Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Relevanta dokument
Målgruppsinventeringar inom barn och unga

FoU Södertörn. Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Salem

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Att anmäla oro för barn

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Plan Barn, ungdomar och vuxna

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Socialtjänstlag (2001:453)

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Information om en utredning

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Tidiga insatser för barn i förskolan

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

att anta de reviderade förslagen till kvalitetsdeklarationer för verksamheter inom Vård och omsorg.

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

1 januari (HSL 2 g )

Nationellt perspektiv

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Här växer människor och kunskap

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Utveckling av föräldrakomet och skolkomet, av förstärkt föräldrakomet samt utvärdering av förstärkt föräldrakomet

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

och och socialtjänstens skyldigheter

Svensk författningssamling

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Skolsocial kartläggning

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Utredning om barn och unga

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Riktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING

Se till mig som liten är

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Ge ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Lagstiftning kring samverkan

MÅLGRUPPSINVENTERING

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Social barnavård i Stockholm utredningar och insatser, hjälp och brukarperspektiv

Aktuellt familjehemsvård och Mockingbird model. Elisabeth Melin SKL BOU nätverket 10 sept.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Att följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Transkript:

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015

Ett utvecklingsprojekt Syfte och frågeställning: Att undersöka och utveckla arbetet med familjer med mycket komplex problematik. Finns det en möjlighet att upptäcka dem tidigare och kan man finna öppningar som inte använts?

Frågor man ville få besvarade För att få kunskap om det kan finnas möjlighet att upptäcka denna typ av familjer tidigare ställdes följande frågor: Ingången för familjen i socialtjänsten fanns det något vi kunde uppmärksammat som vi inte gjorde? Var det något som tydde på att det var en familj med komplex situation? Fanns det under utredningarnas gång, och i de insatser som gavs öppningar som vi inte nappade på? Finns det exempel på mer lyckade insatser/kontakter/perioder för familjen? Annat som ni har uppmärksammat?

Urval, material och metod Genomläsning av ett urval akter som varit aktuella 10 år eller mer. Socialsekreterare läste varsin akt och skrev sammanfattningar av dokumentationen. Socialsekreterarna skrev ner sina reflektioner för varje familj utifrån frågorna. Forskaren gjorde en sammanfattning av sammanfattningarna och gjorde ytterligare reflektioner samt kopplade till forskning.

Några resultat som väcker nya frågor Fallen speglar ett akutdrivet socialt arbete med bristande barnfokus och att insatser inte fullföljs. Varför framgår inte. Svårt att veta vad som hänt genom akterna stora luckor-inga motiveringar. När barn och vuxna berättar om missförhållanden händer inget särskilt. Påfallande lågintensiva insatser till barn som levt med föräldrar med mycket grava problem. Samma insatser ges om och om igen. Är det för att man inte vet vad de har fått för insatser tidigare (personalomsättning) eller bristande kunskap eller en resursfråga? Föräldrars (mödrars) vilja styr (frivilligideologin) beror det på uppgivenhet eller att lämpliga insatser inte finns att tillgå?

Svensk social barnavård Utmärkande för svensk social barnavård är: Ambitionen att ingripa i ett tidigt skede Att arbeta förebyggande innan problematik visar sig Att insatser ska ha ett familjeperspektiv, dvs. arbetet ska riktas mot att stärka föräldrakapaciteten och att förstärka barns och familjers nätverk. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och självbestämmande Först när föräldrar inte ger sitt samtycke till stöd och barnets situation anses mycket svår (påtaglig risk) kan en ansökan om LVU bli aktuell.

Bred definition på barn som far illa Riskerar vi att missa de allvarliga fallen i och med vår mer allmänna och breda definition på barn som far illa och med vår betoning av stöd till familjen framför barns skydd?

Risk- och skyddsfaktorer i familjerna Tydliga riskfaktorer finns i alla familjer på alla nivåer för att barnen kan komma att fara illa: Föräldrar: missbruk, psykiska ohälsa, mödrars låga utbildningsnivå, kognitiva funktionsnedsättningar Familjen: våld, hög stressnivå pga. dålig ekonomi och instabilitet i boendet Barn: framkommer dåligt men flera visar tidiga beteendestörningar och frågetecken kring kognitiva funktionsnedsättningar Miljö: framkommer inte i dokumentationen

Vad får de för insatser? Familjebehandling Kontaktperson/familj Sluten dygnsvård

Reflektioner efter läsningen Bristande barnfokus vi vet inte så mycket om barnen Insatserna fullföljs inte. Varför? Är det pga av dålig kunskap om riskfaktorer? Är det pga brist på verksamma insatser? Beror det på hög personalomsättning, Bristande handledning? Att arbetet med våldsproblematik och missbruk är så pass svårt att chansen att lyckas inte är så stor? Att organisationen splittrar och fragmentiserar arbetet?

Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i tidiga interventioner Trygg anknytning Nätverksperspektiv Gör mödra- och barnhälsovård lättillgänglig Samverkan - familjecentraler Föräldrautbildning För inte samman ungdomar med problem i samma grupp För yngre barn behöver inte samma hänsyn tas

Vad säger forskningen? kärnkomponenter i tidiga interventioner PMT Parent management training förebild för många föräldrastödsprogram. Vetenskapligt stöd för att familjestödsprogram minskar utagerande beteende hos barn i familjer med interna påfrestningar, men utan hög social eller ekonomisk utsatthet. Innebär att dessa program kan vara bra för en normalbefolkning För de barn som lever i svår utsatthet kan ett föräldrastödsprogram aldrig vara en tillräcklig insats.

Vad säger forskningen? Kontaktfamilj/Kontaktperson Kvalitativa studier visar att såväl föräldrar som barn betraktar insatsen kontaktfamilj som avlastning för föräldern, och upplevs som positiv av både barn och föräldrar(andersson & Bangura, 2001; Berg-Eklund, 2010). En registerstudie (kontaktfamilj och kontaktperson som sammanslaget mått) visar att på lång sikt verkar inte insatsen förebygga för fortsatt psykosocial utsatthet o senare placering. Det är barn med stark utsatthet (höga överrisker för allvarligt utfall) som får insatsen. När det gäller yngre barn med många problemfaktorer i hemmiljön kan man se att en längre tids kontaktfamiljsinsats ger en något mindre försämring av hur barnen får det på lång sikt. Forskarna ställer frågan om problematiken kanske är för allvarlig för den äldre gruppen för att den ska göra någon skillnad på lång sikt. Rekommendationen är att eftersom barn och föräldrar upplever insatsen positivt bör den användas mer strukturerat och genomtänkt i kombination med andra insatser t.ex. stöd i skolarbetet för barnen, språkträning och med insatser som är anpassade för unga med känslomässiga- och beteendeproblem. Här framhålls också vikten av att föräldrar, nätverk och stödpersoner är delaktiga i insatserna (Vinnerljung m.fl 2011; 2013, 2014; Brännström & Vinnerljung, 2015

Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i sena interventioner Intensiva, vid rätt tidpunkt dygnet-runt insatser med pedagogiskt och praktiskt stöd inom flera system samtidigt (mikro/individ familj-meso/skola, fritid,-makro-, arbete, studier, byte av bostad Stärka anknytningen - Spädbarnsverksamhet Kombination av pedagogiska strategier, praktisk hjälp och respektfullt bemötande Undanröj praktiska hinder för att kunna ta del av insatser

Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i sena interventioner Familjebehandling I Sverige paraplybeteckning för en mängd olika insatser därför svårt att utvärdera. Här behövs systematisk lokal uppföljning. Effektstudier gjorda utanför Sverige (USA) avseende effekt på återfall i kriminalitet visar att två behandlingsinriktningar; dels insatser med familjefokus dels de med kognitiv eller kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) inriktning går i positiv riktning. Men långtifrån alla unga lagöverträdare som deltar i dessa insatser slutar begå brott efter genomgången behandling. De faktiska effekterna av de mest effektiva programmen är generellt små. Oklart vilka specifika familjefokuserade program som är effektiva MST-behandlingen har inte motsvarat de förhoppningar som funnits om att metoden skulle vara mer effektiv för att förhindra fortsatt negativ utveckling hos de unga än traditionella insatser (Socialstyrelsen, 2014). Innebär inte att insatsformen fungerar dåligt bara att den inte verkar vara bättre än någon annan modell med liknande innehåll. Viktigt att anpassa insatsernas innehåll till individens behov. Motivation och inlärningsstil är individuell och varierar, viktiga faktorer som behöver påverkas för att ett beteende ska förändras.

Samverkan Vi vet på ett tidigt stadium att barnen lever i en riskmiljö Vi vet att insatser behövs på alla nivåer och inom flera system samtidigt Det kräver samverkan mellan organisationens olika delar (LSS, vuxen, försörjningsstöd etc), mellan professioner och verksamheter såväl i utredning som under pågående insatser. Vad kan det innebära i det konkreta arbetet?