Plan för Bredängsskolans studie- och yrkesvägledning

Relevanta dokument
Bredängsskolan Plan för studie-och yrkesvägledning

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Verkligheten utanför

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Plan för studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Bildningsförvaltningen

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Huvudmannaplan SYV LiS Beslutad av LiS Sid 1 HUVUDMANNAPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

(Uppdat ) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen

Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar. David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling

Inledning. Bakgrund. Plan för studie- och yrkesvägledning

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetsplan Studie- och yrkesvägledning Hjulsta grundskola

Full fart mot Framtiden

STORKSKOLAN, SKOLAN ALLA ÄR STOLTA ÖVER. Plan för Studie- och yrkesvägledning

Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

Organisationsbeskrivning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Plan för studie- och yrkesvägledning på Åkrahäll ht2018-vt2022 ett uppdrag för hela skolan

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

Plan för studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

SSA-plan Brunnsboskolan 7-9

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Utbildningspaketet skola arbetsliv

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

SYV-plan för Ribbybergsskolan Plan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten på Haningeskolan, Haninge kommun

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Beslut för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt kompletterande svensk undervisning

PLAN FÖR SKOLA OCH OMVÄRLD ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9

Plan för Studie- och yrkesvägledning vid Bredängsskolan avser grundskola och grundsärskola

Plan för studie- och yrkesvägledning

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , 147

St Hammar skolas arbetsplan för studie- och yrkesvägledning

Lägesrapport studie- och yrkesvägledning

Huvudmannaplan. Studie- och yrkesvägledning. för samtliga skolformer i Gävle kommun. Tillgodose elevens behov av. studie- och. yrkesvägledning.

Lokal arbetsplan för SYO-verksamheten på Ekebyhovsko

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Jobba i motorbranschen?

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

En stärkt studieoch yrkesvägledning

Förändrad organisation för studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Plan för. Studie- och yrkesvägledning. Båstads kommun

Transkript:

Plan för s studie- och yrkesvägledning 2015-2016 bredangsskolan.se

Plan för studie- och yrkesvägledning Utgivare: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Terhi Bisander

Plan för studie- och yrkesvägledning 3 (15) Sammanfattning Det är ett ansvar för hela skolan att vägleda eleverna i deras studier för att ge dem en god grund för att välja utbildningsvägar efter grundskolan. All personal har i uppgift - att närhelst tillfälle ges - på ett positivt sätt stödja eleverna i deras val av möjligheter för framtiden. Alla elever får individuella traditionella vägledningssamtal med studie-och yrkesvägledaren inför valet till gymnasiet. Men långt innan dess behöver eleverna få bearbeta sina drömmar om framtiden, få uppmuntran och stöd när det gäller att pröva sina färdigheter och utveckla sina talanger och få kunskap om vilka möjligheter som står till buds när de gäller att välja inriktning för framtiden. Lärarna har ett särskilt ansvar för att eleverna får arbeta med sina framtidsplaner på ett systematiskt sätt, så att de stärker sitt självförtroende. Alla som arbetar i skolan bör utgöra positiva förebilder för eleverna när det gäller att utveckla egenskaper och kompetenser som hjälper dem vidare i livet. Denna plan har arbetats fram inom ramen för projektet Bredängsakademien, som har till syfte att pröva nya modeller för samverkan mellan skolan och arbetslivet. Alla lärare har varit med i arbetet med den slutliga utformningen. Bredängsakademiens modell Studie-och yrkesvägledning ska förekomma under hela grundskolan. Låg-och mellanstadiet har arbetslivsorientering för varje årskurs kopplad till undervisningen. Den traditionella PRAO - verksamheten är borttagen och ersatt med arbetsplats-och studiebesök under alla årskurser på högstadiet och omfattar där sammantaget ungefär 20 dagar.

Plan för studie- och yrkesvägledning 4 (15) Innehåll Sammanfattning 3 Bredängsakademiens modell 3 plan för studie-och yrkesvägledning 5 Utgångspunkt 5 Organisation 5 Mål 6 Eleven bör 6 Läraren bör 6 Rektor bör 7 Studie-och yrkesvägledaren bör 7 Planering för lågstadiets elever 8 Årskurs 1 8 Årskurs 2 8 Årskurs 3 9 Övriga aktiviteter 9 Planering för mellanstadiets elever 9 Fadderverksamhet 9 Koppling till ämnesundervisningen 9 Social kompetens och koder i arbetslivet 10 Planering för högstadiets elever 10 Program och aktiviteter 11 Särskilda insatser 13 Fadderverksamhet 13 Ansvarsfördelning 13

Plan för studie- och yrkesvägledning 5 (15) plan för studieoch yrkesvägledning Utgångspunkt tillhör den grupp skolor som utbildningsförvaltningen har karakteriserat som fokusskolor. Det innebär att skolan har ett högt socialt index, har låga skolresultat och har behov av särskilda insatser för att höja resultaten. Ett led i att arbeta mot en högre grad av måluppfyllelse är att göra riktade insatser för att öka elevernas studiemotivation och i förlängningen deras resultat. Genom projektet Bredängsakademien har året arbetat fram en modell för studie-och yrkesvägledning som i sin fulla utbyggnad omfattar hela grundskolan. Redan tidigare hade lågstadiet arbetat fram ett temaområde kring yrken utifrån det centrala innehållet i läroplanen för SO - ämnena. Bredängsakademiens modell kopplades ihop med lågstadiets väl beprövade arbetssätt. Planen följer stadens riktlinjer och överensstämmer med direktiven i utformandet av SYV- tjänster i Stockholms stads kommunala grundskolor. Planen överensstämmer även med intentionerna i Skolverkets allmänna råd för studie-och yrkesvägledning. En grundläggande princip är att alla i skolan har något att tillföra och att personalen ska vara delaktig i utformandet av de aktiviteter som genomförs. s plan för studie-och yrkesvägledning utgår från målet att erfarenheter utifrån i form av praktik, information och upplevelser ska kopplas ihop med undervisningen och vägledningssamtalen för att kunna utgöra en helhet för eleverna. Viktig kunskap och kompetens som finns utanför skolhusets väggar behöver integreras med ordinarie ämnesundervisning. Genom att erbjuda en bred repertoar av insatser och aktiviteter genom samverkan med företrädare för arbetsliv, branscher och högre utbildning har skolans strategi för studie-och yrkesvägledning formats som ett kunskapsområde, som behandlar frågor om arbetsliv och samhälle i en vidare mening. Organisation Högstadiet Kunskap om arbetslivet finns att hämta utanför skolhusets väggar. Därför ska varje elev under årskurs 7 och 8 återkommande få vistas på arbetsplatser där de får se yrkesutövning i praktiken och under handledning får

Plan för studie- och yrkesvägledning 6 (15) pröva olika yrkesområden. I årskurs 9 får eleverna genom ett antal studiebesök och föreläsningar från universitet och högskolor fördjupad kunskap om arbetslivets villkor. Mellanstadiets elever får i en organiserad fadderverksamhet ta del av högstadieelevernas arbetsplatsbesök, de får lyssna till inbjudna resurspersoners berättelser om yrkesval och karriärer och de får genom undervisningen i olika ämnen kunskap om yrken. Lågstadiets och förskoleklassens elever arbetar tematiskt med yrken i dåtid, i nutid och i framtid i ett gemensamt drivet projekt där alla elever finns med. Mål (Sammanfattning av aktuella bestämmelser inför val av studier och yrken hämtade från Skolverkets allmänna råd, läroplanen och skollagen.) Eleven bör få arbeta med självkännedom, få ökade insikter om sina egna intressen, talanger, förmågor och ev. begränsningar få arbeta med självreflexion i förhållande till mål för framtiden få olika yrken och branscher belysta få möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet ev. få träffa personer som gjort otraditionella val få kunskaper om arbetslivet, arbetsmarknaden, utbildningssystemet, utbildningsvägar få konkreta erfarenheter av betydelse från arbetslivet ställas inför olika uppgifter i arbetslivet få vidga perspektiven få pröva på ett yrkesområde under handledning få bearbeta nya arbetslivserfarenheter Läraren bör ge eleverna återkoppling med utgångspunkt i deras intressen, ambitioner och framtidsdrömmar för att motivera och lyfta fram vad de kan behöva utveckla för att nå sina må ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval

Plan för studie- och yrkesvägledning 7 (15) bidra till att eleverna kommer ut på arbetsplatsbesök och därigenom får egna erfarenheter av praktiskt arbetsliv ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar tydliggöra inslag i undervisningen som en del av studie-och yrkesvägledningen så att eleven kan koppla dessa till sin egen studie-och yrkesvalsprocess ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har för sina studie-och yrkesval Rektor bör se till att det finns strategier för att alla elever utifrån sina behov ska få allsidig information om framtida studier och yrken organisera studie-och yrkesvägledningen så att eleverna får möjlighet att ställas inför olika uppgifter i arbetslivet och i praktiken möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet se till att eleverna erbjuds vägledningssamtal som utgår från varje elevs behov och stödjer dennes studie-och yrkesvalsprocess ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att deras studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund se till att fortlöpande - genom samtal med studie-och yrkesvägledaren skaffa sig information om elevernas gymnasieval och få bekräftat att skolgången på gymnasiet påbörjats Studie-och yrkesvägledaren bör se till att informationen om utbildningsvägar och yrken är aktuell, opartisk, tillförlitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den se till att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val som kan ha betydelse för vidare studier ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har för sina studie-och yrkesval

Plan för studie- och yrkesvägledning 8 (15) se till att eleverna får saklig och aktuell information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden (delat ansvar med lärarna) vidga elevernas perspektiv om såväl de egna förutsättningarna som om olika utbildningar och yrken utmana elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att väga samman olika faktorer som har betydelse för studie-och yrkesvalet ingår i skolans elevhälsoteam och kan där bevaka att elever i behov av särskild vägledning får sådan Planering för lågstadiets elever Lågstadiets tema kring yrken sträcker sig under längre tid och är tänkt att återkomma vartannat år. Föregående läsårs upplägg av temat ( se nedan) utgör grunden för nästa läsårs planering, men kommer att justeras på detaljnivå. För förskoleklassen och för lågstadiets elever startade temat Yrken i tiden med en gemensam introduktion för alla barn i skolans aula. Personalen hade klätt ut sig i olika yrkestypiska kläder och spelade upp en föreställning för eleverna som inspiration för kommande arbete. De olika årskurserna har sedan arbetat vidare med lite olika inriktning. Årskurs 1 Årskurs 1fokuserade på frågorna Vad vill jag ha för yrke när jag blir stor? och Hur ska jag utbilda mig till det? Arbetet redovisades i en utställning i skolan där eleverna byggt små figurer ( gubbar ) och själva skrivit några rader om sina drömyrken. Årskurs 2 Årskurs 2 har arbetat med tema Dåtid-Nutid-Framtid. Eleverna började med att studera vilka yrken som behövdes i Bredäng för hundra år sedan. De dokumenterade med ord och bild. För att få inblick i vilka yrken som finns i dag intervjuade eleverna olika yrkesverksamma i skolan och i skolans närhet. Intervjuerna finns nedskrivna och foton togs vid intervjutillfällena. När det gäller framtiden har eleverna fantiserat och skrivit om Bredäng om hundra år och illustrerat sina berättelser. Alla arbeten eleverna har gjort finns samlade i en bok som tryckts upp i samarbete med Fantasifabriken.

Plan för studie- och yrkesvägledning 9 (15) Årskurs 3 Årskurs 3-eleverna sökte information kring udda yrken och skrev om framtidsyrken Övriga aktiviteter Lågstadiets lärare är positiva till att arrangera en temavecka under v.47 då mellan-och högstadiet ska arbeta med arbetslivsorientering. De önskar också att högstadiets elever efter arbetsplatsbesöken ska komma till klasserna och berätta om sina erfarenheter. Planering för mellanstadiets elever Mellanstadiet ser att studie-och yrkesvägledning på detta stadium främst har till syfte att öka elevernas studiemotivation. Det är viktigt att även eleverna i förberedelsegrupperna omfattas. På mellanstadiet utformas studie-och yrkesorienteringen utifrån följande principer: Fadderverksamhet Högstadiets elever kommer vid några tillfällen till mellanstadiets klasser och berättar om sina arbetsplatsbesök. Årskurs 7 går till årskurs 4, årskurs 8 till årskurs 5 och årskurs 9 går till årskurs 6. I stor utsträckning träffar då högstadiets elever sina gamla lärare, vilket underlättar för eleverna när det gäller att göra bra presentationer. Mellanstadiets elever kan ev. följa sina faddrars arbetslivskontakter genom den nya kommunikationsplattformen. Koppling till ämnesundervisningen Det finns många möjligheter att koppla ihop den ordinarie undervisningen i de olika årskurserna med samtal om och arbete med studie- och framtidsval. I historia med medeltiden som arbetsområde blir det t.ex. naturligt att dra paralleller mellan hantverksyrken med skråväsendet som utgångspunkt och modern maskinell produktion. I samverkan med Hantverksgymnasiet och andra gymnasieskolor kan gymnasieungdomar komma till skolan och berätta om nutida yrkesutbildning inom olika hantverksyrken som t.ex. målare, rörmokare och elektriker. I geografi tas olika yrken upp utifrån geografiska förutsättningar i olika delar av landet. I samhällskunskap kommer man att ta upp konsumtion och skattesystem. I teknik har en klass prövat att sända webbradio.

Plan för studie- och yrkesvägledning 10 (15) Följande årskursplanering är aktuell för läsåret 2015-2016: Årskurs 4 Hantverksyrken i historiskt perspektiv med studiebesök på Skansen. Koppling till nutidsyrken. Årskurs 5 Nya yrken som vi känner till i dag som inte fanns för 100 år sedan. Relationer arbete, inkomst och konsumtion. Årskurs 6 Utbildningsvägar och system. Företrädare för arbetsliv och studier. Ev. robotskola. Besök på Vetenskapens hus. Gemensamt för alla årskurser Lyssna på elever, gamla elever, kända f.d. elever, deltagande i Me and my City. s studie-och yrkesvägledare besöker alla mellanstadieklasser en eller flera gånger per läsår ( minst 2 ggr/ läsår ) för att tala om framtid, studier, yrken och arbete. Föräldrar, före detta elever och kändisar som har koppling till ska som inspirationskälla inbjudas att komma till skolan och berätta om sina studier och yrkesval. Temavecka Mellanstadiet planerar att ha en temavecka vi v. 47 och då arbeta med nya yrken och framtidsfrågor. Social kompetens och koder i arbetslivet I så många sammanhang som möjligt ska lärarna, äldre elever och representanter från arbetslivet ta upp frågor om vad som krävs för att kunna få och behålla ett arbete i framtiden. Eleverna behöver återkommande få höra att det lönar sig att plugga och satsa på skolan och att det är helt nödvändigt om man ska kunna nå sina drömmars mål. Koder i arbetslivet som att komma i tid och tänka på hur man uppträder i olika sammanhang är viktiga att inpränta tidigt. Planering för högstadiets elever Genom att eleverna redan från årskurs 7 får kontinuerliga kontakter med arbetslivet ger vi dem ökade möjligheter att göra genomtänkta val inför gymnasiet. Vårt samlade program syftar till att ge olika exempel på yrken, arbeten och studievägar och därmed ge en överblick av arbetsmarknaden och av möjligheter. Eleverna får möta engagerade yrkesföreträdare, de får inblick i olika arbetsplatsers villkor, de får lära sig om koderna i arbetslivet och de får ta del av många alternativa studievägar. Men de får också stöd i att uttrycka sina egna mål för framtiden och hjälp med att hitta sina egna ta-

Plan för studie- och yrkesvägledning 11 (15) langer och möjligheter utifrån drömmar och personliga förutsättningar. Arbetsplatsbesök och övriga aktiviteter inom Bredängsakademien måste kopplas ihop med ämnesundervisningen för att eleverna ska se samband mellan det som sker i skolan och det de upplever och erfar utanför ordinarie undervisning. Först då får eleverna en helhetsbild av vad lärande innebär. För att ge alla elever en uppfattning om de arbetsplats- och studiebesök som är planerade under läsåret 2015-16 och en grund för fortsatt arbetslivsorientering startar SO-lärarna läsåret med ett gemensamt arbetsområde i SO för hela högstadiet kring samhälle och yrkesliv. Program och aktiviteter Årskurs 7 Eleverna får parvis besöka en och samma arbetsplats en gång i månaden under årskurs 7. På arbetsplatsen tas de emot av en mentor som ger eleverna inblick i arbetsplatsens mål och uppgifter och de får också enklare uppdrag att utföra. Tillsammans med företaget/verksamheten utformar eleverna sedan en utställning om den verksamhet Arbetsplatspraktik på ett apotek som de besökt, som presenteras på en utbildningsmässa som skolan ordnar för allmänheten i slutet av våren. Eleverna får också träffa olika yrkesföreträdare som besöker skolan. Årskurs 8 Eleverna delas in i grupper om 6-10 elever som sedan kopplas ihop med olika företag som tar på sig att under ett antal dagar under läsåret (5-7 dagar) ta emot samma elevgrupp och ge dem en introduktion i företagets verksamhet. Företagens program kan omfatta allt från rundvandringar på företagets olika avdelningar till externa studiebesök och möjligheter att praktiskt pröva olika arbetsmoment. Gruppen får i uppdrag att göra en pre- Sveriges största arbetsplats, Stockholms stad, presenteras av eleverna på Bredängsmässan

Plan för studie- och yrkesvägledning 12 (15) sentation av sitt företag på Bredängsmässan i slutet av läsåret. I stället för att besöka bara ett och samma företag under hela perioden, kan eleverna som ett alternativ arbeta med ett övergripande tema och göra studiebesök på olika arbetsplatser. Under läsåret 2014-15 arbetade t.ex. en grupp med temat Företagande och deltog i flera aktiviteter som hade med företagande och entreprenörskap att göra. En annan grupp arbetade med temat Stockholms stad och besökte olika arbetsplatser. Genom ett samarbete med Mentor får eleverna även ta del av programmet Proffsmentor. Under några halvdagar får eleverna utbildning av olika yrkesföreträdare på ett stort företag och får t.ex. lära sig hur man skriver en CV, vad som är viktigt när man söker jobb och om normer och regler i arbetslivet. Årskurs 9 Under höstterminen har eleverna en hel temavecka som ägnas år arbetsmarknadskunskap. Vad vet du om livet utanför skolan? De får göra studiebesök på olika typer av arbetsplatser, besöka gymnasier, universitet och högskolor, lyssna på föreläsningar och träffa företrädare för olika yrken De kan också få besöka Hantverksmässan och UF-mässan (Ung Företagsamhet) och naturligtvis även gymnasiemässan. Eleverna får redovisa sina erfarenheter under ett föräldramöte på hösten i årskurs 9. På så sätt blir även föräldrar informerade om sina barns blivande gymnasieval. Besöken följs upp av personlig studieväg- Mingel efter Jobbmentors besök i skolan

Plan för studie- och yrkesvägledning 13 (15) ledning. Alla elever i årskurs 9 kommer att erbjudas traditionellt mentorsprogram, där de som anmäler intresse träffar en personlig mentor (vuxenkompis) ungefär en gång i månaden utanför skoltid. Mentorn ska vara ett stöd för sin adept när det gäller att välja väg för framtiden och kan utgöra en förlängd arm ut i arbetslivet. Skolan har också de senaste åren haft Jobbmentor på programmet. Då får alla elever på högstadiet under en halvdag möta olika yrkesutövare, som kommer till skolan och berättar om sina arbetsuppgifter och utbildningar. Detta är inplanerat även läsåret 2015-2016. Särskilda insatser Inom ramen för Bredängsakademien finns möjligheter att arrangera särskild yrkespraktik. Det kan handla om särskilda insatser för elever med någon form av funktionshinder. Under hösten 2013 samarbetade med byggföretaget Peab som tillsammans med högstadieelever utförde ombyggnadsarbete på skolan. I arbetet deltog också gymnasieelever från Peabskolan. Fler satsningar av detta slag kan bli möjliga framöver. En särskild insats för flickor kommer att genomföras under hösten 2015. Högskoleutbildade unga kvinnor kommer till skolan och berättar om sina karriärer, med syfte att öka elevernas studiemotivation. Fadderverksamhet Ett sätt att introducera högstadiets program för mellanstadiet är att se till att högstadieeleverna besöker sina fadderklasser (7 4, 8 5, 9 6) och berättar om sina arbetsplatsbesök. Det är ett delat ansvar för lärarna på resp. stadium att se till att detta kommer till stånd. Ansvarsfördelning För att s plan för studie-och yrkesvägledning ska vara en levande och aktuell plan i det pedagogiska arbetet krävs att alla tar sitt ansvar för att planeringen respekteras och följs. Planen måste också kontinuerligt utvärderas och elevernas åsikter om utfallet av olika insatser är därvidlag viktiga att följa upp genom intervjuer och i enkätform. I det följande beskrivs olika befattningshavares ansvar: Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för att planen följs och ser till att förutsättningar finns att följa planeringen. Det innebär att förtydliga uppdrag för studie-och yrkesvägledare, lärare och annan personal och att skapa utrymme i tjänster och i tid för att fullfölja upp-

Plan för studie- och yrkesvägledning 14 (15) dragen. Rektor ser till att tid avsätts för varje arbetslag vid läsårsstarten till arbete med planering av de stadiebundna aktiviteterna. I rektors ansvar ingår även att se till att kompetensutveckling inom ämnesområdet erbjuds personalen. Rektor ser till att få information om elevernas gymnasieval genom kontinuerliga samtal med SYV och förhör sig vid höstterminens början om var eleverna har påbörjat sina studier. Biträdande rektor 1 Biträdande rektor ansvarar för schemaläggning och bemanning vid aktiviteter som bryter ordinarie schema och har i övrigt ansvar för administrativa och datakopplade frågor. Har även ett ansvar för att fortlöpande publicera rapporter om verksamheten på skolans hemsida. Biträdande rektor 2 Biträdande rektor 2 är lärarnas kontaktperson för aktiviteter inom Bredängsakademiens ram och har ansvar för att verka för och följa upp att arbetsplatsaktiviteterna kopplas ihop med den pedagogiska verksamheten i klassrummen. Administrativ chef Administrativ chef följer upp kostnader i samband med olika aktiviteter och ser till att dessa ryms inom budgeterade ramar och ansvarar även för kontakter med skolans personal vad gäller särskilda arrangemang. Studie-och yrkesvägledaren Skolans SYV arbetar för alla stadier och har till ansvar att planens olika delar organiseras, genomförs och utvärderas samt ansvarar för att skapa och underhålla externa kontakter för elevernas arbetsplatspraktik och studiebesök. Studie-och yrkesvägledaren deltar i arbetslagens planering och har ett särskilt ansvar för att ta vara på elevernas arbetslivserfarenheter vid den individuella studie-och yrkesvägledningen. Lärarna Lärare på respektive stadium ansvarar för att studie-och yrkesvägledningen i alla årskurser sker enligt planen. De har också ett ansvar för att samordna praktik och studiebesök med ämnesundervisningen och att göra pedagogiska kopplingar mellan skolans och arbetsplatsernas verksamheter. Utöver detta att i så många sammanhang som möjligt uppmuntra elevernas frågor om och intresse av de egna framtidsfrågorna. Elevhälsopersonal Det samlade elevhälsoteamet ansvarar för att i olika forum föra fram elevernas behov av individuellt anpassat stöd vad gäller studie-och yrkesvägledning och påtala behov av särskilda insatser för enskilda elever när så är befogat.

Plan för studie- och yrkesvägledning 15 (15) All personal Alla i skolan, oavsett uppdrag, ansvarar för att eleverna får bästa möjliga stöd och uppmuntran när det gäller att satsa på studier i framtiden och på en yrkesbana som utgår från elevens egna förutsättningar och önskemål. s arbetsplan för studie- och yrkesvägledning har vuxit fram successivt och personalen har i olika hög grad varit involverad i planeringen. Ambitionen är att alla i skolan i ännu högre grad ska vara delaktiga i att undan för undan följa upp planeringen, så att den svarar mot just Bredängseleverna behov av vägledning för framtiden. Skolledningen och studie-och yrkesvägledaren ansvarar för att skapa detta utrymme för samråd och samverkan. I slutet av varje läsår revideras planen och all personal får då möjlighet att lämna synpunkter och vara med i den slutliga utformningen.