Förslag till tema avseende aspekter av grupphandledning

Förslag till tema avseende aspekter av grupphandledning 1. Gruppklimat - inlärningsklimat 2. Grupproller: "Familjerelationer", "syskonskap" i handledningsgruppen 3. Formella och informella roller i en handledningsgrupp 4. Den lilla gruppens dynamik och utveckling 5. Att ingå i flera gruppkonstellationer (Gruppstorlek, -sammansättning och syfte). T.ex. att pendla mellan h-grupp och sem. Grupp eller H-grupp och teamkonf. grupp. 6. Könsaspekter i grupphandledning 7. De organisatoriska ramarnas inverkan på handledningsgruppens process 8. Handledningskontrakt i en grupphandledning 9. Grupphandledning inom behandlingsverksamhet jämfört med grupphandledning inom utbildningsramar 10. Gruppen som tillgång eller hinder i handledning 11. Konkurrens, beroende och rivalitet i handledningsgruppen. Tillgång eller hinder? 12. Handledningsgruppens härbärgerande funktion. Hur kan få detta till stånd? 13. Betydelsen av gruppens sammansättning för process och lärande i handledning (kön. ålder, etnicitet, sexuell inriktning, tidigare eller pågående kontaktytor och relationer) 14. Den lilla handledningsgruppen i relation och samspel med den omgivande gruppen (behandlingsteam, terminsgrupp, organisation, samhälle, aktuella strömningar) 15. Parallella processer i handledningsgruppen 16. Överföring - motöverföring mellan handledare och handledda i grupphandledning

17. Generell handledarkompetens för grupphandledning. Vad krävs och förväntas? 18. Specifik kompetens inför ett handledningsuppdrag 19. Etiska och juridiska aspeter av handledning Referenslitteratur Ahlin, G. (1996). Exploring psychotherapy group cultures. Doktorsavhandling, Stockholm: Karolinska Institutet. Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.) (2007). Organisationer, ledning och processer. Lund: Amado, G. & Ambrose, A. (2001). The Transitional Approach to Change. London: Karnac Books. American Psychological Association. (2002). Office of program consultation and accreditation guidelines and principles for accreditation of programs in professional Psychology. Hämtat 2003-01-12. Armstrong, D. (2005). Organization in the mind. Psychoanalysis, group relations and organizational consultancy. London: Karnac Books. Aron, L. (1991). The patient s experience of the analyst s subjectivity. Psychoanalytic Dialogues, 1, 29 51. Aronson, M.L. (1990). A group therapist s perspective on the use of supervisory groups in the training psychotherapy. Psychoanalysis and Psychotherapy, 8(1), 88-94. Arvonen, J. (1995). Ledarskap och medarbetarhälsa fallstudie i svensk processindustri. Svenska rapportserien, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, No 83. Auestad, A-M. (1992). Emotional learning. Tidskrift för norsk Psykologförening, 29, 921-929. Bales, R.F. (1949). Interaction process analysis: A method for the study of small groups. Cambridge, MA: Addison-Wesley. Bales, R.F. & Cohen, S. (1979). SYMLOG. A System for the Multiple Level Observations of Groups. New York: The Free Press. Belin, S. (2004). Vansinnets makt parallellprocesser vid arbete med tidigt störda och psykotiska patienter. Stockholm: Natur och Kultur. Berge, M. (2008). Organisatoriska förutsättningar. Handledningens förutsättningar i en behandlingsverksamhet. Psykologexamensarbete, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Bergman, B. & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Fjärde upplagan. Lund: Bernard, J. & Goodyear, R. (2009). Fundamentals of Clinical Supervision. Boston: Pearson. Bennett-Levy, J. (2006). Therapist Skills: A Cognitive Model of their Acquisition and Refinement. Behavioral and Cognitive Psychotherapy. 34, 57-58. Bion, W.R. (1961). Experiences in groups. New York: Basic Books. Bion, W.R. (1975). Introduction to the work on Bion. New York: Jason Aronson. Boalt Boëthius, S. (1983). Autonomy, coping and defense in small work groups. Stockholm: Almquist & Wicksell International. Boalt Boëthius, S. (1989). Analys av små grupper ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Teorier och metoder. I I. Widlund (red.), Gruppanalytiska perspektiv (72-106). Stockholm: Natur & Kultur.

Boalt Boëthius, S. (1993). Grupphandledning och samspelsprocesser. I D. Stiwne (red.), Perspektiv på handledning i psykoterapi och angränsande områden (160-187). Stockholm: Natur och Kultur. Boalt Boëthius, S. (1999). In the nick of time. Recharging an organization through leader-initiated interaction with staff. I R. Vince & R. French (red.) Group Relations, Organizations and Management (173-189). Oxford: Oxford University Press. Boalt Boëthius, S. (2010). Integrating research in a clinical setting for child psychotherapy. A case study about fascilitating and hindering factors in psychoanalytic psychotherapy. I J. Tsiantis & J. Trowell (red.), Assessing Change in Psychoanalytic Psychotherapy of Children and Adolescents: Today's Challenge (29-54). London: Karnac Books. Boalt Boëthius, S. & Jern, S. (1996). (red.), Den svårfångade organisationen. Stockholm: Natur och Kultur. Boalt Boëthius, S., Sundin, E. & Ögren, M-L. (2006). Group Supervision from a Small Group Perspective. Nordic Psychology, 58, 22-42. Boalt Boëthius, S. & Ögren, M-L. (2000). Role Patterns in Group Supervision. The Clinical Supervisor, 19, 45-69. Boalt Boëthius, S. & Ögren, M-L. (2003). Grupphandledning. Den lilla gruppen som forum för lärande. Stockholm: Mareld och Ericastiftelsen. Boalt Boëthius & Ögren, M-L. (2011). Grupphandledning: Ramar, kärninnehåll och samspel. I M.H. Rønnestad & S. Reichelt (red.), Veiledning i psykoterapeutisk arbeid. (140-148). Oslo: Universitetsforlaget. Boalt Boëthius, S., Ögren, M-L., Sjøvold E. & Sundin, E. (2005). Experiences of Group Culture and Patterns of Interaction in Psychotherapy Supervision Groups. The Clinical Supervisor, 23(1), 101-121. Braconier, A. (2005). Att växa genom handledning. Psykologstudenters upplevelse av lärande och utveckling i den professionella rollen genom psykoterapihandledning i grupp. Psykologexamensarbete, Stockholms universitet. Bregengard, J. (2008). Supervision ud i organisationen laering og organisatorisk kompetence. I J. Hassing Pedersen (red.), Perspektiv på supervision. Köpenhamn: Dansk Psykologisk Forlag. Brown, R. (2000). Group processes. Oxford: Blackwell Publishers. Bråten, I. (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Bullington, J. (2007). Psykosomatik: om kropp, själ och meningsskapande. Lund: Cajvert, L. (1998). Behandlarens kreativa rum. Om handledning. Lund: Catcliffe J.R., Hyrkäs, K. & Fowler, J. (2010). Handbook of Clinical Supervision. Fundamental International Themes. New York: Routledge. Clarkson, P. (1998). Supervision. Psychoanalytic and Jungian Perspectives. London: Whurr Publishers Ltd. CORE (Centre for Outcomes, Research and Effectiveness). (2008). Website:/www.ucl.ac.uk/clinical-psychology/. Hämtat 2010-05-15 Egelund, T. (1999). Analyse av handledaruddannerserne i Göteborg, på Sköndal og i Umeå. Socialstyrelsen. Centrum för utvärdering av socialt arbete 1999:6. Ek, U., Linder S. & Wetter, I. (2011). Rätt & Vett, om juridik och etik i psykologiskt arbete. Lund: Ekstein, R. & Wallerstein, R.S. (1958, 1977). Handledning och utbildning i psykoterapi, Stockholm: Natur och Kultur. Erikson, E.H. (1950). Childhood and Society. New York: Norton. Falander, C.A. & Shafranska, E.P. (2007). Clinical Supervision. A Competency based approach. Washington DC: APA. FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (2011). Hämtat 2011-04-05. Festinger, W. (1957). A Theory of Cognitive Dissonance. LA: Stanford University Press.

Frawley-O Dea, M.G. & Sarnat, J.E. (2001). The supervisory relationsship. A contemporary psychodynamic approach. New York, London: Guilford Press. French, R. (2001). Negative capability: Managing the confusion uncertainty of change. Journal of Organizational Change Management, 13, 480-492. Fyhr, G. (1995). Vårdinstitutioner söker handledning. En teoretisk analys av ett empiriskt studerat problem. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Författningshandboken. (2009). Stockholm: Liber. Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Gordan, K. (1996). Psykoterapihandledning inom utbildning, i kliniskt arbete och på institution. Stockholm: Natur och Kultur. Gordan, K. & Palmgren, L. (2000). Miljöterapi. Personal och patienter i samspel. Stockholm: Norstedts. Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisation. Lund: Granström, K. (1998). (red.). Grupper och gruppforskning. FOG Samlingsvolym I. Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL). Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper. Om grupprocesser på arbetet. Lund: Granström, K. & Rosander, M. (2010). Demonstrationer och sporthändelser. Lund: Hammarström-Lewenhagen, B. & Ekström, S. (1999). Det mångtydiga mötet. Ett försök att förstå komplexiteten i pedagogisk handledning med yrkesverksamma. Stockholm: HLS Förlag. Hamreby, M. (1996). Handledning i psykiatriskt behandlingsarbete en studie av förutsättningar i teori och praktik. Stockholm: Utbildningsenhetens skriftserie. Hansen, B. (2010). Erfarenheter av grupphandledning inom vård och omsorg i företagshälsovårdens regi. Psykologexamensarbete, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hansson, K. (2001). Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia. Hawkins, P. & Shohet, R. (1997; 2008). Supervision in the helping professions. Philadelphia: Open University Press. Heinskou, T. & Visholm, S. (2005). Psykodynamisk organisationspsykologi. Omedvetna processer på arbetet. Stockholm: Liber. Henderson, P. (2009). Supervision training. Issues and approaches. London: Karnac Books. Hersey, P. & Blanchard, K.H. (1996). Management of organizational behavior: Utilizing human resources. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall. Hewitt, J.P. (1984). Self and society. A symbolic interactionist social psychology. Newton, Massachussetts: Allyn & Bacon, Inc. Hirschhorn, L. (2004). Reworking authority. Leading and following in the post-modern organization. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press. Holloway, E. & Johnston, R. (1985). Group supervision: Widely used but poorly understood. Conselor Education and Supervision, 12(24), 332-340. Holloway, E. (1995). Clinical Supervision A Systems Approach. Thousand Oaks, CA: SAGE. Holmberg, U. (2001). Handledning i praktiken. Uppsala: Uppsala Publishing House AB. Holst, Y. (2003). Vad jag inte vågade säga finns det material som studenter i sin utbildning inte berättar för handledaren, och i så fall, vilka skäl anges? Psykisk Hälsa, 1, 74-83. Högskoleverket Rapport 2007:30R. Högskoleverket Rapport 2010:9 R. Igra, L. (1988). På liv och död. Om destruktivitet och livsvilja. Stockholm: Natur och Kultur.

James, I.A., Milne, D., Backburn, I.M. & Armstrong, P. (2006). Conducting succesful supervision: novel elements towards an integrative approach. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 35, 191-200. Janson, V. (1975). Psykoterapihandledningens pedagogik. Läkartidningen, 79, 213-218. Karlsson, K. (2004). Psykosocial ohälsa: Samhälls-, primärvårds- och individperspektiv. Doktorsavhandling. Lunds universitet. Katon, M., Von Korff, M., Lin, Simon, E., Walker, E., Bush T. & Ludman, E. (1997). Collaborative management to achieve depression treatment guidelines. Journal of Clinical psychiatry, 58, 20-23. Kernberg, O. (1986). Inre värld och yttre verklighet: Tillämpad objektrelationsteori. Stockholm: Natur och Kultur. Klein, M. (1975). Envy and gratitude and other works. The writings of Melanie Klein. Vol III. London: The Hogarth Press. Knox, S., Hess, S.A., Petersen, D.A. & Hill, C.E. (1997). A qualitative analysis of client perceptions of the effects of helpful therapist self-disclosure in long-term therapy. Journal of Counseling Psychology, 44, 274 283. Leijonhuvud, M. (2000). Etiken i juridiken. Stockholm: Norstedts Juridik. Levallius, J. (2006). Samtalsterapi på vårdcentral varför, hur och för vem. Psykologexamensarbete, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Levenson, E. (1982). Following the fox. An inquiry into the vicissitudes of psychoanalytic. Contemporary Psychoanalysis, 18(1), 1-15. Lewin, K., Lippitt, R. & White, R.K. (1939). Patterns of aggressive behavior in experimentally created social climates. International Journal of Social Psychology, 10, 271-299. Lewin, K. (1948). Resolving social conflicts. New York: Harper & Row. Lewis, K. (2005). The supervision of cognitive and behavioural psychotherapists. BABCP Magazine: Supervision Supplement, 33(2), 1-4. Lesser, I. & Godofsky, I.D. (1983). Group Treatment for Chronic Patients: Educational and Supervisory Aspects. International Journal of Group Psychotherapy, 33(4), 535-546. Liese, B.S. & Beck, J.S. (1997). Cognitive therapy supervision. I C.E. Watkins (red.), Handbook of Psychotherapy Supervision (114-133). New York: Wiley. McGrath, J.E. (1984). Time interaction and performance (TIP): A theory of groups. Small Group Research, 22(2), 147-174. Midgley, N. (2004). Sailing between Scylla and Charybdis: Incorporating Qualitative Approaches in Child Psychotherapy Research. Journal of Child Psychotherapy, 30(1), 89-111. Miller, E. & Rice, A.K. (1973). Systems of organzations. The control of task and sentient boundaries. London: Tavistock Publications. Mills, T.M. (1984).The sociology of small groups. Second Ed. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall. Mills T.M. (1990). Emotional dynamics and higher order feedback. Advances in Group Processes, 7, 203-234. Milne, D.L. & James, I. (2005). A systemic review of effective cognitive-behaioural supervision. Brittish Journal of Clinical Psychology, 39, 111-129. Moxnes, P. (1995). Hjältar, häxor, horor och andra djuproller i mänskligt samspel. Stockholm: Natur och Kultur. Mårtensson-Blom, K. (2004). Kön och genus som perspektiv i handledning. I B. Wrangsjö (red.). Utforska tillsammans. Handledande förhållningssätt (39-64). Stockholm: Mareld. Näslund, J. (1998). Lewin och dynamisk gruppsykologi. I K. Granström (red.), Grupper och gruppforskning. FOG Samlingsvolym I. Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).

Näslund. J. & Ahlgren, T. (2010). Grupphandledning med team inom socialt arbete: andrum, tankesmedja eller växthus? I J. Näslund & M-L. Ögren (red.), Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden (149-163). Lund: Näslund, J. & Ögren, M-L. (red.) (2010). Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden. Lund: Obholzer, A. & Roberts, V.Z. (2007). The unconscious at work. Individual and organizational stress in the human services. London: Routledge. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.htm Olsson, E. (1998). På spaning efter gruppens själ. Gruppen i teori och praktik. Lund: Olsson, G. (1996). Självkänsla i obalans: En studie över terapeutelevers uppfattning om sina färdigheter sina färdigheter. Nordisk psykologi, 48(4), 252-265. Orlinsky, D.E., Rønnestad, M.H., Ambühl, H., Willutski, U., Botermans, J-F., Cierpka, M., Davis, J. & Davis, M. (1999). Psychotherapists assessment of their development at different career levels. Psychotherapy: Theory/Research/ Practice/Training, 36(1), 203-215. Orlinsky, D.E. & Rønnestad, M.H. (2005). Aspects of professional development. I D.E. Orlinsky & M.H. Rønnestad (red.), How psychotherapists develop: A study of therapeutic work and professional growth (103-116). Washington, DC: American Psychological Association. Oyster, C.K. (2000). Groups. A user s guide. New York: Mc Graw-Hill Companies, Inc. Padesky, C. (1996). Developing cognitive therapist competency: teaching and supervision models. I P.M. Salkovskis (red.), Frontiers of Cognitive Therapy (266-292). New York: Guildford. Parsons, T. (1964). Social structure and personality. New York: Free Press of Glencoe. Patientdatalag (2008:355). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080335.htm Patientsäkerhetslag (2010:659). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100659.htm Pertoft, M. & Larsen, B. (2003). Grupphandledning med yrkesverksamma i människovård. Stockholm: Liber. Polley, R., Hare, P. & Stone, P. (1988). (red.), The Symlog Practitioner. Applications of small group research. New York: Praeger Publishers. Poole, M., Hollingshead, A., McGrath, J., Moreland, R. & Rohrbach, J. (2004). Small Group Research, 35(1), 3-16. Proctor, B. (2000; 2008). Group supervision. A guide to creative practice, London: Sage Publications. Proctor, B. & Inskipp, F. (2001). Group supervision. I J. Scaife (red.), Supervision in mental health professions. A practitioner s guide (99-121). London: Brunner-Routledge. Reichelt, S. & Rønnestad, M.H. (1999). Veiledningsforskning status og implikasjoner. I M.H. Rønnestad & S. Reichelt (red.), Psykoterapiveiledning, (267-299). Oslo: Tano Aschehoug. Reichelt, S. & Skjerve, J. (2004). Veiledning av veiledning: Hva er viktig i veilederutdanning? Nordisk Psykologi, 56, 107-127. Reichelt, S. & Skjerve, J. (2011). Nyere forskning pa norsk veiledningspraksis. I M-H. Rønnestad & S. Reichelt (red.), Veiledning i psykoterapeutisk arbeid (185-197). Oslo: Universitetsforlaget. Rhoades Shanock, L. & Eisenberger, R. (2006). When supervisors feel supported: Relationships with subordinates perceived supervisor support, perceived organizational support, and performance. Journal of Applied Psychology, 91, 689-695. Rice. K. (1958). Productivity and social organization: the Ahmedabad experiment. London: Tavistock Publications.

Rioch, M. (1984, 2004). Wilfred Bions teorier om grupper. I S. Jern, S. Boalt Boëthius, U. Hidman & B. Högberg (red.), (45-63). Stockholm: Natur och Kultur. Rioch, M. Coulter, W. & Weinberger, D. (1976). Dialogues for therapists. San Fransisco: Jossey- Bass Publishers. Roth, A. & Fonagy, P. (2004). What works for whom? London: The Guilford Press. Rønnestad, M.H. & Reichelt, S. (red.) (2011). Veiledning i psykoterapeutisk arbeid. Oslo: Universitetsforlaget. Reichelt, S. & Rønnestad, M.H. (2011). Kontraktetablering i veiledning. I M-H. Rønnestad & Reichelt, S. Veiledning i psykoterapeutisk arbeid (29-36). Oslo: Universitetsforlaget. Rønnestad, M.H. & Reichelt, S. (red.) (1999). Psykoterapiveiledning. Oslo: Tane Aschehoug. Rønnestad, M.H., & Skovholt, T. M. (2003). The journey of the counselor and therapist: research findings and perspectives on professional development. Journal of Career Development, 30, 5-44. Salzberger-Wittenberg, I., Henry, G. & Osborn, E. (1983). The Emotional experience of learning and teaching. London: Routledge & Kegan Paul. Samec, J. (1995). Shame, guilt and trauma: Failing the Psychotherapy Candidate s Clinical work. The Clinical Supervisor, 13, 1-18. Sandahl, C. (2010). Kollegial grupphandledning för chefer, I J. Näslund & M-L. Ögren (red.), Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden (187-206). Lund: Schutz, W. (1958) FIRO: A three-dimensional theory of interpersonal behavior. New York: Holt, Rinehart & Winston. Scaife, J. Supervision in mental health professions. A practioner s guide. London: Brunner Routledge. Senge, P. (1990). The Fifth Discipline: The Art and Practice of the Learning Organization. London: Random House. Sjøvold, E. (1995). Groups in harmony and tension: The development of analysis of polarization in groups and organizations based on the SYMLOG method. Deparment of Organization and Work Science. University of Trondheim. Skjaer Ulvik, O. (2011). Förståelse av mangfold og makt: Hva kan et interseksjonalitetsperspektiv bidra med i klinisk veiledning. I M-H. Rønnestad & S. Reichelt (red.), Veiledning i psykoterapeutisk arbeid (149-158). Oslo: Universitetsforlaget. Skjerve, J. & Høstmark Nielsen, G. (2011). Veilederopplœring. I M-H. Rønnestad & S. Reichelt (red.), Veiledning i psykoterapeutisk arbeid (221-229). Oslo: Universitetsforlaget. Skovholt, T.M. & Rønnestad, H.M. (1992). The evolving professional self. Stages and themes in therapist and counselor development. New York: John Wiley & Sons. Sloan, G. (2003) Audio recordings of nurse patient interactions. Nursing Standard, 17 (29), 33-37. Socialstyrelsen. (2005). Information om legitimation som psykoterapeut. SOSFS 1996:13 (M). Hämtad 2005-04-27. SOU 2007:91. Ny företagshälsovård - ny kunskapsförsörjning. Stapley, L. (2006). Individuals, groups and organizations beneath the surface. London: Hogarth Press. Stiwne, D. (1993). Perspektiv på handledning och angränsande områden. Stockholm: Natur och Kultur. Sundin, E., Ögren, M-L. & Boalt Boëthius, S. (2008). Supervisor trainees and their supervisors perceptions of attainment of knowledge and skills: An empirical evaluation of a psychotherapy supervisor training programme. British Journal of Clinical Psychology, 47, 381-496. Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:

Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widegren, Ö. (red.) (2002). Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Arbetsliv i omvandling. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Szasz, T. (1965). The ethics of psychoanalysis. The theory and method of autonomous psychotherapy. New York: Basic Books. Szecsödy, I. (1990). The Learning Process in Psychotherapy Supervision. Doktorsavhandling, Stockholm: Karolinska Institutet Szecsödy, I. (1999). Handledning ur ett psykoanalytiskt perspektiv. I M.H. Rønnestad & S. Reichelt (red.) (1999). Psykoterapiveiledning (165-187). Oslo: Tano Aschehoug. Teitelbaum, S.H. (1990). Supertransference: the role of the supervisor s blind spots. Psychoanalytic Psychology, 7(2), 243-258. Towned, T., Iannetta, J. & Freestone, M. (2002). Clinical, supervision in practice: A survey of UK cognitive behavioural psychotherapists accredited by BABCT. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 30, 485-500. Tuckman, B. (1965). Developmental sequence in small groups. Psychological Bulletin, 63(6), 384 99. Turquet, P. (1984, 2004). Hot mot identiteten i storgruppen. I S. Jern, S. Boalt Boëthius, U. Hidman & B. Högberg (red.) (45-63). Stockholm: Natur och Kultur. Twedmark, K. (2009). Psykodynamisk psykoterapi, Psykologiguiden. Hämtat 2011-05-19. Tylefors, I. (2007). Ledarskap i human service-organisationer. Stockholm: Natur och Kultur. Vikström, B. (2011). Några reflektioner över psykoterapihandledning utifrån ett relationellt perspektiv. Insikten, 20(2), 6-14. Walch, M. (2004).Grupprekonstruktion en lärande process. I B. Wrangsjö (red.), Utforska tillsammans. Handledande förhållningssätt (313-341). Stockholm: Mareld. Watkins, C. (1997). Handbook of psychotherapy supervision. New York: John Wiley & Sons, Inc. Watkins, C. (1998). Psychotherapy supervision in the 21st century: Some pressing needs and impressing possibilities. Journal of Psychotherapy Practice and Research, 4, 205-213. Wendelheim, A. (1997). Effectiveness and process in experiential group learning. Doktorsavhandling. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Wheelan, S. (2010). Creating effective teams. New York: Sage Publications. Wheeler, S. & Richard, K. (2007). The impact of clinical supervision on consellors and therapists, their practice and their clients. A systematic review of the literature. Counseling and Psychotherapeutic research, 7, 54-65. Widlund, I. (1995). Den psykoanalytiska gruppen. Stockholm: Natur och Kultur. Wiener, N. (1954). Cybernetics in History. I The human use of human beings: Cybernetics and society (15-27). Boston: Houghton Mifflin. Wrangsjö, B. (2001). Dubbelbindningsaspekter av psykoterapihandledning eller öppenhetsparadoxen som arbetskontext. Psykisk Hälsa, 2, 90-107. Wrangsjö, B. (2004). Utforska tillsammans. Handledande för hållningssätt. Stockholm: Mareld. Yogev, S. (1982). An eclectic model of supervision: A developmental sequence for beginning psychotherapy students. Professional Psychology, 13(2), 236-243. Zur, O. (2010). Self-Disclosure & Transparency in Psychotherapy and Counseling. http://www.zurinstitute.com. Hämtat 2011-01-15. Ögren, M-L., Apelman, A. & Klawitter, M. (2001). The Group in Psychotherapy Supervision. The Clinical Supervisor, 20(2), 147-176. Ögren, M-L., Boalt Boëthius, S. & Olsson, U. (2008). Organizational structure and framework. A case study of Swedish training programs in psychotherapy. Organisational and Social Dynamics, 8 (22), 256-278. Ögren, M-L., Boalt Boëthius, S. & Sundin, E. (2008). From Psychotherapist to Supervisor. The significance of group format and supervisors function as role models in psychotherapy supervision. Nordic Psychology, 60(1), 3-23.

Ögren, M-L. & Jonsson, C-O. (2003). Psychotherapy Skill Following Group Supervision According to Supervisees and Supervisors. The Clinical Supervisor, 22(1), 35-59. Ögren, M-L., Jonsson, C-O. & Sundin, E. (2005). Group supervision in psychotherapy. The relationsship between focus, climat and perceived attained skill. Journal of Clinical Psychology, 61, 373-389. Ögren, M-L. & Sundin, E. (2007). Experiences of the group format in psychotherapy supervision. The Clinical Supervisor, 25, 1/2, 69-82. Ögren, M-L. & Sundin, E. (2009). Group supervision in psychotherapy. Main results from a Swedish project on psychotherapy supervision in a group format. British Journal of Guidance and Counselling, 37(2), 129-139. Örtenblad. A. (2009). Lärande organisationer vad och för vem? Malmö: Liber AB. red.111031lp