Hälsobokslut Personalekonomisk redovisning 2006
2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Strategi, mål och genomförande. sid 3 3. Personalbild. sid 4 3.1 Antal anställda sid 4 3.2 Personalomsättning.. sid 7 3.3 Avveckling av kompetens sid 8 3.4 Tidsanvändning. sid 9 4. Sjukfrånvaro och sjuklönekostnader. sid 10 4.1 Sjukfrånvaron 2006. sid 10 4.2 Sjuklönekostnader. sid 11 4.3 Personalkostnader.. sid 12 5. Kompetensbild. sid 12 5.1 Introduktion för nyanställda.. sid 13 5.2 Utbildning sid 13 5.3 Kompetensförsörjning sid 14 5.4 Utbildningsinsatser från Personalavdelningen. sid 14 6. Jämställdhet, mångfald och likabehandling sid 15 7. Arbetsmiljö och hälsa sid 15 7.1 Direkta kostnader. sid 15 7.2 Arbetsmiljöredovisning. sid 15 7.3 Arbetsskadestatistik.. sid 16 7.4 Rapport från företagshälsovården sid 17 7.5 Rapport från Studenthälsan.. sid 19 Hälsobokslut 2006 sammanställt i september 2007 av Viktoria Goldstein Foto på omslaget: Håkan Lindgren
3 1. INLEDNING Syftet med hälsobokslutet är att öka kunskapen i frågor som rör hälsa och arbetsmiljö samt att bidra till en större medvetenhet om dessa komponenters inverkan på resultat och kvalitet i den dagliga verksamheten. Hälsobokslut 2006 är KTHs fjärde, det ska ses som en komplement till den traditionella ekonomistyrningen. År 2006 kännetecknas av konsolideringen av förändringar till följd av 2005-års omorganisation med bildandet av skolor och en ökad decentralisering. 2. STRATEGI, MÅL OCH GENOMFÖRANDE I oktober 2003 antog KTHs universitetsstyrelse en utvecklingsplan för 2004-2007. Den går nu in i ett slutskede och ska så småningom utvärderas. Skall den framförda visionen om ett KTH som ett ledande tekniskt universitet i Europa och världen bli och förbli en verklighet måste KTH vara en arbets- och studieplats där anställda av alla kategorier, studenter och forskare mår bra och trivs med sina uppgifter och där den personliga utvecklingen bejakas. Organisationens möjligheter att åstadkomma ett bra resultat i verksamheten är nämligen avhängiga av medarbetarnas hälsa och engagemang. Hälsobokslutet skall utgöra ett underlag till en dialog om vilka förändringar som bör göras för att förbättra hälsa och arbetsmiljö. Hälsobokslutet skall även fungera som ett verktyg vid arbetet med organisationsutveckling och planering av strategiska frågor. Årets hälsobokslut följer precis som under tidigare år Paula Liukkonens modell efter viss anpassning till KTHs förhållande. Underlagen har huvudsakligen hämtats från verksamhets- och informationsstödssystem VIS och direkt från andra administrativa system inom KTH som Agresso och HR+ i vilka kriteriet för att ingå i statistiken är att vara anställd vid KTH och att uppbära en månadslön. Stipendiater, personer med utbildningsbidrag, arvodister och timanställda ingår inte i underlaget. Informationen har även hämtats från skolornas psykosociala arbetsmiljöplaner och KTHs årsredovisning samt rapporter från administrativa utbildningsavdelningen, JML-samordnaren och företags- och studenthälsovården. Utgångspunkten har varit att framställa ett dokument avsett främst för internt bruk, varför läsaren förväntas ha en god insikt i KTHs verksamhet och organisation.
4 3. PERSONALBILD Statistiken omfattar all personal, varav 685 forskarstuderande som har haft anställning som doktorander. 3.1 Antal anställda Anställningsstatistik 2006 (heltidsekvivalent) 2006 K1 2006 K 2 2006 K 3 2006 K4 Heltidsekvivalent per skola Totalt Varav kvinnor Totalt Varav kvinnor Totalt Varav kvinnor Totalt Varav kvinnor 2006 Totalt ABE 366,29 143,40 363,26 143,84 351,95 141,60 343,49 131,28 343,49 BIO 156,85 75,21 158,17 73,76 150,27 69,40 147,30 69,15 147,30 CSC 261,38 77,94 257,69 75,91 258,83 73,99 259,49 75,81 259,49 EES 210,17 39,14 213,11 41,65 217,19 41,33 220,34 43,10 220,34 STH 130,82 35,87 132,25 36,60 132,89 37,10 130,14 38,24 130,14 ICT 285,96 57,50 287,37 58,52 277,43 54,32 278,03 52,61 278,03 CHE 273,37 113,15 276,25 113,97 280,64 111,00 279,42 108,64 279,42 EVL 70,19 41,70 68,33 41,12 67,33 40,05 66,35 39,34 66,35 ITM 286,70 83,91 288,10 83,64 280,88 82,70 283,37 82,85 283,37 SCI 454,80 88,31 451,29 82,97 446,08 81,21 439,81 80,54 439,81 UF 317,54 193,18 334,06 198,90 325,01 196,62 328,53 197,80 328,53 US 3,85 1,25 3,85 1,25 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 KTH 2 817,90 950,56 2 833,72 952,14 2 788,49 929,32 2 776,27 919,36 2 776,27 Med hänsyn till antal anställda personer är statistiken för åren 2003-2006 enl. diagrammet nedan. Antal anställda 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Kvinnor Män Totalt 1500 1000 500 0 2003 2004 2005 2006
5 Antal anställda på KTH har varit tämligen konstant över tiden både när det gäller antal personer och könsfördelningen. Tabeller och diagram nedan illustrerar fördelning av antalet anställda beroende på vilket arbete de utför, om deras anställning är tillsvidare eller tidsbegränsad, hur gamla de är samt hur länge de har arbetat på KTH. För jämförelsen visas motsvarande statistik för tidigare år i tabell och diagramform. Anställningsstatistik 2006 per personalkategori, dvs innehavd tjänst Heltidsekvivalent per skola Forskare Forskarstuderande Lärare Teknisk/adm Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Totalt ABE 23,80 61,10 39,91 48,72 22,73 76,98 44,85 25,41 343,49 BIO 21,55 25,95 23,75 24,97 7,00 20,50 16,85 6,73 147,30 CSC 8,57 23,46 15,10 45,50 20,39 62,47 31,74 52,25 259,49 EES 5,00 36,44 16,60 83,00 1,50 44,80 20,00 13,00 220,34 STH 0,75 3,60 6,50 5,95 13,25 70,85 17,74 11,50 130,14 ICT 4,75 50,25 6,00 44,65 10,35 92,10 31,51 38,42 278,03 CHE 11,05 49,39 47,79 63,59 20,20 46,80 29,60 11,00 279,42 EVL 0,00 0,00 0,00 0,00 1,00 3,70 38,34 23,31 66,35 ITM 13,10 37,39 25,20 56,37 10,00 74,45 34,55 32,31 283,37 SCI 4,50 45,76 29,20 133,20 13,55 147,91 33,49 32,20 439,81 UF 0,00 1,00 0,00 0,00 0,00 2,10 197,80 127,63 328,53 Hela KTH 93,07 334,34 210,04 505,95 119,97 642,66 496,47 373,77 2 776,27 KTH är en arbetsplats för människor i olika åldrar med dominans av män i lägre medelålder. Antal anställda per åldersintervall 2006-29 år - Man 485-29 år - Kvinna 232 30-49 år - Man 1206 30-49 år - Kvinna 618 50 år - - Man 732 50 år - - Kvinna 389 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Av tabellen nedan framgår att antal anställda personer per åldersintervall under tidigare år är tämligen konstant.
6 Ålder år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 kvinnor män kvinor män kvinnor män kvinnor män -29 240 579 243 547 234 477 232 485 30-49 593 1268 607 1264 602 1237 618 1206 50-353 754 363 730 348 731 389 732 Det förekommer i princip två former av anställning: tillsvidare- och tidsbegränsad anställning. Kvantitativ fördelning mellan dessa former illustreras nedan. Anställnings år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 form kvinnor män kvinor män kvinnor män kvinnor män Tillsvidare 640 1154 637 1151 605 1110 657 1114 Tidsbegr. 559 1470 585 1422 592 1368 613 1350
7 Hur länge man stannar på sin tjänst beror i stor utsträckning på vilken befattning man har. Anställningstid 1 till 5 år dominerar då detta intervall inkluderar de flesta av KTH:s doktorander. Anställningstid år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 > 15 år 602 632 646 682 11-15 år 321 329 315 332 6-10 år 633 661 679 645 1-5 år 1802 1663 1643 1466 < 1 år 441 486 363 447 3.2 Personalomsättning För år 2006 gäller följande personaldata (heltidsekvivalent): Den 1 januari: antal tillsvidareanställda 1700 antal visstidsanställda inkl. forskarstuderande 1543 Totalt 3243 Under året nyanställdes 551 personer samt 600 personer slutade. Ett antal personer har slutat och återanställts under ett och samma år. Den 31 december: antal tillsvidareanställda 1692 antal visstidsanställda inkl. forskarstuderande 1526 Totalt 3218 För jämförelse bifogas data för tiden 2003-2006. Uppgifterna visar liten variation över tiden.
8 Personal- 2003-01-01 2004-01-01 2005-01-01 2006-01-01 2006-12-31 omsättning Tillsvidare 1576 1580 1578 1700 1692 Tidsbegr. 1550 1500 1344 1543 1526 Totalt 3126 3080 2922 3243 3218 3.3 Avveckling av kompetens Under år 2006 har 561 personer slutat sin anställning på KTH, inklusive nyutexaminerade doktorer och licentiater. Anledning: 2006 2005 2004 2003 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Avgång till annan statlig/kommunal anställning Avgång till privat anställning Avgång p g a arbetsbrist Avgång med ålderspension Avgång med sjukersättning 17 11 11 10 11 10 1 0 38 25 62 14 48 21 26 8 5 7 7 3 6 4 7 3 28 10 17 5 24 10 10 2-3 0 4 3 6 3 1 Avliden 4 2 3 4 2 2 4 1 Anledning okänd 264 147 218 110 325 161 216 74 Totalt 356 205 318 150 419 214 267 89 Sedan de anställda har fått möjligheten att själv välja sin pensionsålder har det blivit svårare att prognostisera kommande pensionsavgångar.
9 3.4 TIDSANVÄNDNING Under området Tidsanvändning presenteras arbetad tid och frånvarande tid (föräldraledighet, semester, sjuk och övrig ledighet med och utan lön). Vid analysen ska hänsyn tas till att ungefär hälften av de anställda redovisar semester enligt schablonmetoden i enlighet med KTHs lokala avtal. Tidsanvändning Alla Därav Därav 2006 anställda Kvinnor män Arbetad tid 86,81% 80,97% 89,79% Föräldraledighet 2,62% 5,00% 1,41% Semester 3,81% 5,32% 3,04% Sjuk 2,44% 4,58% 1,35% Övr. ledighet utan lön 4,27% 4,05% 4,39% Övr. ledighet med lön 0,05% 0,08% 0,03% Tidsanvändning 2006 Arbetad tid Föräldraledighet Semester Sjuk Övr. ledighet utan lön Övr. ledighet med lön För jämförelse visas motsvarande bilder för tidigare år. Man noterar inga signifikanta skillnader över tiden, bara mindre variationer. 2005 Övr ledighet utan lön Sjuk Semester Föräldraledighet Tidsanvändning Arbetad tid - 85,59 % Föräldraledighet - 2,92 % Semester - 4,23 % Sjuk - 2,58 Övr ledighet utan lön - 4,68 Arbetad tid
10 2004 Semester Föräldraledighet Övr ledighet utan lön Sjuk Tidsanvändning Arbetad tid - 85,97 % Föräldraledighet - 2,65 % Semester - 4,12 % Sjuk - 2,79 Övr ledighet utan lön - 4,46 % Arbetad tid 2003 Semester Föräldraledighet Övr ledighet utan lön Sjuk Tidsanvändning Arbetad tid - 85,52 % Föräldraledighet - 2,05 % Semester - 4,74 % Sjuk - 3,15 Övr ledighet utan lön - 4,55 % Arbetad tid 4. SJUKFRÅNVARO OCH SJUKLÖNEKOSTNADER Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag reglerar hur myndigheten skall redovisa uppgifter om sjukfrånvaro för räkenskapsåret. Statistiken i pkt 4.1 är uppdelad enligt de kriterier som anges i lagen. Med långtidssjuka menas sammanhängande hel eller partiell sjukskrivning 60 dagar eller längre någon gång under året. Under 2006 hade KTH 46 personer registrerade som långtidssjukskrivna, varav 36 kvinnor. 4.1. Sjukfrånvaron för 2006 Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda budgeterade arbetstid, För 2006 uppgår den totala sjukfrånvaron till 2,44 %, vilket är en liten ökning mot föregående år. Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) har däremot minskat under samma period och utgör för 2006 64,36 % av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron för kvinnor (i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor) är 5,09 %. Motsvarande siffra för män är 1,45 %.
11 År Totalt Andel långtidssjuka Kvinnor Män Anställda 29 år Anställda 30-49 år Anställda 50 år - 2006 2,44 % 64,36 % 5,09 % 1,45 % 0,96 % 2,00 % 4,22 % 2005 2,20 % 79,50 % 4,28 % 1,18 % 1,14 % 1,62 % 3,61 % 2004 2,85 % 66,15 % 5,65 % 1,52 % 0,99 % 1,91 % 5,00 % 2003 3,16 % 63,98 % 6,15 % 1,79 % 0,87 % 2,04 % 5,47 % Korttidssjukfrånvarostatistiken är delvis missvisande eftersom forskare (inklusive doktorander) och lärare som utgör ca 2/3 av personalstyrka genom sin oreglerade arbetstid samt stora möjligheter att arbeta utanför arbetsplatsen upplever sig ganska fria att rapportera/icke rapportera korttidssjukfrånvaro. 4.2 Sjuklönekostnader Korttidssjukfrånvaro räknas för perioden 2-59 dagar, långtidssjukfrånvaro räknas för perioden 60 dagar eller mer. Beloppen nedan inkluderar LKP (lönekostnadspålägg) som under 2006 har varit 57,45 %. I LKP ingår arbetsgivaravgift, premier för avtalsförsäkningar, särskild löneskatt och medlemsavgifter samt semesterersättning. Man ska notera att den 1 juli 2006 förändrades basbeloppsgränsen för sjuklön till att vara 10 basbelopp i stället för tidigare 7,5 basbelopp, vilket förklarar att sjuklönekostnaderna för 2006 är väsentligt lägre än 2005. Medfinansiering är benämningen på en särskild sjukförsäkringsavgift som trädde i kraft 1 januari 2005. Den innebär att arbetsgivaren har ett medfinansieringsansvar omfattande 15 % av sjukpenningen fr o m den 15:e dagen. Denna avgift avskaffas den 1 januari 2007. Belopp i kr inkl. LKP År 2006 Total sjuklönekostnad Kvinnor 3 375 471 351 512 3 726 983 Män 2 766 552 820 397 3 586 949 Totalt 6 142 023 1 171 909 7 313 932 De ovan redovisade ändringarna i regler för finansiering av sjukfrånvaro gör jämförelsen med föregående år mycket svår, men för att ge historik redovisas uppgifterna nedan. År 2005 Korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Medfinansiering nytt fr o m 2005 Total sjuklönekostnad Kvinnor 3 777 619 811 470 522 604 5 111 691 Män 2 958 424 1 162 952 286 177 4 407 552 Totalt 6 736 043 1 974 422 808 781 9 519 243
12 År 2004 Medfinansiering Total sjuklönekostnad Kvinnor 4 056 595 1 040 292 Fanns ej under 5 096 887 Män 3 945 151 781 164 2004 4 726 315 Totalt 8 001 746 1 821 456 9 823 202 År 2003 Korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Medfinansiering Total sjuklönekostnad Kvinnor 4 100 704 1 023 348 Fanns ej under 5 124 052 Män 3 766 573 779 742 2003 4 546 315 Totalt 7 867 277 1 803 090 9 670 367 4.3 Personalkostnader KTHs totala kostnader för 2006 uppgår till 2 709 Mkr exklusive transfereringar, vilket är en ökning med 20 Mkr jämfört med föregående år. Denna ökning beror på ökade personalkostnader som uppgår år 2006 till 1 620 Mkr (mot 1601 Mkr år 2005) och dess andel ligger på 57,5 % av de totala kostnaderna, vilket är något högre än förra året. Personalkostnader 2006 2005 2004 2003 Personalkostnader 1 620 Mkr 1 601 Mkr 1 635 Mkr 1 630 Mkr i % av årets totala kostnader 57,5 % 57 % 57 % 56 % 5. KOMPETENSBILD Under rubriken Kompetensbild redovisas aktiviteter inom KTHs centrala personalutbildning. Under 2006 har arbete med chefsutbildning och chefsförsörjning dominerat. Intresset för chefsutbildning ökar fortfarande bland den akademiska personalen. De administrativa funktionsnätverken, som bildades efter omorganisationen 2005, har regelbundna träffar och tar hand om sin egen kompetensutveckling. Antalet deltagare på introduktionsutbildning och förvaltningsutbildning ökade och den avmattning som var utmärkande för omorganisationens första år har upphört. Största delen av våra kurser genomförs på KTH med interna kursledare. Samarbetet med de övriga lärosätena i Stockholmsområdet fortsätter som under tidigare år. Den centrala personalutbildningen har förmedlat kurser/aktiviteter enl. nedan.
13 År Antal aktiviteter Antal Person/dagar Antal deltagare 2006 31 1227 467 *) 2005 31 743 630 **) 2004 46 1320 566 *) varav 279 kvinnor **) varav 441 kvinnor 5.1 Introduktion för nyanställda Samtliga nyanställda får en personlig inbjudan till en introduktionsträff. År 2006 genomfördes även för första gången en kortare introduktion på engelska. Nuvarande introduktionsmapp för nyanställda är uppdaterad med avsikt på innehåll och den nya grafiska profilen. En engelsk version finns också. 5.2 Utbildning/Kurser/Seminarier Följande aktiviteter ingick i 2006-programmet: Erfarenhetsseminariet (som slutade 2004) drivs vidare i nätverksform och har genomfört en uppföljningsträff. Förvaltningsutbildning Under året har vi hållit två kurser i förvaltningskunskap, varav en gemensamt med övriga högskolor i Stockholmsregionen. Praktisk pedagogik för internlärare Seminarium i den pedagogiska utvecklingen för internlärare, alltså KTH-anställda som undervisar i våra administrativa system, PA och andra centrala utbildningar för TA-personal. Personaladministration En 5-poängskurs i praktisk psykologi med deltagare både från KTH och andra högskolor i Stockholmsregionen. Kursen hölls av Psykologiska institutionen, SU. Datautbildning Löpande utbildning hos externa leverantörer. Muntlig framställning och presentationsteknik En kurs i aktivt lyssnade genomfördes som en försöksomgång. En föreläsning i presentationsteknik hålls årligen. Övrigt Hösten 2006 startade en kurs i upphandling för upphandlingsansvariga på KTHs skolor.
14 5.3 Kompetens - och chefsförsörjning En ny version av chefsintroduktion med delat kursansvar mellan dekanus och förvaltningschefen har genomförts. Vi noterar ett markant ökat intresse för chefsutbildning bland den akademiska personalen och en förändring från tidigare år är att andelen män ökar. Arbetsmiljöutbildning omfattande fem halvdagar har genomförts under hösten med kursledare från personalavdelningen och företagshälsovården. En ny reviderad omgång av chefsförsörjningsprogrammet Morgondagens Akademiska Ledarskap, MAL II, pågår och avslutas i februari 2007. KTH Future Faculty Arbetet som startade 2005 har fortsatt med FF-seminarier och aktiviteter. IDAS-projektet KTH deltar i Svenska universitets- och högskoleförbundet, SUHFs nationella chefsförsörjningsprojektet IDAS, som syftar till att underlätta för kvinnor att nå höga poster inom akademin. Projektet löper över tre år, det resulterade i att ett nätverket för kvinnliga professorer startats på KTH. Övriga nationella aktitiveter: SUHF-nätverket, nätverk för rektorssekreterare, kontaktpersonträffar samt seminarium för unga forskare: Att leda i akademisk miljö år 2020. 5.4 Utbildningsinsatser från Personalavdelningen Moderatorer i Metaplannätverket har tillsammans med Personalavdelningen genomför 3 så kallade "metaplantillfällen" med sammanlagt 46 deltagare. (På KTH tillämpar vi metaplanmetoden för att göra psykosociala skyddsronder i grupp. Skyddsronden syftar också till grupp- och verksamhetsutveckling. Ett metaplantillfälle tar i genomsnitt 4.5 timmar att genomföra.) En kurs i HR-engelska har genomförts för skolornas personalfunktionsansvariga och nyckelpersoner inom UF. Omfattningen var 10 deltagare x 34 kurstimmar. 6. JÄMSTÄLLDHET, MÅNGFALD OCH LIKABEHANDLING Jämställdhets- och mångfaldskommittén har haft fyra möten under året och bl. a. behandlat följande frågor: - Lönekartläggning utifrån kön i samband med JämO:s granskning av universitet och företag - Skapandet av en tydlig ingång för studenter och anställda för att få hjälp i ärenden beträffande jämställdhet, mångfald och likabehandling. - Bevakning att frågorna finns med i KTHs olika personalutbildningar som bl. a. i lärar- och doktorandhandledarutbildning samt chefs- och personaladministrativa utbildningar. - Olika remissarbeten - Strävan efter att KTH fortsätter att arbeta efter modellen att följa upp anställda och studenter via undersökningar av typen: Hur mår teknologen?, Hur mår doktoranden? Hur mår den anställde?
15 Kommittén har också framfört krav på en tydligare yttranderoll dels vid val av personer till kommittéer och arbetsgrupper inom KTH och dels vid remissbehandling av olika ärenden. Detta för att fungera som generellt stödverktyg i arbetet med att integrera KTHs jämställd-hets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor i KTHs olika verksamheter. Jämställdhets- och mångfaldssamordnaren har genomfört utbildning för olika målgrupper. Dessa har varit KTHs chefer, möten med personaladministratörer, besök på skola eller institution, MALVINA dvs KTHs förening för kvinnliga teknologer, Jämlikhetsgruppen inom THS (Studentkåren), kontakter med GAYTEK etc. Uppföljning av de årliga jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsplanerna är det instrument som främst visar på hur frågorna förs in och behandlas i den dagliga verksamheten på KTH. Planerna som upprättades 2006 visar allmänt stort behov av utbildning i kulturella olikheter för alla som har kontakt med studenter. KTH har numera har fler än 100 olika nationaliteter bland studenter och anställda. Future Faculty-projektet har breddat och stärkt det reguljära jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsarbetet och fått frågorna ordentligt synliggjorda och aktiverade inom respektive skola och på KTH centralt. 7. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Under rubriken Arbetsmiljö och hälsa redovisas aktiviteter och kostnader för arbetsmiljö, arbetsskadestatistik, företagshälsovård, psykosociala personalinvesteringar o.d. 7.1 Direkta kostnader för arbetsmiljö och hälsa Från Agresso-systemet redovisas externa kostnader för arbetsmiljö och hälsa, rehabilitering, friskvård, företagshälsovård samt sjuk- och hälsovård. I friskvård ingår kostnader för motion och övrig friskvård, i sjuk- och hälsovård ingår kostnaderna för rehabilitering, sjukvårdsmaterial, läkemedel och läkar- och hälsovårdsersättningar. Direkta kostnader för arbetsmiljö och hälsa Personalvårdande kostnader: kaffe, fruktkorg, blommor till personal, uppvaktning & gåvor till egen personal, förs.premie för anställda Friskvård, rekreation & motion 2006 Kkr 2005 Kkr 2004 Kkr 2003 Kkr 9 392 9 101 10 245 8 589 3 298 3 352 3 298 3 016 Sjuk- & Hälsovård 2 785 2 973 2 391 2 244 Företagshälsovård 1 900 3 900 3 800 3 600 7.2 Arbetsmiljö- och miljöredovisning Sju av tio skolor har inkommit med uppföljning och planering av sina arbetsmiljö och miljöarbete. (En skola har dispens tills den Hälso-, arbetslivs- och livsstilsundersökning som pågår är genomförd.)
16 2006-års arbetsmiljöplaner har följts upp genom arbetsmiljöronder, arbetsplatsträffar, återkommande genomgångar i SSG, kommittéer/arbetsgrupper med fokus på arbetsmiljö, direkta åtgärder utifrån tidigare skyddsronder och riskanalyser och som fast punkt vid ledningsgruppers sammanträden. Exempel på riskfaktorer som kartlagts under året är främst kemikaliehantering, brandrisk, resor, belysning, luftkvalitet, halka utomhus, svårigheter att informera så det går fram till alla, oro för omorganisation och resurstilldelning/anslag, stress i samband med stor andel pensioneringar inom administrationen. Skyddsronder med psykosocial, ergonomisk och fysisk inriktning har genomförts på de flesta skolorna. Det förekommer stora brister på viktiga områden: bara tre (av tio) skolor har genomfört arbetsplatsträffar dessutom uppfylls riktlinjen om utvecklingssamtal av bara två skolor. Vid fem skolor har det genomförts rehabiliteringsutredningar, samtliga utifrån sjukskrivning längre än 4 veckor eller fler än 6 sjuktillfällen under en 12-månadersperiod. För att spara energi har man satsat på pappersåtervinning, bytt till lågenergilampor, optimerat pumpar, bytt dragskåp, kopiatorer, skrivare, kylar och frysar, installerat timer, uppmanat medarbetarna att släcka ljuset när de lämnar kontoret m.m. 7.3 Arbetsskadestatistik anmälda arbetsskador 2006 Typ av arbetsskada Antal 2006 Antal 2005 Antal 2004 Antal 2003 Olycksfall 10 10 6 13 Färdolycksfall 10 14 12 13 Arbetssjukdomar 0 8 5 2 Friskvårdsaktivitet *) 0 0 0 1 Summa 20 32 23 29 Tillbud 4 5 3 6 *) arbetsskada som uppkommer i samband med friskvårdsakvititet under betald arbetstid År 2006 har varit gynnsamt ur arbetsskadesynpunkt med färre färdolycksfall samt inga inrapporterade arbetssjukdomar. Antal förekommande tillbud är tämligen konstant under senare år. Tabellen nedan visar arbetsskadestatistiken i längre tidsperspektiv. Anmälda arbetsskador 1987-2006 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 39 54 34 31 40 31 38 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 23 23 25 29 21 26 24 2001 2002 2003 2004 2005 2006 24 30 29 19 32 20
17 7.4 Rapport från företagshälsovården KTH och Feelgood har under 2006 tecknat ett nytt samarbetsavtal som trädde i kraft den 7 februari 2006. Avtalet innebär en del förändringar, framför allt att KTH:s skolor har större ansvar för sin egen hälsa och arbetsmiljö. Under året har KTH:s personalfunktion och Feelgood gemensamt genomfört informationsmöten på respektive skolorna och slutligen till ett uppsamlingsmöte för hela KTH. Sammanlagt har 10 informationstillfällen genomförts med 275 deltagare. Samråd och avrapportering har skett kontinuerligt vid månadsmöten med KTH:s personalfunktion. Hälso- arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HAL) har utförts vid ICT-skolan i Kista. Under hösten påbörjades HAL-undersökning på ABE-skolan med arkitekturskolan som första institution. Företagssköterskornas rapport Företagssköterskorna har arbetat med telefonrådgivning och varit en första kontakt för dem som ringt Feelgood. De har genomfört Hälso- arbetsmiljö- och livsstilsundersökningar och arbetat med stress, mobbning och alkoholmissbruk på individnivå. De har tillsammans med företagsläkaren handlagt rehabiliteringsärenden. Företagsläkarens rapport I företagsläkarens individkontakter har det i stor utsträckning handlat om stressrelaterad problematik. En oklar ledningsstruktur har emellanåt såväl bidragit till problematiken som försvårat den enskildes rehabilitering. Det förefaller som om doktorander tillhör en särskilt utsatt grupp med behov av ett extra tydligt ledarskapsstöd. Å andra sidan finns det även exempel på engagerade ledare som har stöttat på ett föredömligt sätt. Beteendevetarens rapport Beteendevetaren arbetar primärt med stress som ofta orsakas av otydlig organisation och otydligt ledarskap. Stresspatienter är ofta personer som har för höga krav på sig själva och i kombination med otydlig organisation råkar de illa ut. Konflikter och konflikthantering är också ett vanligt arbetsområde. Arbetsmiljöingenjörens rapport Personalavdelningen på KTH har tillsammans med Feelgood diskuterat och planerat att i samarbete med de lokala samverkansgrupperna följa upp skolornas systematiska arbetsmiljöarbete, SAM. Detta skall ske genom diskussioner mellan lokal CSG och Feelgood och utgå från respektive skolas skriftliga handlingsplaner för arbetsmiljöåtgärder. I arbetsmiljöingenjörens arbete skall också samråd ske med personal vid Akademiska Hus liksom lokalansvariga inom KTH. Det nya företagshälsovårdsavtalet möjliggör att Feelgood deltar vid skyddsronder som expertfunktion, något som vi anser bör kunna utvecklas och gagna skolorna i deras systematiska arbetsmiljöarbete. Skyddsronden kan därefter leda till att mätningar eller andra kontroller behövs, för att få underlag till förbättringsförslag. Under hösten har vi vid fem tillfällen deltagit i skyddsronder i allmänna lärosalar inom Campus Valhallavägen. Detta kommer att fortsätta vid fem tillfällen under våren 2007 för att därefter
18 upprepas årligen, varvid planen är att Feelgood am-ingenjör kommer att överta ansvaret för administration och genomförande. Vi har också medverkat vid ett par skyddsronder vid lokala enheter, ex.vis lab.lokaler och kontor inom SCI, Albanova samt institutionen för Hållfasthetslära. Undersökningar av inomhusluft har utförts vid ett par tillfällen, bl. a. i föreläsningssal Q1, förråd samt i kontorslokaler hus 43:4. Exempel på andra arbetsmiljöuppdrag är rådgivning kring ljud/akustik i kontorsmiljö, drag från fönster o.s.v. Sammanfattningsvis har samarbetet inom det fysiska arbetsmiljöområdet påbörjats på ett bra sätt, framför allt via återkommande kontakter med KTH:s säkerhets- och arbetsmiljöansvariga. De påbörjade HAL-undersökningarna förväntas medföra fortsatta kontakter och insatser för att utveckla arbetsmiljön på skolornas arbetsplatser. Möbelstandard Det är stora skillnader mellan institutionerna beträffande standard på utrustning. Där man nyligen renoverat har oftast standarden höjts, men det finns arbetsplatser som har mest gammalt hopplock av möbler som inte uppfyller dagens krav. Företagshälsovårdens uppfattning är att på dessa institutioner skulle en långsiktigt plan för förbättringar av t.ex. arbetsstolar och bord behövas. Synergonomi På många håll har man stora problem p.g.a. ljusinsläpp och för dålig avskärmning. Företagshälsovårdens uppfattning är att detta kan ge ögon- och belastningsbesvär. Problemet är störst där man renoverat eller byggt nytt. Det vore önskvärt att arbetsmiljöaspekten i större grad uppmärksammas vid planerade byggnationer liksom vid ommöbleringar och andra förändringar av arbetsplatser eller lokaler. Introduktion Företagshälsovården anser att det vore önskvärt med en rutin där nya medarbetare får hjälp med anpassning av arbetsplatsen om de så önskar samt information om bildskärmsergonomi. Det är t.ex. vanligt att man inte känner till reglerna kring bildskärmsglasögon. Besöksstatistik från Feelgood Östermalmshälsan 2006 Tjänst Antal besök Hälsovård Hälso- arbetsmiljö- och livsstilsundersökning 265 Vaccinationer 16 Konsultationer Företagsläkare 112 Företagssköterska 52 Psykolog 147 Rehabilitering Företagsläkare 112 Företagssköterska 50 Psykolog 63
19 Arbetsplatsbesök Ergonom/företagsjukgymnast 118 7.5 Rapport från Studenthälsan Hälsobokslutet behandlar frågor rörande de anställda. Studenterna utgör dock en väsentlig och omistlig del av KTH som arbetsplats, varför det är viktigt att veta hur studenterna mår. Nedan följer en kort rapport. 7.5.1 Kuratorsärenden Psykosociala skäl Antal besök: 172 personer. Genomsnittlig tidsåtgång per besök: 45min. Personerna har besökt studenthälsan vanligtvis 2-8 ggr Studiesvårigheter Antal besök: 157 personer. Genomsnittlig tidsåtgång per besök: 45min. Personerna har besökt studenthälsan mellan 2-8 ggr. Till detta kommer ca 380 e-mail och telefonsamtal Kurs i tentamensstress Här deltog 10 personer. Antal tillfällen och tidsåtgång: 2 tim á 4 ggr + uppföljning 2 tim 7.5.2 Sjuksköterskeärenden Bokade resp. akuta besök Antal besök: 530 personer. Genomsnittlig tidsåtgång per besök: 50-60 min Grupper - Informationsmöten med studenter på KTHs olika campus: 385 personer. Tidsåtgång per tillfälle: 3-4 tim - Abc-kurser: 200 personer. Tidsåtgång per tillfälle: 4-4 1/2 tim 7.5.3 Läkarärenden 32 studenter besökte läkaren. Genomsnittlig tidsåtgång per besök: 45-50 min.