Vad händer med barnen?

Vad händer med barnen? Kopplingar mellan upplevelser av våld under barndomen och ohälsa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. Akademiska barnsjukhuset/uppsala universitet

Varför behöver vi skydda barn?

1. Barn kan inte (och ska inte behöva) skydda sig mot vuxna 2. Barn som upplever våld och/eller försummelse kan drabbas av kort- och långsiktiga problem (vi återkommer till detta)

Vad måste vi skydda dem från?

Fysiskt våld Sexuellt våld Psykologiskt våld Våld mellan dem vuxna hemma Försummelse Missbruk Självskada Mobbning

Varför far barn illa?

Faktorer hos föräldrar Psykisk sjukdom Psykisk funktionsnedsättning Missbruk Faktorer hos barnet Kroniska tillstånd sjukdomar, CP, ADHD Faktorer i miljön Fattigdom Krig Utanförskap, marginalisering

Hur vanligt?

Polisanmälningar Misshandel 20000 (1% av barn 0-18 år) Sexualbrott 8000 Psykiskt våld? Omsorgssvikt?

Typ av utsatthet Flickor % Pojkar % Totalt % Någonsin slagen av förälder Svår misshandel av förälder Bevittnat våld mellan dem vuxna 18 3 17 1 17 9 7 7 4 8 6 4 7 3 5 3 6 4 Ofta bevittnat våld Pyskisk misshandel Inlåst I källare mm Flera typer av våld 1 5 1 2 1 3 14 0 10 4 12 4 1 0 2 6 1 9 2 9 1 8 2 4 Data from Janson S, Jernbro C, Långberg B. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige : en nationell kartläggning 2011. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset; 2011

Andel kvinnor och män i 18-74 årsåldern som utsatts för våld under barndomen Typ av våld Andel kvinnor % Andel män % Utsatt för allvarligt fysiskt våld (vid upprepade tillfällen blivit slagen med knytnäve/tillhygge, sparkad, skadad med vapen etc) 14 17 Utsatt för upprepat psykiskt våld (vid upprepade tillfällen blivit förtryckt, förnedrad, mobbad, kränkt etc) 28 26 Vid upprepade tillfällen sett/hört våld mellan föräldrarna 6 4 Utsatt för grovt sexuellt våld (med våld påtvingat samlag eller liknande) 13 4

Utsatta för flera typer av våld

Barn som upplever våld blir oftare utsatta för annat våld hemma Psykiskt våld Fysiskt våld Omsorgssvikt Sexuellt våld

Kopplingar mellan olika typer av utsatthet Felitti et al, Am J Prev Med 1998;14(4)

Barn som upplever våld blir oftare slagna hemma 9:or i Sverige >4 gånger vanligare att ha blivit slagen av en förälder om de upplevt våld mellan föräldrarna Dubbelt så vanligt att ha blivit mobbad om de upplevt våld mellan föräldrarna

Mobbning är vanligt förekommande bland ungdomar och är tydligt kopplad till våld i hemmet 30 procent av ungdomar hade blivit mobbade Bland ungdomar som upplevt flera typer av våld i hemmet var det 20 gånger vanligare att ofta bli utsatt för mobbning

Kopplingar till hälsoproblem

Vilka är konsekvenserna för barnen? Långsiktigt Akut Smärta Skador Död Akut krisreaktion Utdraget Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) Skolproblem Beteendeproblem Dålig självkänsla Nedstämdhet Psykosomatiska symtom Psykisk sjukdom depression, ångest, personlighetsstörning Självskadande beteende missbruk, ätstörningar, skärande, självmord Relationsproblem våld, psykisk misshandel, ensamhet Sexuella störningar hämningar, sexmissbruk, prostitution Fysiska symtom och sjukdomar kroniska smärtor, fibromyalgi, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer... Risk att mönstret upprepas i nästa generation avsaknad av normala gränser störd utveckling av självbild

Drogmissbruk Alkoholism Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Depression Sena missfall Sämre hälsorelaterad livskvalitet Ischemisk hjärtsjukdom Leversjukdom Risk för partnervåld Många sexualpartner Sexuellat överförbara infektioner (STI) Rökning Självmord och självmordsförsök Oönskad gravditet Tidig rökstart Tidig sexualdebut Tonårsgraviditet

Vilka mekanismer ligger bakom kopplingen utsatthet-ohälsa? Kronisk toxisk stress förändrar hjärnans anatomi och funktion: Hjärnan hos barn som upplever kronisk stress i form av fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller kronisk försummelse kommer att fokusera på överlevnad och att reagera på hot i barnets omgivning. Slutresultatet kan bli att delar av hjärnan som inte är kopplade till reaktioner på hot inte blir tillgängliga för barnets inlärning. (Preventing child maltreatment: a guide to taking action and generating evidence, WHO 2006)

Barns upplevelser av våld och/eller försummelse är Vanliga Potentiellt skadliga men

De flesta barn som är utsatta har inte sämre hälsa, varför?

Resilience

Resilience Förmåga att hantera stress effektivt och på ett sunt sätt God förmåga att lösa problem Att söka hjälp En tro att det är något man kan göra för att hantera sina känslor och cope Socialt stöd Nära kontakt med andra, till exempel familj eller vänner Att berätta om traumat för sina nära och kära Andlighet/tro Att identifiera sig som en överlevare i motsats till ett offer Att hjälpa andra Hitta en positiv innebörd i traumat

Det är här vi kan göra skillnad

Barnkonv Samhällsinfo Skolprogram Lagstiftning Barnombuds man Barn- BVC Utbildad personal Identifiering av barn i riskzon Social- tjänst med Medicinska barnskyddsteam BUP

BarnSäkert Ett projekt med fokus på tidig upptäckt av psykosociala risker i barnets hemmiljö och hjälp till åtgärd Samarbete mellan barnhälsovården i Uppsala och Dalarna Skapar metoder för sjuksköterskor på BVC att bemöta föräldrar som kan behöva hjälp Fokus på att skydda barn, undvika trauma och främja god hälsa och utveckling

BarnSäkert

Utbildning Lag Social Familj Ekonomi Hälsa FNs konvention om barnets rättigheter

Barnakuten Barnmedicin Barnkirurgi Barnortopedi BHV/Elevhälsan Barnskyddsteamet Akademiska sjukhuset Barnläkare Sjuksköterska Barnpsykolog Assistent Röntgen NCK/Gynakuten Ungdomshälsan BUP Akutmottagningen Barnahus Socialtjänst/Kommuner Polis/Åklagare/Rättsväsend et Rättsmedicin BUP Regionalt nätverk Örebro, Västerås, Borlänge, Gävle, Eskilstuna, Karlstad, Uppsala Barn som far illa FoUU Forskning Kvalitetsarbete Utbildning i barnskyddsmedicin IPULS/SK kurser Prevention Regionalt och nationellt arbete Advocacy

www.tidigatecken.nu www.allmannabarnhuset.se

Tack! steven.lucas@akademiska.se

Faktorer som bidrar till skadliga effekter Upplevelsen av våldet Att själv utsättas för våld Våldets påverkan på föräldraförmåga

Vilka kopplingar till ohälsa? Omedelbara effekter på hälsan Långvariga problem under barndomen Ohälsa som vuxen

Omedelbara effekter på hälsan Rädsla, oro Akut krisreaktion Fysisk skada (Död)

Långvariga problem under barndomen Ätproblem Sömnproblem Smärtproblem Självskadebeteende PTSD Depression/ångest Beteendeproblem Förövarbeteende Sämre skolprestation

Ohälsa som vuxen Missbruk av alkohol/droger Sexuella riskbeteenden Utsatthet för våld i nära relation Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa

Varför blir inte alla sjuka?

Resiliens = faktorer som ökar förmågan att hantera trauma

Resiliens Förmåga att hantera stress effektivt och på ett sunt sätt God förmåga att lösa problem Att söka hjälp En tro att det är något man kan göra för att hantera sina känslor och cope Socialt stöd Nära kontakt med andra, till exempel familj eller vänner Att berätta om traumat för sina nära och kära Andlighet/tro Att identifiera sig som en överlevare i motsats till ett offer Att hjälpa andra Hitta en positiv innebörd i traumat

Vårt arbete kan göra skillnad

Forskare Tommy Andersson, docent, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Steven Lucas, med. dr., Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Gun Heimer, professor, Nationellt centrum för kvinnofrid