliminär ÄRENDELISTA 2007-05-16 Sammanträdesdatum: 2007-05-29 Sammanträdestid: Kl 14-16 Lokal: Ekonomiska biblioteket, seminarierummet (OBS lokal!) 1. Mötets öppnande samt utseende av justeringsperson 2. Föregående sammanträdes protokoll (bifogas) 3. Godkännande av ärendelistan 4. Förslag till budgetframställan för 2008 (Underlagsmaterial bifogas) 5. Uppföljning av UB:s tertialbokslut 1 per 2007-04-30 med kommentar (Underlagsmaterial bifogas) 6. Mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2007-2010 (Underlagsmaterial bifogas) 7. Anmälningar a) Information om det avslutade Alexandriaprojektet (LI) b) Invigning av Campus Linné c) Studietorget i Haga d) Ev. övriga anmälningar 8. Ev. övriga ärenden Ledamöter som är förhindrade att delta i sammanträdet ombedes att snarast kontakta UB:s sekretariat tel 786 17 39; datorpost library@ub.gu.se; fax 16 37 97)
Förslag till BUDGETFRAMSTÄLLAN 2008 För Göteborgs universitetsbibliotek Carl von Linné. Systema naturae. Leiden 1735. Första upplagan. Ex. tillhört Carl Gustaf Tessin. Carl. Göteborgs universitetsbibliotek. Exempel på bibliometri Citat mellan svenska sociologer 1990-2005 Olle Persson, Inforsk, Umeå univ. Göteborgs universitet Biblioteksnämnden 07-06-12 14.30
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 4 2. Förslag till beslut 6 2.1. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet 6 2.2. Kostnader för tillkommande verksamheter 6 2.3. Utvecklingsprojekt finansierat inom befintlig ram (5-5.2) 6 3. Förutsättningar 7 3.1. UB: s finansieringssystem 7 3.2. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet 7 3.2.1. Löne-och prisomräkning 7 3.3. Kostnader för basdelen 7 3.3.1. Kommentar till lokalhyran 7 3.4. Kostnader för nyttjandedelen 8 3.4.1. Andel e-medier 2001 2007 inom UB:s totala mediebudget 8 3.4.2. Prisomräkning på tidskrifter 8 3.4.3. Biblioteksverksamhet för IT-universitetet och Naturvetenskapliga fakulteten via Chalmers bibliotek 9 3.4.4. Biblioteksverksamhet vid Chalmers /Johanneberg för Naturvetenskaplig fakultet. 9 3.4.5. Det nya Pedagogiska biblioteket 9 3.4.6. Campus Linné 9 3.5. Tillkommande verksamheter 10 3.5.1. Bibliometrisk verksamhet 10 3.5.2. E-publicering för universitetet (GUPEA) 10 3.5.3. Det nya Pedagogiska biblioteket Se ovan 3.4.5 11 3.5.4. Campus Linné Se ovan 3.4.6. 11 3.5.5. Biblioteksverksamhet vid Chalmers/Johanneberg. Se ovan 3.4.4. 11 4. Förslag till kostnadsfördelning 11 4.1. Jämförelsematerial från 2007 års budget 12 5. Utveckling av verksamheten inom befintlig ram 13 5.1. Utvecklingsmedel inom UB 13 5.1.1. Verksamhetsutvecklingsprojektet (VUT) 13 5.1.2. IT-support för studenter 13 5.1.3. Användbarhetsutvärdering av webbplats och bibliotekskatalog 13 5.1.4. Publikationsredovisning GUP 13 5.1.5. Open access 14 5.1.6. Utveckla den digitala samlingen skanning, backfiles och gallring 14 5.1.7. Fortsatt satsning på bibliotekspedagogik 14 5.1.8. Projektutbildning/projektkontor 15 5.1.9. Service för läshandikappade 16 5.1.10. GÄRDA ett nytt system för att kanalisera användarsynpunkter 16 5.1.11. GU-kortsprojektet 16 5.1.12. Kompetensinventering 16 5.1.13. Förstudie kring RFID-etiketter för stöldskydd och registrering av UB:s böcker 16 5.2. Ombyggnadsprojekt 17 -- 2 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
Bilaga 1 Hur har fördelningsnycklarna för universitetsbiblioteket beräknats hittills? 18 Bilaga 2. Biblioteksservice för IT-universitetet på Lindholmen 19 Bilaga 3 Kostnader för Chalmers bibliotek fördelas mellan Chalmers och Naturvetenskaplig fakultet. 19 Bilaga 4. Fördelning av UB: s budgetram för 2007 20 -- 3 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
1. Inledning I biblioteksnämndens föreskrifter ingår att årligen lägga förslag till styrelsen om budget för UB. Inom GU har diskuterats om UB skall lämna in en budgetframställan och särskilt mot bakgrund att Rektor för första gången haft en uppdragsdialog med UB. Vid nämndens sammanträde i mars beslöts emellertid att UB även inför 2008 lämnar förslag till budgetframställan till nämnden för beslut den 29 maj. Den 15 oktober beräknas GU: s styrelse fatta beslut om anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar för 2008. I denna budgetframställan finns två stora förändringar: UB har de senaste åren pekat på den inflexibilitet som finns inom nuvarande finansieringssystem och därför initierat en finansieringsutredning. Vid rektorsdialogen behandlades frågan och i vår kommer troligen en översyn att göras. För UB är det viktigt att UB: s ledning tillsammans kan använda de medel som ställs till förfogande på ett effektivt sätt. Biblioteksverksamheten inom Campus Linné och Haga kommer att finnas inom UB-familjen. Samhällsvetenskaplig fakultet och UB har under 2006-2007 gemensamt arbetat fram beslutsunderlag. Biblioteket vid Linnéområdet beräknas öppna redan i höst. Kostnaderna för de nya biblioteken belastar i huvudsak nyttjandedelen för Samhällsvetenskaplig fakultet. Dessa kostnader har tidigare funnits inom Samhällsvetenskapliga fakulteten. Naturvetenskaplig fakultets bibliotekskostnader vid Chalmers/Johanneberg ingår från 2008 i UB: s budget efter förslag från fakulteten. Detta kommer att belasta Naturvetenskapliga fakultetens nyttjandedel. Bägge dessa kostnader ökar UB: s omslutning, men det är viktigt att betona att de redan funnits inom GU och alltså INTE är någon ökad kostnad för biblioteksverksamhet. Förhoppningen är att vi med detta kan rationalisera, effektivisera och också höja kvalitén i informationsförsörjningen. Genom att alla institutionsbibliotek inom Samhällsvetenskaplig fakultet från 2008 inordnas i UB:s organisation kan UB t.ex. avveckla bibliotekssystemet IDA. Samordningen av Chalmers och GU:s biblioteksresurser på Lindholmen ger en mera kostnadseffektiv biblioteksservice i förhållande till att GU skulle bygga upp ett eget bibliotek där. Den verksamhetsutveckling som UB arbetat med under året har resulterat i en organisationsförändring en organisation för lärande resultat och uppföljning. Parallellt har också benchmarkingprojektet med Århus Statsbibliotek resulterat i förbättringar främst inom utvecklingsområdet. Bland annat har en strategisk ledningsgrupp skapats, som har utrymme att initiera utveckling och projekt. Benchmarkingprojektet räknar vi med att utvidga med universitetsbiblioteken i Oslo och Köpenhamn med början hösten 2007 UB, liksom övriga delar av GU, står inför stora grupper av pensionsavgångar de närmaste åren. Fram till år 2010 går 44 (23 % av personalstyrkan) personer i pension inom UB. UB har nyligen tillsatt en grupp för kompetensinventering bland hela personalen. Till detta har UB avsatt medel ur sin utvecklingspost. Bibliometriska utvärderingsmetoder är ett annat område där universitetets ledning har visat stort intresse och nämnden uttryckt sitt stöd för att UB skall kunna vara en resurs inom GU för bibliometriska utvärderingar. UB har under året ytterligare ökat personalens kompetens i bibliometriska mätmetoder. Nyligen deltog 9 personer varav en från Utbildningsvetenskapliga fakulteten i en grundläggande kurs. I höst skall ytterligare utbildning ske med fokus på deltagande från fakulteterna. Inom ramen för UB: s kompetensväxlingsplan tror vi att andra kategorier av anställningar än bibliotekarier kommer att behöva rekryteras. Däribland kan nämnas assistenter, personer med kunskaper -- 4 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
inom digitalisering av samlingar och it-utvecklare i vid mening. Möjligen kan jämställdheten öka med rekryteringar inom andra kompetensområden än de traditionella. Göteborgs universitetsbibliotek har genom åren visat sig ha en stor utvecklingspotential. Den nya teknikutvecklingen har skett parallellt med en varsam hantering av vårt kulturarv. Under 2008 vill vi fortsätta och även intensifiera vårt fokus på utbyggnaden av de digitala samlingarna vilket kan innebära såväl digitalisering av egna samlingar som vidare förvärv och kompletteringar av våra egna elektroniska tidskriftssamlingar. Ett s.k. RARA-projekt har igångsatts där ett stort antal av personalen ges möjlighet att lära sig tekniken bakom och handläggningen av digitalisering av en bok. Ny utrustning för ändamålet är inköpt. Även detta projekt finansieras inom ramen för utvecklingsmedlen. GUP/GUPEA är även kommande år i fokus. UB tilldelades 900 tkr ur rektors strategiska medel för fortsatt utveckling och drift av GUPEA. Dessa medel finns dessvärre inte 2008. Vi anser att 600 tkr fortsättninsvis skall ingå som ordinarie drift av GUPEA. Agneta Olsson Överbibliotekarie -- 5 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
2. Förslag till beslut Biblioteksnämnden föreslår att universitetets styrelse beslutar följande: Biblioteksanslag om 158 736 tkr som är tillräckligt för nuvarande verksamhet (2.1) Tillkommande anslag om 1 832 tkr med anledning av fortsatt drift och utveckling av GUPEA, ökat öppethållande vid Pedagogiska biblioteket och satsning på bibliometri (2.2) Biblioteksnämnden stöder UB:s interna utvecklingsarbete liksom de utvecklingsprojekt utanför denna budgetframställan som redovisas under (5.1) 2.1. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet o Kostnader för generella löne- och prisomräkningar 901 tkr (3.3.1) o Ökningen av kostnaderna för utländska vetenskapliga tidskrifter och databaser fortsätter och beräknas under 2008 stiga med 7 % på 21 274 tkr = 1 489 tkr (3.5.2) o Vid fördelning av medel i höst föreslås fortsatt justering av medel, så att en utvecklingspost tillförs basdelen för överbibliotekarien att besluta om. (5.1) 2.2. Kostnader för tillkommande verksamheter o Fortsatt drift och utveckling av GUPEA (600 tkr) (3.5.2) o Ökat öppethållande för Pedagogiska biblioteket (182 tkr) (3.4.5) o Bibliometrisk verksamhet (1 050 tkr) (3.5.1) o Verksamheter överförda till UB:s budget Bibliotekskostnader för Chalmers bibliotek/johanneberg XXX(3.4.4) Bibliotekskostnader Campus Linné (3 442 tkr) (3.4.6) 2.3. Utvecklingsprojekt finansierat inom befintlig ram (5-5.2) Verksamhetsutvecklingsprojekt o Verksamhetsutveckling (VUT) (5.1.1) o IT-studentsupport för studenter (5.1.2) o Användbarhetsutvärdering av webbplats och bibliotekskatalog (5.1.3) o Publikationsredovisning - GUP (5.1.4) o Open Access (5.1.5) o Utveckla den digitala samlingen skanning, backfiles och gallring (5.1.6) o Satsning på bibliotekspedagogik (5.1.7) o Projektutbildning/projektkontor (5.1.8) o Service för läshandikappade (5.1.9) o GÄRDA (5.1.10) o GU-kortsprojektet (5.1.11) o Kompetensinventering (5.1.12) o RFID (5.1.13)) o Ombyggnadsprojekt (5.2) -- 6 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
3. Förutsättningar Vid rektors och universitetsledningens dialog med UB framkom att en översyn av hur UB på effektivaste sätt använder sin tilldelning kommer att ske under 2007-2008. I avvaktan på översynen skrivs denna budgetframställan som tidigare år. Framställan skrivs i maj 2007 när en rad olika komponenter ännu inte är fastställda. UB har ännu inte fått exakt procentsats på löne- och prisomräkning utan den givna siffran på 1 % är en prognos. Det samma gäller prisökningen på elektroniska tidskrifter. De senaste åren har ökningen fluktuerat mellan 7 och 8 %. Vi räknar i år med en ökning på 7 %. Biblioteksnämnden räknar med att så snart dessa obekanta faktorer klargjorts justera utfallet i särskild skrivelse till styrelsen. Biblioteksnämnden räknar också med att tilldelningen säkras mot valutaförändringar på samma sätt som skett tidigare år. 3.1. UB: s finansieringssystem UB: s finansieringsmodell med en basdel och en nyttjandedel fastställdes av universitetsstyrelsen 1996. Fr.o.m. 2007 genomfördes en liten förändring vad gäller lokalkostnaderna. Basdelen innefattar en tredjedel av kostnaderna för lokaler och SUNET/GUNET samt hela kostnaden för investeringar och fakultetsövergripande funktioner. Den finansieras av nämnderna i relation till deras kostnadsomslutning. Nyttjandedelen finansieras av de eller den fakultet som betjänas av resp. bibliotek. Se vidare bilaga 1. 3.2. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet Under denna rubrik anger biblioteksnämnden hur kostnadslägena för olika verksamheter väntas förändras mellan 2007 och 2008. 3.2.1. Löne-och prisomräkning Enlig uppgift från universitetets ekonomiavdelning i april skall UB räkna med en löne- och prisomräkning om 1 % för 2008. 3.3. Kostnader för basdelen Kostnaden för basdelen har beräknats till 43 940 tkr Häri ingår: 1/3 av lokalkostnaderna inkl lokalvård (13 437 tkr) 1/3 av SUNET/GUNET (459 tkr) Fakultetsövergripande verksamhet (8 640 tkr) Löne-och prisomräkning (297 tkr) Övrigt (ÖB, Kansli, IT, Digitala biblioteket, investeringskostnader, ökad bemanning) (21 107 tkr) 3.3.1. Kommentar till lokalhyran Fastighetsavdelningen har angivit lokalkostnaderna för UB. Lokalkostnaderna ökar beroende på ombyggnad av Centralbiblioteket, planerat nytt ämbetsarkiv vid UB samt ny ventilation på Ekonomiska -- 7 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
biblioteket. Till detta kommer det nya Studietorget vid Campus Linné inom Samhällsvetenskaplig fakultet. 3.4. Kostnader för nyttjandedelen Kostnaderna för nyttjandedelen är vad respektive bibliotek kostar, inkl 2/3 av lokalkostnaderna och 2/3 SUNET/GUNET. Ökningen av Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteternas del av nyttjandedelen beror på att UB tagit över kostnader för Campus Linné och Chalmers bibliotek/johanneberg (Se: 3.4.4) År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År 2001 3.4.1. Andel e-medier 2001 2007 inom UB:s totala mediebudget % E-medier av totalt medieanslag Tabellen intill visar e-mediernas stora genomslag sedan 2001. Andelen e-medier av UB:s totala har gått från 23% till 72% 2007. På grund av ökningarna av priset på tidskriftsprenumerationer har UB fått en särskild kompensation för detta. På så sätt har stora delar av UB:s medieförvärv utanför tidskriftsprenumerationerna någorlunda kunnat bevaras. 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 3.4.2. Prisomräkning på tidskrifter Under 2006 omförhandlades ett stort antal av de nationella avtalen med tidskriftsleverantörerna. I nedanstående översikt kan resultatet utläsas och tabellen visar också exempel på hur mycket några av våra avtal kostar. Den första prisprognosen för nästkommande års tidskriftsprenumerationer är den som brukar publiceras i Library Journal i april varje år. (http://www.libraryjournal.com) I årets artikel förväntas en prisökning på mellan 7 och 9 procent för 2008. (Prognoserna varierar för olika ämnesområden och utgivarländer.) Artiklarna innehåller också en historisk prisjämförelse som visar att tidigare prisprognoser har stämt någorlunda. Inga stora valutaeffekter förväntas. Prognos för prisökning av våra fem dyraste e-tidskriftsavtal inför 2008: -- 8 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
- Elsevier ScienceDirect - 5,0% (2007 EUR 629.414, 2008 EUR 660.885) - Blackwell Synergy - ca 6%, osäkert pga nytt avtal (prisökning 2006-2007 8,4%. Blackwell går under 2007 samman med Wiley) - SpringerLINK - 3,3% (2007 EUR 143 126, 2008 EUR 148 226) - Wiley InterScience - 6,3% (2007 USD 140 037, 2008 USD 148 869) - Nature + Nature Academics - 5,0% (2007 EUR 66 282, 2008 EUR 69 596) På grundval av ovanstående är UB: s bedömning att prisökningen blir 7 %. 3.4.3. Biblioteksverksamhet för IT-universitetet och Naturvetenskapliga fakulteten via Chalmers bibliotek Chalmers bibliotek vid Lindholmen handhar biblioteksverksamheten vid IT-universitetet. Lindholmens bibliotek ger idag biblioteksservice till GU: s del av IT-universitetet. Genom ett avtal mellan UB och Chalmers bibliotek köper UB biblioteksverksamhet för GU: s del av ITuniversitetet. Underlaget för kostnaden är baserat på helårsstudenter och anställda vid IT-universitetet inom GU. Prognos tillsänds UB under april och kan enligt avtalet justeras under november om det skett några förändringar mot prognosen. Bilaga 2 visar på hur kostnaderna inom Lindholmens bibliotek fördelas mellan Chalmers och ITuniversitetet. 3.4.4. Biblioteksverksamhet vid Chalmers /Johanneberg för Naturvetenskaplig fakultet. Naturvetenskaplig fakultet köper bibliotekstjänster från Chalmers bibliotek/johanneberg. Under 2007 finns ett avtal mellan UB och Chalmers bibliotek baserat på samma principer som avtalet mellan UB och Chalmers/Lindholmen. Naturvetenskaplig fakultet har uttryckt sin önskan att Nat.fak:s bibliotekskostnader medräknas i UB: s budgetframställan och kommer då enbart att belasta nyttjandedelen för Naturvetenskaplig fakultet. I avtalet framgår tydligt att kostnaderna för Chalmers bibliotek enbart uppräknas med den löne-och prisomräkning som anges i budgetpropositionen. Underlaget skall omräknas årligen. 14,3 % av Chalmers biblioteks kostnader belastar Naturvetenskaplig fakultet 2007. För 2008 baserat på 2006 års siffror beräknas kostnaderna bli XXXX tkr Bilaga 3 visar på hur kostnaderna för Chalmers bibliotek fördelas mellan Chalmers och Naturvetenskaplig fakultet. 3.4.5. Det nya Pedagogiska biblioteket Från mars 2007 och till årets slut finansierar UFN ytterligare öppethållande vid Pedagogiska biblioteket vardagar fram till 18.30. Verksamheten skall utvecklas. Studenterna har varit mycket pådrivande i frågan och fram tills idag kan vi konstatera att besöksantalet är stort vid de aktuella tiderna och har välkomnats av både studenter och lärare/forskare. Kostnad att belasta nyttjandelen för öppethållande fram till 18.30 beräknas till 182 tkr. 3.4.6. Campus Linné Hösten 2007 kommer ett studietorg vid Campus Linné att öppnas och drivas av Göteborgs universitetsbibliotek. Det ska tillgodose biblioteksbehovet för de institutioner inom Samhällsvetenskapliga fakulteten som finns i området såsom School of Global Studies, JMG, Psykologen. Ibero-amerikanska institutet med sin boksamling kommer också att inrymmas i biblioteket. -- 9 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
Samtal förs med Samhällsvetenskapliga fakulteten om att ersätta den nuvarande biblioteksverksamheten i Haga med ett studietorg som drivs av Göteborgs universitetsbibliotek. Beräknad start för ett Campus Haga är halvårsskiftet 2008. Beräknad kostnad för UB vid Campus Linné med öppettider 8.30-20 under terminstid blir 3 442 tkr fördelat 1 114 tkr på basdelen och 2 328 tkr på nyttjandedelen. 3.5. Tillkommande verksamheter 3.5.1. Bibliometrisk verksamhet Bibliometrisk analys har blivit ett allt mera aktuellt utvärderingsinstrument för forskningsfinansiärer, universitet, fakulteter och institutioner. Biblioteksnämnden har i maj 2007 till Rektor ingett en skrivelse som framhåller behovet av att arbetet med universitetets bibliometriska analys skulle samordnas och utökas. Särskilt betonades vikten av att de analyser som genomförs vid universitetet skall ha hög kvalitet och genomföras med en kritisk kunskap om bibliometriska metoder. Inom universitetet är det framför allt universitetsbiblioteket som har en mångårig erfarenhet av bibliometrisk verksamhet. UB har också några databaser som kan användas för bibliometriska analyser. Sedan 2006 har man inom UB gjort flera personalutbildningsinsatser för att ytterligare förstärka kompetensen inom det bibliometriska området. Kompetensen inom området har breddats genom att ytterligare 8 personer inom UB specialutbildas i bibliometriska analysverktyg. Ytterligare en bibliometriutbildning under hösten 2007 kommer att erbjudas fakulteterna. Hittills har framför allt UB bekostat databaser och utbildningsinsatser men en större satsning mot hela universitetet fordrar universitetets delaktighet samt permanens och utbyggda resurser för datbaser och personal enligt nedanstående: Sammanlagt skulle det i det första skedet för databaser behövas: SCOPUS 600 tkr/år 50% Bibliometriker 300 tkr/år 25% Vetenskaplig referensperson 150 tkr/år SUMMA: 1 050 tkr 3.5.2. E-publicering för universitetet (GUPEA) Göteborgs universitets publikationer e-publicering och e-arkiv används sedan september 2006 för obligatorisk e-spikning av doktorsavhandlingar (e-publicering av ramberättelsen) vid Sahlgrenska akademin. Under 2007 är arbetet inriktat på att implementera detta för ytterligare fakulteter. Det är även åtskilliga institutioner som tagit GUPEA i bruk för e-publicering av bland annat forskningsrapporter och studentuppsatser, och ett projekt för e-publicering av Acta-serier har initierats. Skriftserien Arbete och Hälsa, vars utgivning har övertagits av Arbets- och miljömedicin vid Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa efter Arbetslivsinsitutets nedläggning, görs tillgänglig i e-version i GUPEA. Den plattform för e-publicering som Handelshögskolan tidigare drev separat har avvecklats och ingår nu i GUPEA. UB deltar vidare i ett nationellt projekt för att utvärdera möjligheten till digital arkivering av forskningsdata. För både GUP och GUPEA gäller att systemen ska fortsätta att utvecklas under 2008 med förhoppningen att de ska bli väl integrerade delar i GU:s infrastruktur för forskningsstöd och publicering. Både nationellt och internationellt finns utvecklingsmöjligheter för att synliggöra GU:s forskning bättre. Vetenskapsrådet har aviserat att man kommer att kontraktfästa villkoret -- 10 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
att publikationer ska göras fritt tillgängliga i lokala öppna arkiv, och att kvalitetssäkra våra tjänster så att de uppfyller dessa krav är mycket viktigt. Vi vill också förbereda för digitala pliktleveranser av elektroniskt utgivet material till Kungliga biblioteket. Inom GU är det önskvärt att systemen integreras i större utsträckning t ex genom förbättrade möjligheter att återvinna information till institutionernas webbsidor. Inloggning via Medarbetarportal och Studentportal är angeläget. Behoven av support och marknadsföring av tjänsterna är fortsatt stora. För att ha systemet i löpande drift och med utveckling, bedömer vi att kostnaden är 600 tkr årligen- en anställning för GU-support (400 tkr), för drift av GUPEA-servrar och utvecklingsarbete i DSpace-miljön (200 tkr). 3.5.3. Det nya Pedagogiska biblioteket Se ovan 3.4.5 3.5.4. Campus Linné Se ovan 3.4.6. 3.5.5. Biblioteksverksamhet vid Chalmers/Johanneberg. Se ovan 3.4.4. 4. Förslag till kostnadsfördelning Biblioteksnämnden har att föreslå en budgetram med en fördelning mellan fakulteterna när det gäller nyttjandedelen och ram för basdelen i enlighet med de principer universitetsstyrelsen fastställt. Budgetram UB 2008 Belopp i tkr HFN SFN UFN HHFN SA NFN KFN ITN SUMMA Basdel Basdel 2007 exkl. lokaler, SUNET/GUNET 21 150 och investeringar Förändrad bemanning KTB 700 Investeringskostn. 2007 7 897 Löne- och prisomräkn. 1% 297 1/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 13 437 1/3 av SUNET/GUNET-kostn. 459 Drift av GUPEA 600 Bibliometri 1 050 S:a basdel 0 0 0 0 0 0 0 0 45 590 Nyttjandedel Nyttjandedel 2007 exkl. lokaler och 19 995 10 691 5 240 14 056 21 329 10 352 0 81 663 SUNET/GUNET Prisomräkn. utländska tidskrifter 7% 151 166 42 159 656 315 1 489 Löne- och prisomräkn. 1% exkl. utländska tidskrifter 178 83 46 118 120 58 604 2/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 8 132 5 988 2 133 5 245 3 306 1 722 365 26 890 2/3 av SUNET/GUNET-kostn. 250 138 75 186 184 83 915 IT-universitetet (exkl. lokalkostn.) 907 907 Ökat öppethållande Nya Pedagogen 182 182 Campus Johanneberg 0 Campus Linné (exkl. hyra och lokalvård) 2 328 2 328 S:a nyttjandedel 28 705 19 394 7 719 19 764 25 595 12 530 0 1 272 114 978 S:a Totalt 160 568 -- 11 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
4.1. Jämförelsematerial från 2007 års budget Den av styrelsen fastställda budgetramen 2007 för UB inkluderande fakultetsnämndernas bidrag. BUDGETRAM UB 2007 Belopp i tkr HFN SFN UFN HHFN SA NFN KFN ITN SUMMA Basdel Basdel 2006 exkl. lokaler, 2 702 2 764 1 801 2 031 6 324 3 560 1 256 503 20 941 SUNET/GUNET och investeringar. Investeringskostnader 2006 1 009 1 032 672 758 2 361 1 329 469 188 7 819 Löne- och prisomräkning 1% 37 38 25 28 87 49 17 7 287 1/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 1 665 1 704 1 110 1 252 3 898 2 194 774 310 12 906 1/3 SUNET/GUNET-kostn. 59 60 39 44 137 77 27 11 454 S:a basdel 5 471 5 598 3 647 4 113 12 807 7 209 2 544 1 018 42 407 Nyttjandedel Ingångsvärde 2006 (exkl. IT-universitetet) 19 685 10 475 4 774 13 810 20 680 10 039 0 79 463 Prisomräkning utländska tidskrifter 6% 122 134 34 129 531 255 1 204 Löne- och prisomräkning 1% på 177 82 42 117 118 58 594 nyttjandedel exkl. utländska tidskrifter 2/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 8 100 5 098 2 329 4 823 3 335 1 754 367 25 807 2/3 av SUNET/GUNET-kostn. 249 132 63 186 193 85 906 Ökat öppethållande Nya Pedagogen 390 390 IT-universitetet (exkl. lokalkostn.) 922 922 S:a nyttjandedel 28 332 15 921 7 632 19 063 24 858 12 192 0 1 289 109 286 S:a Totalt 33 803 21 519 11 279 23 176 37 665 19 401 2 544 2 307 151 693 Fakultetsnämndernas bidrag 2007 till UB: s olika verksamheter och bibliotek - Se bilaga 4 -- 12 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
5. Utveckling av verksamheten inom befintlig ram I GU: s strategiska plan beskrivs två viktiga delområden som UB skall satsa på. Det ena är digitaliseringen av samlingar och det andra är att UB skall underlätta användningen av biblioteket både fysiskt och digitalt. 5.1. Utvecklingsmedel inom UB 2007 finns en utvecklingspost inom UB till överbibliotekariens förfogande. En rad projekt har satts igång Inför 2008 beräknas denna utvecklingsverksamhet fortsätta. 5.1.1. Verksamhetsutvecklingsprojektet (VUT) Verksamhets- och ledarutvecklingen inom UB sker med stöd från universitetets personalutvecklingsenhet. Arbetet har hittills varit riktat mot cheferna inom UB. Omvärldsanalyser, framtidsfaktorer och värdegrunder har diskuterats och ledningen är idag enig om vad detta innebär. Fortsättningen under innevarande år och framöver är att engagera hela personalen på olika nivåer i en förbättringsprocess med användaren i fokus. UB: s chefer har också under året tillsammans genomgått en rad utbildningar för att stärka chefsrollen och för att alla skall ha samma bas i sitt chefskap. Detta har skett både med anledning av VUT-arbetet men också med anledning av resultatet från Arbetsmiljöbarometern. Efter Arbetsmiljöbarometern. Under 2008 räknar vi med att all personal skall kunna erbjudas utbildning i bl.a. medarbetarsamtal, konflikthantering, medarbetarskap och kost och motion. 5.1.2. IT-support för studenter Erfarenheten har visat att många studenter som besöker någon av UB-biblioteken har problem med att utnyttja de datorer och de program som UB och GU erbjuder. Under hösten 2007 kommer UB att starta en försöksverksamhet med IT-support för studenter. Vissa tider kommer det då vid flera UB-enheter att finnas erfarna studenter som hjälper mindre erfarna medstudenter med deras IT-problem. Försöksverksamheten kommer att utvärderas under 2008. 5.1.3. Användbarhetsutvärdering av webbplats och bibliotekskatalog Under åren 2004-2006 har användarundersökningar genomförts vid samtliga biblioteksenheter inom UB. I en sammanställning av resultaten från undersökningarna har gemensamma problemområden identifierats, bland annat bibliotekets webbplats och bibliotekskatalogen. För att kunna förbättra dessa viktiga ingångar till bibliotekets resurser, måste vi först få mer detaljerad kunskap om vad det är våra användare uppfattar som problematiskt. Ett forskarteam från Chalmers kommer därför att anlitas för att under hösten utföra en användbarhetsutvärdering. I forskarteamets uppdrag ingår också att utbilda en grupp bibliotekarier inom UB, för att vi ska få den kompetens vi behöver för att i framtiden själva utföra enklare användbarhetstester i samband med utveckling av nya tjänster. 5.1.4. Publikationsredovisning GUP GUP-databasen används som underlag för den återrapportering av universitets publicering för åren 2004-2007 som kommer att ingå i årsredovisningen för 2007. Rektor beslutade i januari 2007 om obligatorisk registrering av publikationer i GUP. Under 2007 pågår därför på universitetets fakulteter ett febrilt arbete med retrospektiv registrering av forskningsarbeten publicerade från år 2004 och framåt. Eftersom systemet är nytt och de som arbetar med registreringen är ovana, avsätter UB under hösten 2007 extra personalresurser för stöd vid inläggning och för registervård. (I framtiden är det meningen att registreringen ska ske löpande, i anslutning till publiceringen, så att dessa extra insatser inte ska vara nödvändiga.) En ny version av systemet, som utvecklats i samarbete med Chalmers bibliotek, lanserades i mars. Fortsatt utveckling av bland annat administrativt gränssnitt och statistikfunktioner kommer att ske. Data från GUP-databasen kommer att bli ett mycket viktigt komplement och korrektiv i -- 13 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
bibliometriska analyser som annars nästan uteslutande replierar på Web of Science. Eftersom publikationstraditionerna är olika mellan fakulteterna är detta nödvändigt. Under 2007 har UB avsatt utvecklingsmedel för test och utvärdering av ett verktyg för elektronisk tidskriftspublicering, Open Journal Systems. OJS har stöd för redaktionella arbetsflöden och används internationellt vid ett stort antal lärosäten. Utvärderingen vid GU sker i samarbete med tidskriftsredaktioner verksamma vid universitetet. Ett samnordiskt projekt för tidskriftspublicering (med bland andra Handelshögskolan i Köpenhamn, Universiteten i Oslo, Helsingfors, Lund och Linköping) startar under 2007 och löper till 2009, och UB avser att delta i detta projekt och samordna utvecklingen med detta nätverk. För 2008 vill UB fortsätta detta utvecklingsarbete och erbjuda Open Journal System som en tjänst för de redaktioner som är baserade vid universitetet. 5.1.5. Open access Med Open Access menas att läsaren har fri tillgänglighet till forskningsresultat på Internet dvs kostnadsfritt kan läsa, citera, ladda ner och skriva ut vetenskapliga artiklar. Biblioteket vill utveckla informationsinsatser och stödfunktioner för forskare som är intresserade av att publicera sin forskning på detta sätt. 5.1.6. Utveckla den digitala samlingen skanning, backfiles och gallring UB har under 2007 skaffat sig förbättrad utrustning för att skanna in och digitalt kunna presentera böcker. Projektet GUBRARA kommer under 2007 och 2008 att skanna in ett antal äldre böcker från flera UB-bibliotek, för att man på nätet och i utställningssammanhang digitalt skall kunna bläddra i dem på ett illusoriskt sätt. Göteborgs universitetsbibliotek deltar också aktivt i Digsve, som är forskningsbibliotekens samarbetsgrupp kring digitaliseringsfrågor och leds av Kungliga biblioteket. den gruppen. Här diskuteras teknik, samordning av digitaliseringen på nationell nivå, strategi- och urvalsprinciper etc UB prenumererar på ett stort antal elektroniska tjänster. Det finns emellertid möjlighet att öka tillgängligheten till äldre samlingar (backfiles) genom att köpa dessa från de stora förlagen. UB vill inför 2008 återigen föreslå fakulteterna att bidra med extra medel för inköp av backfiles. Beroende på innehållet i olika baser kan fakulteterna komma att bidra på olika nivåer. Biblioteksnämnden stöder detta initiativ. Genom att även ha äldre tidskriftssviter digitalt ökar tillgängligheten, forskaren får snabbt fram sitt material och biblioteken kan gallra sitt äldre tryck. Gallring kan synas som ett enkelt sätt att minska lokalytor alternativt använda lokalerna till annat. Det är något UB kommer att se över om en större gallringsplan på nationell nivå genomförs. Även om man får goda digitala samlingar som ersätter det tryckta materialet kan datorkraschar, nätverksproblem eller andra saker hindra tillgången till materialet. En stor fråga är därför hur tillgången på det viktiga tryckta materialet som gallras ut säkras i Sverige. Frågan har utretts inom KB, där Göteborgs universitetsbibliotek varit med i utredningsgruppen. Förslaget om en nationell tidskriftsdepå har sedan varit ute på remiss hos universitets-och högskolebiblioteken. Göteborgs UB är mycket positiv till förslaget och hoppas att Riksbibliotekarien fattar beslut under året. 5.1.7. Fortsatt satsning på bibliotekspedagogik Under ledning av den pedagogiska utvecklaren arbetar UB med att utveckla den undervisning i informationskompetens som UB bedriver. Det övergripande målet för detta arbete är att skapa undervisning som gynnar studenters/doktoranders lärande, så att de har nytta av den kunskap som UB:s undervisande bibliotekarier erbjuder (såväl under sin utbildning som i sin framtida yrkesgärning). Tre delmål är vägledande för det pedagogiska utvecklingsarbetet: ökad integrering av UB:s undervisning och den undervisning som fakulteterna bedriver, ökad (pedagogisk) progression i den undervisning som UB -- 14 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
erbjuder studenter/doktorander samt ökad medvetenhet om olika undervisningsformers betydelse för lärandet. Det första delmålet (ökad integrering) utgör ett led i UB:s arbete med Bolognaanpassningen medan det andra (ökad progression) är en förutsättning för en dokumenterad och pedagogiskt utvärderad undervisningsverksamhet. Det tredje målet (ökad medvetenhet om undervisningsformer) syftar till en kompetenshöjning vad gäller den pedagogiska/didaktiska kunskapen hos UB:s undervisande personal. För 2008 är det av största vikt att UB:s arbete med integration fortsätter, så att UB:s samarbete inom Bolognaöverenskommelsen omfattar så många institutioner som möjligt. Dessutom är det viktigt att fullfölja arbetet med att skriftligen dokumentera UB: s undervisning och utveckla de undervisande bibliotekariernas förmåga till pedagogiskt utvärderingsarbete. Planerade, kompetenshöjande insatser, i form av fortsatt seminarieverksamhet och föreläsningar, är också väsentliga, liksom arbete i projektform där UB ingår i olika konstellationer av nationella nätverk inom biblioteks-/informationsvetenskap och pedagogik. 5.1.8. Projektutbildning/projektkontor Biblioteket satsar under 2007-2008 på ett flertal utvecklingsprojekt. För att öka kunskapen och för att få en enhetlig struktur på dessa projekt, kommer all berörd personal att erbjudas projektutbildning under ledning av kompetenta lärare från GU. UB kommer också att bygga upp en egen kompetens och samordningsmöjlighet av alla utvecklingsprojekt i ett projektkontor. -- 15 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
5.1.9. Service för läshandikappade Studentavdelningen beviljades för 2007 1 miljon kronor för att köpa tjänster från UB för Läshandikappade studenter genom rektors strategiska medel. Projektet kom igång sent på året varför de beräknade medlen troligen inte kommer att förbrukas under 2007. Denna verksamhet är av stor vikt ur många aspekter men särskilt för GU som ett universitet som ger alla studenter samma möjlighet är detta ett tydligt bevis. UB kommer att utvärdera och beräkna vad en dylik reguljär verksamhet skulle kosta de kommande åren. En förutsättning för projektet är att UB kan överföra överblivna beviljade medel till 2008. Överföringen av delar av studentavdelningens arbetsuppgifter till UB innebär att studenten sparar mycket tid genom att få all service på ett ställe. Biblioteksverksamhetens resursstärkning ger möjlighet att marknadsföra tjänsterna och nå det stora mörkertalet av dyslektiker och på så sätt ge likvärdig service till alla studenter inom Göteborgs Universitet. 5.1.10. GÄRDA ett nytt system för att kanalisera användarsynpunkter Genom GU:s kvalitetsråd har pengar ställts till förfogande för att UB skulle utveckla ett system för att göra det lättare för bibliotekets studenter och andra användare att kommunicera sina synpunkter och sedan kunna följa upp sitt ärende. Systemet som nu är klart för att införas vid UB från hösten 2007 kommer också att kunna erbjudas övriga delar av GU med behov av ett enkelt ärendehanteringssystem för studentsynpunkter. 5.1.11. GU-kortsprojektet UB:s personal deltar i det gemensamma projektet för att få fram ett GU-kort. UB-personal utfärdar årligen över 11 000 nya lånekort och i många fall är UB den första fysiska mötesplatsen inom GU för en ny student. UB-användarnas kopiering och datorutskrifter är en mycket tung verksamhet för GU:s personal och det förekommer fortfarande mycket betalningar över disk. Kan man med ett GUgemensamt kort minska hanteringen av denna verksamhet, är mycket vunnet, också för UB. UB hoppas att man under 2008 kan börja att byta till utskriftssystem för GU-kortet, men eftersom det bara inom UB handlar om ett 40-tal utskriftsstationer, så innebär det en väsentlig investering. 5.1.12. Kompetensinventering Inom Göteborgs universitetsbibliotek finns behov av att kunna planera bemanningen på våra bibliotek. De närmaste fem-tio åren blir kritiska bland annat på grund av stora pensionsavgångar, men också på grund av nyligen genomförd omorganisation samt behov av anpassning till teknikutvecklingen inom biblioteket. Vår planering är att analysera den kompetens vi har idag som utgångspunkt för att synliggöra vilka resurser vi har på organisationsnivå och vilka resurser vi har på individnivå. Syftet är att finna och använda dold kompetens hos våra medarbetare, undvika felrekryteringar i framtiden och att kunna överföra kompetens från individ till organisation. Göteborgs universitetsbibliotek kommer att föra strategisamtal om kompetensbehovet för framtiden. Utifrån kompetensanalys och kompetensinventering kommer arbete med kompetensutveckling för individen och organisationen att påbörjas. Konsultbehov finns för bl a IT-stöd för manualer och bearbetning av datainsamling. 5.1.13. Förstudie kring RFID-etiketter för stöldskydd och registrering av UB:s böcker Ett antal bibliotek i Sverige har eller är på väg att byta ut sina nuvarande system för stöldskydd och utlån av böcker, från de nuvarande systemen med magnetavkänning resp streckkod till etiketter med RFID- -- 16 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
kretsar. RFID (Radio Frequency IDentification) är en liten batterilös radiokrets som kan läsas av på avstånd och kan gömmas i t ex en etikett eller ett plastkort. Västtrafik har t ex sådana kretsar i sina nya månadskort. Fördelen med dessa system är bl a att man inte behöver ha kraftiga magnetfält för att larma av eller på böckerna. Det diskuteras på EU-nivå om man skall sänka gränsvärdena för magnetfält, så att man inte kan använda vår nuvarande teknik. En annan fördel är att man lättare kan inventera, låna ut och larma av böckerna. Den stora nackdelen är kostnaden, eftersom biblioteket idag har ca 1 miljon streckkodsmärkta böcker, där man i så fall måste byta ut dessa streckkodsetiketter mot RFID-etiketter. Ett stort arbete och en stor (6 Mkr?) kostnad. Biblioteket avser att göra en utredning om detta, för att eventuellt kunna presentera ett förslag till budgeten 2009. 5.2. Ombyggnadsprojekt Biomedicinska biblioteket byggdes för snart 50 år sedan och är ombyggt vid ett antal tillfällen för att hjälpligt anpassa biblioteket till kraven på ett modernt vetenskapligt bibliotek. Trots detta saknar biblioteket ändamålsenliga arbetsplatser för studenterna. Fyra grupprum räcker inte långt med tanke på studenternas arbetssituation idag. För att kunna fullfölja ambitionerna i Bolognaprocessen ang lärandemål har biblioteket ett alltmer omfattande utbildningsutbud för i första hand Sahlgrenska akademins studenter. För att klara av den ökande mängden undervisning behöver vi få ytterligare en datorsal med 20 datorer. Detta kan vi skapa inom befintliga lokaler men det sker på bekostnad av arbetsplatser för personal. När biblioteket byggdes uppgick personalstyrkan till 6 personer. Idag arbetar 33 personer i biblioteket och personalutrymmena används till bristningsgränsen. Under våren har diskussioner förts med Akademin och ett förslag till ombyggnad av befintliga lokaler har gjorts av Akademiska Hus. Man har haft tre utgångspunkter för förslaget: 1. Fler läsplatser. 2. Fler arbetsplatser för personal. 3. En förbättrad entréfunktion för handikappade. Fler läsplatser kan åstadkommas genom gallring av bestånd och på bekostnad av personalarbetsplatser. Däremot kan man inte i nuvarande lokaler uppfylla Göteborgs universitets policy ang tillgänglighet till lokaler. Skall detta uppfyllas måste biblioteket flytta till andra lokaler eller ett helt nytt bibliotek byggas på Medicinarberget. -- 17 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
Bilaga 1 Hur har fördelningsnycklarna för universitetsbiblioteket beräknats hittills? Metoden för att beräkna fördelningsnycklarna fastställdes av universitetsstyrelsen 1996. Beslutet hade föregåtts av ett långvarigt utredningsarbete. Det finns anledning för biblioteksnämnden att beskriva hur fördelningen av kostnader görs. Bibliotekets kostnader delas i en basdel och en nyttjandedel. Basdelen som finansieras av styrelsen genom ett uttag på fakulteternas kostnadsomslutning innefattar del av hyreskostnaderna, del av SUNET/GUNET, investeringskostnader, kultursamlingar, gemensam administration och dylikt. Nyttjandedelen är en uppskattning av de kostnader som kan relateras direkt till en viss fakultet. Det förekommer inte någon mätning av hur många lån eller biblioteksbesök en viss fakultet gör, istället görs en uppskattning av kostnaderna för att driva det eller de biblioteksenheter som fakulteten främst utnyttjar. I de fall det är flera fakulteter som är större användare av en viss biblioteksenhet görs en fördelning av kostnaderna enligt en nyckel som bestämdes 1996. Det går inte att undvika att det finns vissa osäkerheter i bedömningen av hur t.ex. samhällsvetenskaplig fakultet och humanistisk fakultet, skall fördela kostnaderna för Centralbiblioteket, hur medicinsk, odontologisk, vårdvetenskaplig och naturvetenskaplig fakultet fördelar kostnaderna för Biomedicinska biblioteket osv. Dock skall det påpekas att inom nyttjandedelen av bibliotekets budget sker ingen överflyttning mellan biblioteksenheterna. Ingen fakultet bidrar till driften av något annat bibliotek än det/de fakulteten i huvudsak utnyttjar. Kostnaderna för nyttjandedelen fördelas på följande sätt mellan fakulteterna Humanistisk fakultet Samhällsvetenskaplig fack Sahlgrenska akademin Naturvet. fak Handelshögskolan IT-universitetet Utbildningsvetenskaplig fak 70 % av Centralbiblioteket, 5 % av Kurs- och tidningsbiblioteket 30 % av Centralbiblioteket 53 % av Kurs- och tidningsbiblioteket 80 % av Biomedicinska biblioteket 20 % av Biomedicinska biblioteket, 100 % av Geovet. bibl., 100 % av Botanik- och miljöbiblioteket 100 % av Ekonomiska bibl. 42 % av Kurs- och tidningsbiblioteket 100 % av IT-universitetet 100 % av Pedagogiska biblioteket Som synes bidrar inte konstnärlig fakultet till någon av UB: s biblioteksenheter. Fakulteten driver istället, inom egen budget, biblioteket vid Artisten liksom vid HDK. -- 18 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
Bilaga 2. Biblioteksservice för IT-universitetet på Lindholmen Bilaga 3 Kostnader för Chalmers bibliotek fördelas mellan Chalmers och Naturvetenskaplig fakultet. -- 19 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
Bilaga 4. Fördelning av UB: s budgetram för 2007 -- 20 -- U:\Biblnämndsäk\bn070529\Budgetframst200070516slutred5.doc 07-06-12 14.30
= = = = GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Överbibliotekarien 2007-05-21 Det ekonomiska underlaget i UB:s budgetframställan 2008 - IT-universitetets och Naturvetenskapliga fakultetens bibliotekskostnader Det ekonomiska underlaget inför budget för IT-universitetets och Naturvetenskapliga fakultetens bibliotekskostnader finns inte med i UB:s budgetframställan 2008. Detta beror på att de förslag till budget jag fått från Chalmers bibliotek ligger långt över de löne- och prisomräkningar vi räknar med inom GU och inom UB. Förhandlingarna får fortsätta efter biblioteksnämndens möte den 29 maj. Med vänlig hälsning Agneta Olsson
d qb_lodp=rkfsbopfqbqp_f_iflqbh= îéêäáääáçíéâ~êáéå= = = = = = OMMTJMRJNS= = Ekonomidirektör Lars Nilsson KOMMENTARER TILL EKONOMISK UPPFÖLJNING PER 2007-04-30 Ekonomiskt utfall per 2007-04-30 jämfört med budget för 2007 Utfallet per 2007-04-30 är ett underskott om 2 516 tkr. Förändringen av semesterskulden har negativt påverkat resultatet med 2 186 tkr. Borträknat semesterskuldsförändringen är verksamhetsresultatet ett underskott om 330 tkr. För helåret har budgeterats ett underskott om 2 466 tkr. Det bättre ekonomiska utfallet för första tertialet har främst sin förklaring i att löneökningarna om ca 800 tkr inte belastar resultatet förrän det tredje tertialet och att en del av de projekt som planerats i den s.k. utvecklingsposten om 1900 tkr ännu inte kommit igång Prognos för helår 2007 jämfört med budget för 2007 Resultatet för helår 2007 prognostiseras till ett underskott om 1 485 tkr. Den prognostiserade resultatförbättringen om ca 1 mkr beror i huvudsak på tre faktorer: 1) En del av de budgeterade medlen om 1 900 tkr för utvecklingsposten kommer troligen inte att hinna förbrukas under året. 2) Kurs- och tidningsbiblioteket har från universitetsgemensamma satsningar erhållit 700 tkr för förändrad bemanning. Den förändrade bemanningen med ordinarie personal förväntas börja från augusti, vilket innebär att medlen inte fullt ut kommer att förbrukas 2007. 3) Studentavdelningen har av universitetsgemensamma satsningar beviljats 1 000 tkr för ökad tillgänglighet för studenter med läshandikapp. Denna satsning köper Studentavdelningen av UB och hela beloppet förs över till UB 2007. Eftersom projektet kom igång sent på året torde detta innebära att en del av medlen finns kvar in på 2008. I den prognostiserade resultaträkningen ökar raden Anslag/Förskott med medel för strategiska satsningar på E-publicering m m. Raden Interna intäkter ökar med satsningen på ökad tillgänglighet för studenter med läshandikapp och förändrad bemanning på Kurs- och tidningsbiblioteket. Raden Lönekostnader ökar som en följd av detta. = ^ÖåÉí~=läëëçå= îéêäáääáçíéâ~êáé= = táîá~ååé=_ê~åíö êçé= = = = bâçåçãá~åëî~êáö= d qb_lodp=rkfsbopfqbqp_f_iflqbh== =_Éë âë~çêéëë=oéåëíê ãëö~í~å=q==mçëí~çêéëë=_çñ=oooi=qmr=pm=d íéäçêö= qéä=mpnjttp=ntsmi=c~ñ=mpnjttp=qq=nn=bjéçëí==téääéä~íëw=ïïïkìäköìkëé=========================================ëáç~å=n=~î=n=
MÅL och HANDLINGSPLAN för miljöarbetet vid Göteborgs universitetsbibliotek ÅR 2007-2010 1 (3)
Inledning Arbetet med miljö och hållbar utveckling vid Göteborgs universitet regleras av universitetets strategiska plan 2007-2010 och gällande miljöpolicy. Vidare styrs arbetet av Högskolelagen1 kap. 5, uppdraget från Regeringen att införa miljöledningssystem samt miljöcertifieringen enligt ISO 14001 och EMAS. Detta innebär att GU ständigt förbättrar sin verksamhet i syfte att minska negativ miljöpåverkan och stärka en positiv miljöpåverkan genom forskning, utbildning, och samverkan med samhället. Handlingsplanens områden och inriktning Den universitetsgemensamma handlingsplanen har fungerat som ett stöd med syfte att utarbeta mål och handlingsplan som anpassas till verksamheten vid universitetsbiblioteket. UB ansluter sig till GU s strategiska mål, miljöpolicy och betydande miljöaspekter. Målen gäller från det datum de fastställs, de kommer att följas upp årligen och revideras vid behov. Uppföljning En enklare uppföljning av mål, indikatorer och uppdrag genomförs årligen under augusti. En fullständig uppföljning görs vid varje årsskifte. Denna ingår i GU:s underlag för rapporteringen till regeringskansliet. Mål för område forskning Universitetsbiblioteket har fått uppdraget, att i samverkan med Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, utveckla bibliometriska metoder för att årligen mäta antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling. Nyckeltal/indikatorer Antal publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, av totala antalet publicerade artiklar. Indikatorn sammanställs med bibliometriska metoder av UB i samarbete med GMV och Miljöenheten. Mål för område utbildning Universitetsbiblioteket kommer att bevaka och inom givna budgetramar förvärva miljölitteratur inom de ämnesområden som är relevanta för GU. Genom utställningar i biblioteken kan miljöinriktade publikationer synliggöras för att på så sätt hålla medvetenheten om miljöfrågorna hos studenter och anställda på en hög nivå. Nyckeltal/indikatorer Antal nya publikationer som förvärvas samt exponeras via utställningar och liknande redovisas årligen. 2 (3)
Mål för område klimatpåverkan Universitetsbibliotekets mål är att tjänsteresor inom Göteborgs kommun i första hand görs med kollektivtrafik, med cykel eller till fots. Inrikes tjänsteresor utanför Göteborgs kommun skall i första hand göras med tåg. UB skall i framtiden välja miljöfordon vid ny- eller återanskaffning av tjänstefordon. Universitetsbiblioteket skall anskaffa utrustning för videokonferens Marratech Nyckeltal/indikationer Antal videokonferenser skall redovisas. Energianvändning Universitetsbiblioteket skall verka för att minskad energianvändning. Totalt finns ca 800 datorer i drift inom UB. Genom att ny teknik införs, så kan fr.o.m. sommaren 2007 datorerna startas via det lokala nätverk, så att nattliga uppdateringar av virusskydd och programvaror kan utan att datorerna behöver stå på hela nätterna. Denna åtgärd kommer att spara energi. Genom s.k. virtualisering av UB:s servrar kommer energianvändningen ytterligare att reduceras genom att de nuvarande ca. 30 servrarna kommer att reduceras till endast ca.15 st. Mål för område resursförbrukning Avfall och källsortering. Det universitetsgemensamma målet är att andelen avfall som materialåtervinns, komposteras eller tas om hand som farligt avfall, skall sammantaget vara 75% av den totala mängden avfall. UB ansluter sig till detta mål. Inköp och upphandling De universitetsgemensamma målen är att inköp i första hand skall vara att beställa miljömärkta varor och alltid i första hand använda sig av GU s ramavtal. UB ansluter sig till detta mål. Mål för kompetensutveckling Det universitetsgemensamma målet är att all personal skall veta på vilket sätt de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. UB ansluter sig till detta mål. Respektive enhets- och platschef skall säkerställa att all personal återkommande deltar i miljöutbildning. Förslag till mål och handlingsplan för miljöarbetet vid UB för åren 2007-2010 fastställdes av överbibliotekarien 2007-05-16. Agneta Olsson Överbibliotekarie 3 (3)
SWEBA Sweden Bibliotheca Alexandrina Projekttid 2002:maj 2007:april Finansierat av Sida Budget 16 miljoner (1 + 15) Använt ca 60 %
Projektområden Barn Utbildning Bibliotekssystem Web Digitalisering
Projektpersonal Koordination Angelica Schneidler-Larsson (2002-2004:nov) Lena Isaksson (2004:nov-2007:april) Utbildning BHS (Inga Lalloo + lärare) Barn Elisabeth Lundgren
Bibliotheca Alexandrina fakta Antika biblioteket 300 f Kr till ca 40 f Kr BA 1970-talet Stöd från Unesco och många enskilda länder fr 1987- Byggnadsarbeten 1995-2001 Invigning 16 oktober 2002 Kostnad ca 200 milj USD Antal anställda ca 1700 Härav bibliotekspersonal ca 200 Antal böcker ca 400 000 plats för 8 miljoner Biblioteket: 36 770 kvm (totalyta 85 405)
Inte bara ett bibliotek Main Library Arts and Multimedia Section Taha Hussein (för synskadade) Children s and Young People s Libraries IT-department Conference Center Art Galleries Museums, Planetarium, Exploratorium Special Research Institutes (manuscripts, heritage, calligraphy, MedAlex, arts) Orchestras and choirs Tours
Solskivan som stiger upp ur havet
Muren med alla världens skriftspråk
Planetariet by night
och by day
Lotuspelarna är 99, lika många som Allahs namn
3000 läsplatser
Vy uppåt
Bottenplanet med hyllbelysningen tänd
Varför SWEBA?
På studiebesök
Barnbiblioteket före
och efter
Före
Efter
Små möbler för korta ben
SWEBA får diplom av dr. Ismail Serageldin och dr Sohair Wastawy
Hemsidor www.ub.gu.se/bibalex www.bibalex.org
Turist