Eksjö kommun Basgranskning av Äldreomsorgen Styrning och ledning Revisionsrapport 2012-08-23 Antal sidor: 10 2012 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.
Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig nämnd 3 5. Metod och projektorganisation 3 6. Organisation 3 7. Styrning av verksamheten 4 7.1 Våra kommentarer 4 8. Ekonomi 5 8.1 Rutiner kring ekonomiuppföljning 5 8.2 Resursfördelningssystem 5 8.3 Eksjö i jämförelse med andra 6 8.4 Våra kommentarer 6 9. Biståndshandläggning 7 9.1 Organisation 7 9.2 Riktlinjer 7 9.3 Utredningstider 7 9.4 Uppföljningar 7 9.5 Tidsbegränsade beslut 8 9.6 Genomförandeplaner 8 9.7 Våra kommentarer 8 10. Övrigt 9 10.1 Vikariehantering 9 10.2 Rehabiliteringsarbete 9 10.3 Dokumentation 10 10.4 Arbetsmiljöarbete 10 10.5 HSL-arbete 10 10.6 Våra kommentarer 10 1
1. Sammanfattning KPMG har av Eksjö kommuns revisorer fått i uppdrag att granska äldreomsorgens verksamhetsområde avseende styrning och ledning. Syftet med granskningen har varit att bedöma äldreomsorgen styrning och ledning Vi har i granskningen försökt identifiera olika problemområden. Vi har studerat budget för de senaste åren, ekonomiska bokslut och uppföljningar. Vi har studerat olika styrdokument och vi har studerat biståndshandläggningsprocessen och dess verkställighet. Sammanfattningsvis gör vi följande bedömningar: Äldreomsorgen är ett område som av flera anledningar är svårt att planera och budgetera då verksamheten är mycket föränderlig. För att kunna bedriva en kostnadseffektiv verksamhet är det nödvändigt med en ytterst flexibel organisation. Detta innebär också att kvalificerad uppföljning av verksamheten, insatser och bemanning är av yttersta vikt. Kommunstyrelsen har en tydlig ekonomisk styrning av verksamheten inom äldreomsorgen. Chefer är delaktiga och det finns en tydlig uppföljningsmodell. Resursfördelningssystemet inom äldreomsorgen har brister och bör utvecklas så att det inom särskilt boende innehåller vårdtyngd som variabel. Kommunens målarbete är tydligt via en styrkortsmodell. Vi bedömer att det brister i förankring hos lägre chefer samt medarbetare och där kan utvecklas genom att verksamhetsområden och enheter har egna styrkort som bygger på det övergripande styrkortet. Detta skulle ge en röd tråd för styrkortsarbetet och skulle få medarbetare mer delaktiga. Vi bedömer att biståndsverksamheten behöver utveckla uppföljningsarbetet. Det gäller både den interna uppföljningen från handläggare men också kommunledningens uppföljning av biståndsverksamhet. Tidsbegränsade beslut inom biståndshandläggning bör införas snarast. Det finns goda rutiner på flera områden som t.ex. vikariehantering och arbetsmiljö. Dock behöver äldreomsorgen utveckla arbetet kring rehabilitering och dokumentation. 2. Bakgrund Vi har av Eksjö kommuns revisorer fått i uppdrag att granska äldreomsorgens verksamhetsområde avseende styrning och ledning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2012. Äldreomsorgen är ett område som av flera anledningar är svårt att planera och budgetera då verksamheten är mycket föränderlig. För att kunna bedriva en kostnadseffektiv verksamhet är det nödvändigt med en ytterst flexibel organisation. Detta innebär också att kvalificerad uppföljning av verksamheten, insatser och bemanning är av yttersta vikt. Biståndsbedömningens arbetsätt och metoder för bedömning är viktiga faktorer i helheten vid en bedömning av verksamheten. Eksjö kommuns revisorer bedömer utifrån ovanstående förhållanden i sin risk och väsentlighetsbedömning att en fördjupad granskning inom området äldreomsorg bör göras. 2
3. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen har varit att bedöma om äldreomsorgens verksamhet bedrivs med en tydlig ledning och styrning och utifrån brukarnas behov. Vi har därför granskat: Metoder för uppföljning av verksamheten. Riktlinjer och rutiner för biståndsbedömning. Kommunstyrelsens styrning av verksamheten. Granskningen har omfattat äldreomsorgen inom Kommunstyrelsens verksamhetsområde. Granskningen har även omfattat biståndsbedömning. 4. Ansvarig nämnd Granskningen har avsett kommunstyrelsens verksamhet. Rapporten är saklighetsgranskad av socialchef. 5. Metod och projektorganisation Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument. Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker. Granskningen har genomförts av Tommy Nyberg, verksamhetsspecialist. 6. Organisation Ordinärt boende, hemtjänst, organiseras under kommunstyrelsen som ansvarar för frågor som rör kommunens äldreomsorg. Kommunstyrelsen ansvarar för sociala sektorn. I sociala sektorn ingår äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt överförmyndarverksamhet i samverkan. Äldreomsorgen omfattar särskilt boende och ordinärt boende. Ordinärt boende består av hemtjänst, ledsagning, avlösning, dagverksamhet, trygghetsboende och korttidsplatser. Hemtjänsten består av tre hemtjänstenheter som verkar inom olika delar av Eksjö. Varje enhet har varsin enhetschef. Det finns fem särskilda boendeenheter som också leds av varsin enhetschef. Det finns också en intraprenad inom kommun. 3
Hemtjänstens verksamheter består idag av tre enheter som leds av en enhetschef. Till varje enhet finns också en planerare som ansvarar för att sätta en tid på varje insats, Detta innebär att ett biståndsbeslut som kommer enheten tillhanda efter ca en vecka får en tid som fastställs baserat på hur mycket tid som insatsen tagit vid de första besöken hos individen. Biståndshandläggarna organiseras i en egen enhet med en ansvarig chef som lyder direkt under individ- och familjeomsorgschefen. 7. Styrning av verksamheten Verksamheten i Eksjö Kommun styrs via metoden balanserade styrkort. Kommunen fastställer sin budget varefter styrkorten revideras och fastställs. Styrkorten upprättas med två dimensioner. Den ena dimensionen beskriver styrkorten ur ett verksamhetsperspektiv medan den andre dimensionen har ett process och brukarperspektiv. Det övergripande styrdokumentet är vision 2020. Detta är ett kommunalt övergripande dokument som innefattar alla områden så även äldreomsorgen. För att konkretisera detta program finns sedan nio olika program som är antagna av fullmäktige. Direkt kopplat till äldreomsorgen är ett äldrepolitiskt program antaget 2007-01-25. Vår granskning visar på att det inte för 2011 finns något styrkort som är direkt knutet till äldreomsorgen. Det finns ej heller styrkort på respektive enhet. Det som redovisats på enhetsnivå är ett arbete som heter slussen. Detta är en form av uppföljningsarbete på lokal nivå. Vi kan dock konstatera efter vår granskning att inte heller detta arbete är aktuellt då samtliga intervjuade påtalar att detta inte använts de senaste två åren. Styrkorten följs upp varje år och redovisas till kommunstyrelsen. För äldreomsorgen kan nämnas målen information i äldreomsorgen, brukarnöjdhet samt rättsäkerhet. Vid senaste uppföljningen som redovisades kan konstateras att de mål som kommunstyrelsen satts upp till viss del uppnåtts men att man fortfarande har en bit kvar till måluppfyllelse. I övrigt så kan konstateras att de riktlinjer för biståndshandläggning som är en viktig grund för styrningen av äldreomsorgen inte är aktuella i Eksjö kommun. Enligt vår granskning är de senast uppdaterade 2005. Det har under lång tid saknats adekvata och aktuella riktlinjer för biståndshandläggarna. De som finns idag är inte heller fastställda av kommunstyrelse eller då aktuell nämnd. Det finns enskilda riktlinjer i löspappersformat som används i det vardagliga arbetet men inga samlade tydliga riktlinjer. Vår granskning visar att man från tjänstemannahåll är medveten om detta och diskussioner har förts om att arbeta fram tydliga riktlinjer för hela äldreomsorgen. 7.1 Våra kommentarer Vår granskning visar på att Eksjö kommun har en tydlighet i sin ekonomiska styrning av verksamheten. Både budgetarbete och balanserade styrkort har en uppföljning som frekvent redovisas till den politiska organisationen. Vad gäller de politiskt antagna styrkorten är vår bedömning att kommunstyrelsen behöver bryta ner styrkort på respektive verksamhetsområde och även på enhetsnivå. Syftet med detta är att de mål som politikerna fastställer på övergripande nivå behöver finnas på respektive område för att det på detta sätt skall involvera samtliga medarbetare. Det måste anses ligga i kommunledningens intresse att de mål som sätts upp blir förståeliga och användbara i hela äldreomsorgen. För att få samtliga medarbetare delaktiga anser vi att det bör upprättas styrkort för verksamheten äldreomsorg men också lokala styrkort för respektive enhet. Uppföljningen bör sedan innefatta en uppföljning av alla områden. På detta sätt kan den politiska organisationen se att deras mål från kommunstyrelsenivå finns på mellannivå (äldreomsorgen) 4
samt inom varje enhet på lokal nivå. På detta sätt kan en röd tråd från kommunstyrelsen ner till enhetsnivå följas. Detta anser vi vara ett utvecklingsområde för kommunstyrelsen. Det finns tydliga dokumentations- och handläggningsrutiner i kommunen. De är antagna 2011-10-24. Vi ser detta som positivt. Vad gäller styrningen av kommunstyrelsens biståndshandläggning, genom riktlinjer, så konstaterar vi att det idag saknas aktuella riktlinjer. Intervjuer visar på en medvetenhet om denna brist. Vi anser att bristande riktlinjer medför risker i biståndshandläggning vad gäller rättvisa och lagriktiga beslut. Det medför vidare en klar risk för att besluten blir godtyckliga. Nämnden bör arbeta fram tydliga, samlade riktlinjer inom alla områden i äldreomsorgen samt samla dessa. De bör sedan antas av kommunstyrelsen. 8. Ekonomi 8.1 Rutiner kring ekonomiuppföljning Under året sker uppföljning av budget regelbundet och redovisas till kommunstyrelsen. Prognoser på uppföljning sker månatligen för en bättre kontroll. Granskningen visar att enhetschefer deltar aktivt i arbetet med prognoser och uppföljning av den egna ekonomin. De får tillgång till att träffa ekonom knuten till enheten varje månad och de går då gemensamt igenom ekonomin och enhetscheferna är mycket aktiva i detta arbete. De informerar också frekvent i vid möten med politiska företrädare och flertalet intervjuade upplever sig delaktiga i detta arbete och upplever att politiken är aktiv vid uppföljning av budget. Samtliga intervjuade upplever en tydlighet i rutiner av detta område. Vi har i intervjuer efterfrågat speciella metoder som används i samband med uppföljning. Chefstjänsteman uppger att det kontinuerligt görs uppföljningar av nyckeltal inom äldreomsorgen. Detta redovisas till kommunstyrelsen. Dock saknas ett utpräglat kvalitetssystem inom kommunen. Eksjö medverkar dock i ett arbete tillsammans med Regionförbundet där ett projekt för styr och ledningssystem för kvalitetssamverkan mellan kommuner håller på att utvecklas. Eksjö kommun har också en samordnare i kvalitetsfrågor. Dock anser chefstjänstemän att balanserade styrkort kan betraktas som en officiell utpräglad metod i kommunen. Denna behöver dock enligt vad vi tidigare kommenterat utvecklas. 8.2 Resursfördelningssystem Intervjuerna visar på att det inte finns någon koppling i fördelning av resurser till vårdtyngd. Flera intervjuade påtalar att det kan förändras mycket i vårdtyngd på en enhet beroende på att människor insjuknar, helt enkelt blir skröpligare eller dör. Detta innebär att den budget som finns i början av året kan vara både för liten och för stor, i förhållande till behoven än den budget man fick inför verksamhetsåret. Fördelning av resurser inom hemtjänsten sker via schabloner och fördelas av biståndshandläggare. Resurser fördelas baserat på hur mycket timmar den enskilda enheten gjort av med. I särskilt boende fördelas medel efter antalet platser. Saknas helt en medelsfördelning baserat på vårdtyngd. 5
8.3 Eksjö i jämförelse med andra Nedan redovisas några jämförelsetal med andra kommuner och riket. Siffrorna avser 2010. Andel inv m säbo 65 w % Andel inv m hemtj 65 w % Andel inv 80 w % Hemtj kostn kr/inv 65 w Hemtj kr/vårdt Säbo kr/inv 65 w Standardkostnad % Eksjö 5.3 14,7 7.5 17 662 120 406 24 785 108 Habo 5.0 5.8 3.5 8 307 144 011 22 784 76 Sävsjö 5.9 13.4 6.9 11 614 86 601 31 860 108 Länet 5.6 11.2 6,0 12 947 167 847 29 318 101 Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun. SKL 2010 8.4 Våra kommentarer Vi anser att Eksjö har en tydlig och bra uppföljning av ekonomiska nyckeltal, ekonomi och budget. Delaktighet i denna del präglar organisationen och vi anser det vara mycket positivt. Vår granskning visar på en budgetuppföljningsmodell i kommunen som behöver utvecklas. Enhetschefer är delaktiga i uppföljning och oavsett vilken chefsnivå som man befinner sig upplever man sig delaktig i detta arbete. Vi har också noterat att den politiska uppföljningen och delaktigheten är stor och det finns ett tydligt förtroende mellan politiker och tjänstemän. Detta ser vi som bra och viktigt. Ett utvecklingsområde för Kommunstyrelsen är resursfördelningssystemet inom äldreomsorgen. En verksamhet som bygger på att man lägger ner olika mycket tid på en brukare beroende på hur mycket vård och omsorg personen behöver, måste också ha ett resursfördelningssystem, som fördelar resurser utifrån behov och som förändras under året. Det resursfördelningssystem som används idag anser vi har brister och bör utvecklas. Kommunstyrelsen bör införa vårdtyngd som variabel i resursfördelningen. Vi anser att det är positivt att biståndsbesluten i Eksjö schabloniseras i tid för att på detta sätt få en konsekvent och en rättvisa i bedömningar av tidsåtgång för utförda insatser. Vi är medvetna om att bedömningen av tid i någon mån kan variera beroende på den enskilda individen men med så stora hemtjänstenheter som finns i Eksjö så kommer ett system som bygger på schabloniserade tider att jämna ut sig i längden. Budget bör baseras på vårdtyngd och ändras om denna förändras. Det innebär att vi förespråkar en rörlig budget under året där ökad vårdtyngd kan ge mer pengar och en minskad vårdtyngd mindre pengar. Flera synpunkter kan uppkomma i dessa diskussioner om att vårdtyngden kan öka totalt sett och att det inte finns mer pengar att dela ut. Detta är ett 6
viktigt och riktigt argument men då kommer enheterna att ha ett gott underlag för att kunna påvisa ökade behov inom äldreomsorgen i diskussioner med kommunstyrelsen. Dock ändras inte vårdtyngden lika mycket som man tror, enligt vår erfarenhet. Mellan enheterna sker dock stora förändringar varför hänsyn till detta bör tas då budget fördelas. Vi vill med detta också påtala att en budget inom äldreomsorgen bör förändras under året då förutsättningarna i de olika hemtjänstdistrikten kan förändras kraftigt på kort tid. 9. Biståndshandläggning 9.1 Organisation Enheten är organiserad som en egen enhet med en ansvarig myndighetschef. Det finns fyra medarbetare med inriktning mot äldreomsorg. Detta arbete innebär att man träffar enskilda individer som ansöker om hjälp samt vid behov deras anhöriga. Biståndet utformas i form av beslut om insatser och alla besluten tidsbegränsas inte idag. Alla handläggarna sitter inte tillsammans. Intervjuerna visar inte på att det finns något specifikt skäl till att handläggarna sitter åtskilda. Handläggarna träffas en gång per vecka. Syftet med denna träff är att få samsyn och att regelbundet kunna ta ärenden. 9.2 Riktlinjer Biståndsenhetens riktlinjer är inaktuella och har inte reviderats på många år. Bristen på riktlinjer har medfört att samtliga intervjuade anser att det finns olika sätt att bedöma inom enheten. Framförallt redovisas två områden där det upplevs som stora skillnader. Det är korttidsplatser samt särskilda boenden. Dock påtalar flertalet intervjuade handläggare att även hemtjänstärenden bedöms olika. Flera handläggare upplever också att städning som beslut utformas på väldigt olika sätt i olika enheter. En annan konsekvens som påtalas av de intervjuade blir att då besluten är väldigt olika utformade så blir de effektuerade på enheterna på väldigt olika sätt. Speciellt tydligt är detta i hemtjänsten. 9.3 Utredningstider Samtliga intervjuade handläggare uppger att de håller lagstadgade utredningstider och att de för de mesta har ett beslut klart inom en månad. 9.4 Uppföljningar Samtliga intervjuade uppger att de uppföljningar som skall göras inte fungerar tillfredsställande. De hinner inte med uppföljningar i de ärenden där det inte påkallats av någon enskild eller annan medarbetare i kommunen. Flera påtalar att de ärenden där hjälpbehoven minskat inte minskas i tid då man inte hinner med uppföljningar på ett tillfredsställande sätt. Detta gäller främst de ärenden som skall följas upp årligen. Konsekvensen av att inga beslut tidbegränsas(se 11.5) blir att det inte heller finns en naturlig bevakning av beslut och att en naturlig uppföljning, med anledning av detta, inte sker. 7
Kommunstyrelsen har inte heller någon intern granskning av biståndsverksamheten. Det saknas uppföljning av biståndsbeslut. Detta innebär att nämnden inte har kontroll på att biståndsbeslut har en likvärdig bedömning. Vidare görs inga stickprov i verksamheten för att säkerställa att biståndsbeslut som fattas effektueras på ett riktigt sätt. Det finns inom organisationen en extern akthanteringsgrupp där flera kommuner ingår. Denna är enligt flertalet intervjuade tjänstemän inte levande då det är länge sen gruppen träffades.(3 år) 9.5 Tidsbegränsade beslut Intervjuerna med biståndshandläggarna visar att praxis i Eksjö kommun vad gäller tidsbegränsade biståndsbeslut är att man inte tidsbestämmer besluten. Enskilda nya beslut tidsbegränsas men detta är inte rutin. Anledningen uppger man vara att kulturen inom enheten är att inte tidsbegränsa besluten. 9.6 Genomförandeplaner Varje enhet skall i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer göra en genomförandeplan för varje individ. Detta innebär att man tillsammans med individen gör en handlingsplan för hur insatsen skall utformas. Där kan också enklare mål ställas och eventuella riktade insatser för individen. Genomförandeplanen skrivs under av individen och av verksamhetsföreträdare. Vidare skall genomförandeplanen utifrån gemensam överenskommelse följas upp kontinuerligt. Vår granskning visar att genomförandeplaner skrivs på av de enskilda brukarna eller anhöriga till dem. Flera intervjuade tjänstemän påtalar att detta dock fungerar främst inom särskilt boende men att det brister i ordinärt boende. Uppföljningar av genomförandeplaner sker enligt vissa handläggare på årlig basis. Enhetschefer i verksamheten bekräftar dock inte detta i de intervjuer vi gjort. Vi har granskat ett stort antal genomförandeplaner. De innehåller adekvata uppgifter och mål för den enskilde. De är också påskrivna av den enskilde eller anhörig till denne vilket vi ser som positivt då detta garanterar delaktighet. De mål som sätts upp innehåller dock väldigt lite mål som handlar om den enskildes förmågor. Vi kan inte i genomförandeplaner heller följa eventuella uppföljningar som gjorts 9.7 Våra kommentarer Vi anser det vara positivt att äldreomsorgen arbetar med genomförandeplaner inom särskilda boenden. Den granskning vi gjort visar på att dessa är utformade på ett bra sätt. Det är viktigt att kommunstyrelsen även inför genomförandeplaner i ordinärt boende då vår granskning visar på att det inom detta område finns brister. De brister som vi i övrigt noterat är uppföljning av biståndsbeslut och genomförandeplaner men också brister i samsyn vad gäller biståndsbeslut. Vi anser, att genom interna uppföljningar av både biståndsbeslut och genomförandeplaner så kommer kvaliteten på verksamheten att bli bättre och vi ser det som högst sannolikt att kostnaderna kommer att minska. Med anledning av detta uppmanar vi kommunstyrelsen att utforma interna riktlinjer för uppföljning av dessa områden och att genom stickprov följa upp verksamheten minst en gång per år samt att kommunstyrelsen får redovisning av detta en gång per år. 8
Enhetens arbete med riktlinjer bör genomföras skyndsamt. Vi anser att det finns uppenbara risker för godtyckliga bedömningar om inte riktlinjer utformas. Enheten måste också få möjlighet att diskutera rutiner och samsyn då detta gagnar hela organisationen. Bristen på genomförandeplaner i verksamheten ordinärt boende ser vi som ett område som kommunstyrelsen omedelbart bör prioritera. Dels ur brukandesynpunkt där inflytande för den enskilde i utformning av insatser skall finnas men också ur uppföljningshänseende vilket kan medföra lägre kostnader i form av minskade insatser. Främst inom hemtjänsten så kan regelbundna uppföljningar medföra att människors resurser och förmågor lyfts fram och därmed innebär mindre insatser, och därmed också minskade kostnader. Kommunstyrelsen bör införa rutiner för uppföljning av biståndshandläggning. Denna uppföljning bör redovisas till kommunstyrelsen en gång per år. I samband med biståndsbeslut tidsbegränsas inte besluten. Detta medför betydande risker för bristande uppföljningar. Detta kan få till konsekvens att den enskildes förmågor inte tas fram i tillräckligt hög grad. Det kan vidare få till konsekvens att kostnadsnivån blir högre än den skulle vara med regelbundna uppföljningar. Vi anser att kommunstyrelsen bör införa tidsbegränsade beslut för biståndshandläggningen. Vi anser vidare att kommunstyrelsen bör överväga om biståndshandläggarna skall sitta gemensamt. Detta ger stora mervärden i möjligheten till en gemensam samsyn samt ett utökat samarbete. 10. Övrigt 10.1 Vikariehantering Samtliga intervjuade uppger att Rekryterings- och bemanningsenheten i stort fungerar på ett tillfredsställande sätt. De tillfrågade cheferna uppger att inringning och planering av vikarier är en mycket stor del av deras vardag. Poolen underlättar detta betydligt. Kommunens vikariepool skall hjälpa enheterna med detta arbete. 10.2 Rehabiliteringsarbete Vår granskning visar att förebyggande arbete inom äldreomsorgen med rehabiliterande insatser är ett utvecklingsområde. Det saknas kontinuerliga insatser för att förebygga hjälpbehov. De rehabiliterande insatserna är av mer akut karaktär och kommer i stort sett bara då det är ordinerat. Det saknas också dagverksamhet bortsett från demensverksamheten. Tidigare har ett hemrehabprojekt genomförts men av detta blev det ingen fortsättning. Då hemsjukvården inte ligger på kommunens ansvar så används detta som argument för att inga satsningar görs. Landstinget Kronoberg har gjort en genomgång av hemrehabilitering för äldre. Denna rapport visar på gigantiska vinster ur både ett brukarperspektiv och ur ett resursperspektiv. Korttiden har i högre grad arbetat med vissa rehabiliterande insatser men i övrigt visar granskningen att detta bör utvecklas. 9
10.3 Dokumentation Vår granskning påvisar att dokumentation på korttidsverksamheten samt vissa särskilda boenden brister och ser väldigt olika ut. Det finns tydliga och bra antagna dokumentationsrutiner men enligt flertalet intervjuade görs inga uppföljningar på att dessa rutiner följs. 10.4 Arbetsmiljöarbete Det finns goda rutiner för arbetsmiljöarbete. Årliga skyddsronder är rutin och det finns skriftliga rutiner för arbetsmiljöarbetet. 10.5 HSL-arbete Det finns goda rutiner på flera HSL-områden. Nämnas kan tydliga avvikelserutiner för både fallskador och glömd medicin. Det finns också rutiner för Lex Maria. Ett område där HSLverksamheten kan utvecklas är inom demensområdet där man inte implementerat de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom från Socialstyrelsen. Vår granskning visar också att Kommunstyrelsen med fördel kan utveckla samverkan mellan HSL-enhet och biståndshandläggarorganisationen. Samtliga intervjuade tjänstemän påtalar att samverkan nästan är obefintlig. Denna samverkan är viktigt då väldigt många områden som de arbetar med berör respektive verksamhet. 10.6 Våra kommentarer Ett rehabiliterande förhållningssätt inom äldreomsorgen är enligt vår bedömning en god förutsättning för att minska kostnader på flera områden inom äldreomsorgen. Speciellt i samband med nya ärenden inom hemtjänsten och i samband med att individer kommer från sjukhusvistelse. Visserligen ligger inte hemsjukvården på kommunen i Eksjö kommun men Kommunstyrelsen bör allvarligt överväga satsningar inom detta område ändå då mervärden för både den enskilde och ekonomin är stora. Granskningen visar på att det finns goda rutiner för vikariehantering och inom arbetsmiljöarbete. Även HSL-arbetet är av god kvalitet även om det finns områden kring demens som Kommunstyrelsen kan utveckla. Vad gäller dokumentation så har vår granskning visat på att det visserligen finns bra dokumentation kring vilka rutiner som gäller men att det bör följas upp i verksamheten då mycket tyder på att dessa rutiner inte helt följs. Kommunstyrelsen uppmanas att internt granska detta. KPMG Tommy Nyberg Senior Konsult Verksamhetsspecialist 10