Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

Relevanta dokument
Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar. Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

Långsiktiga effekter av mindre klasser

Effektutvärdering av politik

Slänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser

Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund

Blir man intelligentare av att gå i skolan?

Hur reagerar föräldrar på resursneddragningar i skolan?

Juli Mindre klasser ger högre resultat i skolan

Sociala investeringsfonder i Sverige Att utvärdera sociala investeringar. Lars Hultkrantz 25 mars 2015

Om författaren. Författaren och Timbro 2014 Omslagsfoto: Lars Pehrson / SCANPIX isbn: info@timbro.

Friskolereformens långsiktiga

Decentralisering, skolval och friskolor:

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Algebra Matematik. 1 2 Steg 3

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Motion, utbildningsutskottet

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Insatser för unga arbetslösa i Sverige - Vad vet vi om effekterna? Caroline Hall Unga utanför, oktober 2012

Närvaroteamet, Sundsvall

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

to Education and Labor Market Policy in Sweden av Alan B. Krueger and Mikael Lindahl

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Handlingsregel för den norska oljefonden

Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket

Är det bättre att börja skolan tidigare?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Fullersta rektorsområde

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Nitlott i barndomen familjebakgrund, hälsa, utbildning och socialbidragstagande bland unga vuxna. Anna Sjögren och Helena Svaleryd

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

Om behovet av reformer på utbildningsområdet. Peter Fredriksson Nationalekonomi

Nitlott i barndomen familjebakgrund, hälsa, utbildning och socialbidragstagande bland unga vuxna

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga

Policy Brief Nummer 2017:4

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Framtida skolorganisation

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

Trender i läsresultaten i PIRLS Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall

Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?

Inkomstfördelningen. Anders Björklund Markus Jäntti. sns förlag

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär

Sammanfattning Rapport 2014:06. Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Policy Brief Nummer 2019:8

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Skolenkäten våren 2016

Medlem i en ishockeyklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

ÅRSREDOVISNING 2006 Fole/Gothem rektorsområde

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Globalisering och svensk arbetsmarknad

Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse

Om studentexamensproven 2012 och inträdespoäng till finska och svenska gymnasier i Finland

Policy Brief Nummer 2014:3

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan. av Alan B. Krueger och Mikael Lindahl

Rektorsområde Vårby Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet

RAPPORT 2019:14 Underlättar tillgång till a-kassa övergången mellan utbildning och arbete?

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Vänsterpartiet Kungsbacka 2015

Hur påverkar betygsättning elevernas prestationer? Alli Klapp Göteborgs Universitet

10 Tillgång till fritidshus

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

MÅNADSRAPPORT JULI 2013

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Skilda villkor för ungdomars uppväxt. Dnr: INT

Ekonomisk uppföljning per juni för Skolnämnden

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Tidigare exempel. Några beteckningar. Stratifierat urval

Hur påverkas barn av att en förälder blir av med jobbet?

Transkript:

Långsiktiga effekter av klasstorleksförändringar Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek, Björn Öckert

Inledning Storleken på undervisningsgrupperna har negativa effekter på elevers studieresultat Men hur bestående är dessa effekter? Går det att spåra effekter på arbetsmarknadsutfall (löner och sysselsättning)? Och är arbetsmarknadseffekterna tillräckligt stora för att motivera en minskning av undervisningsgrupperna? Vi mäter effekterna av klasstorleksförändringar på mellanstadiet (åk 4 6) för individer födda 1967 82 Vi spårar effekterna vid 13 års ålder, 16 års ålder och vid 27 42 års ålder

Tidigare forskning Ytterst få tidigare studier som trovärdigt kan skatta långsiktiga utbildnings- och arbetsmarknadseffekter Chetty m.fl. (2011) skattar inkomsteffekter vid 25 27 års ålder med data från STAR-experimentet Finner inga effekter Men individerna är för unga för en rättvisande analys av långsiktseffekter

Hur skattar vi effekterna? Storleken på undervisningsgrupper är inte slumpmässigt fördelad över elever För att göra en kausal analys måste vi hantera detta selektionsproblem I Sverige tenderar elever med låg (förväntad eller faktisk) studieframgång att allokeras till små grupper Vi hanterar problemet genom att utnyttja klasstorleksregler Dessa klasstorleksregler lagstadgades i.o.m. 1962 års grundskolelag (överskottsmetoden) (Basresursen 1978, styr antal lärare per skola) Regressionsdiskontinuitetsanalys (RD-analys)

En principskiss (åk 4 6) 30 25 Förväntad klasstorlek i åk 4-6 20 15 10 5 0 30 60 90 120 Antal elever i åk 4

Komplikationer Storlek på skolupptagningsområden anpassades för att undvika de kraftiga svängningarna som följer av regeln Länskolnämnderna instruerades att Fylla tomma klassrum Och då ta pedagogisk hänsyn Pga. detta genomför vi analysen på rektorsområdesnivå Vi antar (och visar) att rektorsområden inte anpassas på samma systematiska sätt

UGU-data För att mäta utfall på kort- och medellång sikt använder vi Resultat på kognitiva tester (13 år) Svar på enkätfrågor (13 år; index på icke-kognitiv förmåga) Resultat på standardprov (16 år) Vi matchar utbildnings- och arbetsmarknadsdata till UGU Sista observationstidpunkten 2009. Individer födda 1967 är då 42 år och individer födda 1982 är 27 år Typindividen är 34 år (då korrelationen mellan årsinkomster och livstidsinkomster är starkast) Vi matchar på information från klassregistret och flergenerationsregistret (familjebakgrund)

Regeln efterlevs 0.08 0.06 Andel 0.04 0.02 0.00 0 5 10 15 20 25 30 35 Klasstorlek i åk 4

Regeln har prognoskraft 30 Klasstorlek i åk 4-6 25 20 15 30 60 90 120 Antal elever i åk 4 i rektorsområdet Förväntad klasstorlek Verklig klasstorlek

Genomsnittseffekter av klasstorlek (minskning med 5 elever)

Jämförelse med tidigare studier Kortsikteffekterna något lägre än i STAR STAR: minskning med 7 elever ger +0,2 SD Vi: minskning med 7 elever skulle ge +0,14 SD Lika stora som i Lindahl (2005) Effekterna avtar inte med avstånd från interventionen (STAR en anomali) Första studie som visar på signifikanta löneeffekter!

Effekter efter familjeinkomst (minskning med 5 elever)

Fördelningseffekter STAR: Kortsiktseffekterna är större för barn som kommer från låginkomstfamiljer Empiriskt resultat som gäller i just STAR-kontexten Finns ingen anledning att tro att det är generellt STAR: Långsiktseffekterna är större för individer som kommer från höginkomstfamiljer Ingen skillnad i icke-kognitiva utfall Vi: Lika stora kortsiktseffekter; större långsiktiga löneeffekter för individer vars föräldrar hade hög inkomst Lönebildningsinstitutioner förklarar antagligen frånvaron av effekt för barn vars föräldrar hade låg inkomst

Slutsatser: Klasstorleksminskningar var lönsamma Effekter verkar inte avta över tid Stor löneeffekt som uppgår till +3,5% i genomsnitt Permanent? Starka skäl att betrakta den som permanent (typindividen är 34 år) Om permanent: Nuvärdet av intäkterna större än nuvärdet av kostnaderna för rimliga diskonteringsräntor Även om vi skulle dubblera kostnaderna och halvera intäkterna uppgår internräntan till 8 9% Överförbara till dagens kontext? Svårt att se varför de inte skulle vara det...