Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Grundskola 1-9, förskoleklass och fritidshem Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Läsåret 2016/2017 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Varje år i mars/april utvärderas årets arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det sker genom enkätundersökning och samtal med elever, personal och föräldrar. Utifrån resultatet i mars 2015 upprättade vi en plan för åtgärder för nästkommande läsår. Parallellklasser och klasser inom samma arbetslag utvecklar samarbetsformer över klassgränserna Ansvariga: Arbetslaget Resultat: Utvärderingen visar att dessa insatser/ arbetssätt har bidragit till en utveckling såväl relationellt som pedagogiskt och bidrar i hög grad till en ökad trygghetskänsla hos eleverna. Skolgårdsgränserna tydliggörs för personal och elever, genomgång/ uppdatering och utveckling av skolgårdsregler i syfte att förebygga konflikter och utsatthet. Ansvarig: Samtliga Resultat: Utvärderingen visar att dessa insatser i hög grad bidrar till tydliga trygghetsramar och skapar trygghet för eleverna och pedagoger. Organiserade rastaktiviteter undanröjer konflikter och skapar möjligheter för viktig social utveckling. Tät vuxennärvaro på utsatta ställen som omklädningsrum, matsal, grupprum, raster ute och inne. Ansvarig: Ledningsgruppen
Resultat: Utvärderingen visar att dessa utsatta ställen har upplevts mycket tryggare med en ökad vuxennärvaro. Elevrådet har en tydlig funktion och roll när det gäller förebyggande arbete mot kränkande behandling. Alla elevrådsrepresentanter får särskild utbildning. Elevrådet har i uppdrag utöver sedvanliga demokratifrågor att också arbeta med trivselskapande aktiviteter som främjar vi-känslan på skolan Ansvariga: De vuxna som ingår i elevråden. Resultat: Utvärderingen visar att dessa insatser i hög grad bidrar till att elever lär känna varandra över klassgränserna under trivsamma former och att äldre elever får utveckling i att ta ett större ledaransvar. Kontinuerligt arbete kring värdegrundsfrågor, som genomsyrar hela verksamheten utifrån målen i läroplan och kursplaner. En hälsofrämjande skola. Ansvariga: Samtliga. Resultat: Utvärderingen visar att den utvecklingsprocess En hälsofrämjande skola som pågått under de senaste fyra åren med fokus på ett kontinuerligt värdegrundsarbete ger positiva resultat kopplat till ökad vi- känsla såväl hos elever som personal och därmed en ökad trygghet och minskad risk för utsatthet. Arbetslagets uppdrag beträffande att motverka och ingripa mot kränkande behandling tydliggörs för all personal, föräldrar och elever. Ansvariga: Ledningsgruppen Resultat:Utvärderingen visar att arbetslagets insatser( genom ett tydligt uppdrag att kontinuerligt( veckovis) på arbetslagsmöten inventera frisk- och riskfaktorer i elevgrupperna ) utgör en viktig preventiv faktor och motverkar otrygghet och utsatthet. Regelbunden information kring detta uppdrag har gett resultat IKT gruppens uppdrag beträffande att motverka kränkande behandling genom sociala medier tydliggörs detta läsår genom insatser som:information till eleverna om vad hen bör göra och inte göra på internet. Ansvariga: IKT-gruppen Resultat: Det har blivit mer diskussioner om vad man gör och inte gör på nätet och vi kommer att fortsätta detta arbete också läsåret 16/17. Det är för tidigt att mäta vilken effekt insatsen har haft. Vi gör en ny mätning i vår genom elevenkät och ser då bättre effekten av det vi gjort förra läsåret och det vi kommer att göra i år. Utvärdering av årets planerade åtgärder Markörs enkätundersökning: Markör genomför varje år en kundundersökning med föräldrar och elever på skolan. Enkäten tar upp några frågor som gäller just kundernas upplevelse när det gäller trygghet. Enkätundersökning av EHT: En enkätundersökning kommer att genomföras under våren med eleverna på skolan med fokus på Trygghet, trivsel, upplevelse av kränkning/ diskriminering och därmed ge underlag till fortsatt utvecklingsmål. Denna undersökning görs i samråd med IKT-gruppen för att också inventera ovanstående kopplat till internet/ sociala medier.
Övriga utvecklingsmål utvärderas genom samtal med personal/ elever. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vi vill skapa en Hälsofrämjande och Värdegrundad skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas, känna trygghet och utvecklas. Våra Värdegrundsord är: Tillit, Delaktighet och Engagemang Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter. Planen mot diskriminering och kränkande behandling årligen utvärderas och att en ny plan därefter upprättas. Det pågår ett kontinuerligt värdegrundsarbete i klassrummen. Detta arbete tas upp som stående punkt på arbetslagsmöten. Ett utvecklingsmål är att anpassa utbildningen till alla elever, med betoning på förtydligande kring lärares ansvar att anpassa undervisningen till varje individs behov. Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Personalen strävar efter att ge flickor och pojkar lika mycket talutrymme. Personalen uppmuntrar både flickor och pojkar att vara med i alla aktiviteter. Personalen strävar efter att ge processberöm. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Främjande åtgärder: Personalen benämner elever med det pronomen de föredrar. Personalen strävar efter att bemöta varje eleven utifrån deras identitet snarare än kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Personalen pratar med eleverna om att alla personer oavsett härkomst eller hudfärg är lika mycket värda. Skolan bjuder in överlevare från koncentrationsläger för att berätta om sina upplevelser. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddhister och ateister
Främjande åtgärder: Personalen pratar med eleverna om att oavsett religion eller trosuppfattning är alla lika mycket värda. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Personalen anpassar sitt sätt att kommunicera efter den enskilda elevens förutsättningar. Personalen får kontinuerlig vidareutbildning kring funktionsnedsättningar, bl.a. via föreläsningar av skolans psykolog. Skolan är huvudsakligen på ett plan. I delar med två plan finns hiss. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Personalen strävar efter att inte uttrycka sig heteronormativt. Personalen pratar med eleverna om att oavsett sexuell läggning är alla lika mycket värda. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Personalen pratar med eleverna om att alla personer oavsett ålder är lika mycket värda. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av kartläggningarna Utvärderingen/resultatet av årets plan ger följande åtgärder 2016/2017: Vi fortsätter att utveckla samarbetsformer över klassgränserna. Ansvarig: Arbetslagen En ökad satsning för att skapa trygghet vid övergången F-1, 3-4 samt 6-7. Förberedelse, Mjukstart, träna rutiner i början. Ordentliga överlämningar med EHT närvarande. Ansvarig: EHT och berörd personal Organisera för fortsatt/ utökad vuxennärvaro på utsatta ställen som omklädningsrum, klätterställningen, raster ute och inne. Ansvarig: Ledningsgruppen Elevrådet får en fortsatt tydlig funktion och roll när det gäller förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Alla elevrådsrepresentanter får särskild information. Elevrådet har i uppdrag utöver sedvanliga demokratifrågor att också arbeta med trivselskapande aktiviteter som främjar vi-känslan på skolan, t.ex. elevrådets dag. Ansvariga: De vuxna som ingår i elevråden. IKT gruppens uppdrag beträffande att motverka kränkande behandling genom sociala medier tydliggörs detta läsår genom insatser som Information till eleverna om vad hen bör göra och inte göra på internet. Ansvariga: IKT-gruppen Så här har elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Vi ser till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Klassråd - Alla på skolan arbetar kontinuerligt med eleverna kring värdegrundsfrågor. Vid mentorspass diskuteras bland annat värdegrundsfrågor utifrån kön, etnisk tillhörighet och/eller bakgrund, religion, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Vi
jobbar aktivt med klassråd och elevråd för att ge eleverna möjlighet att påverka och utvärdera sin vardag och verksamhet. Tankar och idéer från klassråden förs vidare till elevrådet. Elevråd- Elevernas representanter på skolan och de har möjlighet att påverka olika beslut som tas på skolan. De är också aktiva i framtagandet av skolans trivselregler. De ska också vara delaktiga i olika trivselaktiviteter i syfte att bidra till ökad Vi-känsla och trygghet på skolan. Skolråd- De erbjuds möjlighet att lämna synpunkter på Planen mot kränkning och diskriminering. Elevhälsoteam (EHT) - Elevhälsoteamet reviderar samt upprättar Planen mot kränkning och diskriminering. Föräldramöten- Vårdnadshavarna informeras om Planen mot kränkning och diskriminering och de förebyggande insatser som görs. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. Andra myndigheter kontaktas vid behov. Vi motverkar kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Det är lärare, fritidspedagoger, förskollärares och annan personals ansvar att: Följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning så att alla behandlas lika. Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp. Det är elevers individuella ansvar att: Bemöta andra elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.