Bilaga 1. Teknisk bilaga Bilaga 2. Tabeller Bilaga 3. Diagram
|
|
- Lovisa Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: Bilaga 1. Teknisk bilaga Bilaga 2. Tabeller Bilaga 3. Diagram RiR 2017:26 Matchningen på arbetsmarknaden sökandesammansättningens betydelse RIKSREVISIONEN
2 Bilaga 1 Teknisk bilaga Matchningsfunktion för makroskattningar I bentliga studier av matchningsförsämringens koppling till de arbetslösas sammansättning används en matchningsfunktion. Utgångspunkten är att betrakta antalet anställningar M som en funktion av antalet arbetslösa U och antalet vakanser V. Den enklaste funktionsformen ges av M M pu, V q µu σ V 1 σ, en Cobb-Douglasfunktion. Logaritmering av vänster- och högerledet, tillägg av ett månadsindex t och viss omskrivning leder till följande empiriska specikation: ln f t a 0 p1 σq ln θ t 1 a t, (1) där f t M t {U t 1 (jobbchansen på makronivå), θ t 1 V t 1 {U t 1 (stramheten) och a 0 ln µ 0 (den genomsnittliga matchningseektiviteten). Slumptermen kan skrivas som a t ln µ t ε t där ln µ t mäter matchningseektiviteten vid t och ε t är oberoende och likafördelade slumptermer. En gur över tid av skattade a t kan således användas för att beskriva hur matchningseektiviteten har förändrats över tid. I rapporten används månadsdata för perioden december 1991 till oktober Dekomponering av den genomsnittliga förändringen i jobbchansen mellan två datum (Oaxaca-Blinder, OB) För enkelhets skull börjar avsnittet med en linjär model för jobbchansen (linjär sannolikhetsmodell, LSM). Den logistiska specikationen som används i rapporten presenteras därefter. Deniera jobbchansen för individ i vid tidpunkt t som Y it : # 1 om individ i får ett jobb vid t Y it 0 annars Anta till att börja med följande linjära modell för Y : Y it X 1 iβ t u it, där X i är en vektor av kovariater inklusive ett intercept. Skillnaden i genomsnittsutfall mellan två datum, säg år 2015 och 2007, denieras som 0 EpY 2015 D q EpY 2007 D q där # 1 om individen är arbetslös 2015 D 2015 Skillnaden kan skattas som 0 om individen är arbetslös
3 p 0 X s pp β2015 β2007 p loooooooooooomoooooooooooonq p S oförklarad del p X2015 s X2007 s q 1 β2007 p looooooooooooomooooooooooooon. p X komposition där s X 1{N N i1 X i. Under ett antagande om betingat medelvärde noll dvs. Epu Xq 0 kan p S tolkas som en eekt (Fortin, Lemieux och Firpo 2011; FLF nedan). Ett något mildare antagande om ignorerbarhet fungerar också för att kunna tolka p S som eekt (Assumption 5 i FLF). Vad menas med eekt i det här sammanhanget? Standardfallet i OB-litteraturen är två distinkta grupper, t.ex. kvinnor och män. Om utfallet är lön motsvarar p S genomsnittseekten av ett hypotetiskt könsbyte för könsbytare (ATT) på lönen. När det gäller jobbchansdekomponeringen över tid består de två grupperna av arbetslösa vid två olika tidpunkter och p S besvarar den hypotetiska frågan: Vad hade den genomsnittliga jobbchansen varit för individer med egenskaper från 2015 om deras egenskaper hade värderats enligt jobbchansparametrna från 2007, jämfört med den faktiska värderingen av egenskaper från 2015? I frågan ingår åtminstone två delar: a. strukturella förändringar i jobbchansen i brist på bättre terminologi; jfr. wage structure eect i litteraturen om lönedekomponering b. Af:s arbete med matchning; en och samma hypotetiska person kunde ha haft högre eller lägre jobbchans 2015 jämfört med 2007 på grund av att Af:s insatser kan ha blivit mer eller mindre verkningsfulla över tid Dessa delar kan inte separeras med hjälp av de variabler som nns tillgängliga i denna rapport. Delvis handlar a. om vilka typer av vakanser som nns vid båda datumen och potentiellt ändrade krav som arbetsgivare ställer för att anställa en person. Som nämndes ovan krävs ett antagande om ignorerbarhet som i det här sammanhanget ungefär betyder oförändrad sortering till arbetslöshet över tid. Om antagandet inte är uppfyllt går det inte att tolka S p som en strukturell förändring av jobbchansen. Sorteringsmekanismen till arbetslöshet kan i stället ha ändrats med avseende på icke-observerade individ- eller vakansegenskaper. I huvudtexten diskuteras olika sätt att undersöka dessa mekanismer men antagandet om ignorerbarhet är inte möjligt att testa direkt. I rapporten används logistisk regression i stället för en LSM som i det förenklade exemplet ovan. Skattningar med LSM har också gjorts, och dessa visar mycket lika resultat när det gäller den förklarade andelen. När kompositionens betydelse skattas på variabelnivå nns dock en del skillnader mellan LSM och Logit och därför används den mer korrekta Logit-specikationen. Skattningarna bygger på Fairlie (1999). I logistisk regression ges jobbchansen av P py it 1 X i q ΛpX 1 iθ t q, (2) 2
4 där Λ är den logistiska fördelningsfunktionen och θ t är en parameter. Eftersom modellen är icke-linjär är det svårt att tolka parameterskattningarna direkt. I huvudtexten diskuteras därför omskalade parameterskattningar som bygger på genomsnitt av ΛpX 1 i p θ t q för olika värden på X i (average partial eects). I den graska beskrivningen av jobbchansen i avsnitt används dock för enkelhets skull ett enklare mått som bygger på Λp q utvärderad vid genomsnittsindividen. Detaljer nns i standardverk i ekonometri, t.ex. Wooldridge (2010). En OB-dekomponering givet detta uttryck för jobbchansen ges av N 2015 N 2015 ΛpXi pθ p q ΛpXi pθ q 0 N 2015 N loooooooooooooooooooooooooooomoooooooooooooooooooooooooooon 2015 i1 i1 p Logit S oförklarad del N 2015 N ΛpXi pθ q 2007 ΛpXi pθ q N 2015 N 2007, loooooooooooooooooooooooooooomoooooooooooooooooooooooooooon i1 i1 p Logit X komposition där θt p är parameterskattningen år t 2007, 2015, N t är antalet individer år t och Xi t är egenskaperna för individ i som är arbetslös år t. Löneregression med individ- och företagsxa eekter För att testa hur robust OB-dekomponeringen är för icke-observerad heterogenitet på individnivå inkluderas tidigare skattade individxa eekter (individkomponent i huvudtexten) i dekomponeringen. De individxa eekterna kommer från följande regression: ln W it ålder it åder 2 it ålder3 it µ i γ Lpi,tq ψ Jpi,tq ε it (3) där W it är individ i:s lön år t; ålder är individens ålder; µ i är en ren individeekt (individkomponent); γ Lpi,tq är en länskomponent som avser det län L i vilket individ i bor år t (notationen Lpi, tq) och ψ Jpi,tq är en ren arbetsställekomponent för arbetsställe J där individ i är anställd år t. Individkomponenten µ i fångar den del av lönen som en individ bär med sig vid ett jobbbyte. Specikationen (förutom länskomponenten) kommer från Abowd, Kramarz och Margolis (1999). Skattningen av modellens parametrar kan i princip ske med minstakvadratmetoden men kompliceras numeriskt av att både antalet individer och antalet arbetsställen är mycket stort. I rapporten används metoden från Gaure (2013) med det tillhörande R-paketet 'lfe'. Algoritmen är densamma som i Stata-paketet 'reg2hdfe'. Data som används i modellen beskrivs i huvudtexten. 3
5 Bilaga 2 Tabeller Tabell 6: Makroskattningar av matchningseektiviteten Hela perioden Data före nanskrisen Intercept 2,151 1,759 (0,035) (0,020) Elasticitet 0,112 0,218 (0,013) (0,006) Antal observationer R 2 0,220 0,853 Not: p 0,1; p 0,05; p 0,01 4
6 Tabell 7: Kompositionsförändringar: genomsnitt för variabler 2007, 2015 och skillnad mellan åren Skillnad Jobbchans 0,091 0,054-0, år 0,194 0,191-0, år 0,219 0,243 0, år 0,184 0,199 0, år 0,179 0,158-0,0206 över 65 år 0,003 0,002-0,0007 År i Sverige 4,075 4,818 0,7438 Grundskola 0,225 0,262 0,0375 Högskola 0,227 0,244 0,0175 Kvinna 0,49 0,456-0,0342 AFGHANISTAN 0,003 0,016 0,0124 Afrika söder om Sahara 0,008 0,017 0,0083 Australien och Oceanien 0,000 0,000 0,000 Centralasien 0,001 0,002 0,001 ETIOPIEN OCH ERITREA 0,006 0,028 0,0214 FD JUGOSLAVIEN 0,04 0,038-0,002 FINLAND 0,02 0,011-0,0094 IRAK 0,037 0,063 0,026 IRAN 0,018 0,02 0,0013 Latinamerka och Karribien 0,019 0,018-0,0012 Nordafrika 0,007 0,013 0,0065 Nordamerika 0,002 0,002 0,0002 Nordeuropa 0,012 0,011-0,0005 Födelseland saknas 0,000 0,000 0,0003 SOMALIA 0,009 0,035 0,0266 Sydasien 0,008 0,011 0,0029 Sydeuropa 0,003 0,004 0,0007 Sydostasien 0,014 0,019 0,0056 SYRIEN 0,008 0,067 0,059 TURKIET 0,014 0,013-0,0004 Västasien 0,015 0,024 0,0083 Västeuropa 0,006 0,005-0,0006 Östasien 0,004 0,007 0,0025 Östeuropa 0,024 0,031 0,0067 Sjukfrånvaro 13,199-7,794-20,9931 Funktionshinderskod 0,24 0,231-0,0087 Stramhet (län) -0,041 0,023 0,0641 5
7 Tabell 8: Resultat från logistisk regression för jobbchansen med parameterskattningar omskalade till genomsnittliga partiella eekter ; Population : A B B år 0,04 0,013 0,043 0,014 0,044 0, år 0,016 0,006 0,017 0,006 0,017 0, år 0,014 0,011 0,015 0,012 0,015 0, år 0,051 0,028 0,054 0,03 0,054 0,03 över 65 år 0,084 0,039 0,09 0,045 0,09 0,046 År i Sverige 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Funktionshinderskod 0,081 0,051 0,083 0,054 0,082 0,053 Kvinna 0,009 0,005 0,009 0,006 0,01 0,005 AFGHANISTAN 0,052 0,038 0,053 0,039 0,051 0,038 Afrika söder om Sahara 0,046 0,035 0,046 0,037 0,043 0,035 Australien och Oceanien 0,036 0,022 0,043 0,023 0,042 0,022 Centralasien 0,063 0,033 0,06 0,034 0,059 0,033 ETIOPIEN OCH ERITREA 0,05 0,046 0,051 0,048 0,048 0,047 FD JUGOSLAVIEN 0,038 0,033 0,036 0,035 0,034 0,034 FINLAND 0,032 0,03 0,027 0,031 0,024 0,03 IRAK 0,052 0,042 0,051 0,044 0,049 0,043 IRAN 0,049 0,036 0,05 0,037 0,048 0,036 Latinamerka och Karribien 0,035 0,03 0,034 0,032 0,03 0,03 Nordafrika 0,04 0,041 0,038 0,043 0,035 0,042 Nordamerika 0,039 0,03 0,04 0,033 0,039 0,033 Nordeuropa 0,024 0,025 0,02 0,026 0,019 0,026 Födelseland saknas 0,063 0,046 0,059 0,048 0,056 0,048 SOMALIA 0,058 0,045 0,058 0,047 0,056 0,046 Sydasien 0,034 0,038 0,033 0,041 0,031 0,04 Sydeuropa 0,023 0,024 0,017 0,026 0,014 0,025 Sydostasien 0,035 0,03 0,032 0,032 0,03 0,031 SYRIEN 0,059 0,053 0,06 0,056 0,059 0,056 TURKIET 0,046 0,034 0,047 0,037 0,044 0,035 Västasien 0,061 0,041 0,061 0,043 0,06 0,043 Västeuropa 0,014 0,022 0,013 0,023 0,012 0,023 Östasien 0,05 0,037 0,05 0,04 0,048 0,039 Östeuropa 0,041 0,033 0,039 0,035 0,038 0,034 Grundskola 0,032 0,025 0,032 0,026 0,03 0,025 Fortsätter på nästa sida...
8 Population : A B B Högskola 0,002 0,012 0,001 0,013 0,002 0,009 Sjukfrånvaro 1,59E 05 1,31E 05 1,24E 05 1,14E 05 1,28E 05 1,16E 05 Stramhet (län) 0,02 0,02 0,021 0,02 Stramhet (län och yrke) 0,013 0,008 Antal observationer Log-likelihood Not: p 0,1; p 0,05; p 0,01. ; Resultaten bygger på parameterskattningar från tabell 9. : Population A är hela populationen, B begränsas av tillgång på data för stramhet (län och yrke). 7
9 Tabell 9: Resultat från logistisk regression för jobbchansen Population : A B B Intercept 1,974 2,269 1,954 2,254 1,975 2,239 (0,022) (0,022) (0,023) (0,023) (0,023) (0,023) år 0,459 0,242 0,464 0,243 0,476 0,243 (0,024) (0,024) (0,025) (0,025) (0,025) (0,025) år 0,195 0,116 0,194 0,116 0,196 0,114 (0,024) (0,023) (0,024) (0,024) (0,024) (0,024) år 0,192 0,229 0,194 0,227 0,192 0,227 (0,028) (0,026) (0,028) (0,026) (0,028) (0,026) år 0,796 0,687 0,796 0,684 0,802 0,688 (0,032) (0,031) (0,033) (0,031) (0,033) (0,031) över 65 år 2,654 1,356 2,863 1,529 2,878 1,548 (0,450) (0,254) (0,502) (0,281) (0,502) (0,281) År i Sverige 0,015 0,025 0,012 0,023 0,011 0,022 (0,002) (0,001) (0,002) (0,001) (0,002) (0,001) Grundskola 0,448 0,599 0,419 0,568 0,396 0,548 (0,023) (0,024) (0,024) (0,025) (0,024) (0,025) Högskola 0,022 0,241 0,010 0,239 0,026 0,168 (0,020) (0,019) (0,021) (0,019) (0,021) (0,020) Kvinna 0,110 0,100 0,111 0,111 0,116 0,102 (0,016) (0,016) (0,016) (0,016) (0,016) (0,016) AFGHANISTAN 0,915 1,212 0,883 1,095 0,839 1,072 (0,167) (0,087) (0,179) (0,092) (0,179) (0,092) Afrika söder om Sahara 0,763 1,056 0,705 1,018 0,647 0,949 (0,099) (0,068) (0,102) (0,070) (0,102) (0,070) Australien och Oceanien 0,554 0,569 0,647 0,538 0,627 0,503 (0,400) (0,318) (0,429) (0,318) (0,429) (0,318) Centralasien 1,270 0,996 1,053 0,921 1,029 0,850 (0,324) (0,172) (0,344) (0,178) (0,344) (0,178) ETIOPIEN OCH ERITREA 0,874 1,817 0,814 1,649 0,748 1,597 (0,120) (0,083) (0,123) (0,088) (0,123) (0,088) FD JUGOSLAVIEN 0,582 0,930 0,506 0,904 0,483 0,878 (0,049) (0,050) (0,051) (0,051) (0,051) (0,051) FINLAND 0,473 0,849 0,366 0,801 0,326 0,744 Fortsätter på nästa sida...
10 9 Population : A B B (0,085) (0,092) (0,087) (0,093) (0,087) (0,093) IRAK 0,903 1,310 0,816 1,276 0,772 1,229 (0,055) (0,045) (0,057) (0,047) (0,057) (0,047) IRAN 0,834 1,088 0,786 1,026 0,754 0,983 (0,075) (0,066) (0,077) (0,067) (0,077) (0,067) Latinamerka och Karribien 0,528 0,835 0,474 0,822 0,419 0,757 (0,066) (0,062) (0,067) (0,064) (0,067) (0,064) Nordafrika 0,642 1,396 0,560 1,337 0,498 1,267 (0,110) (0,090) (0,113) (0,092) (0,113) (0,092) Nordamerika 0,624 0,838 0,601 0,887 0,569 0,862 (0,194) (0,160) (0,201) (0,168) (0,201) (0,168) Nordeuropa 0,348 0,650 0,269 0,627 0,241 0,603 (0,081) (0,072) (0,083) (0,073) (0,083) (0,073) Födelseland saknas 1,276 2,022 1,036 1,792 0,950 1,778 (1,025) (0,713) (1,032) (0,715) (1,033) (0,715) SOMALIA 1,100 1,634 1,006 1,538 0,955 1,493 (0,114) (0,072) (0,117) (0,076) (0,116) (0,076) Sydasien 0,520 1,217 0,474 1,195 0,428 1,143 (0,094) (0,087) (0,097) (0,088) (0,097) (0,088) Sydeuropa 0,328 0,630 0,217 0,612 0,172 0,581 (0,145) (0,113) (0,146) (0,114) (0,146) (0,114) Sydostasien 0,529 0,821 0,457 0,809 0,418 0,759 (0,077) (0,063) (0,079) (0,064) (0,079) (0,064) SYRIEN 1,121 2,286 1,056 2,175 1,016 2,156 (0,125) (0,066) (0,129) (0,071) (0,129) (0,071) TURKIET 0,780 1,002 0,722 1,007 0,663 0,935 (0,086) (0,082) (0,088) (0,085) (0,088) (0,084) Västasien 1,165 1,393 1,076 1,323 1,045 1,296 (0,092) (0,070) (0,095) (0,072) (0,095) (0,072) Västeuropa 0,186 0,569 0,169 0,539 0,149 0,519 (0,103) (0,097) (0,107) (0,098) (0,106) (0,098) Östasien 0,863 1,176 0,807 1,166 0,768 1,114 (0,139) (0,103) (0,143) (0,104) (0,143) (0,104) Östeuropa 0,650 0,947 0,577 0,924 0,544 0,881 (0,062) (0,051) (0,063) (0,051) (0,063) (0,051) Sjukfrånvaro 0,0002 0,0003 0,0001 0,0002 0,0002 0,0002 Fortsätter på nästa sida...
11 Population : A B B (0,00004) (0,00003) (0,00004) (0,00004) (0,00004) (0,00004) Funktionshinderskod 1,479 1,514 1,456 1,489 1,446 1,476 (0,032) (0,030) (0,034) (0,032) (0,034) (0,032) Stramhet (län) 0,255 0,406 0,246 0,374 (0,016) (0,025) (0,016) (0,025) Stramhet (län och yrke) 0,154 0,145 (0,011) (0,011) Antal observationer Log-likelihood Not: p 0,1; p 0,05; p 0,01. : Population A är hela populationen, B begränsas av tillgång på data för stramhet (län och yrke). 10
12 Tabell 10: Resultat från logistisk regression för jobbchansen med parameterskattningar omskalade till genomsnittliga partiella eekter ; år 0,049 0,018 0,047 0, år 0,017 0,007 0,016 0, år 0,016 0,013 0,016 0, år 0,056 0,035 0,058 0,035 Över 65 år 0,095 0,052 0,095 0,053 År i Sverige 0 0, ,001 Funktionshinderskod 0,086 0,061 0,085 0,061 Kvinna 0,01 0,009 0,011 0,01 AFGHANISTAN 0,039 0,029 0,039 0,029 Afrika söder om Sahara 0,035 0,032 0,034 0,031 Australien och Oceanien 0,029 0,011 0,029 0,009 Centralasien 0,043 0,025 0,042 0,024 ETIOPIEN OCH ERITREA 0,041 0,04 0,041 0,04 FD JUGOSLAVIEN 0,024 0,029 0,024 0,03 FINLAND 0,005 0,014 0,005 0,014 IRAK 0,033 0,038 0,033 0,039 IRAN 0,039 0,03 0,039 0,029 Latinamerka och Karribien 0,02 0,025 0,019 0,023 Nordafrika 0,018 0,038 0,018 0,037 Nordamerika 0,023 0,028 0,023 0,027 Nordeuropa 0,003 0,016 0,003 0,015 Födelseland saknas 0,055 0,044 0,054 0,045 SOMALIA 0,048 0,043 0,048 0,043 Sydasien 0,017 0,034 0,016 0,033 Sydeuropa 0,004 0,015 0,005 0,014 Sydostasien 0,018 0,025 0,018 0,025 SYRIEN 0,049 0,046 0,049 0,046 TURKIET 0,035 0,031 0,035 0,031 Västasien 0,051 0,038 0,051 0,038 Västeuropa 0,007 0,012 0,007 0,011 Östasien 0,039 0,037 0,039 0,036 Östeuropa 0,026 0,028 0,026 0,028 Grundskola 0,03 0,026 0,03 0,026 Högskola 0,002 0,012 0,001 0,013 Sjukfrånvaro 1,57E 05 1,59E 05 1,58E 05 1,59E 05 Stramhet (län och yrke) 0,013 0,009 0,013 0,009 Individkomponent 0,007 0,01 Antal observationer Log-likelihood Not: p 0,1; p 0,05; p 0,01. ; Resultaten bygger på parameterskattningar från tabell 11. Tabell 11: Resultat från logistisk regression för jobbchansen Intercept 1,966 2,240 1,973 2,241 (0,023) (0,023) (0,023) (0,023) år 0,504 0,278 0,492 0,234 (0,025) (0,025) (0,025) (0,025) år 0,190 0,107 0,175 0,068 (0,024) (0,024) (0,024) (0,024) år 0,186 0,225 0,190 0,213 (0,028) (0,027) (0,028) (0,027) år 0,792 0,671 0,822 0,688 Fortsätter på nästa sida... 11
13 (0,033) (0,031) (0,033) (0,031) över 65 år 2,856 1,470 2,904 1,521 (0,502) (0,282) (0,502) (0,282) År i Sverige 0,003 0,009 0,003 0,009 (0,002) (0,002) (0,002) (0,002) Grundskola 0,371 0,479 0,371 0,481 (0,024) (0,025) (0,024) (0,025) Högskola 0,022 0,182 0,014 0,194 (0,021) (0,020) (0,021) (0,020) Kvinna 0,120 0,138 0,130 0,161 (0,016) (0,016) (0,017) (0,016) AFGHANISTAN 0,547 0,584 0,544 0,588 (0,187) (0,095) (0,187) (0,095) Afrika söder om Sahara 0,471 0,668 0,453 0,638 (0,105) (0,072) (0,105) (0,072) Australien och Oceanien 0,379 0,192 0,374 0,160 (0,433) (0,320) (0,433) (0,320) Centralasien 0,616 0,476 0,603 0,469 (0,349) (0,180) (0,349) (0,180) ETIOPIEN OCH ERITREA 0,583 0,920 0,577 0,900 (0,125) (0,091) (0,125) (0,091) FD JUGOSLAVIEN 0,304 0,574 0,306 0,586 (0,052) (0,052) (0,052) (0,052) FINLAND 0,062 0,238 0,059 0,237 (0,088) (0,093) (0,088) (0,094) IRAK 0,437 0,821 0,437 0,827 (0,060) (0,048) (0,060) (0,048) IRAN 0,544 0,593 0,534 0,572 (0,081) (0,069) (0,081) (0,069) Latinamerka och Karribien 0,247 0,468 0,232 0,436 (0,068) (0,064) (0,068) (0,064) Nordafrika 0,229 0,838 0,220 0,821 (0,114) (0,094) (0,114) (0,094) Nordamerika 0,296 0,565 0,290 0,540 (0,203) (0,171) (0,203) (0,171) Nordeuropa 0,038 0,282 0,033 0,274 (0,085) (0,075) (0,085) (0,076) Födelseland saknas 0,863 1,078 0,842 1,098 (1,034) (0,723) (1,034) (0,723) SOMALIA 0,710 1,001 0,705 1,010 (0,121) (0,078) (0,121) (0,078) Sydasien 0,208 0,715 0,199 0,699 (0,099) (0,090) (0,099) (0,090) Sydeuropa 0,045 0,270 0,056 0,243 (0,147) (0,119) (0,147) (0,119) Sydostasien 0,223 0,491 0,221 0,477 (0,081) (0,066) (0,081) (0,066) SYRIEN 0,739 1,116 0,740 1,131 (0,132) (0,075) (0,132) (0,075) TURKIET 0,470 0,628 0,473 0,646 (0,091) (0,086) (0,091) (0,086) Västasien 0,777 0,820 0,776 0,826 (0,100) (0,075) (0,100) (0,075) Västeuropa 0,074 0,202 0,078 0,194 (0,109) (0,098) (0,109) (0,099) Östasien 0,547 0,799 0,541 0,777 (0,144) (0,107) (0,144) (0,107) Östeuropa 0,334 0,550 0,329 0,539 (0,066) (0,053) (0,066) (0,053) Sjukfrånvaro 0,0002 0,0003 0,0002 0,0003 (0,00004) (0,00004) (0,00004) (0,00004) Funktionshinderskod 1,431 1,450 1,422 1,426 (0,035) (0,032) (0,035) (0,032) Fortsätter på nästa sida... 12
14 Stramhet (län och yrke) 0,152 0,145 0,154 0,147 (0,011) (0,011) (0,011) (0,011) Individx lönekomponent 0,076 0,164 (0,011) (0,010) Antal observationer Log-likelihood Not: p 0,1; p 0,05; p 0,01. 13
15 Tabell 12: OB-dekomponering av jobbchansförändringen Population : A B C år ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) år ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) år ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) år ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) över 65 år ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) År i Sverige ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Grundskola ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Högskola ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Kvinna ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) AFGHANISTAN ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Afrika söder om Sahara ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Australien och Oceanien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Centralasien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ETIOPIEN OCH ERITREA ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) FD JUGOSLAVIEN ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) FINLAND ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) IRAK ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Fortsätter på nästa sida...
16 15 Population : A B C IRAN ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Latinamerka och Karribien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Nordafrika ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Nordamerika ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Nordeuropa ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) saknas ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) SOMALIA ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Sydasien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Sydeuropa ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Sydostasien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) SYRIEN ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) TURKIET ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Västasien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Västeuropa ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Östasien ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Östeuropa ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Sjukfrånvaro ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Funktionshinderskod ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Stramhet (län) Fortsätter på nästa sida...
17 Population : A B C ( ) ( ) Stramhet (län och yrke) ( ) ( ) ( ) Individkomponent ( ) Antal observationer Not: p 0,05; p 0,01; p 0,001. : Population A är hela populationen, B begränsas av tillgång på data för stramhet (län och yrke) och C begränsas av tillgång på data för individspecik lönekomponent. 16
18 Tabell 13: OB-dekomponering av jobbchansförändringen: Af- respektive SCB-data på lediga jobb Skattningsperiod Oktober 2007oktober 2015 September 2007september 2015 Vakansmått Kvarvarande platser Lediga jobb Vakanser Kvarvarande platser Lediga jobb Vakanser Af SCB SCB Af SCB SCB år -0, , , , , ,00224 (0,000158) (0,000143) (0,000147) (0,000163) (0,000157) (0,000153) år 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) år -0, , , , , ,00137 (0,000138) (0,000133) (0,000130) (0,000151) (0,000144) (0,000146) år -0, , , , , ,00283 (0,000105) (0,000100) (0,000100) (0,000105) (0, ) (0,000103) över 65 år -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) År i Sverige 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Grundskola -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Högskola 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Kvinna -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) AFGHANISTAN -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0,000119) (0,000113) (0,000116) Afrika söder om Sahara -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Australien och Oceanien -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Centralasien -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) ETIOPIEN OCH ERITREA -0, , , , , ,00137 (0,000130) (0,000124) (0,000127) (0,000149) (0,000139) (0,000149) FD JUGOSLAVIEN -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) FINLAND 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Fortsätter på nästa sida...
19 18 Skattningsperiod Oktober 2007oktober 2015 September 2007september 2015 Vakansmått Kvarvarande platser Lediga jobb Vakanser Kvarvarande platser Lediga jobb Vakanser Af SCB SCB Af SCB SCB IRAK -0, , , , , ,00212 (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) IRAN -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Latinamerka och Karribien 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Nordafrika -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Nordamerika -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Nordeuropa 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) saknas -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) SOMALIA -0, , , , , ,00184 (0, ) (0, ) (0, ) (0,000105) (0, ) (0,000101) Sydasien -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Sydeuropa -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Sydostasien -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) SYRIEN -0, , , , , ,00359 (0,000217) (0,000211) (0,000211) (0,000245) (0,000231) (0,000242) TURKIET 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Västasien -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Västeuropa 0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Östasien -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Östeuropa -0, , , , , , (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Sjukfrånvaro 0, , , , , , Fortsätter på nästa sida...
20 19 Skattningsperiod Oktober 2007oktober 2015 September 2007september 2015 Vakansmått Kvarvarande platser Lediga jobb Vakanser Kvarvarande platser Lediga jobb Vakanser Af SCB SCB Af SCB SCB (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Funktionshinderskod 0, , , , , ,00384 (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) (0, ) Stramhet (län, Af-data) 0, ,00116 (0, ) (0, ) Stramhet (län, lediga jobb från SCB) -0, ,00523 (0,000306) (0,000323) Stramhet (län, vakanser från SCB) -0, ,00223 (0,000347) (0,000190) Gruppering av skattningar Total skillnad -0,0366-0,0366-0,0366-0,0595-0,0595-0,0595 Komposition: totalt -0,0103-0,0113-0,011-0,0142-0,0146-0,0144 Komposition: individsammansättning -0,012-0,0113-0,011-0,0154-0,0146-0,0144 Komposition: stramhet 0, , , , , ,00223 Komposition: individsammansättning (% av total) 32,79 % 30,87 % 30,05 % 25,88 % 24,54 % 24,2 % Antal observationer Not: p 0,05; p 0,01; p 0,001.
21 Bilaga 3 Diagram Figur 15: Lediga jobb respektive nyskapade anställningar i förhållande till antalet arbetslösa 0,05 0,10 0,15 0,20 V/U M/U År Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. 20
22 Figur 16: Matchningsförsämringen på makronivå med elasticiteten skattad före nanskrisen matchningseffektivitet 0,6 0,4 0,2 0,0 0,2 ojusterad residual 12 månaders glidande medelvärde Time Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. Figur 17: Andel med avaktualiseringskod 6 som bedöms ha fått ett arbete 0,40 Andel som har fått arbete 0,35 0,30 0, Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. 21
23 Figur 18: Jobbchansen (inkl. subventionerat arbete) i genomsnitt och för jämförelsegruppen 0,14 Jobbchans 0,12 0,10 Jämförelsegrupp Genomsnitt 0,08 0, Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. 22
24 Figur 19: Sambandet mellan jobbchansen (inkl. subventionerat arbete) och kön, utbildning och funktionshinderskod 0,000 Skillnad i jobbchans 0,025 Jämförelsegrupp: män med gymnasieutbildning utan funktionshinderskod Funktionshinderskod Kvinna Grundskola Högskola 0, Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. Figur 20: Sambandet mellan jobbchansen (inkl. subventionerat arbete) och ålder 0,02 Skillnad i jobbchans 0,00 0,02 Jämförelsegrupp: år år år år år 0,04 0, Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. 23
25 Figur 21: Sambandet mellan jobbchansen (inkl. subventionerat arbete) och födelseland: de senaste årens stora yktingländer 0,00 Skillnad i jobbchans 0,02 0,04 Jämförelsegrupp: inrikes födda AFGHANISTAN ETIOPIEN OCH ERITREA IRAK SOMALIA SYRIEN 0, Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. 24
26 Figur 22: Sambandet mellan jobbchansen (inkl. subventionerat arbete) och födelseland: tidigare års stora ykting- och invandrarländer 0,00 Skillnad i jobbchans 0,02 0,04 Jämförelsegrupp: inrikes födda FD JUGOSLAVIEN FINLAND IRAN TURKIET 0, Källa: Egna bearbetningar av registerdata från Af och SCB. 25
Regeringens skrivelse 2017/18:109
Regeringens skrivelse 2017/18:109 Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden Skr. 2017/18:109 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Riksrevisionens granskningar av arbetsmarknadspolitiken
1 Riksrevisionens granskningar av arbetsmarknadspolitiken Ilera-seminarium 30 januari STEFAN LUNDGREN, RIKSREVISOR 2 Disposition Riksrevisionens granskningar av arbetsmarknadspolitiken Matchningen på arbetsmarknaden
Matchningen på arbetsmarknaden
EN GRANSKNINGSRAPPORT FRÅN RIKSREVISIONEN TILL RIKSDAGEN BESLUTAD: 2017-11-09 DNR: 3.1.1-2016-1469 RIR 2017:26 Härmed överlämnas enligt 9 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande
Dekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA LONGITUDINELLA DATA Linda Wänström Linköpings universitet 12 December Linda Wänström (Linköpings universitet) LONGITUDINELLA DATA 12 December 1 / 12 Explorativ Faktoranalys
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 9 Joakim Lübeck (Johan Lindström 25 september 217 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF7/MASB2 F9 1/23 Repetition Inferens för diskret
För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))
Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt
Bilaga A Statistisk analys
bilaga dnr: 31-2012-0817 rir 2013:17 Bilaga A Statistisk analys Ett steg in och en ny start hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända? (RiR 2013:17) Statistisk analys Beskrivning av data
Poissonregression. E(y x1, x2,.xn) = exp( 0 + 1x1 +.+ kxk)
Poissonregression En lämplig utgångspunkt om vi har en beroende variabel som är en count variable, en variabel som antar icke-negativa heltalsvärden med ganska liten variation E(y x1, x2,.xn) = exp( 0
Logistisk regression och Indexteori. Patrik Zetterberg. 7 januari 2013
Föreläsning 9 Logistisk regression och Indexteori Patrik Zetterberg 7 januari 2013 1 / 33 Logistisk regression I logistisk regression har vi en binär (kategorisk) responsvariabel Y i som vanligen kodas
För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))
Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt
Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING
Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har
BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:
1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1
Bilaga 1. Kvantitativ analys
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys
Stokastiska processer med diskret tid
Stokastiska processer med diskret tid Vi tänker oss en följd av stokastiska variabler X 1, X 2, X 3,.... Talen 1, 2, 3,... räknar upp tidpunkter som förflutit från startpunkten 1. De stokastiska variablerna
Modeller för fler än två valmöjligheter. Förekommer både som logit- och som probitmodeller.
Multinominella modeller Modeller för fler än två valmöjligheter. Förekommer både som logit- och som probitmodeller. Möjligt att, genom olika modellformuleringar, beakta att vissa regressorer varierar mellan
Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare
MIKROEKONOMETRI Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå Tvärsnittsdata och/eller longitudinella data o paneldata Idag större datamänger än tidigare Tekniska framsteg erbjuder möjligheter till
Vilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete?
Vilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete? Nikolay Angelov IFAU 215-1-16 Hur vet vi vem som har funktionsnedsättningar? Vilka är eekterna av AF:s riktade program? Bygger på IFAU rapport 214:24 som
F11. Kvantitativa prognostekniker
F11 Kvantitativa prognostekniker samt repetition av kursen Kvantitativa prognostekniker Vi har gjort flera prognoser under kursen Prognoser baseras på antagandet att historien upprepar sig Trenden följer
arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet
Effekter på lönebildningen av arbetsmarknadsreformerna 2007-2009 Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet Anna Larsson, Stockholms universitet Bakgrund Omfattande arbetsmarknadsreformer
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde
Introduktion till kausala effekter
Introduktion till kausala effekter Ronnie Pingel Institutionen f or folkh also- och v ardvetenskap och Statistiska institutionen 2016-09-03 Utgångspunkten Introduktion Vanligt mål i empirisk forskning
Föreläsning 12: Linjär regression
Föreläsning 12: Linjär regression Matematisk statistik Chalmers University of Technology Oktober 4, 2017 Exempel Vi vill undersöka hur ett ämnes specifika värmeskapacitet (ämnets förmåga att magasinera
1/23 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet
1/23 REGRESSIONSANALYS F4 Linda Wänström Statistiska institutionen, Stockholms universitet 2/23 Multipel regressionsanalys Multipel regressionsanalys kan ses som en utvidgning av enkel linjär regressionsanalys.
Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012
Föreläsning 7 Stokastiska Processer och ARIMA Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 22 Stokastiska processer Stokastiska processer är ett samlingsnamn för Sannolikhetsmodeller för olika tidsförlopp. Stokastisk=slumpmässig
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen
Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda
Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen
Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression
Lunds tekniska högskola, Matematikcentrum, Matematisk statistik Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF Övning om regression Denna övningslapp behandlar regression och är tänkt som förberedelse
Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression
Lunds Tekniska Högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Laboration 2 Styrkefunktion & Regression FMSF70&MASB02, HT19 Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression Syfte Styrkefunktion Syftet med dagens
In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK FÖR W; FMSF75 UPPDATERAD Sannolikhetsteori. Beskrivning av data. Läges-, spridnings- och beroendemått
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK FÖR W; FMSF75 UPPDATERAD 208-08-26 Sannolikhetsteori Följande gäller för sannolikheter: 0 P(A P(Ω = P(A
BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF
BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 24 KF Tabell 13: Antal utrikes födda boende i kommunen och omflyttningar av utrikes födda fördelade efter världsdel och vistelsetid i Sverige 1 (5) Finland Norge Övriga
Vid formulering av den linjära regressionsmodellen utgår man ifrån att; Sambandet mellan Y-variabel och X-variabel är linjärt m a p parametrar
ICKE-LINJÄRA MODELLER Vid formulering av den linjära regressionsmodellen utgår man ifrån att; Y i = 1 + 2 X 2i + u i Sambandet mellan Y-variabel och X-variabel är linjärt m a p parametrar cov(x i,u i )
FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 9,
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 9, 8-5-4 EXEMPEL: Hur mycket kunder förlorar vi om vi höjer biljettpriset?
Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson
Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering
Spridningsdiagram (scatterplot) Fler exempel. Korrelation (forts.) Korrelation. Enkel linjär regression. Enkel linjär regression (forts.
Spridningsdiagram (scatterplot) En scatterplot som visar par av observationer: reklamkostnader på -aeln and försäljning på -aeln ScatterplotofAdvertising Ependitures ()andsales () 4 Fler eempel Notera:
PROGRAMFÖRKLARING III
Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren PROGRAMFÖRKLARING III Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p./22 Statistik
oberoende av varandra så observationerna är
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 1, 1-5-7 REGRESSION (repetition) Vi har mätningarna ( 1, 1 ),..., ( n, n
Residualanalys. Finansiell statistik, vt-05. Normalfördelade? Normalfördelade? För modellen
Residualanalys För modellen Johan Koskinen, Statistiska institutionen, Stockholms universitet Finansiell statistik, vt-5 F7 regressionsanalys antog vi att ε, ε,..., ε är oberoende likafördelade N(,σ Då
Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker
Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker Föreläsning 15 Johan Lindström 4 december 218 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB3 F15 1/28 Repetition Linjär regression Modell Parameterskattningar
1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet
1/31 REGRESSIONSANALYS F1 Linda Wänström Statistiska institutionen, Stockholms universitet 2/31 Kap 4: Introduktion till regressionsanalys. Introduktion Regressionsanalys är en statistisk teknik för att
Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012
Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt
Exempel på tentamensuppgifter
STOCKHOLMS UNIVERSITET 4 mars 2010 Matematiska institutionen Avd. för matematisk statistik Mikael Andersson Exempel på tentamensuppgifter Uppgift 1 Betrakta en allmän I J-tabell enligt 1 2 3 J Σ 1 n 11
Etableringsreformens första år
Etableringsreformens första år Marianne Sundström Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet Forskarseminarium Umeå den 13 jan 2016 Bakgrund Syfte Reformen Metod Utfall Data Variabler
Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 17 februari
STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 17 februari 2010 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312,
Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012
Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår
Teknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar
Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar Anna Lindgren (Stanislav Volkov) 31 oktober + 1 november 2016 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F10: Punktskattning 1/18 Matematisk
En tudelad arbetsmarknad om matchningen på den svenska arbetsmarknaden efter den ekonomiska krisen
En tudelad arbetsmarknad om matchningen på den svenska arbetsmarknaden efter den ekonomiska krisen christina håkanson* Christina Håkanson är filosofie doktor i nationalekonomi och verksam vid avdelningen
FORMELSAMLING HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMSF70 & MASB02. Sannolikhetsteori. Beskrivning av data
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK FORMELSAMLING HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMSF70 & MASB02 Sannolikhetsteori Följande gäller för sannolikheter:
Att utvärdera offentlig politik med registerdata
Att utvärdera offentlig politik med registerdata Anders Forslund anders.forslund@ifau.uu.se IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet 22 mars 2013 Anders Forslund (IFAU) Utvärdering
Statistisk analys av komplexa data
Statistisk analys av komplexa data Kategoriska data Bertil Wegmann Avdelning statistik, IDA, Linköpings universitet November 12, 2013 Bertil Wegmann (statistik, LiU) Kategoriska data November 12, 2013
Befolkningsstatistik. Kristinehamns kommun 31 Dec 2015
Befolkningsstatistik DEC 131231 24114 (23949) Kristinehamns kommun 31 Dec 215 2427 214-11-1 24 31 215-11-1 JAN 2416 (23 943) FEB 24129 (23 966) MAR 24181 (23 971) APRIL 24186 (23 983) MAJ 24168 (24 24)
Invandrare och pensioner
Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 10 Johan Lindström 27 september 2017 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF70/MASB02 F10 1/26 Repetition Linjär regression Modell Parameterskattningar
Invandrarindex några resultat och reflexioner
Invandrarindex några resultat och reflexioner Tegelbacken konferens, 26 januari 2018 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet Integration - olika undersökningsmetoder
Statistisk analys av komplexa data
Statistisk analys av komplexa data Kategoriska data Bertil Wegmann Avdelning statistik, IDA, Linköpings universitet November 28, 2012 Bertil Wegmann (statistik, LiU) Kategoriska data November 28, 2012
Statistisk analys av komplexa data
Statistisk analys av komplexa data Kategoriska data Bertil Wegmann Avdelning statistik, IDA, Linköpings universitet November 18, 2016 Bertil Wegmann (statistik, LiU) Kategoriska data November 18, 2016
Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2
Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2 Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-23 Faktum är att vi i praktiken nästan alltid har en blandning
VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?
VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,
Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall
Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression
Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2016-03-08 Exempel 1: NTU2015 Exempel 2: En jobbannons Exempel 3 1 1 Klofstad, C.
PROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd
Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren PROGRAMFÖRKLARING I Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/4 Statistik
Statistisk analys av komplexa data
Statistisk analys av komplexa data Kategoriska data, ht 2017 Bertil Wegmann STIMA, IDA, Linköpings universitet Bertil Wegmann (STIMA, IDA, LiU) Kategoriska data 1 / 28 Översikt kategoriska data Kategoriska
BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik
Matematisk statistik KTH Formel- och tabellsamling i matematisk statistik Varterminen 2005 . Kombinatorik n = k n! k!n k!. Tolkning: n k mängd med n element. 2. Stokastiska variabler V X = EX 2 EX 2 =
Föreläsning 13: Multipel Regression
Föreläsning 13: Multipel Regression Matematisk statistik Chalmers University of Technology Oktober 9, 2017 Enkel linjär regression Vi har gjort mätningar av en responsvariabel Y för fixerade värden på
Bayesiansk statistik, 732g43, 7.5 hp
Bayesiansk statistik, 732g43, 7.5 hp Moment 2 - Linjär regressionsanalys Bertil Wegmann STIMA, IDA, Linköpings universitet Bertil Wegmann (STIMA, LiU) Bayesiansk statistik 1 / 29 Översikt moment 2: linjär
Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar
Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar Stas Volkov Stanislav Volkov s.volkov@maths.lth.se FMSF20 F8: Statistikteori 1/20 Översikt Exempel Repetition Exempel Matematisk statistik
Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA
Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA 12.1 ANOVA I EN MULTIPEL REGRESSION Exempel: Tjänar man mer som egenföretagare? Nedan visas ett utdrag ur ett dataset som innehåller information
SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA INTERVALLSKATTNING. STATISTIK SLUTSATSER. Tatjana Pavlenko.
SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 10 STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA SLUTSATSER. INTERVALLSKATTNING. Tatjana Pavlenko 25 april 2017 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Statistisk inferens oversikt
1. För tiden mellan två besök gäller. V(X i ) = 1 λ 2 = 25. X i Exp (λ) E(X i ) = 1 λ = 5s λ = 1 5
LÖSNINGAR TILL Matematisk statistik Tentamen: 29 7 kl 8 3 Matematikcentrum FMSF45 Matematisk statistik AK för D,I,Pi,F, 9 h Lunds universitet MASB3 Matematisk statistik AK för fysiker, 9 h. För tiden mellan
Med migranternas röst. så tänker utrikesfödda om att leva i Sverige, Bi Puranen
Med migranternas röst så tänker 6 516 utrikesfödda om att leva i Sverige, Bi Puranen bi.puranen@iffs.se World Values Survey är världens största studie om människors värderingar. Den genomförs av fristående
Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT
Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Jointly distributed Joint probability function Marginal probability function Conditional probability function Independence
Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 27 oktober
STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 27 oktober 2017 9 14 Examinator: Ola Hössjer, tel. 070/672 12 18, ola@math.su.se Återlämning: Meddelas via kurshemsida
SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I
SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I Jimmy Olsson Föreläsning 10 27 november 2017 1 / 28 Idag Mer om punktskattningar Minsta-kvadrat-metoden (Kap. 11.6) Intervallskattning (Kap. 12.2) Tillämpning på
Föreläsning 8: Konfidensintervall
Föreläsning 8: Konfidensintervall Matematisk statistik Chalmers University of Technology Maj 4, 2015 Projektuppgift Projektet går ut på att studera frisättningen av dopamin hos nervceller och de två huvudsakliga
Skriftlig Tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5 hp, HT2012
Statistiska Institutionen Patrik Zetterberg Skriftlig Tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5 hp, HT2012 2013-01-18 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller
LMA201/LMA521: Faktorförsök
Föreläsning 1 Innehåll Försöksplanering Faktorförsök med två nivåer Skattning av eekterna. Diagram för huvudeekter Diagram för samspelseekter Paretodiagram Den här veckan kommer tillägnas faktorförsök.
F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT
Stat. teori gk, ht 006, JW F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT 1.1, 13.1-13.6, 13.8-13.9) Modell för multipel linjär regression Modellantaganden: 1) x-värdena är fixa. ) Varje y i (i = 1,, n) är
import totalt, mkr index 85,23 100,00 107,36 103,76
1. a) F1 Kvotskala (riktiga siffror. Skillnaden mellan 3 och 5 månader är lika som skillnaden mellan 5 och 7 månader. 0 betyder att man inte haft kontakt med innovations Stockholm.) F2 Nominalskala (ingen
Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 15: Multipel linjär regression
Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 15: Multipel linjär regression Anna Lindgren 28+29 november, 2016 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F15: multipel regression 1/22 Linjär regression
TAMS65 - Föreläsning 2 Parameterskattningar - olika metoder
TAMS65 - Föreläsning 2 Parameterskattningar - olika metoder Martin Singull Matematisk statistik Matematiska institutionen Innehåll Fö2 Punktskattningar Egenskaper Väntevärdesriktig Effektiv Konsistent
3 Maximum Likelihoodestimering
Lund Universitet med Lund Tekniska Högskola Finansiell Statistik Matematikcentrum, Matematisk Statistik VT 2006 Parameterestimation och linjär tidsserieanalys Denna laborationen ger en introduktion till
Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper
Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper Tobias Abenius February 21, 2012 Envägs variansanalys (ANOVA) I envägs variansanalys utnyttjas att
en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5.
February 6, 2018 1 Föreläsning VIII 1.1 Punktskattning Punktskattning av µ Vi låter {ξ 1, ξ 2,..., ξ n } vara oberoende likafördelade stokastiska variabler (med ett gemensamt µ). ξ =: µ är en punktskattning
Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång
Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike
Regressionsmodellering inom sjukförsäkring
Matematisk Statistik, KTH / SHB Capital Markets Aktuarieföreningen 4 februari 2014 Problembeskrivning Vi utgår från Försäkringsförbundets sjuklighetsundersökning och betraktar en portfölj av sjukförsäkringskontrakt.
Extremvärden att extrapolera utanför data och utanför teori/modell. Statistik för modellval och prediktion p.1/27
Extremvärden att extrapolera utanför data och utanför teori/modell Statistik för modellval och prediktion p.1/27 Ledning utgjuter sig Centrala Uppsala översvämmades på tisdagskvällen för andra gången den
Föreläsning 15, FMSF45 Multipel linjär regression
Föreläsning 15, FMSF45 Multipel linjär regression Stas Volkov 2017-11-28 Stanislav Volkov s.volkov@maths.lth.se FMSF45 F15 1/23 Linjär regression Vi har n st par av mätvärden (x i, y i ), i = 1,..., n
Tillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell
Siamak Baradaran sia@kth.se Tillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell 1 Syfte med modellen Syftet med denna forskning har varit att utveckla en beskrivande modell som kan hjälpa oss att förstå
Befolkning efter bakgrund
Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Bayesiansk statistik, 732g43, 7.5 hp
Bayesiansk statistik, 732g43, 7.5 hp Moment 4 - Logistisk regression, Binomialregression, Poissonregression, Multilevelmodeller Bertil Wegmann STIMA, IDA, Linköpings universitet Bertil Wegmann (STIMA,
Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:
Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson
Matematisk statistik TMS064/TMS063 Tentamen
Matematisk statistik TMS64/TMS63 Tentamen 29-8-2 Tid: 4:-8: Tentamensplats: SB Hjälpmedel: Bifogad formelsamling och tabell samt Chalmersgodkänd räknare. Kursansvarig: Olof Elias Telefonvakt/jour: Olof
b) Beräkna sannolikheten att en mottagen nolla har sänts som en nolla. (7 p)
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF90 OCH SF905 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, FREDAGEN DEN 4:E MARS 204 KL 4.00 9.00. Kursledare: För D och Media: Gunnar Englund, 073 32 37 45 Kursledare: För F:
732G71 Statistik B. Föreläsning 8. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 23
732G71 Statistik B Föreläsning 8 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 23 Klassisk komponentuppdelning Klassisk komponentuppdelning bygger på en intuitiv
Fruktsamhet och mortalitet 2014
Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län