Finansiell stabilitet. 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

Finansiell stabilitet 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen Riksdag Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Sköter betalningssystemet RIX Krishantering

Det finansiella systemet är centralt i samhället Hushåll Mataffär Mataffärens Bank Hushållets bank Betalningssystemet Arbetsgivarens Bank Arbetsgivaren Handel och riskhantering Marknads platser Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige 500 miljarder kronor per dag

Aktörer i det finansiella systemet Hushållet Mataffär Mataffärens Bank Hushållets bank Betalningssystemet Arbetsgivarens Bank Arbetsgivaren Handel och riskhantering Marknads platser Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige

Det finansiella systemets grundfunktioner Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk

Det finansiella systemets grundfunktioner Förmedla betalningar Omvandla sparande till investering Hantera risk Riksbankens definition av finansiell stabilitet Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och ha motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner.

Varför är banker så viktiga i det finansiella systemet? Sparande kan tas ut när som helst Utlåning betalas tillbaka på lång sikt Bank Likviditetsrisk Förmedlar betalningar Omvandlar sparande till investeringar Hanterar risk Kreditrisk

Risker i det finansiella systemet Marknadsrisk Bank Finansiell aktör Företag Finansiell aktör Bank Risk för extern turbulens Bank Likviditetsrisk Kreditrisk Spridningsrisk

Banker är inte vanliga företag Egenskaper Konsekvens Policyrespons Systemviktighet Sårbarhet Smittsamhet En vanlig konkurs skulle få stora negativa effekter Särskild reglering Särskild tillsyn Behov av särskild obeståndsprocess

Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader BNP Konceptuell skiss BNP-nivå Trend Kris Trend efter kris Tid Källa: Riksbanken, Independent Commission on Banking

Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering Håller beredskap för krishantering

Stabilitetsanalys vad ingår? Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare Bankkoncerner Finansiella marknader Finansiell infrastruktur

Bankernas låntagare: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning 210 190 190 170 150 130 110 90 70 170 150 130 110 90 70 50 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 00 03 06 09 12 15 50 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 00 03 06 09 12 15 Reala huspriser Skuldkvot Anm. Skuldkvoten definieras som skulder i relation till disponibla inkomster. Källor: SCB och Riksbanken

Rekommendationer Baserade på risker Mot banker för att stärka deras motståndskraft

Internationellt arbete för bättre reglering Initiativ Financial Stability Board Bank for international settlements (BIS) EU Nordiskbaltiskt samarbete Svensk lagstiftnings process

Krishantering Fotograf: Cate Gillion/The Guardian

Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/liten risk för förluster Centralbanken: Lender of last resort

Vad gör andra myndigheter? Finansdepartementet Finansinspektionen supervisory authority Ansvarig för ramverket för finansiell stabilitet Ordförande stabilitetsrådet Finansinspektionen Övervakning av finansiella institut Ansvar för makrotillsyn i Sverige Riksgälden Ansvar för svenska statsskulden Bankstöd: kapitaltillförsel och garantiprogram

Sammanfattning I Riksbankens uppgift att främja den finansiella stabiliteten ingår att Ge ut sedlar och mynt Se till att ett centralt och effektivt betalningssystem finns Inhämta, sammanställa och sprida information Analysera och övervaka utvecklingen Påverka det finansiella regelverket Förebygga hot Hantera kriser om de uppstår

Läs gärna mer på www.riksbank.se eller kontakta oss på louise.oscarius@riksbank.se dilan.olcer@riksbank.se

Hushållens skuldsättning

Den aggregerade skuldkvoten är hög 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Procent Källa: SCB

Skuldkvoter för enbart skuldsatta hushåll är högre 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Procent Källor: SCB och Riksbanken

Skuldkvoter för hushåll med bolån är ännu högre 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Procent Källor: SCB och Riksbanken

Skuldkvoter för hushåll med nya bolån är högst 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Procent Källa: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken

Skuldkvoter för skuldsatta individer i olika inkomstgrupper 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstdeciler

Fyra av tio individer med bolån minskar inte sina skulder 16% 24% 24% 10% Ökat 0 till 10 år 10 till 30 år 30 till 50 år >50 år Oförändrad 10% 16% Procentandelar Källa: Riksbanken

Rekommendationer

Några av de senaste rekommendationerna från Riksbanken Riskviktsgolvet för svenska bolån bör höjas. De svenska storbankerna bör säkerställa att de har en kärnprimärkapitalrelation på minst 12 procent den 1 januari 2015. De svenska storbankerna bör redovisa sin bruttosoliditet minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker och närma sig miniminivån på 100 procent i Net Stable Funding Ratio (NSFR). De svenska storbankerna bör redovisa sin Net Stable Funding Ratio (NSFR) minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör redovisa sin Liquidity Coverage Ratio (LCR) i svenska kronor minst en gång per kvartal.

Finanskriser

Finanskriser i Norden/Baltikum sen 90-talet Globala krisen 2007- Norway 1991-93 Finland 1991-95 Estonia 1992-94 Sweden 1991-95 Latvia 1995-96 Lithuania 1995-96

Två kriser - en inhemsk och en utländsk Tillväxten i omvärlden och i Sverige 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -6 Sverige Världen 80 85 90 95 00 05 10 Anm. Årlig procentuell förändring. -4-6 Källor: IMF, SCB och Riksbanken

Statistik 90-talskrisen Kostnad för staten: 4% av BNP Budgetunderskottet: BNP: Sköt upp till 13% av BNP -> drastiska nedskärningar i välfärdsstaten. Sjönk totalt 6 %. Arbetslöshet: Vände på 13% av arbetskraften Stora permanenta försluster i företagssektorn.men också en möjlighet för företag att växa

Kostnad för finanskriser på 90-talet Största fallet i BNP under ett år Procent Kostnad för staten Procent av BNP Sverige 2 4 Finland 6 12 Lettland 2 3 Litauen 3 1 Norge 3 3 Estland 2 22 Källa: Laeven, L. & F. Valencia (2008), Systemic Banking Crises: A New Database IMF Working Paper

och från förra finanskrisen Största fallet i BNP under ett år Procent Kostnad för staten (2007-2009) Procent av BNP Sverige 5 <1 Finland 8 - Lettland 18 5 Litauen 15 - Norge 2 - Estland 14 - Danmark 5 3 - = no comparable data Källa: Eurostat, Laeven, L. & F. Valencia (2010), Resolution of Banking Crises: The Good, the Bad, and the Ugly, IMF Working Paper

Den globala finanskrisen 2008 - Sverige Svenska banker utsatta för spridningsrisk Minimera kriseffekter Riksbankens och andra myndigheters agerande

Ett svenskt perspektiv på finanskrisen Island i kris Recession i Baltikum Global finanskris STOPPA SPRIDNINGEN

Varför oroliga för spridningsrisker? Sårbarheter i det svenska banksystemet Utländska tillgångar Beroende av internationella kapitalmarknader för finansiering Exponerade mot Baltikum

Svenska banker är de facto Nordisk- Baltiska 90% Svenska bankers marknadsandel i Norden/Baltikum, 2009 80% 70% 60% 50% Swedbank Finland: 39 % 40% 30% 20% 10% 0% SEB Nordea Handelsbanken Norway: 16 % Denmark: 15 % Sweden: 75 % Estonia: 81 % Latvia: 53 % Lithuania: 62 % Källor: Bankernas resultatrapporter, Riksbanken

Riksbankens och andra centralbankers stöd under krisen Balansomslutning, procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

Krisen drabbade Sverige i september 2008 Utländsk efterfrågan på svenska säkerställda obligationer kollapsade Brist på certifikat i svenska kronor

Förtroendet mellan banker försvann Förtroendeproblematik transmissionsmekanismen fungerar sämre 400 350 300 250 200 150 100 50 Spread 3 månaders interbankränta och statsobligationsräntor USA Euro area UK Sweden 400 350 300 250 200 150 100 50 0 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 0

Vad gjorde vi under den senaste krisen? Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter Nya säkerheter för lån i Riksbanken Längre löptider för lån i Riksbanken Samarbetsavtal - Island Swapavtal med Fed, Lettland, Estland Informationsutbyte med Baltikum

Återställa förtroendet för svenska banker! Pressmeddelande 6 okt 2008 The Riksbank is prepared to provide the liquidity necessary to safeguard financial stability and ensure the smooth functioning of the financial markets in Sweden

Riksgälden ställde ut fler certifikat Riksgälden Finansiella systemet Riksbanken 18 sept: extra certifikat Certifikat cash cash 18 sept: cash från auktion i omvända repor cash Säkerställda obligationer mortgage bonds 22 sept: lättare krav på säkerheter Steg för att lösa bankernas likviditetsproblem

Finansdepartementet la fram bankstödslagen för Riksdagen Okt 2008: Bankstödslagen Garantiprogram Kapitalinjektionsprogram Likviditetsstöd i kris Stabilitetsfonden Riksgälden stödmyndighet

Banker och bankkrishantering

Det svenska banksystemet är stort Banktillgångar i förhållande till BNP, december 2012 Källa: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 10 11 12 13 14 15 16 Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Banker har litet eget kapital 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Soliditet för några stora svenska börsbolag 2011, procent Källa: Dagens Industri

Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent 25 20 15 10 5 0-5 07 08 09 10 11 12 13 De svenska storbankerna Andra europeiska banker Källor: SNL Financial och Riksbanken

Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

En bankkris kommer sällan ensam Spruckna bubblor Konkurrenskraftkris Valutakris Bankkris -Problemlån Låneförluster >175mdr SEK Budgetkris

Hantera banker i kris Basic Corporate Finance Städa balansräkningarna! Förnekelse Lividitetsstöd Garantiprogram Sterilisering Omstruktureringsstrategi Realisera förluster Omstrukturera Rekapitalisera Nationalisera /sälja Garantiprogram dras tillbaka Resultat Banksektorn

Vem ska betala för en bankkris? Kapitaltäckningsgrad A) Privat hantering (nytt aktiekapital) B) Delvis privat hantering (garantiprogram och bail-in) C) Total omstrukturering A 8% C B Tid

Lärdomar A hole is a hole Reducera sannolikheten och storleken av en bankkris i framtiden Bättre kapitaltäckning Begränsning av leverage Likviditetskrav

Sammanfattning Krishantering med hänsyn till andra kriser Återställa förtroendet och rensa balansräkningarna Bankernas aktieägare ska i första hand bära kostnaden Statens ska begränsa effekten av krisen Öka bankernas motståndskraft för framtida kriser