arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet
|
|
- Birgitta Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effekter på lönebildningen av arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet Anna Larsson, Stockholms universitet
2 Bakgrund Omfattande arbetsmarknadsreformer Jobbskatteavdrag i flera steg. Sänkt arbetslöshetsersättning. Sänkta arbetsgivaravgifter. ift Höjt tröskelvärde för den statliga inkomstskatten.
3 Bakgrund Reformernas syfte: öka sysselsättningen. Genom vilka mekanismer har reformerna påverkat sysselsättningen? Effekter på lönebildningen? Kontroversiellt (Henrekson, 2010).
4 Tidigare litteratur Ersättningsnivåer och arbetsmarknadsutfall: Carling et al. (2001), Bennmarker et al. (2005). Löneeffekter på makronivå: Forslund et al.(2008), Westermark (2008). Inkomsteffekter av skattereformer: Holmlund och Kolm (1995), Holmlund och Söderström (2008). Simulerade modeller av jobskatteavdragets effekter på arbetsutbudet: SNS (2008), Finansdepartementet (2009, 2010), Flood (2010). Effekter av lägre arbetsgivaravgifter if på lönekostnader och sysselsättning: Bennmarker et al. (2009). Ännu inga skattningar av reformernas effekter på lönebildningen.
5 Syfte Skatta reformernas effekter på lönebildningen. Strategi: Skatta löneekvationer på individnivå med hjälp av LINDA-data Fånga reformeffekter med hjälp av ersättningsgraden efter skatt samt ett mått på progressiviteten. i it t
6 Huvudresultat Signifikant, positiv effekt av ersättningsgraden efter skatt på lönen. Semi-elasticiteter it t runt.4. Resultaten t mycket robusta. Reformerna verkar ha bidragit till lägre löner i genomsnitt. Kumulativa effekter : procent lägre löner än utan reformerna. Signifikanta men mycket små effekter av förändringarna i progressiviteten. Lyckas inte fånga eventuella effekter av de lägre arbetsgivaravgifterna.
7 Reformerna 1. Ersättningsgraden beroende av arbetslöshethetstiden från 1 januari procents ersättningsgrad de första 200 dagarna procents ersättningsgrad de följande 100 dagarna. - Efter 300 dagar: 65 procent inom jobb- och aktivitetsgarantin. - Maxersättning: 680 SEK/dag. - Innan reformerna: maximala ersättningen högre de 100 första dagarna (730 SEK).
8 Reformerna 2. Jobbskatteavdraget. - Infördes 1 januari Utgår till alla individer med arbetsinkomst. - Utvidgat 1 januari Större avdrag för individer över 65, 2009.
9 Reformerna 3. Andra skatteförändringar. - Lägre arbetsgivaravgifter för dem under 25 (2007). - Inga arbetsgivaravgifter på nystartsjobb (2007). - Högre tröskel för den statliga inkomstskatten (2009). - Allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna (2009). - Ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga (2009).
10 Reformerna och lönebildningen Teoretisk utgångspunkt: sökmodell (Cahuc och Zylberberg, b 2004). Löneekvation: w = w( ρ, μ, θ, τ ; r, q, λ) Reformerna påverkar lönen via: Ersättningsgraden efter skatt, ρ, Progressiviteten, it t μ, Arbetsgivaravgifterna,. τ F F
11 Empirisk modell Baserar våra empiriska modeller på den teoretiska lönekurvan. Beroende variabel: månadslönen (x12). Reformvariabler: ersättningsgrad efter skatt och progressivitet. Saknar uppgift om arbetsgivaravgifter. Arbetsmarknadsläget: arbetslöshet i kommunen. Dummy som indikerar om individen var arbetslös i föregående period. Kontrollvariabler : utbildningsnivå, utbildningstyp, ålder, kön, födelseland och civilstånd.
12 Endogenitet Ersättningsgraden och progressiviteten endogent bestämda av lönen. Lösning: basera reformvariablerna på en exogen lön. Ta fram löneprediktioner baserade på lönefördelningen föregående år och genomsnittlig lönetillväxt: W e it ( 1+ + γ W ) Wit 1 = it där γ W är genomsnittlig lönetillväxt mellan år t-1 och t. Basera ersättningsgraden efter skatt och progressiviteten på denna uppräknade lön.
13 Ekonometrisk modell Löneekvationer på differensform ΔlnW it = α + βδρ + γδμ + ϕ x + ε it it j j ijt it Skattningar över flera år. Skattningar olika år separat. Skattningar över olika kvartiler.
14 Känslighetsanalys Med och utan outliers. Med och utan egenföretagare. Med och utan olika kontrollvariabler såsom tjänsteomfattning och ålder. Med och utan deltidsanställda. Inidvid-specifika fixa effekter (individuella trender).
15 Data Data från LINDA-databasen. Stort urval av individer i åldern år. Inkluderar individer som har varit sysselsatta åtminstone en gång Begränsning: kan inte länka de sysselsatta sselsatta till det företag där de jobbar. Försöker kontrollera för de lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar med hjälp av en dummyvariabel.
16 Tabell 1a: Deskriptiv statistik Year Monthly wage Mean St Dev Min Max Net replacement rate Mean St Dev Min Max Progressivity Mean St Dev Min Max Marginal tax, employment Mean St Dev Marginal tax, unemployment Mean St Dev Local tax rate Mean St Dev Local unemployment Mean St Dev Hours worked Mean St Dev Age Mean Male Mean Observations
17 Tabell 1b: Lönetillväxt, Mean St Dev Min Max Mean, restricted: dlnw< dlnw< dlnw< dlnw> dlnw> dlnw> <dlnW< <dlnW< <dlnW<
18 Tabell 1c: Tillväxt i lön, ersättningsgrad och progressivitet efter lönekvartil Quartile Wage level All Wage growth All Net replacement rate level All Net replacement rate change All Progressivity level All Progressivity change All
19 Figur 1: Genomsnittlig lön i de fyra kvartilerna, log monthly wage 12, Q1 Q2 Q3 Q4
20 Figur 2: Genomsnittlig ersättningsgrad i de fyra kvartilerna, ,9 Mean net replacement rate 0,8 0,7 0,6 0,5 0, Q1 Q2 Q3 Q4
21 Figur 3: Genomsnittlig progressivitet i de fyra kvartilerna, ,9 Mean progre essivity 0,8 0, Q1 Q2 Q3 Q4
22 Tabell 2: Differensskattningar (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) dlnp.725 ***.724 ***.723 ***.718 ***.647 ***.740 ***.514 *** (.018) (.018) (.018) (.018) (.020) (.018) (.021) drho.343 ***.332 ***.369 ***.368 ***.368 ***.444 ***.490 ***.365 ***.547 ***.395 *** (.006) (.006) (.006) (.006) (.006) (.006) (.008) (.006) (.004) (.007) dprog.111 ***.028 ***.040 ***.040 ***.040 ***.025 ***.039 ***.040 ***.040 ***.034 *** (.003) (.003) (.003) (.003) (.003) (.003) (.003) (.003) (.003) (.003) u(t-1) ***.006 *** (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) durate *** *** *** *** *** ** *** *** (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) male *** (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) age *** *** *** *** *** *** *** *** (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.001) (.000) age2.000 ***.000 ***.000 ***.000 ***.000 ***.000 ***.000 *** (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) payroll.002 (.002) dhours.001 *** (.000) Full-time Entrepr. Individual Year employed excluded FE dummies N R
23 Tabell 3: Differensskattningar 2006, 2007, 2008 och Year (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) drho.448 ***.468 ***.372 ***.377 ***.399 ***.399 ***.354 ***.355 *** (.014) (.015) (.013) (.013) (.012) (.013) (.013) (.013) dprog ***.034 ***.029 *** (.008) (.008) (.007) (.005) u(t-1) ** * (.001) (.001) (.002) (.002) durate *** (.001) (.001) (.001) (.000) male.004 ***.010 *** *** *** (.001) (.001) (.001) (.001) age *** *** *** *** (.000) (.000) (.000) (.000) age2.000 ***.000 ***.000 ***.000 *** (.000) (.000) (.000) (.000) N R2 adj
24 Tabell 4: Differensskattningar utan outliers dlnw <.5 <.25 <.10 >-.5 >-.25 >-.10 (-.5,.5) (-.25,.25) (-.10,.10) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) drho.315 ***.270 ***.239 ***.284 ***.232 ***.187 ***.242 ***.137 ***.039 *** (.011) (.011) (.012) (.010) (.010) (.009) (.008) (.005) (.003) dprog.034 ***.036 ***.039 ***.018 *** **.023 ***.008 ** ** (.004) (.005) (.005) (005) (.005) (.004) (.004) (.004) (.003) (.002) u(t-1) *** *** ***.008 *** (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) durate *** * *** *** *** *** *** * (.001) (.000) (.001) (.000) (.001) (.000) (.000) (.000) (.000) male *** *** *** *** *** *** *** *** (.001) (.001) (.001) (001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.001) (.000) age ***.000 *.003 *** *** *** *** *** ***.000 (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) age2.000 *** ** ***.000 ***.000 ***.000 ***.000 ***.000 *** (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) N R2 adj
25 Tabell 5: Kvartilskattningar 2007, 2008 och Year Quartile (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) drho.702 ***.196 ***.151 ***.554 ***.679 ***.182 ***.152 ***.534 ***.418 ***.108 ***.136 ***.452 *** (.049) (.021) (.016) (.033) (.034) (.016) (.017) (.032) (.037) (.013) (.014) (.032) dprog.089 ***.171 ***.056 *** *** ***.102 ***.047 *** *** **.029 ***.008 (026) (.026) (029) (.029) (008) (.008) (023) (.023) (030) (.030) (.027) (007) (.007) (.020) (030) (.030) (022) (.022) (005) (.005) (012) (.012) u(t-1) *** *** *** *** *** *** *** *** *** (.002) (.002) (.004) (.011) (.002) (.002) (.004) (.011) (.002) (.003) (.005) (.014) durate *.006 *** * *** *** ** *** *** *** (.002) (.001) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.003) (.001) (.001) (.001) (.001) male.021 ***.025 ***.016 ***.005 ** ***.009 ***.006 *** ***.012 *** * (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) (.002) age *** ***.009 *** ***.001 **.003 ***.009 *** ***.002 ***.004 ***.012 *** (.001) (.001) (.001) (.001) (.000) (.000) (.001) (.001) (.000) (.000) (.001) (.001) age * *** ***.000 *** *** *** ***.000 *** *** *** *** (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) (.000) N R2 adj
26 Tabell 6: Löneeffekter av en lägre ersättningsgrad Mean wage change in our data, percent Change in average replacement rate, percentage points Contribution to wage change (-1.4) (-.6) (-.5) Actual change according to Konjunkturlönestatistiken Adjusted contribution to wage change (-1.1) (-.5) (-.4)
27 Tabell 7: Löneeffekter av en lägre ersättningsgrad. Kvartiler. Quartile Change in the net replacement rate Estimated semielasticities Implied effect
28 Avslutande kommentarer Signifikant, ifik positiv effekt av ersättningsgraden efter skatt på lönen. Semi-elasticiteter runt.4. Resultaten mycket robusta. Reformerna verkar ha bidragit till lägre löner i genomsnitt. Kumulativa effekter : procent lägre löner än utan reformerna. Modellerna fångar inte eventuella löneeffekter av de lägre arbetsgivaravgifterna.
Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm
Utbudet av arbetskraft den svenska modellen Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm Disposition 1. Kommentarer på PM 2. Varför är hög sysselsättning ett mål? 3. Effekterna av de svenska
Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013
Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish
En bra arbetslöshetsförsäkring. Lars Calmfors Arbetslöshetskassornas samorganisation 13 november 2012
En bra arbetslöshetsförsäkring Lars Calmfors Arbetslöshetskassornas samorganisation 13 november 2012 Aspekter på arbetslöshetsförsäkringen Generositeten Finansieringen Obligatorium/organisation Ersättningsnivån
Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner
Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner Helge Bennmarker Lars Calmfors Anna Larsson Seim RAPPORT 2013:10 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Johan Egebark Niklas Kaunitz Stockholms universitet 2014-02-11 Introduktion Kan sänkta arbetsgivaravgifter användas för att stimulera sysselsättning för unga? Hur känslig är marginalgruppers sysselsättning
Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Potentiell sysselsättning potentiell arbetskraft jämviktsarbetslöshet. potentiell arbetskraft = tröskeleffekt uppskalningsfaktor deltagandeelasticitet
Bilaga 1. Konjunkturinstitutets beräkningar av effekten på potentiell arbetskraft, potentiell sysselsättning och potentiell BNP till följd av ett förstärkt jobbskatteavdrag och/eller sänkt statlig skatt
Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver
Tillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget
Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget Karin Edmark, Che-Yuan Liang, Eva Mörk och Håkan Selin Karin Edmark är fil dr i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning
Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet
Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har
REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt
Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)
YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING
Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Bilaga till kapitel 6, "Varför varierar arbetslösheten mellan länder och över tid?", i Lönebildning bortom NAIRU
Bilaga till kapitel 6, "Varför varierar arbetslösheten mellan länder och över tid?", i Lönebildning bortom NAIRU Erik Hegelund June 1, 2015 Abstract Denna bilaga redovisar mer detaljerade resultat kring
Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015
Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur
Ersättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik
Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta
Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige
Lönebildningsrapporten 2016 109 FÖRDJUPNING Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige Den 8 september 2015 höjdes den högsta ersättningsnivån i den inkomstrelaterade delen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår
Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 1 5 Arbetsmarknaden uppvisar såväl kortsiktiga konjunkturvariationer som mer långsiktiga förändringar oberoende av konjunkturen.
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6
Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD
Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012
Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen
Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning
Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika
Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala
Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt
Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga?
Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga? Niels-Jakob Harbo Hansen, Hannes Malmberg och Georg Marthin Juni 2013 nielsjakobharbo.hansen@iies.su.se hannes.malmberg@iies.su.se georg.marthin@iies.su.se
A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?
A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? CAROLINE HALL är doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, samt verksam vid Institutet
FORSKNINGSRAPPORT 2000:10
IFAU INSTITUTET FÖR ARBETSMARKNADSPOLITISK UTVÄRDERING Aktiv arbetsmarknadspolitik och reallöner svenska erfarenheter Anders Forslund, Ann-Sofie Kolm FORSKNINGSRAPPORT 2000:10 Aktiv arbetsmarknadspolitik
MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Sysselsättningseffekter av regeringens politik
Produktion och arbetsmarknad 97 FÖRDJUPNING Sysselsättningseffekter av regeringens politik I budgetpropositionen för 2008 presenterade regeringen en rad förslag som kan antas påverka sysselsättningen och
Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik
Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Anders Forslund Ann-Sofie Kolm STENCILSERIE 2001:3 Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik av Anders Forslund Ann-Sofie Kolm 2001-05-10
Arbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Skatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
ANDERS FORSLUND & ANN-SOFIE KOLM Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik
ANDERS FORSLUND & ANN-SOFIE KOLM Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik De svenska lönesättningsinstitutionerna har under den senaste tjugoårsperioden genomgått omfattande förändringar. Dessutom
Metod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se
#ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019
Den kostsamma värnskatten
BRIEFING PAPER #11 18 augusti 2016 Den kostsamma värnskatten Jacob Lundberg Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta eller andra
Skatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)
Finansdepartementet Fi2019/02421/S1 Skatte- och tullavdelningen Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Juni 2019 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata *
OSKAR NORDSTRÖM SKANS Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * Artikeln syftar till att studera långsiktiga effekter på arbetslösheten av en allmän arbetstidsförkortning.
SNS ANALYS nr 55. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Maj 2019
Maj 2019 SNS ANALYS nr 55 Sänkta arbetsgivaravgifter för unga I JULI 2007 sänktes arbetsgivaravgiften för unga i åldern 19 25 år med drygt 10 procentenheter. Två år senare sänktes den med ytterligare nästan
Effekten av riktade skattelättnader på äldres arbetskraftsdeltagande
Effekten av riktade skattelättnader på äldres arbetskraftsdeltagande nr 8 2017 årgång 45 Denna artikel studerar effekten av två riktade skattelättnader för äldre, i form av förhöjt jobbskatteavdrag och
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata*
Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln
Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln
Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden
Konjunkturläget juni 2015 81 FÖRDJUPNING Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden I 2015 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen en rad åtgärder som bedöms påverka arbetsmarknaden,
Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!
Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen
Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen C-uppsats VT-2010 Författare: Marwin Nilsson Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska
Modell för löneökningar
Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den
SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga David Seim Stockholms universitet 15 maj 2019 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar
Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen?
Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? nr 1 2009 årgång 37 År 2002 sänktes arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter i Norrlands inland och inre Svealand. Detta påverkade
Teknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Hur mycket lönar Rubrik sig arbete i Sverige?
Hur mycket lönar Rubrik sig arbete i Sverige? Underrubrik Författare Jacob Lundberg timbro Månad 201X timbro 20 september 2017 jacob lundberg är chefsekonom på Timbro och doktorand i nationalekonomi. Författaren
Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden
Produktion och arbetsmarknad 9 FÖRDJUPNING Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden Finanskrisen har medfört att arbetslösheten stigit från till 9 procent. Erfarenheterna från 199-talskrisen
TCO GRANSKAR: A-KASSAN OCH ARBETSLÖSHETEN #02/13
TCO GRANSKAR: A-KASSAN OCH ARBETSLÖSHETEN #02/13 2013-01-30 Författare Göran Zettergren chefekonom Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost: goran.zettergren@tco.se telefon: 08-782 91 33 2
I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.
Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna
Phillipskurvan: Repetition
Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:
Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/
Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital
Pressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT
VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften
Utmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Jobbskatteavdraget. Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna?
Jobbskatteavdraget Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna? Författare: Lars Ernsäter, LO-ekonom och Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom. Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad.
Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning
Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA LONGITUDINELLA DATA Linda Wänström Linköpings universitet 12 December Linda Wänström (Linköpings universitet) LONGITUDINELLA DATA 12 December 1 / 12 Explorativ Faktoranalys
DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA
DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET
Uppföljning av EU:s rekommendationer på skatteoch bidragsområdet. Peter Fredriksson Caroline Runeson STENCILSERIE 2001:6
Uppföljning av EU:s rekommendationer på skatteoch bidragsområdet Peter Fredriksson Caroline Runeson STENCILSERIE 2001:6 Uppföljning av EU:s rekommendationer på skatte- och bidragsområdet av Peter Fredriksson
EN SKATTEPOLITIK FÖR BÅDE INNAN-
LENNART FLOOD EN SKATTEPOLITIK FÖR BÅDE INNAN- Utvärdering av jobbskatteavdraget samt några alternativa reformer OCH UTANFÖRSKAPET 1 Nu träder vi in bland gissningarnas domäner sa doktor Mortimer. Säg
APRIL 2016. Skatt, arbete och pension
APRIL 2016 Skatt, arbete och pension Författare: Lennart Flood Lennart Flood är professor emeritus i nationalekonomi, tidigare vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet Förord Sverige och Europa har
Allmän makroekonomisk bedömning
Kapitel 4 Komplettera nuvarande pensionssystem med partiella premiereservsystem Högre formell och reell pensionsålder Generella argument för mer stöd åt barnfamiljer - barn betalar pensionerna för alla
Ekonomiska drivkrafter för arbete
Ekonomiska drivkrafter för arbete Thomas Andrén, Jenny von Greiff och Juhana Vartiainen SPECIALSTUDIER NR 21, DECEMBER 2010 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser
Den svenska jämviktsarbetslösheten:
Rapport till Finanspolitiska rådet 2008/4 Den svenska jämviktsarbetslösheten: en översikt Anders Forslund IFAU De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis
2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering
2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering Givet följande skatteomläggning: Samtliga momssatser harmonieras till ordinarie 25 procent. Jobbskatteavdraget (alla steg) i nuvarande form avskaffas helt. Med de offentliga
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,
Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitik?
CARL B HAMILTON Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitik? Replik till Holmlund och Kolm Vi lever och publicerar oss inte i något politiskt vakuum sommaren 1998. Regeringen brukar hävda att skattetrycket
Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA
2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt
Bilaga 1. Teknisk bilaga Bilaga 2. Tabeller Bilaga 3. Diagram
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2016-1469 Bilaga 1. Teknisk bilaga Bilaga 2. Tabeller Bilaga 3. Diagram RiR 2017:26 Matchningen på arbetsmarknaden sökandesammansättningens betydelse RIKSREVISIONEN
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA
Den svenska jämviktsarbetslösheten en översikt
Den svenska jämviktsarbetslösheten en översikt av Anders Forslund 2008-01-15 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU Den svenska jämviktsarbetslösheten en översikt 1 Innehållsförteckning
Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING
Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har
Mattias Enlund, SCB, tfn , Peter Beijron, SCB, tfn ,
AM 110 SM 1703 Arbetade timmar 2006-2016 Labour force surveys - Theme: Hours worked 2006-2016 I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2017 beskriver utvecklingen av faktiskt arbetade timmar i förhållande
RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag
RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära
Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer
Konjunkturläget december 2011 95 FÖRDJUPNING Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets bedömning av hur flera av de senaste
Ger lägre arbetslöshetsersättning kortare ersättningstider?
Ger lägre arbetslöshetsersättning kortare ersättningstider? En studie av 2007 års reformer av den svenska arbetslöshetsförsäkringen och dess effekter Kandidatuppsats 15 hp Författare: Fredrik Paulsson
Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget
Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels
Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013
Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, februari 2018 Salaries in the primary local authorities and county councils, February 2018
AM 49 SM 1804 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, februari 2018 Salaries in the primary local authorities and county councils, February 2018 I korta drag Löneökningen inom kommuner och
Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att