Uppföljning. Beredskap att möta förändringar av vårdbehov inom äldreomsorgen

Transkript

1 Uppföljning Beredskap att möta förändringar av vårdbehov inom äldreomsorgen Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Anna-Karin Löfsved

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNING TIDIGARE GENOMFÖRD GRANSKNING AKTUELLT LÄGE I FINSPÅNG NÅGRA FÖRÄNDRINGAR UTVECKLING AV KOMMUNENS STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV ÄLDREOMSORGEN JÄMFÖRELSE AV NYCKELTAL -OMFATTNING OCH KOSTNADER TILLGÅNG TILL PLATSER INOM ÄLDREOMSORGEN DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN AV ÄLDREOMSORG I FINSPÅNG KOMMENTARER...7 2

3 1 Inledning 1.1 Syfte och avgränsning På uppdrag av kommunrevisionen har Ernst & Young genomfört en uppföljning av kommunens beredskap att möta förändringar i vårdbehovet hos äldre. Syftet med granskningen är att följa upp den granskning som genomfördes år 2003/2004 och beskriva utvecklingen inom äldreomsorgen sedan dess. 1.2 Tidigare genomförd granskning I oktober 2003 avrapporterade Ernst & Young en granskning kommunens beredskap att möta förändringar, främst förändringar av vårdbehov, inom äldreomsorgen. De viktigaste slutsatserna var följande; Nämnden har god kännedom om hur de åldersrelaterade vårdbehoven kan komma att utvecklas under den närmaste åren. Det finns en strategi för hur behoven ska tillgodoses tillsammans med ett differentierat utbud av insatser. Det råder oklarhet inom ramen för planeringsprocessen om det finns en finansiell beredskap att möta de ökade vårdbehoven. Istället finns en uppenbar risk i det förhållandet, att den i och för sig föredömliga metoden att via en insatsplan rekvirera personaltid motsvarande den tid som anses åtgå för att tillgodose brukarens behov, inte stöds av kommunens resursfördelning i budgetprocessen. Uttryckt på annat sätt kan det sägas som att det inte finns någon direkt koppling mellan vad biståndsbesluten kostar att genomföra och de resurser nämnden får för verksamheten. En strikt tillämpning av kvarboendeprincipen kan leda till mycket stora kostnader i enskilda ärenden. Principen måste därför sättas in i sitt kommunalekonomiska sammanhang. Framförhållningen beträffande behovsutvecklingen måste förenas med en planering av hur den framtida kompetensförsörjningen inom äldreomsorgens ska säkras. Med stöd av denna förstudie ges följande rekommendationer: Se över och utveckla befintliga nyckeltal inom äldreomsorgen Skapa ett tydligt samband mellan resursfördelningen i budgetprocessen och resursbehoven som genereras via biståndsbesluten. Skapa en överensstämmelse mellan en bedömning av den långsiktiga behovsutvecklingen och en motsvarande planering av hur den ska finansieras Gör längre framförskrivningar av behovsutvecklingen än dagens Planera hur den framtida kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen ska kunna klaras Diskutera vilka olika konsekvenser kvarboendeprincipen kan få i framtiden Nedan följer en sammanställning av den utveckling som skett fram till september

4 2 Aktuellt läge i Finspång 2.1 Några förändringar Under perioden har vissa organisatoriska förändringar genomförts. En separat avdelningschef för äldreomsorgen rekryterades och lämnade sedan kommunen efter en kort tid. Nu har en intern rekryteringsprocess löst vakansen för en tid framåt. Ett projekt som kallas Delaktighet bedrivs för att säkra kompetensförsörjningen inom kommunens äldreomsorg. I september 2005 genomfördes första delen som består av ledarskapsutveckling för enhetschefer. På sikt ska samtlig personal involveras och en gemensam värdegrund utvecklas. Projektet beräknas pågå i tre år. Alla anställda har erbjudits heltidstjänster vilket medfört en total ökning med 42 årsarbetare. De som vill beviljas sänkning av tjänstgöringsgraden till 75 %. Inställningen till tjänstgöring i den gemensamma poolen varierar. Det pågår en utvärdering av heltidsreformen. Socialnämnden har lagt ut städningen inom hemtjänsten på uppdrag till internservicenämnden. En särskild grupp anställda på lokalvårdsenheten utför hemtjänststädning. Även detta försök utvärderas för närvarande. Arbetet med anhörigstöd har utvecklats och en sjuksköterska samarbetar med anhörigföreningar, bl. a. erbjuds kompetensutvecklingsinsatser. Avlösning upp till 10 timmar i månaden erbjuds kostnadsfritt. 2.2 Utveckling av kommunens styrning och uppföljning av äldreomsorgen Under påbörjades ett arbete med översyn av styrsystemet. Under har detta åter aktualiserats. Såväl förvaltning som nämnd arbetar nu med balanserad styrning av verksamheten. Mål och aktivitetsplan har tagits fram först på avdelningsnivå och sedan på lokalnivå, dvs. ute på enheterna. Socialnämnden arbetar för närvarande med att formulera mål för verksamheten. Dessa kommer antagligen att medföra smärre justeringar inför Samma övergripande mål för verksamheten kvarstår från det tidigare granskningstillfället. Dessa har dock kompletterats med kvalitetsmål som har sitt ursprung i socialnämndens kvalitetspolicy. De kvalitetsfaktorer som anges är; Tillgänglighet Information Professionalism Bemötande Delaktighet och inflytande Trygghet - pålitlighet Rättsäkerhet 4

5 Varje vår genomförs en brukarenkät. Årets resultat var bättre än förväntat, då förvaltningen förväntade sig fler negativa kommentarer med anledning av de förändringar som ägt rum. Med utgångspunkt från resultaten i brukarenkäten tar respektive enhetschef fram en handlingsplan för att komma till rätta med de brister och svagheter som påpekats. Eftersom kvaliteten på handlingsplanerna fortfarande är varierande ska förvaltningsledningen ta fram en tydligare mall som ska användas vid utarbetningen av dessa plandokument. I verksamheten utarbetas insatsplaner och arbetsplaner för brukarna. Av insatsplanen framgår vilken hjälp brukaren behöver/beviljats. Arbetsplanen beskriver på vilket sätt den individuella brukaren vill ha hjälp med exempelvis duschning. Kontaktpersonerna ansvarar för plandokumenten som även ska följas upp. Enligt uppgift finns sådana planer i dagsläget för nästan alla brukare. Nämnden erhåller verksamhetsstatistik och ekonomisk uppföljning varje månad. Resultatet vid delårsbokslutet visade på ett överskott för äldreomsorgens verksamhet. 2.3 Jämförelse av nyckeltal -omfattning och kostnader I denna uppföljning används SCBs statistik, liksom vid den tidigare granskningen för att materialet ska vara jämförbart. I vissa fall redovisar socialnämnden delvis andra siffror pga. att deras controller tagit fram eget material på ett delvis annat sätt års nyckeltal Vid den tidigare granskningen gjordes jämförelser av olika nyckeltal med utgångspunkt från Vad kostar verksamheten i Din kommun?" Bokslut Det kunde konstateras att : Finspång har förhållandevis låga kostnader per ålderspensionär En låg andel 65-w i särskilda boenden och en andel något över riksgenomsnittet som får hjälp i ordinärt boende En kostnad något under genomsnittet per vårdtagare i ordinärt boende Förhållandevis hög kostnad per vårdtagare i särskilt boende 2004 års nyckeltal Vid en jämförelse med nyckeltalen i Vad kostar verksamheten i Din kommun Bokslut 2004 kan det konstateras att kostnaderna för äldreomsorgen som helhet har ökat i såväl som i länet och riket som helhet. När det gäller vårdtagare i ordinärt boende har Finspång en högre andel (8%) än länet (7,8 %), men en lägre andel än riket som helhet (8,4 %). Kostnaden ligger över såväl länet som riket. När det gäller andelen ålderspensionärer i särskilt boende ligger Finspång betydligt under såväl länet som riket. (Finspång; 4,8 %, länet 7,1 % och riket 6,7 %). Kostnaden ligger högre om jämförelsen görs per vårdtagare, men under om jämförelsen görs per invånare över 65 år. 5

6 Jämförelse Vid en jämförelse mellan förhållandena då den tidigare granskningen genomfördes och dagsläget visar det sig att Finspångs kostnader för vårdtagare boende i ordinärt boende är högre än länet och riket. Kostnaden för vårdtagare i särskilt boende är fortfarande högre än genomsnittet. Samtidigt visar indextalet att Finspång enligt SCBs beräkningar fortfarande har lägre kostnader för äldreomsorgen än förväntat, med hänsyn tagen till strukturella faktorer. 2.4 Tillgång till platser inom äldreomsorgen Vid jämförelse mot situationen vid den tidigare granskningen har bara en förändring skett. Hällestadgården omvandlades 2004 från serviceboende till vårdboende. Inga ytterligare förändringar avseende antal platser i olika former av särskilda boenden planeras. Kommunen har nu följande platser på olika enheter; Enhet service- vård- demens- kort.t. Totalt boende boende boende boende Storängsgården Berggården Hällestadgården Utredningsenheten 8 8 Betaren Hårstorp Tegelbacken Summa Biståndshandläggningens inriktning har successivt förändrats. Tidigare gjordes en vårdplanering för placering på särskilt boende, då någon exempelvis blev sjuk. Numera görs i första hand en hemgångsplanering med översyn av de stöd och hjälpinsatser den sjuke kan behöva för att kunna återgå till sitt ordinarie boende. Kommunen tar över alla medicinskt färdigbehandlade från landstinget, så att inga extra kostnader uppstår. När en patient är färdigbehandlad debiterar landstinget annars kommunen en avgift för varje dag som patienten kvarstannar på sjukhus. Ansökningar om plats på särskilt boende handläggs löpande och inga långa väntetider på beslut förekommer. De ansökningar som avslås görs så pga. att personen inte bedöms ha behov av särskilt boende, inte med anledning av platsbrist. 6

7 2004 startade kommunen en utredningsenhet med åtta platser. Personer kan vistas där för utredning av vårdbehov. Platserna utnyttjas även för patienter på väg hem från sjukhus, för avlastning och för vård i livets slutskede. 2.5 Den framtida utvecklingen av äldreomsorg i Finspång Demografisk statistik visar att antalet invånare över 65 års ålder kommer att fortsätta att öka i och i landet i övrigt. Behovet av hemtjänst ökar och om kommunen inte klarar att erbjuda de hemtjänstinsatser som fordras finns det en risk att trycket på de särskilda boendena kommer att öka. Även personalbehovet på äldreboenden ökar, då de boende har allt större vårdbehov. Inför nästa år har nämnden äskat på ytterligare medel för personalförstärkningar. Stödet till anhöriga som vårdar sjuka i hemmet behöver utvecklas vidare. Mer stöd i hemmiljön behövs då det ofta är omständligt för den sjuke att lämna hemmet. Äldreomsorgens personal har fortfarande relativt höga ohälsotal. Vikariepoolen täcker upp kortare vakanser och sjukfrånvaro. Det är inga problem att rekrytera ny personal till äldreomsorgen, eftersom många börjar som vikarier och sedan anställs. 3 Kommentarer I denna granskning har en uppföljning gjorts av utvecklingen av beredskapen inom äldreomsorgen i Finspång sedan Det kan konstateras att; Arbetet med styrning och uppföljning av verksamheten har utvecklats. Mer systematik finns i målbeskrivningar, plandokument och uppföljningar. Arbetet fortgår med att klargöra kopplingen mellan uppdrag och resurser i verksamheten. Det är bra att heltidsreformen och hemtjänststädningen utvärderas separat. Det är positivt med försök som kan leda till att förbättra arbetsförhållandena för de anställda och omvårdnaden om brukarna. Insatser görs för att säkra kompetensförsörjningen på sikt. Kommunen tar till sig och använder demografisk statistik. Det är dock svårt att förutsäga kommande vårdbehov. Generellt sett kommer äldreomsorgen antagligen att behöva tillföras mer resurser på sikt, eftersom antalet äldre och, äldre-äldre förutspås öka markant. Om de äldre ska kunna bo kvar längre hemma måste hemtjänsten kunna bistå och skapa trygghet. Utvecklingen av stöd i olika former till dem som vårdar anhöriga i hemmet bör prioriteras. Diskussioner förs om effekter av kvarboendeprincipen. 7