Samverkan & juridiska förutsättningar

Samverkan & juridiska förutsättningar

Innehåll Samverkans utgångspunkter Grundläggande begrepp och teorier Samverkan och sekretess Samverkan i praktiken Samverkansmodeller

Lärdomar Det krävs ett bredare synsätt på individers behov av hjälp och stöd (helhetssyn) Viktigt med kunskaper om inblandade professioners och myndigheters kompetens och uppdrag Förmåga att se den egna professionen och myndigheten i relation till andra och i relation till familjens situation/behov En vilja att kompromissa och ge upp delar av det egna reviret till förmån för bättre helhetslösningar (altruism = att arbeta för andra)

Framgångsfaktorer Samverkanskompetens Aktivt och gränsöverskridande ledarskap Tydlighet vad gäller målet, målgruppen och de behov man vill tillgodose genom samverkan Tillräcklig kunskap om varandras verksamheter, regelverk, kompetens och yrkesroll Samsyn en gemensam värdegrund Gemensam syn på samhällsuppdraget Gemensam bild av vad som ska utgöra fokus i samverkansarbetet Motivation, förtroende och god kommunikation

Hinder för samverkan Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan Revirtänkande, revirbevakning, status och makt

Olika typer av samverkan - integrering Interdisciplinär; mellan olika specialiteter Interprofessionell; mellan olika professioner Interorganisatorisk; mellan olika organisationer inom samma sektor Intersektoriell; mellan olika samhällssektorer (med olika verksamhetsinriktning och huvudmannaskap) OBS! Innehåller alla övriga typer av samverkan

Samverkan kräver förtroende (Luhmann, 2005) Personligt förtroende, eller självförtroende: en grundtrygghet hos individen Mellanmänskligt förtroende: en fungerande dialog eller relation med andra människor Systemförtroende: opersonliga eller abstrakta relationer till olika organisationer, myndigheter etc

Att skapa förtroende (Vangen & Huxham, 2003) Ursprungligt förtroende och/eller vilja att ta risk Sikta på realistiska (initialt försiktiga) mål som kan bli framgångsrika Förväntningar om samarbete Förstärk förtroendefulla attityder/relationer Få stöd för ett mer omfattande arbete

Teamutveckling (Ovretveit, 1995) Kultur av misstroende och misstänksamhet Olikheter förnekade eller Motsättningar och avvikelser inte erkända undantrycks Olikheter ses som orsaker Problem skylls på andra teammedlemmar Klagomål från klienter OND CIRKEL Konfliktutveckling Ingen strategi för konflikthantering Polarisering skapar uppdelningar Fragmentering av tjänster

Teamutveckling (Ovretveit, 1995) Erkännande, förståelse, uppskattning av olikheter Kultur av respekt och förtroende Konflikter tas upp och diskuteras öppet Olikheter som skapar energi Olikheter ses som en styrka GOD CIRKEL Erkännande av gemensam styrka Strategier för konfliktlösning och beslutsfattande Kreativa lösningar tack vare strategierna och tillitskulturen

Samverkan kräver organisering (Hjern, 2007) O1 O2 Vem äger behovet, problemet? Vad utförs av vem? O4 O3

Samverkan och sekretess

Barns rätt i förhållande till vårdnadshavares och samhällets ansvar Vårdnadshavare Samhället Barnet

VÅRDNADSHAVARENS ANSVAR OCH BESLUTANDERÄTT Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets personliga behov blir tillgodosedda. (FB 6:2) Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. (FB 6:11) Vårdnadshavaren har det primära ansvaret

VÅRDNADSHAVARENS BESLUTANDERÄTT Och barns själv- och medbestämmanderätt Vårdnadshavaren (VH) ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (FB 6.11 andra meningen) Beslutsmogna barn har större rätt att självständigt besluta i frågor som rör dem själva = Viss själv- och medbestämmanderätt och möjlighet att sekretessbelägga uppgifter om barnet gentemot VH

Socialtjänstens utredningsverktyg; samtal med barn Barn har rätt att komma till tals och att få relevant information (SoL 3:5 &11:10). Samtal med barn krävs för att kunna bedöma barnets bästa (SoL 1:2 & LVU 1 ) Enligt Socialstyrelsen bör socialtjänsten träffa och prata med barnet såväl tillsammans med förälder som enskilt (SOSFS 2006:12) Samtal ska enligt huvudregeln planeras och genomföras i samförstånd med vårdnadshavaren (SoL 1:1 &3:5 samt FB 6:11) Äldre beslutskompetenta barn kan prata med socialtjänsten utan vårdnadshavarens medgivande (FB 6:11)

Offentlighet och sekretesslagen

Sekretess Sekretessen handlar oftast om bestämmelserna i 23 kap. 2 om skydd för enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör barnet utan också barnets närstående, t.ex. föräldrar och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn.

I socialtjänsten stark sekretess Begränsning i utbyte av info mellan skola och socialtjänst Finns inte någon sekretessbrytande regel från socialtjänsten gentemot skolan Socialtjänsten kan därmed inte regelmässigt återkoppla till skolan som anmälare Bekräfta att man mottagit anmälan Viss möjlighet att lämna ut info för att få info (SoL 11:2 och SekrL 1:5) Fokus bör ligga på att få vårdnadshavaren (och barns) samtycke till samverkan mellan myndigheter

Sekretess i skolan stark Stark sekretess gäller bland annat för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör, eller någon honom närstående, lider men.

Sekretess i skolan svag Av samma paragraf framgår vidare att sekretess också gäller för uppgift om enskilds personliga förhållande i skolans elevvårdande verksamhet, samt för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. I dessa fall gäller dock sekretess endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifterna omfattas av s.k. svag sekretess. Utgångspunkten är i dessa fall att uppgifterna är offentliga. Ett protokoll blir i regel allmän handling när det justerats.

Sekretess i skolan stark och svag För beslut i elevvårdsärenden gäller att de är offentliga, även om bakgrundsmaterialet inte är det. Det är därför viktigt att man tänker på hur ett protokoll utformas och hur sekretessbelagt material förvaras.

Men och menbedömning När en utomstående vill ha tillgång till uppgifter som omfattas av en sekretessbestämmelse måste den som är ansvarig göra en menbedömning. Detta för att avgöra eventuella integritetskränkningar som kan uppstå därför att uppgifter om personliga förhållanden lämnas ut. Vid en menbedömning ska utgångspunkten vara hur man tror att den berörda personen eller hans närstående skulle uppleva det om uppgiften lämnas ut. Det är viktigt att komma ihåg att samtycke från den eller de som berörs bryter sekretessen.

Generalklausul I de fall en menbedömning leder till att en uppgift inte kan lämnas ut kan i vissa fall generalklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och sekretesslagen bryta sekretessen. Det kan t.ex. gälla fall där en elev byter till en skola i en annan kommun och där vårdnadshavarna inte lämnat sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut samtidigt som det för skolan är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. I dessa fall kan skolan, med stöd av generalklausulen, lämna ut en eller flera uppgifter.

Samverkan och sekretess En grundläggande förutsättning för samverkan är förståelse för de olika myndigheternas uppdrag och rättsliga förutsättningar Samverkansansvar påverkar inte sekretessen Respektive myndighets sekretess kvarstår som huvudregel

Samverkan och sekretess Samhällets aktörer är skyldiga att samverka i ärenden som rör barn Socialtjänsten är huvudansvarig för samverkan med andra aktörer i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (SoL 3:5 och 5:1a) Samverkan är även reglerat (men inte förstahandsansvar) för bl.a. skola (SkolL 1:2a Nya SkolL 29:13) polis (PolisL 3 ) och hälso- och sjukvård (HSL mm.)

Samverkan och sekretess Förutsättning för att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter (1) Sekretesskyddade uppgifter får lämnas ut om den enskilde samtycker till det (OSL 12:2) Ej explicit krav på hur samtycket ska vara utformat Partiellt eller helt - viktigt att det klart förmedlas och framgår vad samtycket täcker! Samtycke bör dokumenteras Samtycke från den enskilde måste grunda sig på fullständig information informerat samtycke

Samverkan och sekretess Förutsättning för att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter (2) Avidentifierade ärenden kan diskuteras OBS ej illusorisk anonymitet Brytande av sekretess mellan myndigheter i övrigt kräver lagstöd

Samverkan och sekretess Mest relevanta sekretessbrytande regler i barnärenden Anmälningspliktiga myndigheters skyldighet att lämna uppgifter till socialtjänsten Vittnesplikt i domstol - (eller förhör hos polis ) när det gäller brott mot barn viker sekretessen för vittnesplikten utan hinder av sekretess lämna uppgifter till polisen ang. brott Uppgiftslämnande mellan soc. och H&S när det rör barn eller ungdom om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling el. stöd Socialtjänsten kan i vissa fall lämna ut uppgifter till referenspersoner och sakkunniga för att få information (OSL 10:2 och SoL 11:2) Sekretessen får brytas om det är en nödsituation för att avvärja fara för liv och hälsa (BrB 24:4)

Samverkan i praktiken

Modell för olika grader av samverkan Överenskommelser behandlingsprogram Gränsöverskridande team/arbetsgrupper Autonomi/ Full segregation Fusion/ Full integration Konsultation Informationsutbyte Casemanagers Samordnings -funktioner Samlokalisering Gemensam budget

Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Modell för olika grader av samverkan

Intervjustudie med föräldrar BUP har ju sagt att skolan bör göra så och så... det kan du väl säga när du är på nästa möte säger dom på BUP... då är det jag som fått gått emellan; nu har skolan jätteproblem med det här och dom ville att jag skulle ta upp det med er nu, fick jag ju säga när jag kom till BUP.

Intervjustudie med föräldrar Jag har ibland känt någon sorts ansvar gentemot dem som har upprättat planen, att hålla dom uppdaterade, det blir liksom jag. Jag ska upprätthålla stödet och informera om hur det ser ut i dagsläget för att vi ska kunna göra en plan, det blir alldeles tvärtom.

Personalens upplevelse av samarbete med andra verksamheter Hörsel SYN Logo - ped BUP SOC BVC BUM Tummen BUH Förskolan lämnar information men får ingen information tillbaka Vårdnadshavarna förmedlar information mellan förskola och verksamhet Ömsesidigt informationsutbyte kring barnet (godkänt av vårdnadshav.) Stöd kring barnet planeras gemensamt med alla parter

Modell för olika grader av samverkan Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Skyddande överenskommelser Treparts samtal Årjängs modellen

Förändrings- och processledarens roll Generellt plan för att bygga upp en fungerande struktur för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar fara illa Samordna insatser i enskilda ärenden med många professionella inblandade. Samordnaren roll är att vara pådrivande, uppmärksamma brister i kommunikation och ha fokus på barnperspektiv och föräldradelaktighet

Förändrings och processledarens arbetssätt Knyta barn och föräldrakontakter Läsa in sig på samverkan Dialog med politiker Knyta kontakter Ansvara för styrgruppsmöten Dokumentera processen Ansöka medel

Modell för olika grader av samverkan Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Skyddande överenskommelser Förskoleteamet Treparts samtal Årjängs modellen

Förskoleteamet Tummen - en matrisorganisation

Matrisorganisering - gränsöverskridande team/arbetsgrupper Styrgrupp Referensgrupp BUF Socialtjänst BUP BHV Förskole Teamet Tummen Spec.ped. Socionom Spec.ped. Psykolog

Modell för olika grader av samverkan Anmälan/ ingen återkoppling Föräldrastyrd samverkan Skyddande överenskommelser Förskoleteamet Fusion/ full integration Treparts samtal Årjängs modellen Sammanslagen Utbildnings- och socialförvaltning

Sammanfattande frågeställningar Finns det ett behov av samverkan och i så fall kring vad/vem/vilka? OBS! Glöm inte den det gäller!!!! Hur kommer det professionella nätverket att tillsammans kunna möta barnets/familjens behov? Vilken GRAD av samverkan ser vi behov av och varför då? Vilken är den GEMENSAMMA målsättningen? Kring vad behöver vi ha SAMSYN för att nå vår målsättning? Vilka MÖJLIGHETER OCH HINDER finns med samverkan?

Samverkan och samarbete handlar om att finna former för gemensamt ansvarstagande för människor som har behov av insatser från flera huvudmän och verksamheter och att använda samhällets resurser effektivt (SOU 2000:114)

Målsättning med samarbete: Att skapa trygghet för barnet Alla barns rätt till utveckling

Rekommenderad referenslitteratur Axelsson, R. & Axelsson, S. (2007): Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur. Danermark, B. & Germundsson, P. (2005): Samverkan och brukarmedverkan. En översikt av dokumenterad erfarenhet av samverkan och brukarmedverkan Danermark, B. (2000) Samverkan himmel eller helvete? Stockholm: Gothia. Socialstyrelsen (2007): Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa