Verksamhetsplan med budget - Social- och äldrenämnden
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde... 4 3 och nyckeltal... 4 3.1 Kund - nöjd väsbybo... 4 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby... 11 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare... 15 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning... 18 4 Uppdrag och ägardirektiv... 31 5 Omvärldsanalys... 31 5.1 Framåtblick... 31 Bilagor Bilaga 1: Åtgärdsplan Social-och äldre enheten/kontoret - Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 2(33)
1 Sammanfattning Kundperspektivet: Social- och äldrenämndens kunder är överlag mycket nöjda och nämnden arbetar med att bibehålla kundnöjdheten samtidigt som vi vill erbjuda rättsäkra biståndsbedömningar, utförda med en bra kvalitet och effektivitet under perioden -. Redan under införs en ny biståndsbedömningsmodell inom hemtjänst vilken möjliggör att kunden i än större utsträckning kan påverka upplägget av den biståndsbedömda insatsen tillsammans med sin utförare. Under planperioden förslår nämnden flera förbättringar och kvalitetshöjande insatser för andra grupper. Under planperioden kommer det nya vård- och omsorgsboendet för äldre stå klart och möjliggör för fler kunder att bo i en trygg miljö. Valfrihet inom vård- och omsorgsboende genomförs. Samhälls-/miljöperspektivet: Tillsammans med intresseorganisationer spår nämnden de äldre och funktionsnedsatta Väsby-bornas framtida behov, vilket kommer ligga till grund för Väsbys framtida utveckling av tex boenden och omsorgsformer. Under planperioden kommer nämnden att byta teknisk lösning för trygghetslarm, från dagens digitala modell till en digital modell, vilket ska ge ökad trygghet för äldre i ordinärt boende. Nämnden kommer fortsätta att ställa krav på utförarna systematiska miljöarbete genom bland annat krav i förfrågningsunderlag. Social- och äldrenämnden deltar i ett samarbete med Stockholms läns nordvästkommuner där syftet är att utveckla metoder och tekniker för vårdplanering med landstinget. Under är det nya särskilda boendet, Brobacken, färdigställt med drygt 70 boendeplatser. Medarbetarperspektivet: Vi fokusera på att få en högre frisknärvaro, ett led i detta är att stärka ledarskapet och dela den stora gruppen om drygt 20 medarbetare i mindre grupper och med mer närhet till en chef. Idag är det brist på kvalificerade biståndshandläggare i Stockholmsområdet och därför blir det naturligt att en av utmaningarna är att hitta metoder för hitta och behålla kvalificerade biståndshandläggare. Med start startar vi ett trainéeprogram för en förstärkt introduktion av nya LSS-handläggare Ekonomiperspektivet: Nämnden har under en tid uppvisat negativ resultat. Orsaken är stora avvikelser i volymerna, det vill säga behovet och efterfrågan hos Väsbyborna har varit större än vad som först beräknats. Under planperioden arbetar nämnden hårt med att få ekonomin i balans. Ekonomistyrningen har stärkts och en effektivare mätmetod för utförd tid hos hemtjänstkunder, snabbare och tätare uppföljning av biståndsbeslut ska bidra till något lägre kostnader, men framför allt säkrare beräkningar. Det finns delar av verksamheterna som är svårare än andra att prognostisera som kommunen inte heller kan styra över, tex inom personlig assistans. Det nya äldreboendet Brobacken kommer stå klart under, idag finns flera poster som kan ge kostnader men är så pass osäkra att de inte idag kan beräknas. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 3(33)
2 Ansvarsområde Äldre- och omsorgsavdelnings uppdrag är att inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta: möjliggöra och säkerställa mångfald och kundval finansiering, planering och utveckling uppföljning, utvärdering och tillsyn allsidig och konkurrensneutral information om verksamheterna rättsäker myndighetsutövning. 3 och nyckeltal Huvuddelen av verksamhetsplanen omfattar mål, nyckeltal och handlingsplaner utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. en sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Perspektiv: 3.1 Kund - nöjd väsbybo Genom att kvalitetssäkra välfärden hos våra utförare i form av kvalitetsrevisioner och granskningar, uppföljningar och avstämningar gentemot avtal, överenskommelser, lagar och förordningar bidrar nämnden till en att Väsbybon blir nöjd med kommunens finansierade tjänster. Inom ramen för tre- kommun-projektet har Täby, Vaxholm och Upplands Väsby tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer inom vård- och omsorgsboenden och hemtjänst. Indikatorerna kommer under implementeras i förfrågningsunderlag och uppföljningar. För att stödja skolprojektet "Ett lärande Väsby" och barns inlärning i skolan kommer nämnden aktivt söka nämndens kunder med barn och se hur vår insats kan stödja barn i familjer med biståndsbedömd omsorg, främst inom socialpsykiatrin. Äldre- och omsorgskontoret/enehten arbetar utifrån barnperspektivet. Det innebär att barnets behov ska vägas in i de bedömningar som görs i ärenden där barn påverkas av beslutet. Inom barnutredningar LSS inhämtas alltid om möjligt barnets önskemål och synpunkter genom samtal med barnet. Barnets bästa ska alltid vara i fokus. Kommunfullmäktiges mål: 3.1.1 Kunden i fokus Under kommer vi fortsätta att införa kvalitetsgarantier inom biståndsbedömning. Kunden ska genom kvalitetsgarantier veta hur lång tid handläggningstiden vid en ansökan om bistånd längst får ta. Tiden från ansökan till erbjudan om plats på särskilt boende är för lång. Den långa väntetiden beror på avsaknad av attraktiva boendeplatser i och i närheten av Upp- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 4(33)
Nämndmål Kunder inom äldreomsorg ska uppleva tillgänglighet, ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Kunder inom omsorg för funktionsnedsatta ska uppleva tillgänglighet, ett respektfullt bemötande, inflytande och Nyckeltal Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med hemtjänsten. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med sitt särskilda boende Informationsindex för kommunens webbplats - Äldreomsorg Kvalitetsindex för Servicebostad enligt Kvalitetsbrometern Kvalitetsindex för gruppbostad enligt LSS enligt Kvaltitetsbarometern lands Väsby. et är fram till att det nya äldreboendet står klart, att bibehålla samma väntetid som under 2012 fram till att det nya boendet står klart. Det nya boendet kommer att ha 76 platser varav 34 platser är ersättningsplatser för Marieborg och Korpkulla som avvecklas. Genom att införa valfrihet inom särskilt boende tror vi att fler förtag kommer att vilja etablera sig i Upplands Väsby. En balans mellan utbud och efterfrågan kommer att öka möjligheterna för kunderna att få sitt förstahandsval. Genom att föra in mål från kvalitetspolicyn i förfrågningsunderlag säkerställs ytterligare att kvalitetspolicyn får genomslagskraft i verksamheterna. Första förfrågningsunderlaget där vi fört in mål från kvalitetspolicyn är inom hemtjänst. Vi arbetar inom olika samarbetsprojekt för att förbättra våra uppföljningar. Inom ramen för tre kommunprojektet är vi med och tar fram gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg. Sedan deltar Kundvalskontoret även i ett av SKL:s kvalitetsnätverk för uppföljning. Nätverket har bidragit till en bättre planering och prioritering av uppföljningarna. Under kommer vi att redovisa uppföljningar i en rapportmall skapad i Stratsys. Rapportmallen är utvecklad för att göra resultatet från uppföljningarna lätta att förstå och för att öka jämförbarheten mellan olika enheter. Inför föreslår vi nya ersättningsmodeller inom daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet för äldre. De nya modellerna ska bättre styra mot kvalitet och anpassas efter individens behov samt vara flexibla för volymförändringar. I samband med att förfrågningsunderlaget för LOV, särskilt boende, tas fram kommer vi att fokusera på effektmål och samtidigt ge utrymme för innovation och kvalitetsutveckling. Resultat Länssnitt Prognos 84 84 88 88 89 90 91 90 93 89 89 90 91 91 84 91 85 86 1,2 1,2 1,2 1,25 1,25 1,15 1,15 1,15 1,2 1,2 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 5(33)
Nämndmål trygghet Utredning och verkställande av beslut ska ske på ett rättsäkert sätt Nämndens verksamheter ska utföras med god kvalitet Nyckeltal Kvalitetsindex för daglig verksamhet enligt LSS enligt Kvalitetsbarometern Informationsindex för kommunens webbplats - Personer med funktionsnedsättning Antal dagar i snitt från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum i särskilt boende Antal verksamheter som infört kvalitetsgarantier Resultat Länssnitt Prognos 1,41 1,41 1,41 1,42 1,42 62 65 61 62 63 131 52 77 77 100 90 85 7 8 9 8 8 Informationsindex redovisas inte ovan, men är lägre för båda nyckeltalen ovan, varför målet - är lägre än utfallet. Handlingsplan Säkra att kunderna upplever god tillgänglighet, delaktighet och gott bemötande. Genom SCB:s kundundersökning följs varje år hur kunderna upplever ställda mål. Undersökningarnas resultat används för förbättringsåtgärder. Regelbundna utförarmöten. Implementera de kvalitetsindikatorer inom äldreomsorgen som tagits fram i Tre-kommunprojektet Kundundersökning inom området funktionsnedsättning När resultatet kommer för Kvalitetsbarometern begär kundvalskontoret in analys handlingsplaner för de enheter som har låga resultat. Kundvalskontoret kontaktar även de enheter med bra resultat för att lära av goda exempel. Minska antalet dagar från komplett ansökan om särskilt boende till erbjudan om inflyttningsdatum Boendesamordnare på utredningsenheten bistår kunderna att hitta boendeplatser inom LOVavtal Säkra att kvalitetsgarantier tas fram Uppdatera och revidera befintliga kvalitetsgarantier 3.1.1.1 Utmaningar och risker Inom såväl äldreomsorg som omsorg om funktionsnedsatta är kundnöjdheten god. En utmaning är att öka nöjdheten ytterligare. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 6(33)
Kommunfullmäktiges mål: 3.1.2 Valfrihet och mångfald Social- och äldrenämnden reviderar sin konkurrensutsättningsplan varje år i samband med verksamhetsplan. Vårt arbete präglas av neutralitet och underlättar på så sätt för organisationer i olika driftsformen att lämna anbud. Hemtjänst dagtid och korttidsplatser utomlands är upphandlade enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Hemtjänstkunderna har ett tjugotal utförare att välja mellan. I mars fattas beslut om att införa valfrihet inom vård- och omsorgsboenden. Modellen för att öka valfriheten innebär att äldreboenden kommer att kunna drivas genom upphandling enligt LOV och LOU eller genom överenskommelser med egen regi. Modellen kommer att öka incitamenten för externa aktörer att etablera sig i Upplands Väsby vilket ger förutsättningar för ett varierat utbud av boenden för äldre. Välfärdstjänster med hög kvalitet förutsätter en fungerande marknad. Äldre- och omsorgsavdelningen arbetar med ständiga förbättringar av förfrågningsunderlag och uppföljningar. Vi har regelbundna utförarträffar för de utförare som är etablerade i Upplands Väsby. Inom äldreboenden har vi även att ha så kallade branschråd för att möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan boenden med olika utförare. Vi träffar även våra utförare enskilt. Många företag som är intresserade av att etablera sig i Upplands Väsby. Det senaste året har intresset varit stort för hur behoven inom äldreomsorg ser ut på lång och kort sikt. En förutsättning för valfrihet är att det finns lättillgänglig information för den kund som ska välja utförare. Vi kommer fortsätta att utveckla innehållet på Väsbyjämföraren så att informationen är den som kunderna efterfrågar. Merparten av de som får beslut om hemtjänst utnyttjar möjligheten att välja utförare. För de som inte vill välja finns det en turordningslista. Genom att införa valfrihet inom vård- och omsorgsboenden samtidigt som nya boendet Brobacken står klart, bedömer vi att möjligheten för kunden att få sitt förstahandsval är i balans Verksamheterna inom funktionsnedsättning drivs genom överenskommelser med Väsby välfärd, på entreprenad upphandlad enligt LOU eller genom ramavtal för enstaka platser. Kommunen har en digital jämförelsetjänst, Väsby Jämföraren, där kunderna kan läsa om och jämföra utförare av kommunalt finansierade välfärdstjänster. Kostnader för system och resurser för att vidareutveckla Väsby Jämföraren belastas Kundvalskontet och Social och -äldrenämnden får en ökad årlig kostnad på ca 200 Tkr under -. Under hösten genomförs två seminarium om teknikens möjligheter i vård och äldreomsorg. Tillsammans med förtroendevalda i social- och äldrenämnden, brukarrepresentanter, medarbetare och chefer diskuteras visioner, möjligheter och farhågor kring ny teknik inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Seminarierna är en del i förverkligandet av den plan för ehälsa som social- och äldrenämnden beslutade om i mars i år (Långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom området för ehälsa). Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt Prognos Mångfalden av Andel kunder som - - 50% 50% Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 7(33)
Nämndmål utförare inom de verksamheter som kommunen finansierar och som inte är myndighetsutövande ska säkerställas Nyckeltal anser att de får den information de behöver via Väsby jämföraren för att kunna göra ett val av utförare Andel hemtjänstkunder som gör ett aktivt val av utförare vid nyval Andel kunder inom särskilt boende som får sitt förstahandsval Resultat Länssnitt Prognos - - 90% 90% 90% 92% 95% - - 50% 50% 50% 60% 75% Handlingsplan Säkra att adekvat information finns tillgänglig på kommunens hemsida Granska och uppdatera kommunens hemsida regelbundet. Tydliga rutiner och beskrivningar till utförare som ska anmäla förändringar till hemsidan. Utveckla informationen på Väsbyjämföraren med resultat från avtalsuppföljningar. Fokusgrupper i november i syfte att utveckla innehållet i Väsbyjämföraren. Verka för att fler utförare etablerar sig i Väsby inom ramen för LOV säbo (vård- och omsorgsboende) Genom information och ett öppet klimat med alla intressenter ska nämnden bidra till ytterligare mångfald och valfrihet. 3.1.2.1 Utmaningar och risker En utmaning, som Upplands Väsby delar med de flesta kommuner som infört valfrihet, är att utveckla informationen så att den blir ett bra verktyg för kunden som ska välja utförare samtidigt som informationen är konkurrensneutral. Som exempel på en utmaning är mått på kundnöjdhet. Mindre företagen med få kunder får inte något resultat i de nationella kundundersökningarna, och utan resultat blir de inte lika attraktiva att välja. En förutsättning för att få sitt förstahandsval är att det finns balans mellan utbud och efterfrågan. Brist på äldreboenden i och i närheten av Upplands Väsby gör att få personer kommer att få plats på önskat boende. Genom det nya boendet Brobacken kommer tillgång och efterfrågan vara i balans under. Befolkningsutvecklingen i åldersgruppen 80 år och äldre gör att ytterligare boenden kommer att behövas inom en tioårsperiod. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 8(33)
Kommunfullmäktiges mål: 3.1.3 Social hållbarhet, trygghet och hälsa Nämndmål Invånare i Upplands Väsby ska kunna åldras i trygghet och få det stöd de behöver för att kunna bo kvar hemma Nyckeltal Andel som uppger att handläggarens beslut är anpassat efter dina behov Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten Antalet insatser/aktiviteter för anhöriga som kommunen erbjuder själva eller tillsammans med andra Genomsnittligt antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under 14 dagar Andel personer över 80 år som erbjuds förebyg- Under målet "Invånare i Upplands Väsby ska kunna åldras i trygghet och få det stöd de behöver för att kunna bo kvar hemma" följer vi kundnöjdhet och kontinuitet inom hemtjänsten men även det förebyggande arbetet. Den nyligen antagna värdegrunden för alla utförare inom äldreomsorgen kommer att tillsammans med utförarna gås igenom och börja tillämpas under. Ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen är de nationella kvalitetsregisterna och användningsgraden följs därför upp regelbundet. Senior Alert tillhandahåller metoder för riskbedömningar och planering och uppföljning av åtgärder. Palliativa registret syftar till att mäta hur väl olika enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och på så sätt bidra till att stödja kvalitetsutveckling. BPSD-registret är ett kvalitetsregister för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Det är vikgit att ha kunskap om våld i nära relationer. Under har enheten säkerställt att vi ha kompetens inom just området våld i nära relationer. Arbetet fortsätter under med att vidareutveckla rutiner kring detta. Det nya vård- och omsorgsboendet Brobacken är bygg i nära anslutning till Messing-huset. Detta möjliggör möjligheten att i framtiden använda Messingens tilllagningskök. Resultat Länssnitt Prognos 86 80 86 82 84 85 88 78 88 80 82 83 22 16 20 16 16 16 8 8 8 8 8 8 100 100 100 100 100 100 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 9(33)
Nämndmål Invånare i Upplands Väsby med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver Boenden för äldre arbetar förebyggande för att minska skada och ohälsa Nyckeltal gande hembesök Antalet insatser/aktiviteter för anhöriga till funktionsnedsatta som kommunen erbjuder själva eller tillsammans med andra Genomsnittligt antal boenstödjare som besöker en person med boendestöd under en 14-dagarsperiod. Andel registreringar i Palliativa registret i förhållande till antalet dödsfall Andel äldre som erhållit en riskbedömning med registrering i Senior Alert Antalet äldre som bedömts lida av BPSD och som är registrerade i BPSD-registret Resultat Länssnitt Prognos 15 9 15 9 9 9 7 6 6 90 100 100 100 100 100 198 92 95 95 3 55 60 62 Handlingsplan Säkra möjligheten att kunna bo kvar hemma Genom att erbjuda hembesök för information till alla över 80 år som inte har någon insats från kommunen. Att genom systematiskt arbete med klagomålshantering och Lex Sarah ständigt arbeta med förbättringsåtgärder. Att ställa krav i avtal och överenskommelser att schema planeras så att antalet vårdare minimeras. Tillsammans med såväl kommunalt och landstingsfinansierade verksamheter forsätta implementering av modellen för demensvård. Fortsätta arbetet tillsammans med landstinget med att ta fram rutiner för utskrivningsklara. Säkra att personer med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver Kundundersökningar för att följa kundnöjdhet Dialog med intresseorganisationer och utförare Kompetensutveckling för anställda via Carpe Säkra att boenden för äldre arbetar förebyggande för att minska skada och ohälsa Säkerställa genom ledningssystem för kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 att ett systematiskt förbätt- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 10(33)
Handlingsplan ringsarbete sker för att förebygga skada och ohäsa Dialog med utförare kring förebyggande arbete 3.1.3.1 Utmaningar och risker Under de senaste åren har kvaliteten i äldreomsorgen ifrågasatts i medierna. Rapportering om vanvård och vinstdebatten riskerar att skapa otrygghet hos äldre och deras närstående. Utmaningen består i att vända synen på kvaliteten i äldreomsorgen och föra fram all den positiva utveckling som sker inom området. Vi ser även en ökad klyfta mellan förväntad omfattning på omsorgen och den skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen anger. Även här finns en utmaning i informationen om vad lagstiftaren anger som skälig levnadsnivå inom Socialtjänstlagen och vad som menas med goda levnadsvillkor inom lagen om stöd för vissa funktionsnedsatta (LSS). Vi behöver utveckla vårt samarbete med frivilligorganisationer för att om möjligt utveckla aktiviteter som kan komplettera de skattefinansierade insatserna. Perspektiv: 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby Inom kommunen finns ett bra samarbete mellan de olika kontoren för en långsiktig planering av bostadsområden. Vi deltar aktivt i arbetet med översiktsplan för att våra målgruppers intressen ska tillvaratas. Vi kommer att behöva utveckla former för att säkerställa att det i framtida projekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om servicebostäder för personer med funktionsnedsättning eller försöksboenden för personer med psykisk ohälsa. Behovet delas med Individ- och familjeomsorgens målgrupper och vi kommer att arbeta tillsammans med frågan. Kommunfullmäktiges mål: 3.2.1 Hållbar tillväxt KPR har vid sitt sammanträde den 29 maj 16 ställt sig positiv till att äldreomsorgsplanen ersätts med ett nytt arbetssätt vilket innebär att intresseorganisationerna ska bidra med rollen som omvärldsbevakare i aktuella frågor. Under utarbetade Kundvalskontoret tillsammans med Finska PRO, PRO och SPF ett nytt samverkansforum, "tio-år-framåt-gruppen". När gruppen träder in i rollen som omvärldsbevakare är tanken att föreställa sig hur äldreomsorgen ska se ut om 10 år. I gruppens arbete står det fritt att spåna kring nya idéer, men även att titta på lyckade exempel i andra kommuner eller i andra länder. Temat för var hemtjänst. Gruppen kom gemensamt fram till att följande områden vore önskvärda att ta med Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 11(33)
inför arbetet med flerårsplan med budget; Uppföljning av hemtjänstutförare förbättra redovisningen styrning så att uppföljningarna bidrar till en ökad kompetensnivå hos utförarna. Trygghetsskapande teknik Personlig assistent istället för hemtjänst, ex flera personer går samman och anställer hemtjänstpersonal som de förfogar över. Kundvalskontoret har en pågående utveckling för att göra våra uppföljningar bättre och förbättra formerna för redovisning. Vi kommer att samverka kring dessa utvecklingsfrågor inom ramen för KPR:s arbetsgrupper. Under kommer ett mindre antal digitala trygghetslarm testas i Upplands Väsby. Inför kommer digitala larm att upphandlas för att möjliggöra en övergång från analoga larm till digitala larm. Teknikutvecklingen går ständigt framåt och vi kommer följa teknikutvecklingen för att efter hand införa den teknik som skapar ökad trygghet och självbestämmande för våra målgrupper. "10-år-framåt-gruppen" önskar en mer flexibel hemtjänst. De vill kunna styra över sina beviljade timmar och ha ett större inflytande över vilken personal som kommer hem till dem. En grupp som bor nära varandra skulle kunna anställa någon som jobbar hos dem, delvis som hemtjänst men även hjälpa till med andra saker. Den nya modellen för biståndsbedömning kommer bidra till att kunden får större inflytande över hur och när insatsen utförs. Den nya modellen tillgodoser inte hela tanken med en mer flexibel hemtjänst. Frågan om att arbeta mot en hemtjänst som mer liknar personlig assistans och där kunden själv anställer sin personal kräver en omfattande utredning. Frågor som behöver utredas är vad som ska skattefinansieras, hur ska insatsen följas upp och ansvarsfrågor. Under planperioden kommer vi att pröva att ha 10-år-framåt-grupp för funktionsnedsatta för att få hjälp att planera framtida boenden. Upplands Väsby kommun står inför utmaningen att byta ut icke-fullvärdiga-boende och en nära samverkan med målgruppen och deras anhöriga bidrar till hållbara lösningar. Social- och äldrenämnden har en lång tradition att samverka med den idéella sektorn. Vänner i Väsby har två verksamheter, Rubinen och Väntjänsten. I Rubinens lokal bjuds på kultur, samhällsnyttig information och en stund av gemenskap. Väntjänsten erbjuder äldre ett telefonsamtal då och då, sällskap på promenad eller vid ärenden eller regelbundna besök. Vänner i Väsby består av: Sveriges pensionärsförbund - SPF Pensionärernas Riksorganisation - PRO Finska PRO Röda korset Fresta och Hammarby och Eds församling Andra intresserade tillsammans med Upplands Väsby kommun Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt Prognos Ansvar för marknadens framtida ut- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 12(33)
Nämndmål veckling inom ramen för social- och äldrenämndens uppdrag. Nyckeltal Resultat Länssnitt Prognos Engagera och underlätta för ideella krafter inom vård och omsorg Under året kommer nyckeltal att arbetas fram. Handlingsplan Långsiktig planering Säkerställa kapacitetshöjningar eller nyetableringar för att tillgodose Väsbys växande befolknings framtida behov av vård och omsorg. Fortsatt och utvecklad samverkan Samverkansforumet 10-år-framåt-gruppen inom äldreomsorg tillsammans med PRO, Finska PRO och SPF. Ny 10-år-framåt-grupp inom funktionsnedsättning. Vänner i Väsby i samarbete med SPF, PRO, Finska PRO, Röda korset, Fresta, Hammarby och Eds församlingar mfl 3.2.1.1 Utmaningar och risker Intresseorganisationer och andra ideella föreningar bidrar till ett rikt utbud av aktiveter för Social-och äldrenämndens målgrupper. Samarbetet mellan de offentligt finansierade verksamheterna och de ideella föreningarna kan utökas och fördjupas. Utmaningen är att utveckla samverkansformer som tar hänsyn till alla parters förutsättningar och uppdrag. Kommunfullmäktiges mål: 3.2.2 Näringsliv och arbete Inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta har Social- och äldrenämnden avtal eller överenskommelser med ett stort antal utförare. Bara inom hemtjänst finns ett tjugotal utförare. En hög andel av våra företagare är kvinnor och merparten av deras anställda är kvinnor. Inom EU är Sverige det land som lägger högst andel av BNP på äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Det har medfört att Sverige även har den högsta förvärvsfrekvensen bland medelålderkvinnor (Källa: Szebehely, Marta och Ulmanen, Petra (2012)). I enlighet med förfrågningsunderlaget för hemtjänst godkänns numera anhöriganställningar enbart i undantagsfall. Skälen till att begränsa anhöriganställningar är inte enbart för att öka kvalitet och insyn, det är även för att anhöriganställningar Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 13(33)
riskerar bli en kvinnofälla och bidrar till ökad segregation. Argumenten för anhöriganställningar har oftast varit språk och kultur, men eftersom våra företag har kompetens inom de flesta språk har de nya reglerna inte medfört några större problem för våra kunder. Kundvalskontoret har olika kanaler för dialog, information och verksamhetsutveckling. Vi träffar utförare enskilt, genom utförarmöten och branschråd. Som exempel kan nämnas det täta dialogerna vi har med hemtjänstutförare inför ny modell för biståndsbedömning och seminarium för att ta fram etiska förhållningsregler för marknadsföring inom hemtjänst. introduceras även leverantörssidan för att samla information på en lättillgänglig plats för utförarna. Många kommuner väljer att ha perioder då de tar mot och godkänner LOVansökningar. Vi har valt att ta mot ansökningar kontinuerligt och att en fullständig ansökan ska behandlas inom 2 månader, Under det senaste året har vi dock haft en snabbare handläggning. Tillsammans med Individ- och familjeomsorgen medverkar vi ett nätverk med representanter för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och psykiatriska öppenpsykiatrin. Syftet med nätverket är att samverka kring personer som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom FOU.nu kan vi tillhandahålla stöd till verksamhetsutveckling hos våra utförare. Ett lyckat exempel där FOU.nu har varit sammanhållande och drivande är att samverka för en sammanhållen vård för demenssjuka. Nämndmål Företag inom vård och omsorg ska uppleva god service och ett gott samarbetsklimat Nyckeltal NKI företag inom vård och omsorg Nyckeltal kommer att arbetas fram under. Handlingsplan Resultat Länssnitt Prognos Nytt verksamhetssystem Stabilisera och utveckla rutiner kring det nya verksamhetssystemet Pulsen Combine för att underlätta för våra utförare 3.2.2.1 Utmaningar och risker Många av utförarna verkar i flera kommuner och behöver därför förhålla sig till de olika kommunernas olika system för uppföljning, insatsrapportering och kvalitetskrav. Kundvalskontoret kommer att behöva fortsätta att utveckla enkla och effektiva former för dialog och samverkan med utförarna. En utmaning är att hitta former för att tillsammans med andra kommuner hitta gemensamma kvalitetsindikatorer och uppföljningar. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 14(33)
Kommunfullmäktiges mål: 3.2.3 Miljö och klimat I våra avtal och överenskommelser ställer vi krav på utförarna att ha ett systematiskt miljöarbete. Som exempel finns det i nya förfrågningsunderlaget för hemtjänst krav på att det ska finnas rutiner för avfallshantering hos den enskilde. Rutinerna får dock inte inkräkta på den enskildes självbestämmande. I samarbete med FOU (nätvärk av nordvästkommunerna i Stockholms län och landstinget) kommer kommunen delta i ett utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla metoder och tekniker för vårdplaneringar med landstinget, tex genom videomöten. Detta kommer ge en mer effektiv process och minskar samtidigt de fysiska resorna och miljöpåverkan blir mindre. Vi kommer att aktivt arbeta med information och stöd till utförare för att fler ska teckna klimatavtal Väsby. Nämndmål Utförare inom nämndens verksamhetsområde ska aktivt arbeta med miljöfrågor Nyckeltal Antal utförare inom nämndens verksamhetsområden som anslutit sig till Klimatavtal Väsby Resultat Länssnitt Prognos 0 2 2 3 3 3 Handlingsplan Klimatavtal Väsby Klimatavtal Väsby är en viktig satsning för att förbättra miljö och miljömedvetenhet bland företag verksamma i kommunen. Nämnden ska verka för att informera utförare om fördelarna med avtalet och framhålla att det ses som positivt att utförarna går med i samarbetet. Första steget är att kundvalskontorets personal ska fortbilda sig för att få större kunskap i vad klimatavtalet innebär. 3.2.3.1 Utmaningar och risker Den övervägande delen av de välfärdstjänster som Social- och äldrenämnden finansierar utförs i kundens hem. Krav på avfallssortering måste ske med viss försiktighet för att värna om kundens integritet och självbestämmande. Perspektiv: 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Alla medarbetare på äldre- och omsorgsavdelningen har årligen möjlighet att delta i medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang, HME. Mätningar hittills har visat på att medarbetare är nöjda och känner att de utvecklas. En stor utmaning är hög arbetsbelastning och att det är svårt att rekrytera handläggare med erfarenhet till utredningsenheten. Omvårdnadslyftet, en statlig satsning på kompetensutveckling inom äldreområdet Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 15(33)
avslutades. Många utförare har tack vare satsningen haft möjighet att låta personal som inte haft den formella kompetensen utbilda sig. Vi ser svårigheter för våra utförare att fortsätta utbilda sin personal i samma omfattning nu när omvårdnadslyftet är avslutat. Kommunfullmäktiges mål: 3.3.1 Stolta medarbetare Inom utredningsenheten är frisknärvaro lägre och sjukfrånvaron högre än på Kundvalskontoret i stort. På utredningsenheten finns drygt 20 medarbetare som arbetar med myndighetsutövning inom äldreomsorg och omsorgs om funktionsnedsatta. Under har vi delat enheten i två med en enhetschef för varje enhet. Genom delningen av enheterna har ledningsfunktionen stärkts. Det har ger ökade möjligheter för cheferna att fånga upp idéer för verksamhetsutveckling från medarbetarna och även följa upp att de omsätts i praktiken. Den dagliga handledningen och arbetsledningen stärks vilket ger positiva effekter på arbetsmiljön. Sedan har ledningen för utredningsenheten chefshandledning. Medarbetarna inom utredningsenheten äldre är sedan juni, uppdelade i två team, där varje team har ett gemensamt ansvar för kunderna. Detta för att minska sårbarheten vid frånvaro och att handläggarna alltid ska finnas tillgänglig för kunden. För närvarande finns inga vakanser på utredningsenheten äldre. På utredningsenheten för LSS och socialpsykiatri har medarbetarna vid flera tillfällen deltagit vid olika, för målgruppen relevanta, föreläsningar via Carpe. Samtliga medarbetare har eller ska gå på SIP-utbildning (samordnad individuell plan) inom respektive målgrupp. Under hösten kommer även samtliga medarbetare inom teamet att gå en heldagsutbildning gällande barnperspektivet, tillsammans med IFO. Medarbetarna har kontinuerlig handledning. Det är för närvarande två vakanta tjänster inom LSS, rekrytering pågår. Då det är väldigt få sökande som har praktisk erfarenhet av handläggning har ett traineeprogram startats upp som ett projekt. Syftet är att stärka upp kring nya medarbetares introduktion vilket på sikt förväntas ge trygga och säkra medarbetare. Det råder fortsatt hög arbetsbelastning inom både LSS och socialpsykiatrin, till följd av ett ökat inflöde av kunder. Inom välfärdsområdet sker en ständig utveckling. För att följa med i utvecklingen krävs en aktiv omvärldsbevakning och kontinuerlig kompetensutveckling. Under de närmaste åren kommer vi bland annat fokusera på utvecklingen inom trygghetsskapande teknik, demenssjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kundvalskontoret möter dagligen kunder, utförare, externa och interna samarbetspartners. Ett av våra viktigaste verktyg för att lyckas med vårt uppdrag är ett gott bemötande. Bemötande- och kommunikationsfrågor är därför något som ständigt diskuteras och utvecklas. Under vill Social- och äldrekontoret tillsammans med systemägaren forsätta utveckla modeller och metoder för att kunna ta del av motsvarande medarbetarenkäter hos våra utförare. Kundvalskontoret följer upp de verksamheter som Social- och äldrenämnden finansierar. Utbildningsnivå och kontinuitet är viktiga komponenter för kundens Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 16(33)
upplevelse av kvalitet. I våra uppföljningar följer vi därför utbildningsnivå och personalomsättning hos våra utförare. Vi vill bidra till en kommun där utbildning värdesätts. Detta gör vi genom att ställa krav på och stödja utvecklingen mot adekvat utbildning inom de verksamheter som nämnden finansierar. Nämndmål Kundvalskontoret ska vara en föregångare och förebild som arbetsgivare. Personal inom verksamheter som Social- och äldrenämnden finansierar ska ha en adekvat utbildning. Nyckeltal Bemötandeindex (BMI) för kundvalskontoret Hållbart medarbetarengagemang (HME) för kundvalskontoret Frisknärvaro, andel medarbetare som har en sjukfrånvaro på 40 timmar eller mindre på ett år Resultat Länssnitt Prognos 86 85 85 86 86 87 83 84 84 84 85 85 60,6% 61% 62% 63% 64% Sjukfrånvaro 6,8 6,6 6,4 6,2 6 Andel chefer som uppfyller utbildningkraven i förfrågningsunderlag och överenskommelser 90% 95% 100 % Handlingsplan Hållbart medarbetarengagemang för Kundvalskontoret Utveckla och färdigställa Handboken (Social- och äldrenämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9). Processer och arbetsmetoder ska förbättras och förenklas så att de håller även vid tillfälliga vakanser och arbetstoppar. Införa så kallade budgetgrupper där både ledning och medarbetare deltar för att öka delaktighet i verksamhetsplanering och budgetuppföljning. Båda teamen/enheterna har planeringsdagar, minst en dag/termin, med fokus på verksamhetsutveckling samt att följa upp fastställda mål. Kontinuerlig kompetensutveckling med juridisk utbildning samt att samtliga medarbetare har eller ska genomgå "Våld i nära relationer", med inriktning på resp. målgrupp. Satsa på kompetensutveckling Möjlighet till kompetensutveckling bidrar till att göra yrken inom äldreomsorgen mer attraktiva. Fortsatta dialoger med utförare för att hitta fortsatta möjligheter till kompetensutveckling. 3.3.1.1 Utmaningar och risker En utmaning som Upplands Väsby delar med resten av Stockholms län är att rekrytera och behålla personal inom biståndsbedömning. En hög personalomsättning försvårar utvecklingsarbetet och skapar ständiga avbrott i planeringen. Vakanser Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 17(33)
skapar en högre arbetsbelastning för medarbetarna och kunderna upplever en försämrad kvalitet vid handläggarbyte. Inom biståndsbedömningen LSS har ärendemängden ökat med 17% mellan 2011 och. Motsvarande ökning finns även för biståndshandläggning inom psykisk ohälsa. Arbetsbelastningen har ökat eftersom antalet handläggare idag är samma antal som 2011. Under har ett nytt it-system införts som initialt har ökat arbetsbelastningen för så gott som alla inom avdelningen. Bemötandeindex och hållbart medarbetarengagemang är mycket viktiga mått som visar på såväl arbetsklimat, ledarskap och motivation inom arbetsgruppen. Då kundvalskontoret har ett gott resultat redan 2012 är utmaningen att höja resultatet ytterligare under planperioden. Under de senaste åren har regeringen avsatt medel för kompetensutveckling inom omvårdnadslyftet. Ett flertal utförare har utnyttjat möjligheten att kompetensutveckla sin personal. Satsningen avslutas vid halvårsskiftet. Vi ser en risk att utförarna inte kommer att ha möjlighet att kompetensutveckla sin personal i samma omfattning utan ekonomiskt stöd via omvårdnadslyftet. Perspektiv: 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Nämnden har under de senaste åren dragits med stora underskott som till största del varit relaterat till ökade volymer. Det betyder att nämnden haft fler kunder än som budgeterats. En av de viktigaste målen för - är att nämndens ekonomi ska vara i balans samtidigt som biståndsbedömningen ska vara rättssäker och bedömningen korrekt gjord. Detta är en stor utmaning. Under har nämnden ett besparingsting på 7,0 mkr. Genom en bättre ekonomistyrning kommer det finnas bättre underlag för analys som en del i utvecklingen mot bland annat en ekonomi i balans. Det möjliggör också möjligheten att kunna mäta kvalitet och effektivitet i nämndens arbete. Under har ett nätverk för controllers inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta startats bland Nordvästkommunerna. Nätverkets första uppgift är att ta fram kvalitetssäkrade verksamhetsmått och kostnadsnyckeltal för hemtjänst. Syftet är en bättre jämförelse mellan kommunerna för en fördjupad analys av utvecklingen inom hemtjänst. Kommunfullmäktiges mål: 3.4.1 Ekonomiskt resultat et är långsiktig ekonomisk balans och kunna bidra till kommunens 2,5%-iga avkastningskrav. Under närmsta tiden är målet att hitta rätt ekonmiska kostym och uppnå noll-resultat. Nämndmål Nämndens ekonomi ska Nyckeltal Resultatavvikelse av omslutning, i Resultat Länssnitt Prognos -3,9 0-3,7 0 0 0 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 18(33)
Nämndmål vara i balans. Nyckeltal procent Resultat Länssnitt Prognos Handlingsplan Uppföljning av volymer månadsvis Säkerställa rutiner och processer för volymuppföljning. Volymer inom externa och interna köp av övriga verksamheter följs upp månadsvis. Arbeta med nya ersättningsmodeller och biståndsbedömningsmodeller för att säkerställa att resurserna används effektivt. Nya former och metoder att skapa och följa nämndens tjänsteområdens och dess utveckling Uppdatera och identifiera nya former som kan användas som prognosverktyg Utifrån nuvarande prisnivåer och önskade prisnivåer kartlägga och lägga grund för planering för alternativ till externa insatser 3.4.1.1 Utmaningar och risker Även små volymer utöver budget kan ge stora effekter på kostnader, speciellt märkbart är detta inom omsorg av pesoner med funktionsnedsättning. Vi har de senaste åren även sett att Försäkringskassans förändrade bedömningar av rätten till stöd enligt Socialförsäkringsbalken (fd LASS) gett stora effekter för kostnaderna för personlig assistans enligt LSS. Inom äldreomsorgen har vi stora volymer inom hemtjänst. Det innebär att förändrade arbetssätt inom landstinget får konsekvenser för medelbiståndstiden per kund och månad. Tidigare utskrivning från sjukhus ökar behovet av hemtjänst då de personer som kommer hem från sjukhus har ett allt mer omfattande omvårdnadsbehov. De senaste åren har även prisjusteringarna varit högre än prognostiserat vilket har bidragit till sämre resultat för äldre- och omsorgsavdelningen. Orsaken är att de indexens faktiska utfall och dess prognos har haft stora avvikelser. Social- och äldrenämnden noterar att kommunens egen regi Väsby Välfärd visar underskott för sina särskilda boenden för äldre. Nämnden följer utvecklingen under och framöver under -. 3.4.1.2 Ekonomisk översikt Social- och äldrenämnden har under de senaste åren haft ett betydande budgetöverskridande. Främst rör det sig om volymökningar inom hemtjänst och inom funktionsnedsättning men även kostnader för brandskydd. Under gav revisorerna EY i uppdrag att granska ekonomistyrningen inom hemtjänst. Resultatet presenterades i Revisionsrapport 4/ - Ekonomistyrning inom hemtjänsten. Revisonen identifierade ett antal brister och utvecklingsområden. Revisorernas rekommendationer är inom områden som rör färdigställande och implementering av Pulsen Combine, budget- och prognosarbetet, delaktighet Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 19(33)
för medarbetare och kvalitetsuppföljning. Nämnden arbetar med samtliga identierade förbättringsområdena. Vi har tagit till oss den kritik som framkommit kring alltför optimistiska prognoser av volymer inom hemtjänst. Den minskning av hemtjänsttimmar som låg till grund för budget har nu reviderats. Vi fortsätter samtidigt att utveckla våra prognosverktyg för att bättre kunna följa de faktorer i omvärlden som påverkar omvårdnadsbehovet hos våra kunder. Ny befolkningsprognos - konsekvenser Ett led i att på bästa sätt möta våra kunders behov är att följa befolkningsutvecklingen. Behovet styrs inte enbart av befolkningsutveckling utan även av utvecklingen inom andra områden i samhället. Det kan till exempel vara olika generationer med nya förväntningar, kapacitet hos landstinget att utreda autism och neuropsykiatriska diagnoser eller tillgången till bostäder. Många kommuninvånare är friska långt upp i åldern, men antalet personer i behov av vård och omsorg ökar över tid. Upplands Väsby kommun strävar efter att kunna tillgodose invånare med behov av särskilt boende en boendeplats i kommunen och under kommer ett nytt särskilt boende för äldre att färdigställas och ca 35 nya boendeplatser kommer att skapas. Boendet kommer också få kunder som flyttar från nuvarande icke verksamhetsändamålsenliga lokaler. Detta kommer också att göra att väntetiden för särskilt boenden för äldre blir kortare. Andel kommuninvånare över 65 år som idag bor i särskilt boenden är 2,77 %. Genomsnittlig andel invånare över 65 år i riket som 2012 bodde i särskilt boende var 4,9% (Koll på Hemtjänsten (SKL/RKA ). I Uppland Väsby motsvarar 4,9% av invånarna över 65 år 359 personer (). Under perioden - kommer användningen av och på vilket sätt korttidsplatserna idag används att ses över. et är att minska antalet korttidsplatser när tillgången till vård- och omsorgsplatser ökar. För närvarande befinner sig ett antal personer på korttidsplats som väntar på plats på vård- och omsorgsboende. Antalet hemtjänstkunder har ökat under de senaste åren. Per sista december hade kommunen 617 hemtjänstkunder och 143 kunder med enbart trygghetslarm. En enkel beräkning visar att 10,4% av befolkningen över 65 år idag har någon form av beviljad hemtjänst inkl trygghetslarm. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 20(33)
Ökningstakten av invånare i de äldre ålderskategorierna antas minska mer än vad som prognostiserats. Men ökar alltjämt ytterligare de närmsta åren. Befolkningsprognos äldre Den senaste befolkningsprognosen visar på färre antal äldre, 65-w, än tidigare prognos. Tabellen nedan illustrerar förändring mellan nuvarande prognos och tidigare. Den lägre befolkningsprognosen påverkar inte det faktiska behovet av omsorg och stöd till de äldre. Befolkningsprognos invånare upp till 64 Vår analys visar inte på lägre behov av biståndsbedömnda insatser till kommuninvånarna trots den lägre befolkningsprognosen. Volymförändring Budget Budget Budget /verksamhet Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr Antal Mkr Antal Mkr Antal Mkr Boende enligt LSS, årsplatser 11 7,6 11 7,6 11 7,6 Personlig ass. enligt LSS tim 11 500 3,1 11 500 3,1 11 500 3,1 Boendestöd samt dagverksamhet pykiatri 1,1 1,1 1,1 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 21(33)
Volymförändring Budget Budget Budget LASS ersättning FK -1-0,3-1 -0,3-1 -0,3 Daglig verksamhet enligt LSS 7 2 7 2 7 2 Korttidsvistelse enligt LSS -0,6-0,6-0,6 Korttidsplatser äldre, årsplatser 1 0,8-7 -5,4-7 -5,4 Hemtjänst, antal utförda timmar 13 200 4,1 13 200 4,1 13 200 4,1 Dagverksamhet för äldre 0,1 0,1 0,1 Larminstallationer samt övergång från analogt till digitalt 1,6 0,5 0,5 Lokalkostnader 2,1 2,1 2,1 Turbundna resor, funktionsnedsatta Brandtillsyn i form av kostnader för personal eller brandåtgärder Köp av administrativ hjälp fastigheter KSB 2,2 2,2 2,2 1,0 1,0 1,0 0,5 0,5 0,5 Lägre bidrag 0,4 0,4 0,4 Effektiviseringar -7-14 -14 Summa 18,7 4,4 4,4 Volymer och kostnadsnyckeltal Utifrån ny fakta och hänsyn taget till utveckling hos kommuninvånarnas behov bedömer vi följande justerade behov under -. Förändringen mellan poster visas i tabellen 3.4.1.2.1 Ny befolkningsprognos - konsekvenser. ** När denna verksamhetsplan skrivs finns inga tal för antal utförda timmar per månad och kund inom hemtjänsten. Så snart det nya verksamhetssystemet medger att statistik kan tas ut kommer tal att publiceras. En utredning pågår för att se hur ekonomi påverkas om det byggs LSS-boenden i kommunen som möjliggör hemtagning från externa placeringar. Detta är ett långsiktigt projekt och beräknas ha effekt på kvalitet och ekonomisk besparing från och med. Till detta kommer volymökningen på grund av större efterfrågan på LSS-boenden då fler är i behov av det. Nämnden uppskattar att volymökningen fortgår med är mellan 6-18 personer fram till. I nedan tabell bör följande noteras: Fotnot: * I och med nytt avtal och annat upplägg så finns ej mer data för denna post. OBS data gäller tom -08. ** Denna avtalsmodell började gälla först under hösten, vilket förklarar den låga kostnaden. *** Ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna vid bifall enl SFB, kostnad för 20 timmar bekostas av Försäkringskassan. - Poster med streck "-" saknar värden p g a ej möjlighet att få ut dessa ur nya verksamhetssystemet eller så är det ett nytt värde som tidigare inte mätts. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 22(33)
Volym/mått Hemtjänst, antal kunder, genomsnitt per år Hemtjänst, antal kunder med trygghetslarm Hemtjänst, antal tim larmutryckning tom aug-13* Hemtjänst kostnad för larmutryckningar samt larminstallationer** Hemtjänst, antal utförda tim omvårdn. & serviceinsatser Antal utförda timmar per kund och månad Korttidsplatser äldre, antal årsplatser i snitt under året, hittills. - Varav Växelvårdsplatser Särskilt boende äldre, antal årsplatser Boendestöd, antal kunder Boendestöd, beviljade timmar Boende LSS och SoL, antal platser per rapportering - varav LSSboenden - varav LSS personer med SoL boende - varav psykiatriboende Daglig verksamhet LSS, antal platser Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 610 612 619 612 612 500 525 525 525 13 770 - - - - - 2 000 000 5 760 000 5 760 000 6 166 500 6 166 500 6 166 500 226 860 197 640 226 692 191 000 * 183 133 * 183 133 * 31 28 29 29 32 32 42 28 28 28-8 8 8 8 206 212 210 224 243 249 137 145-145 145 14 17 514 17 514 17 514 174 177 189 201 207 213 123 131 136 - - 10 10 9 - - 41 48 57 - - 154 154 164 166 168 170 Korttidstillsyn över 25 30 32 30 30 30 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 23(33)
Volym/mått 12 år och vuxna LSS, antal platser Personlig ass. enligt LSS, antal timmar SFB, ersättning till FK (fd LASS), antal personer *** Dagverksamhet äldre Bostadsanpassning antal ärenden Bokslut Budget Prognos Budget Budget Budget 37 700 40 000 52 000 37 000 37 000 37 000 78 77 71 74 74 74 - - - 50 50 50 Resultatbudget Intäkter/kostnader (belopp i mkr) INTÄKTER (+) Bokslut Budget Progn Budget Budget Budget Kommunersättning 471,3 489,2 489,2 542,7 545,2 553,6 Täckningsbidrag Försäljning och avgifter 19,3 19,2 22,6 22,1 22,3 22,6 Hyror och arrenden 15,6 15,4 15,5 15,6 16,0 16,3 Bidrag 21,7 19,5 23,3 21,2 20,5 21,0 Försäljn verksamhet/entreprenad Summa intäkter 527,9 543,3 550,6 601,6 604,0 613,5 KOSTNADER (-) Buffert -2,7 0,0-2,7-2,7-2,7 Bidrag -28,0-26,0-26,7-26,6-26,6-26,6 Entreprenad/köp av verksamhet Övrigt material och tjänster -456,9-448,0-476,8-488,1-485,7-495,2-22,4-17,5-22,6-27,8-26,0-26,0 Personalkostnader -18,2-20,3-20,7-22,7-22,7-22,7 Lokal- och markhyror -28,9-28,0-31,5-32,3-39,2-39,2 Övriga fastighetskostnader -0,1-0,3-0,2-0,8-0,5-0,5 Avskrivningar -0,6-0,4-0,5-0,6-0,6-0,6 Intern ränta -0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 Täckningsbidrag Summa kostnader -555,2-543,3-579,1-601,6-604,0-613,5 Resultat -27,3 0,0-28,5 0,0 0,0 0,0 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 24(33)
Kostnaderna i denna flerårsplan är beräknade i det lägre spannet för att kunna lämna en flerårsplan inom den ram nämnden blivit tilldelead. Under beräknar vi med att klara ett besparingsbeting på 7,0 mkr, se mer under budget per verksamhet.kommentarer finns under tabell budget per verksamhet. Intäkterna beräknas inte nämnvärt förändras i förhållande till beräkningar i Flerårsplan - med undantag från momsersättning som återsöks i form av bidrag. Högre kostnader för verksamhet i externregi med hänsyn tagit till volymökningar ligger till grund för just ökat momsbidrag. Nämndens ersättning till försäkringskassan för personer som biståndsbedömts enligt SFB (fd LASS) har minskats med tre ärenden under, vilket ger en nettoeffekt på 0,9 mkr. Kostnaden för bostadsanpassning har höjts med 1,6 mkr på grund av ökade volymer och större efterfågan enlighet med flerårsplan med budget. Kostnaden för köp av verksamhet har i jämförelse med flerårsplan med budget ökat de beräknade kostnaderna med 23,2 mkr. De största avvikelserna är följande: Volymökning boende platser för funktionsnedsatta med 11 platser ger en beräknad kostnadsökning på 11 mkr. Volymökning med 11 500 timmar för personlig assistans enligt LSS ger en beräknad kostnadsökning på 3,3 mkr. Denna ökning beror bland annat på Försäkringskassans lägre beviljande av personlig assistans enligt SFB (fd LASS). Volymökning med 7 platser inom daglig verksamhet LSS beräknas ge en kostnadsökning med 2 mkr Kostnaden för boendestöd och dagverksamhet inom psykiatrin beräknas ge en kostnadsökning med 0,9 mkr Minskade kostnader för korttidsvistelse enligt LSS beräknas ge en minskning av 0,6 mkr Volymminskning med 4 platser för korttidsboende för äldre beräknas ge 3,0 mkr lägre kostnader under. Behov av ytterligare 13 195 timmar timmar för hemtjänst under beräknas öka kostnaden med 4,3 mkr. Skillnaden mellan ovanstående och ökade/minskade volymer beror på genomgång av de befintliga verkliga kostnader som finns inom omsorgen och äldreomsorgen. Det kan skilja markant mellan genomsnittskostnad, mediankostnad och verklig kostnad. Även skiftet mellan tillgången till särskilda boendeplatser för äldre och korttidsplatser betyder en positiv påverkan på den totala kostnaden. Den ökade kostnaden för övrigt material och tjänster med ca 4,9 mkr jämfört med budget beror i huvudsak på ökade kostnader för turbundna resor för personer med funktionsnedsättning med 2,2 mkr, resterande kostnader för åtgärd av brandtillsyn med 1 mkr jämfört med budgeterade kostnader. Byte från analogt till digitalt larm samt byte till nya larm beräknas påverka kostnaderna med drygt 1 mkr. Resterande kostnader beror på högre kostnader för verksamhetssystemet Pulsen Combine. De högre kostnaderna för lokaler beror bl. a större ytor för administrativa lokaler och därmed högre kostnader, högre hyror på vissa lokaler än vad som förväntades i flerårsplan med budget samt förlängd lokalhyra för Särskilda boendet Korpkulla. Budget - finns ytterligare besparingbeting på 7 mkr för effektiviseringar till standardkostnader samt neddragning av korttidsplatser för äldre med 7 årsplat- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsplan med budget - 25(33)