Vad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Transkript

1 Vad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

2 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet för kärnavfall Finansiell stabilitet Insättningsgarantin Bankkrishantering (resolution) Finansiella stabilitetsrådet 2

3 Statens upplåning och statsskuldsförvaltning

4 Vad är lagom storlek på statsskulden? Miljarder kronor Procent av BNP Statsskuld Maastrichtmått Statsskuld, % Maastrichtmått, % 4

5 Aktuella frågor inom statsskuldsförvaltningen Vad innebär krympande statsskuld och ett begränsat låneutrymme? Följderna av att skattekonton används för placeringar? Nya regler påverkar likviditeten på obligationsmarknaden Konsekvenser av Brexit för Riksgälden Hållbarhet och finanssektorn

6 FINANSINSPEKTIONEN RIKSBANKEN DELAT ANSVAR FÖR FINANSIELL STABILITET FINANSDEPARTEMENTET RIKSGÄLDEN

7 7 Resolution: nytt ramverk för hantering av banker i kris

8 Riksgäldens beslutsvägar i kris Problemdrabbad bank Hot mot finansiell stabilitet? NEJ JA Livskraftig Ej livskraftig Förfarande Likvidation Konkurs Förebyggande stöd Resolution Åtgärd Insättningsgaranti Garantier/ kapitalstöd Resolutionsverktyg

9 Riksgälden förbereder hantering av systemviktiga institut Tillgångar Skulder och eget kapital 10 systemviktiga institut MREL-krav ser till att instituten kan bära förluster och återkapitaliseras utan skattemedel Övriga skulder Återkapitaliseringsbeloppet ska bestå av skulder och från och med 2022 ska dessa vara efterställda. Marknadens förväntningar om statligt stöd har minskat Förluster Nedskrivningsbara skulder Eget kapital MREL 9

10 10 Aktuella frågor om resolution och finansiell stabilitet Resolutionsbara banker - förutsättning för att krishanteringen ska fungera Riksgälden fortsätter utveckla metoder och analys Banker anpassar balansräkningar Beslutsfattare i EU förfinar regelverket Bankerna och det finansiella landskapet förändras Fintech, e-krona, blockchain: vad gör en bank om fem år? Strukturella förändringar: affärs- eller bolånebanker? Resolutionsplanen måste anpassas över tid

11 Statens internbank: Uppdrag Tillhandahålla utlåning till och ta emot medel på konto från i första hand statliga myndigheter utan att utan subventionera tjänsterna Ansvara för den statliga betalningsmodellen inklusive statens centralkonto hos Riksbanken Ansvara för statens valutakoncernkonto Upphandla ramavtal för betaltjänster Lämna förslag på föreskrifter och allmänna råd till betalningsförordningen Betala ut myndigheternas förvaltningsanslag Erbjuda myndigheterna möjlighet att terminssäkra valutaflöden Samordna likvider för EU-betalningar (avgift och bidrag) och utsläppsrätter Översyn av betalningsmodellen/framtidens betalningar Säkerhet

12 Betalningsmodellen idag Statsskulden 1200 mdkr Regelverk Statens centralkonto hos Riksbanken (SCR) mdkr omsättning 222 myndigheter Ramavtal (Bank o Kort) Central likviditetshantering bankkonton 3 ramavtalsbanker 0,60 snittkostnad per transaktion 100 mnkr kostnad betalningar 55 mdkr valuta (växlingar) 170 miljoner statliga betalningar Betalningar utanför SCR är fondmedel, deponerade medel, donationer och EU-medel.

13 Förstudie: Statens framtida betalningsmodell Ett projekt gällande innovation inom framtida betaltjänstområdet. De senaste årens utveckling öppnar upp för en rad frågor om framtidens betalningar och hur modern teknik ska kunna utnyttjas på bästa sätt med hänsyn tagen till säkerhet, stabilitet och effektivitet. Vi ska följa digitaliseringstrenden, kartlägga innovation inom området och implementera nya smarta lösningar som går att operationalisera, våga ifrågasätta dagens befintliga system och lösningar och vara med och påverka där det är strategiskt viktigt för Riksgälden och andra myndigheter.

14 Riksgäldens garanti- och utlåningsportfölj Garantier och lån till statliga och privata aktörer efter riksdags- och regeringsbeslut Infrastruktur, multilaterala finansieringsinstitut, royaltylån till flygindustrin Beräkning av avgifter och kreditrisker för självkostnadstäckning

15 Ny uppgift: Säkra finansiering av kärnavfall Finansieringssystemet säkerställer att kärnkraftsföretag och andra tillståndshavare har förmågan att ta det fulla ansvaret för kostnaderna för kärnavfallshantering. Företagen betalar en avgift till kärnavfallsfonden och ställer säkerheter för ännu inte inbetalade avgifter samt för en riskbuffert Riksgälden granskar underlag från industrin, beräknar avgifter och säkerheter, reviderar, utbetalar samt värderar ställda säkerheters godtagbarhet Kärnavfallsfondens tillgångar: 67 miljarder kronor Företagens skyldigheter: 100 miljarder kronor Säkerheter i riskbufferten: 15 miljarder kronor

16 Riksgälden och framtiden Fortsatt utveckla strategin för skuldförvaltningen och pröva följderna av omvärldsförändringar som t ex Brexit, nya marknadsregler Etablera och skapa kännedom om det nya krishanteringsramverket och delta i utvecklingen av det internationellt Utveckla den statliga betalningsmodellen effektivitet och säkerhet Hantera nya områden inom garantiområdet och ha beredskap för fler