Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar

Relevanta dokument
Hållbara persontransporter i små orter och byar

Barnens åsikter om trafikmiljön i Lillpite

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Cykling och gående vid större vägar

Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Trafikplanering för gående och cyklister i små orter

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Trafikutredning i samband med Detaljplanearbete för Björkfors 1:673 Hemavan

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Skadade i trafiken 2009

Byggnadstekniska förutsättningar. 15 Förstudie väg 1000, Orsa

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Sveriges trafiksäkerhetsarbete

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Trafikverket Region Nord

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Regionala systemanalyser

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Objektet väl dokumenterat i Vägverkets vägutredning, ingen karta bifogas.

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Nackstafjället, foto Martin Martinsson

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (12)

Motala cykelplan

År 2020 Fler rör sig i staden

Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

TEKNISK RAPPORT. Effekten av avsmalnade landsvägar genom byar för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet

Gator och parkers strategiska arbete för en trygg och levande stadsmiljö

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna

Trafiksäkerhet för barn och unga

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Sorundanet genomför trafikräkning i Grödby

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Rapport: Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Varbergs kommun.

Riktlinjer för passager i Västerås

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

LINJEFÖRTECKNING

Protokoll från samråd med boende på orten

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 101, Gång- och cykelväg Käglinge - Arrie samt trafiksäkerhetsåtgärder i Arrie, Västra Ingelstad och Östra Grevie

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Trafikverkets arbete med fotgängare

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät - Remissversion

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Gående och cyklister i små orter

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

Cykelbokslut.

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige

Nyborgsvägen, Stenungsund

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Hur skapa en säker trafikmiljö för gående?

Trafikutredning för nytt område vid Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

Framkomlighetsstrategin

På hållbar väg i Norrköpings kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Årshjulet. Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender.

VV publikation 2002:

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik

CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR

6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik

Samverkan för säker cykling

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION

Svar på motion om översyn av övergångsställen

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Klimat och transporter

Trafikstrategi för Kumla kommun

Cyklande barns säkerhet

Framtidsvägen

Transkript:

Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet 1

Finansierat av Trafikverket, projekttid 2008-2012 Bakgrund Ca 15 % av Sveriges befolkning bor idag i små orter, dvs. orter med färre än 200 invånare (SCB, 2007) Boende i små orter har behov av säkra och trygga transporter i sin närmiljö precis som boende i tätorter 2

Bakgrund Teorier och modeller saknas för hur trafikplaneringen för landsbygdstrafik ska tillgodose gåendes och cyklisters anspråk Ofta motsättningar mellan fordonstrafikens krav på hög framkomlighet och hastighet, och fotgängares och cyklisters krav på säkerhet, trygghet och tillgänglighet samt kostnadseffektiva lösningar 3

Mål Gåendes och cyklisters anspråk ingår i basen för utvecklingen av transportsystemet för landsbygdstrafik Strategi för trafikplanering för landsbygdstrafik 4

Frågor i den här studien Vad finns skrivet om att gå och cykla i mindre orter? Vad tycker boende i mindre orter om att gå och cykla? Vad har man för anspråk? Vad finns det för planeringsprinciper för oskyddade trafikanter utanför tätort? Hur ska gående och cyklister behandlas i trafikplaneringen för landsbygd? 5

Metod litteraturstudie Litteratur forskning och myndigheter, Sverige och internationellt Sökord kombinationer av: Nyckelord Tilläggsord 6 engelska svenska engelska svenska traffic safety trafiksäkerhet rural landsbygd accessibility tillgänglighet rural areas landsbygdsområden mobility framkomlighet rural traffic landsbygdstrafik security säkerhet planning planering "traffic planning" trafikplanering pedestrians gående bicyclists cyklister elderly äldre children barn sustainable hållbar "environmentally sustainable transport" hållbara transporter "public transport" kollektivtrafik

Metod litteraturstudier VGU Vägar och gators utformning Effektsamband Beskriver effekter och konsekvenser av olika åtgärder inom hela transportsystemet och används som ett hjälpmedel i planeringsarbetet och i utredningar där behov finns att kunna beskriva effekter av olika åtgärder 7

Sammanfattning resultat litteraturen Det finns stor kunskap angående tekniska lösningar för oskyddade trafikanter Brister i kunskap om hur oskyddade trafikanter ska kunna färdas med samma transportkvalitet som andra trafikantgrupper på landsbygd eller i små orter Utformningsprincipen (VGU) för landsbygd utgår från människors resande med bil vilket yttrar sig i detaljerade anvisningar för utformning för fordonstrafik. Det finns begränsade anvisningar som i samma omfattning tar hänsyn till de oskyddade trafikanternas anspråk Svårt i Effektsamband att finna specifika råd som berör landsbygd och gående och cyklister, de texter som berör gruppen oftast relaterade till tätorter och större städer. Information är allmänt hållen och kan tolkas som förhållanden i stora tätorter 8

Sammanfattning resultat litteraturen Effektsamband Beskrivningar om kollektivtrafik, skolskjutsar och busshållplatser kan relateras till landsbygd, begränsad mängd information Två exempel av de behov som är prioriterade hos kundgrupperna Barn och unga samt Äldre: Prioriterade behov för Barn och unga: Fler barn och unga ska på egen hand kunna ta sig till skolan som gående och cyklist Prioriterade behov för Äldre: Ökad separering av gående från cyklister på GC-vägar 9 Barriärer på landsbygd för gående och cyklister som innebär inskränkning i deras rörelsefrihet och val av färdväg beskrivs kortfattat Allmänt; Svårdefinierat vad som är glesbygd/landsbygd

Metod Enkäter Enkätundersökning till 15 mindre orter i Norrbotten utskick via post maj 2010 Syfte: resvanor/vanor vid förflyttningar inom och utom orten och upplevd säkerhet och trygghet under olika förhållanden (ljus, mörker, barmark, snö) gällande huvudväg genom orten 2921 hushåll x 2 personer = 5842 enkäter i utskick Inkomna svar: 1101 enkäter, 37.7 % per hushåll Något fler män än kvinnor besvarade enkäten Medelålder: 60-64 år Vanligaste färdsätt bil 10

Kommun Ort Antal hushåll Arvidsjaur Abborrträsk 109 Boden Harads 524 Gällivare Skaulo 113 Kalix Björkfors 38 Kalix Gammelgården 125 Kalix Rian 54 Kalix Vitvattnet 19 Kiruna Svappavaara 227 Piteå Lillpite 314 Piteå Hortlax 562 Piteå Blåsmark 173 Piteå Hemmingsmark 177 Piteå Svensbyn 309 Älvsbyn Nygård 40 Överkalix Östra Svartbyn (inkluderar Avabacken men ej Grelsbyn) 137 11 Totalt 15 orter 2921

12

Struktur bebyggelse och vägar Beskrivning Ort 1. Långsträckt ort, utspridd Resultat sammanhållen enkäterna bebyggelse med 3 st genomgående huvudväg 2. Sammanhållen bebyggelse med genomgående huvudväg samt byväg 3. Utspridd bebyggelse med genomgående huvudväg Abborrträsk, Lillpite, Nygård, Rian, Skaulo, Vitvattnet, Östra Svartbyn 4. Huvudväg utanför bebyggelse med genomgående byväg Svappavaara 5. Utspridd bebyggelse med angränsande sekundärvägar Blåsmark, Harads, Gammelgården 6. Centrerad ort med genomgående vägnät Hemmingsmark, Hortlax, Svensbyn, Björkfors 13

Målpunkter i samtliga orter Totalt antal barnomsorg/förskola/skola 10 byagård/hembygdsgård/folkets hus 6 idrott 6 handel 7 badplats/simhall 3 drivmedel 4 Apotek (ej endast utlämningsställe) 2 vårdinrättning 2 matservering 2 bibliotek 2 camping 1 kyrka 6 14 café 1

Totalt antal olyckor respektive ort 2000-01-01 2011-05-31 (STRADA) Östra Svartbyn Nygård Svensbyn Lillpite Hortlax Hemmingsmark Blåsmark Svappavaara Vitvattnet Alla olyckor Gående Cykel Moped Rian Gammelgården Björkfors Skaulo Harads Abborrträsk 15 0 5 10 15 20 25 30

Färdas till målpunkter inom orten, normalvecka Målpunkt 16 Tot. antal svar Gå Cykla Köra bil Färdsätt Andel svar (%) Pass. i bil Buss Annat Färdas aldrig dit/saknas Hälsar på bekanta 2462 31 23 31 12 0 2 1 Arbete 1171 9 10 35 6 2 2 36 Skolan 1087 16 12 17 3 2 2 49 Dagis 991 12 9 15 3 0 3 59 Brevlådan 1368 67 13 13 3 0 1 3 Vård 1431 15 11 39 9 1 0 25 Social service 1254 11 9 31 7 1 1 41 Busshållplats 1019 43 4 7 2 1 2 42 Mataffär 1888 24 18 36 10 0 1 11 Handel 1460 14 12 36 9 1 1 28 Café 1258 12 9 23 7 0 1 49 Restaurang 1277 10 8 27 8 0 1 45 Föreningslokal 1733 29 20 27 8 0 1 15 Motionslokal 1282 22 13 19 5 0 1 40 Idrottsplats 1515 27 20 23 6 0 2 23 Rekreationsområde 1600 35 22 19 5 0 3 17 Motionerar 1714 52 36 - - - 9 Aldrig: 4 %

Färdas till målpunkter utanför orten, normalvecka Målpunkt Tot. antal svar Färdsätt Andel svar (%) Gå Cykla Köra bil Pass. i bil Buss Annat Färdas aldrig dit/saknas Hälsar på bekanta 2198 17 17 44 19 2 2 1 Arbete 1273 5 11 52 8 4 3 16 Skolan 928 8 7 18 3 3 3 58 Dagis 883 6 6 17 3 1 3 64 Vård 1442 9 8 58 16 3 1 6 Social service 1336 8 8 52 13 2 1 17 Busshållplats 1019 33 4 12 4 2 2 45 Mataffär 1758 15 14 51 14 1 1 3 Handel 1532 7 8 57 18 2 1 7 Café 1382 6 8 42 14 2 1 28 Restaurang 1451 4 7 51 20 2 1 16 Föreningslokal 1517 17 13 40 13 1 1 16 Motionslokal 1300 10 10 34 10 1 2 33 Idrottsplats 1469 15 16 37 10 1 1 20 Rekreationsområde 1520 22 17 31 10 1 2 17 Motionerar 1585 48 34 -- -- -- 9 Aldrig: 8 17

Jag är orolig för att bli inblandad i en trafikolycka när jag går eller cyklar längs vägen 30-73 % instämmer 4-41 % instämmer inte 18

Jag är nöjd med det utrymme som finns för gående och cyklister längs vägen 3-47 % instämmer (de flesta mellan 3-30 %) 25-87 % instämmer inte (de flesta mellan 50-87 %) 19

Jag tycker att vägen är en vacker vägsträcka Oavsett färdsätt 30-83 % instämmer 5-35 % instämmer inte 20

21 Svar avseende barmarksförhållanden bland respondenter som uppgett att de ofta promenerar

Sammanfattning resultat enkäten Hälften ansåg att vägen genom orten är otrygg och inte säker, särskilt vid vinterförhållanden och mörker och särskilt då man färdas som gående eller cyklist Ansåg att vägen var smal (utrymmet för gående och cyklister var smalt) Att promenera för rekreation/motion är vanligt Fler åker bil än cyklar till busshållplats Män mer trygga än kvinnor 22

Sammanfattning resultat enkäten Vanligare att en vårdinrättning är målpunkt än arbete och livsmedelsaffär Vanligt att man önskar gång- och cykelvägar Anser att fordonshastigheterna är höga Separeringsform viktig för upplevelsen Tung trafik skapar otrygghet 23

Analys Fyrstegsprincipen - landsbygdstrafik för gående och cyklister Steg 1. Påverka transportefterfrågan och val av transportsätt Planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller överföra resor och transporter till effektivare transportslag Steg 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Insatser, planering och påverkan för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Bussfiler på trafikintensiva gator är exempel på åtgärder inom detta steg Steg 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Ex. mötesfria vägar Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar 24

Analys Fyrstegsprincipen - landsbygdstrafik för gående och cyklister Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt till planering, inte en strikt modell Fyrstegsprincipen utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att hitta bästa åtgärder för att lösa problem eller brister i transportsystemet Åtgärder enligt Fyrstegsprincipens modell som avser förhållanden utanför tätort särskilt riktade mot gående och cyklister är få Analys utmynnar i fråga: Är steg 1-4 bara användbart för fordonstrafik? Är nybyggnation av GC-åtgärder steg 1 eller steg 4 i Fyrstegsprincipen? 25

2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 1. Påverka transportefterfrågan Fyrstegsprincipen för GC-trafikens anspråk avseende Trygghet, Säkerhet och Framkomlighet på Landsbygd Arbeta för ökad användning av cykel Prisvärd kollektivtrafik (avgifter, vägtullar, biljettpriser) Åtgärder som främjar cykling (pumpstation, cykelräknare=tätort) Bättre skyltning för GC Sandning och snöröjning vintertid Leda bort tung trafik Ökat utbud av kollektivtrafik Bilpooler (eller i steg 1?) ITS, ISA (eller i steg 3 pga. kostnader?) Cykelparkering vid busshållplats 26

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Fyrstegsprincipen för GC-trafikens anspråk avseende Trygghet, Säkerhet och Framkomlighet på Landsbygd Farthinder, avsmalningar, refuger, sidoförskjutningar, separera GC från fordonstrafik med målad linje eller räcke Bredare väg ger GC mer utrymme (men ev. även högre fordonshastigheter) Fler hastighetssäkrade gångpassager och cykelöverfarter GC-tunnlar, broar Separata GC-vägar Skapa ökad genhet i näten Förbifart för motorfordonstrafiken 27