facköversättaren Finnes: Plats för flera med engagemang SFÖ:S NYA KANSLIMEDARBETARE 4 UPPHANDLING INTE BARA PRISFRÅGA 12

organ för sveriges facköversättarförening nr 4 2011 årgång 22 facköversättaren Finnes: Plats för flera med engagemang F OTO : I S TO C K P H OTO SFÖ:S NYA KANSLIMEDARBETARE 4 UPPHANDLING INTE BARA PRISFRÅGA 12

Nr 4 2011 Årgång 22 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE-269 21 Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: 0431-755 00 Tel.tid mån fre 10.00 12.00 Fax: 0431-769 90 E-post: info@sfoe.se Hemsida: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B 141 39 Huddinge Tel: 0707-785 770 E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2010 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Utgivningsplan 2011 Nr Manusstopp Utgivning 1 20 januari 1 mars 2 7 mars 11 april 3 16 maj 28 juni 4 14 juli 22 augusti 5 12 september 19 oktober 6 14 november 20 december Styrelsens agenda När ni läser det här börjar sommaren lida mot sitt slut. Förhoppningsvis har ni haft tid att koppla av och ladda batterierna inför höstens och vinterns utmaningar. Styrelsen har bara delvis haft sommarlov. Bland annat har vi arbetat med det nya kansliet, som ni kan läsa mer om i det här numret. Vi har inte bara tillsatt en ny kansliansvarig, vi har även utökat tjänsten till 75 procent och dessutom tecknat avtal med ytterligare en person som kan hoppa in som reserv, en säkerhetsfunktion som saknats tidigare. Vi talar ofta om att föreningen växer och det nya kansliet är ett mycket tydligt tecken på vår tillväxt. Vårt nya kansli är ett resultat av den ständigt ökande arbetsbelastningen på kansliet och SFÖ:s framtida förstärkta synlighet, till exempel genom den planerade marknadsföringsinsatsen. MARKNADSFÖRINGEN är en högaktuell fråga för styrelsen i samarbete med marknadsföringsgruppen. Under det senaste året har det pågått många diskussioner om vad som ska marknadsföras, mot vem och varför. Det här är något medlemmarna kommer att kunna vara med och diskutera under höstens minikonferenser. Styrelsens inställning är att Ta kontakt med någon av oss i styrelsen och erbjud din tid och dina tjänster marknadsföringen ska vara så bred som möjligt, eftersom det då ger så mycket nytta som möjligt för så många medlemmar som möjligt. Att enbart lobba mot myndigheter gynnar främst dem som deltar i offentliga upphandlingar, medan andra medlemmar har mer nytta av insatser mot det privata näringslivet. Styrelsen vill att översättaryrket och översättningars kvalitet ska synliggöras på så många ställen som möjligt, så att vi professionella facköversättare får det goda rykte och den status vi förtjänar. Under det kommande året har styrelsen ett antal andra frågor på agendan. Vi vill undersöka hur vi kan skapa mervärde för SFÖ:s medlemmar i form av exempelvis fler medlemsförmåner. En annan fråga är att ta reda på hur vi kan stärka samarbetet med våra systerorganisationer, framförallt de nordiska, och dra lärdom av varandra. I början av sommaren träffade vi den finska systerorganisationen SKTL, och fler möten är planerade. Ett nordiskt samarbete är inte bara lärorikt, det kan också stärka samtliga nordiska organisationers positioner på översättningsmarknaden. EN MYCKET VIKTIG fråga är hur vi engagerar fler medlemmar i föreningsarbetet. Föreningen har inte bara vuxit, förväntningarna på vad föreningen ska ge sina ISSN 1400-125X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 4/11

medlemmar har också ökat i motsvarande takt. I en organisation som vår är resurserna begränsade för vad vi kan göra och åstadkomma. Det handlar både om arbetsinsatser och om ekonomi. Hur mycket tid ska vissa medlemmar lägga ner för att tillgodose förväntningarna hos andra medlemmar? De som idag är engagerade i olika arbetsgrupper, till exempel fortbildningsgruppen, konferensgruppen och styrelsen, kan bekräfta att engagemanget i SFÖ självklart tar tid, men att det också är oerhört givande och roligt. Det går att engagera sig på olika sätt: ibland behövs punktinsatser, ibland behövs ett mer långsiktigt engagemang. Ta konferensgruppen som exempel: vissa är med och planerar redan två år före konferensen medan andra hjälper till på plats när konferensen väl är igång. Alla är viktiga resurser i det arbete som behöver göras. ETT AV STYRELSENS viktigaste uppdrag är att förvalta föreningens medel våra medlemsavgifter på ett kostnadseffektivt och ansvarsfullt sätt. Att veta var de ekonomiska satsningarna ger mest nytta är inte alltid enkelt. Inom marknadsföring är detta extra viktigt. Det är oerhört viktigt att marknadsföringen fokuseras på rätt aktiviteter för att skapa optimal nytta för SFÖ:s medlemmar. Själv är jag inne på mitt femte år i styrelsen och trots att styrelsearbetet tar sin tid känner jag att jag är med och bidrar och gör något positivt för föreningen, samtidigt som jag ständigt lär mig nya saker. Dessutom har vi roligt tillsammans! Ju fler medlemmar som engagerar sig för SFÖ:s gemensamma bästa, desto fler är vi som delar på arbetet OCH glädjen. Styrelsens vision är att SFÖ ska fortsätta vara en levande, aktiv förening för medlemmarna, av medlemmarna. En respekterad organisation för en respekterad yrkesgrupp. Och det kan vi bara uppnå med DIN hjälp. Jag vill uppmuntra just DIG att ta kontakt med någon av oss i styrelsen och erbjuda din tid och dina tjänster. Alla har vi något som vi är bra på, som kan komma till nytta i vår förening. Välkommen! Ann Johansson Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se SFÖ:s nya kansli Den 1 september öppnar SFÖ:s nya kansli på Wallingatan 11, i hjärtat av Stockholm. Styrelsen har valt att placera det nya kansliet mitt i Stockholm. Skälet till detta är framför allt att det ska vara lätt att ta sig till kansliet från Stockholms Central och Arlanda om man behöver komma till Stockholm för ett arbetsgruppsmöte. Men också att så många medlemmar som möjligt ska ha möjlighet att besöka kansliet, inte bara de som bor i Stockholm utan även de som besöker Stockholm. Det är styrelsens intention att ge medlemmarna större tillgänglighet till kansliet och dem som kommer att arbeta där samt att det nya kontoret ska bli en naturlig samlingspunkt för SFÖ:s medlemmar. Under våren har styrelsen letat kontorslokaler och valet föll till slut på ett kontorshotell som heter Wallin Office och ligger på Wallingatan 11. Wallingatan ligger i närheten av Norra Bantorget och är en tvärgata till Drottninggatan (se kartan). Det är en promenad på ca 10 minuter från Stockholms Central. Här hyr vi ett kontorsrum där Anna Karin Fredmer och Pia Forsberg kommer att ha sina arbetsplatser. Dessutom finns en bemannad reception och tre konferensrum i olika storlekar, samtliga med trådlöst Internet. Dessa konferensrum kan arbetsgrupperna kostnadsfritt boka för sina möten men även övriga medlemmar som kommer till Stockholm för kundmöte. Från och med september kommer även alla styrelsemöten att äga rum på Wallingatan. Kontorshotellet har också en stor uteterrass som under den varma årstiden kan utnyttjas till olika lokala aktiviteter. Styrelsen planerar att förhandla fram specialpriser på rum för SFÖ och dess medlemmar hos närliggande hotell. Mer information om detta kommer längre fram. Ulla Craven-Bartle kommer att finnas tillgänglig ett tag framöver för att hjälpa Anna Karin och Pia med att komma igång med kansliarbetet. Ulla kommer att avtackas officiellt på konferensen i Gävle. I Gävle kommer även Anna Karin Fredmer och Pia Forsberg att finnas på plats för att presentera sig för medlemmarna. Från och med den 1 september är adressen till kansliet: Sveriges Facköversättarförening Wallingatan 11 111 60 Stockholm E-post: info@sfoe.se Telefonnummer kommer att meddelas senare På grund av flytten från Båstad till Stockholm kommer kansliet att vara stängt vecka 35 och 36. Välkomna till SFÖ:s nya kansli i Stockholm från den 12 september! STYRELSEN facköversättaren 4/11 3

SFÖ-NYTT Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se Nya medarbetare på kansliet I samband med att SFÖ:s klippa sedan många år, Ulla Craven-Bartle, går i pension flyttas kansliet till Stockholm. Det nya kansliet beräknas öppna den 1 september med två nya medarbetare Anna Karin Fredmer (huvudansvarig) och Pia Forsberg (backup). Anna Karin Fredmer. Anna Karin Fredmer Hej Anna Karin vem är du? Jag är gift, har två söner (16 och 13 år) och bor i Spånga i västra Stockholm. Har en bakgrund inom flera ideella organisationer som Bilkåren, NTF, Föräldraalliansen Sverige och Folkhälsoföreningen Sund-By. Har alltid varit intresserad av språk och var utbytesstudent i USA 1977, studerade franska i Genève 1984 och har ett gymnasiebetyg innehållande, förutom engelska och franska, även spanska och tyska. Började studera 2002 på universitetet vilket resulterade i fil kandidatexamen i engelska och pedagogik. Fortsatte med pedagogiken vilket jag tog en magisterexamen i 2008 med inriktning utbildningsledning. Vad har du arbetat med förut? Mycket varierad bakgrund då jag har arbetat som sekreterare, administrativ assistent, konsult inom it och ekonomi, ansvarig för it-utbildning, vip-koordinator, intendent och biträdande rektor. Det senast arbetet innebar att jag organiserade om Stockholms Skolidrotts kansli. Vid flera tillfällen har jag även varit assisterande säkerhets- och transportansvarig vid stora internationella möten. Vilka av dina tidigare erfarenheter tror du att du kommer att få mest nytta av på SFÖ-kansliet? Min erfarenhet av ideella föreningar och mina kunskaper inom it, administration och ekonomi samt mitt intresse för språk. I mina pedagogikstudier har jag haft fokus på grupp- och organisationsutveckling vilket jag hoppas kunna vara bra i och med att vi bygger upp en ny kansliorganisation. Du har tidigare arbetat bl.a. som VIPkoordinator vad gör en sådan? Det är en samordnare för att säkerställa att inbjudna vip-gäster får bästa service vid ankomst och avresa. Det innebär att samordna med flygplatsen, bil/busstransporten och ofta även med ambassader och polis gällande säkerhet och eskorter. Beskriv dig själv med tio ord. Enligt mina vänner är jag en samordnare som är glad, positiv, nyfiken, engagerad, drivande, stresstålig, strukturerad och lyhörd. Vad har du för bild av översättningsbranschen sedan tidigare? När jag läste engelska på universitetet fick vi en inblick i hur svårt det kan vara med översättning och hur viktigt det är med att ha en bra kvalitet och professionella översättare för att göra en bra översättning. Hur ser du på SFÖ:s och SFÖ-kansliets roll framöver? Det är svårt att svara på innan jag har börjat och fått träffa engagerade medlemmar och sett närmare på hur styrelsen och de olika arbetsgrupperna arbetar. Självklart hoppas jag kunna ge bästa service åt föreningens medlemmar. Pia Forsberg Hej Pia vem är du? Jag är 56 år och bosatt i Barkarby. Familjen består av dotter Chrïstina (19 år), den bruna labradoren Bosco (8 år), de norska skogkatterna Mayia + Dexter (2 år), skäggagamen Lizzie (3 år) och en massa fiskar. Bor sen ett halvår tillbaka i mitt gamla föräldrahem. Trivs med trädgården men är ganska trött på renoveringsarbetet. Snart färdigt så jag kan njuta av att bara dra upp ogräs. Vad har du arbetat med förut? Jag har frilansat som cellist i 30 år. Bland annat vid Oslo Filharmonien, Malmö symfoniorkester, Sveriges Radios symfoniorkester, Kungliga Filharmonin. Spelade även Les Miserables på Cirkus. Arbetade på SYMF:s medlemsregister i 10 år, alltså på Sveriges Yrkesmusikerför- Pia Forsberg. 4 facköversättaren 4/11

SFÖ-NYTT bund. Jag har också varit cellolärare på Ekerö kulturskola. Min zoobutik köpte jag i januari 2008 och det var väl troligen också därför det stora antalet djur kom in i mitt hem. Vilka av dina tidigare erfarenheter tror du att du kommer att få mest nytta av på SFÖ-kansliet? Helt klart min erfarenhet från SYMF:s medlemregister. Jag var där ensam ansvarig för hela ruljansen. Du har själv ett förflutet som frilansande cellist hur ser du på frilanstillvaron? Och kan du se några likheter/skillnader mellan musikervärlden och översättningsbranschen? Frilansandet var lättare när man var yngre, men det är väldigt trevligt att ha olika arbetsgivare. I en perfekt värld skulle man ha en fast inkomst men många olika arbetsuppgifter. Det är det jag provar på nu Som musiker jobbar man ofta veckovis där höjdpunkten är konserten. Vet inte hur snabbt en översättare behöver uppvisa slutresultat. Kan tro att man som översättare arbetar mer ensam än en musiker även om man till viss del behöver öva själv. Beskriv dig själv med tio ord. Snäll, ärlig, empatisk, lyssnande, rättvis, temperamentsfull, känslig, morgontrött, noggrann (min dotter kallar det petig!) och matglad. Vad har du för bild av översättningsbranschen sedan tidigare? Har inte tänkt så mycket. Har skrattat åt konstiga bruksanvisningar och blivit irriterad på dålig undertext på tv-program. Det är väldigt viktigt att översättningar blir bra gjorda då det ligger mer än bara ord i en översättning. Man översätter också författarens känslor och stämningar. Jag har nog inte läst så många översättningar av facklitteratur. Då jag studerade på universitet i Chicago läste jag all facklitteratur på originalspråket engelska. Hur ser du på SFÖ:s och SFÖ-kansliets roll framöver? Kansliet blir en knutpunkt för alla medlemmar dit de alltid kan vända sig om de har något på hjärtat. Tiden får visa vilken betydelse kansliet kommer att få för medlemmarna. Sammanställt av ANNA HERMERÉN Planerade kurser i SFÖ:s regi hösten 2011 Den 17 18 juni träffades fortbildningsgruppen för att planera höstens kursutbud. Kurser i de olika översättningsverktygen är fortfarande lika populära och vi har lagt in flera kurstillfällen för dessa program: Déjà Vu, Wordfast, Studio och MemoQ. En EU-dag, med liknande upplägg som den som hölls i Stockholm tillsammans med EU-kommissionen i mars förra året, planeras nu i Malmö i oktober. Från kommissionen kommer Eva-Marie Eek. Översättarna representeras av Eva Svarrer, frilansöversättare, och Daniel Ormelius från Europaparlamentet. En kurs i medicinsk terminologi planeras till oktober och det är SFÖ:aren Sture Axelsson som håller i program- met på förmiddagen. På eftermiddagen kommer Åsa Holmér från TNC med en halvdagskurs med rubriken Vårdspråk och språkvård. En planerad kurs i stress- och konflikthantering i Göteborg i våras fick ställas in men nu gör vi ett nytt försök med nya kursledare. Kursen hålls på Hagabadet i Göteborg, med Ulrika Gustavsson som ledare för konfliktdelen och Lisa Flink och Camilla Oldberg för stressdelen. Efter kursdagen ges tillfälle till en avslappnande behandling och bad till reducerat pris. Karin Nisses höll en föreläsning på konferensen i Malmö och nu återkommer hon med en heldagskurs om marknadsföring. FORTBILDNINGSGRUPPEN Följande kurser är hittills planerade. Inbjudan går ut ca 8 veckor före. Datum 7 9 sep 8 9 sep 30 sep 6 okt 21 okt 26 okt 28 okt Kurs Studio (grund, fortsättning, avancerad) MemoQ EU-dag att vara översättare i EU Medicinsk terminologi + Vårdspråk och språkvård Marknadsföring Stress- och konflikthantering Déjà Vu grundkurs Ledare Katarina Bovin Anne Katrin Welp Eva-Marie Eek, Eva Svarrer, Daniel Ormelius Sture Axelsson och Åsa Holmér från TNC Karin Nisses Ulrika Gustavsson, Lisa Flink, Camilla Oldberg Björn Olofsson Plats Stockholm Stockholm Malmö Stockholm Malmö Göteborg Stockholm facköversättaren 4/11 5

SFÖ KONFERENS 2011 Språk och tänkande i tiden Vad innebär den språkliga mångfalden och hur påverkar den vårt språkliga beteende? Sven Strömqvist föreläste om hur perspektivet förskjuts i översättningar mellan olika språk trots att budskapet är detsamma. Tänker vi annorlunda när vi skriver än när vi talar? Blir innehållet olika när människor med olika språk återberättar samma händelse? Och hur påverkar språket det vi minns och uppfattar? Det är några frågor som intresserar Sven Strömqvist, professor i lingvistik vid Lunds universitet. Översättning har varit en återkommande anledning att fundera över vad språklig mångfald är. Ett exempel är Goethes klassiska dikt Über allen Gipfeln ist Ruh... som i Heidenstams tolkning (Över alla toppar ro. Knappt ett sus.... ) har fått en språkdräkt där innehållet till viss del har förändrats, men där stämningen finns kvar. Även i till synes enkla språkinstruktioner kan man se hur det språkliga perspektivet kan variera mellan språken. Jämför: DA: Medtager ikke passagerer. EN: Please do not board the train. DE: Bitte nicht einsteigen. (text på Öresundstågen) Med persondatorns intåg har det blivit möjligt för språkforskarna att fastställa frekvens och undersöka processer i realtid. Detta gör att man inte bara kan ta den språkliga mångfalden i världen på allvar, utan även det språkliga beteendet i realtid (millisekund för millisekund). Sven Strömqvist illustrerade detta med olika exempel. Bland annat fick vi följa hur språkanvändare med olika modersmål hade beskrivit det som hände på en serie bilder. Det visar sig att språkanvändaren orienterar sin visuella uppmärksamhet på ett annat sätt när det finns möjlighet att uttrycka det i språket. Jämför: SV: Hon sprang över gatan. FR: Elle a traversé la rue. I svenskans rörelseverb finns det mer information om den rörelse som personen på bilden utför (hon korsade inte bara gatan, hon sprang över den). De svenska språkanvändarna tittar också mer på bilden och framför allt på de kroppsdelar som utför rörelsen (fötterna och benen) än de franska. Man kan därför tänka sig att detta påverkar vad olika språkanvändare faktiskt minns: Hade kvinnan på bilden egentligen stövlar på sig? Sven Strömqvist konstaterade att när vi bygger ett språkligt yttrande eller en text, bygger vi också en modell av våra tankar. Men villkoren för denna modell kan variera beroende på språk (svenska, spanska, tzeltal osv.) mediet (tal, skrift osv.) vilken avvägning som görs mellan tydlighet och ett ekonomiskt uttryckssätt: modellen är selektiv och perspektivistisk. Dessa skillnader får konsekvenser för vilken information vi kommer att uttrycka, hur vi organiserar vår uppmärksamhet när vi använder språket, vad vi minns och våra inre, mentala bilder och detta är frågor som är högrelevanta inom olika områden som vittnespsykologi, nyhetsförmedling och informationsdesign. De intresserade kan läsa mer i Sven Strömqvists bok Språkets öga. Om vägarna mellan tankar och ord. (Studentlitteratur). ANNA HERMERÉN Sven Strömqvist, som också är vicerektor vid Lunds universitet, forskar om hur berättad information påverkar hur vi organiserar vår uppmärksamhet och vad vi minns. FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG 6 facköversättaren 4/11

SFÖ KONFERENS 2011 För interna mål krävs främst tre saker. Att målen känns utmanande, ett eget engagemang och att du har nöje av resan, säger Karin Nisses. Sikta mot stjärnorna Karin Nisses föredrag handlade om att sätta mål där du siktar mot stjärnorna och hur du lyckas styra förbi trädtopparna utan att dras ner av alla lockelser på vägen. I korthet Semantix förvärvar finskt bolag Genom förvärvet av Done Information blir Semantix en av de största översättningsleverantörerna på den finska marknaden, säger Anders Uddfors, koncernchef för Semantix. Översättningsföretaget Done Information Oy har 40 anställda i Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Semantix har utöver detta förvärv gjort tre förvärv under det senaste året: INK Norge, Tamarind och AAC Globals konferenstolkningsenhet. Sedan 2006 har Semantix mer än fördubblat sin omsättning. Marknaden för språktjänster befinner sig i tillväxt. Det är bland annat ett resultat av globaliseringen och ökade krav från både myndigheter och företag på allt mer professionell kommunikation och informationsbehandling, säger Anders Uddfors i ett pressmeddelande. Öka är det vanligaste ordet i börsbolagens vd-ord för 2010, enligt en undersökning som Semantix gjort. Översättarens lott Det är bara du själv som vet hur du ska nå framgång och vad framgång är för dig. I boken Konsten att bli en framgångsrik företagare tipsar Karin Nisses och Sven Johansson om hur du kan arbeta för att utveckla ditt företag. För dig som vill ha bättre utväxling på ditt företagande finns dock ingen quickfix du måste själv mejsla fram ditt framgångsrecept. Karin Nisses driver ett företag sedan 20 år tillbaka där hon hjälper småföretagare att utveckla sina verksamheter. Hon är dessutom auktoriserad mentor och diplomerad coach. Karin Nisses förespråkar att vi skriver ner vilka mål vi vill arbeta mot. Och föreslår att vi arbetar med att sätta mål strukturerat och systematiskt i fyra steg: 1. Analysera din kompetens och ställ de följande frågor: a) Vad vill jag bidra med? b) Vad kan jag bli riktigt bra på? c) Vad vill jag ge kunden för mervärde? 2. Vilka kunder vill du ha? Lista 3 5 kriterier som till exempel bransch, storlek, ämnesområde. 3. Vilka konkreta mål behöver du ställa upp? Några förslag är: omsättning i kronor, antal nya kunder, antal prospects, antal samtal per dag. 4. Marknadsför det du kan och det du vill ge kunden. Karin Nisses menar att vi blir mer framgångsrika, och till och med lyckligare, om vi vet vart vi är på väg och vad vi vill. Tänk annorlunda. När det gäller sälj handlar det om att skapa förtroende och att identifiera vad det är som ska få kunden att välja just dig, säger Karin Nisses. KERSTIN ORSÉN Översättaren är som en skådespelare. Man måste kunna iklä sig olika roller. Olyckligtvis är repetitionstiden oftast i kortaste laget, och det gäller följaktligen att hitta tonfall och gester så fort som möjligt. Dessutom saknas för det mesta den där efterlängtade demonregissören. Så kåserar Mårten Westö i finska Hufvudstadsbladet om ett yrke som alltför ofta hamnar i skymundan. facköversättaren 4/11 7

Utnyttja din plats på nätet! Alla vet vi numera vad sociala medier är för något för det gör vi väl? Men vet vi hur man kan använda dem på ett effektivt sätt för att nå ut, till exempel med sin Kristin Heinonen. marknadsföring? Mats Dannewitz Linder trodde att han visste rätt bra, men när han lyssnade på Kristin Heinonens föredrag upptäckte han att det handlar om mycket mer än han trodde. Ja, vi vet ju att massor med människor varje dag är inne på nätet och läser vad andra skriver på i stort sett icke-kommersiell basis. Men att det var så många? Facebook har 600 miljoner användare, Wikipedia 400 miljoner; det finns 120 miljoner bloggar och 170 miljoner mikrobloggar (läs Twitter); därtill kommer kanaler som Flickr, YouTube, MySpace, andra Wiki-sajter, olika diskussionsfora och så vidare. Vad kan ett översättningsföretag stort eller litet då ha för glädje av det? Jo, ta som exempel en egen Facebooksida: den finns där folk redan är. Och den kan ge en multiplikatoreffekt genom att en vän har den på sin FB, där den upptäcks av andra som blir intresserade, blir vänner och därmed får in den på sina sidor, där den i sin tur kanske intres- serar ytterligare andra. Och så vidare. Hur effektivt detta är kan man dessutom se genom egen besöksstatistik. Och YouTube är mer än musikaliska framträdanden av människor och djur: den som har något som hon eller han är duktig på och som kan visas på ett någorlunda intressant sätt i en video kan visa sin kompetens på film i stället för i text. Och kanske lära ut någonting till intresserade tittare. Faktum är att YouTube är världens största sökmotor det visste ni inte! Och 30 procent av dem som får upp videor i sina sökresultat klickar på dem. Själv har jag lite fisförnämt tyckt att Twitter verkar lite småfånigt: en massa människor som talar om vad de åt till frukost (det gör de för övrigt gärna på Facebook också). Och liknande ytligheter. Men Twitter, säger Kristin Heinonen, används mycket av journalister, politiker och opinionsbildare över huvud taget och är ett bra sätt att bygga nätverk. Och man kan svara på frågor enkelt och snabbt, exempelvis om språk och översättning, och på så sätt göra sig mer känd. MEN NOG ÄR det ändå mest ungdomar som håller på med sånt här? Själv har jag ju min FB-sida mest bara för att se vad barnen (i 30-årsåldern) har för sig. Ännu en missuppfattning, visar det sig. Visserligen är det fortfarande så att det framför allt är åldersgruppen 18 21 som är mest representerad i Facebook (till nära 100 procent), och sedan är det en jämnt sjunkande kurva ner till gruppen 65+ (cirka 5 procent). Men en undersökning av ökningen av antal FB-närvaror (plural av närvaro) från maj 2009 till mars 2010 visar att den grupp som ökar mest är 62 64-åringarna: nära 400 procent. Näst mest ökade 58 61-åringarna och så vidare i en jämnt sjunkande kurva ner till 22 24-åringarna. De lägre åldrarna kan ju inte öka så mycket eftersom de redan är med. Se mer om detta på http://www. joinsimon.se/facebook-sverige-2010. Man når också ut bättre via sådana här mer eller mindre personliga kanaler än via konventionell marknadsföring. Vi litar helt enkelt allra mest på rekommendationer från dem vi känner, vilket inte är så konstigt, men 70 procent av alla som svarade i undersökningen litar också på andra användares åsikter som de tar del av på nätet. Bland annat har de 8 facköversättaren 4/11

den fördelen att vi lättare kan avgöra vad i ett omdöme om en produkt eller en tjänst som är relevant för oss. SAMMANFATTNINGSVIS: de sociala medierna är väldigt bra för att bygga nätverk (för sådant finns dessutom specialsajter som LinkedIn, Plaxo och liknande yrkeskontaktnät) men även kundkontakter. Man kan visa vad man kan och man kan (i bästa fall) nå ut till en väldig massa fler människor, varav kanske somliga är presumtiva kunder. Och det är ju billigt, nämligen i stort sett gratis! Och enkelt Facebook och Twitter kräver bara att man registrerar sig, och vill man göra en hemsida så finns det gott om gratistjänster med vars hjälp man ganska snabbt kan komma igång med ett hyfsat snyggt resultat. En stor poäng med allt detta är dessutom att det är man själv som publicerar vad och när man vill! Vidare är det så att om man har låt säga en egen webbsajt, en blogg, en Facebook Page och en YouTube-video så ökar träffytan i Google avsevärt. Även den tekniska utvecklingen bidrar till att stärka betydelsen av de sociala medierna. De har stor genomslagskraft hos smarta mobiltelefoner och surfplattor, och trendsiffrorna säger att de medierna om några år kommer att vara fler än de stationära datorerna och deras bildskärmar. Vi bör alltså inte vara ute för sent! Och hur ska man då börja, om man är novis? Öva, säger Kristin Heinonen. Titta på vad andra gör, till exempel inom närliggande branscher. Sätt upp mål! Se till att innehållet är bra och nyttigt för kunderna (befintliga och framtida) kundtjänst är marknadsföring! MATS DANNEWITZ LINDER Kristin Heinonen (kristin@goodold.se) jobbar med internetstrategi på webbyrån Goodold, ligger bakom den prisbelönta podcasten What s Next och har en imponerande meritlista. Ett tips är att gå in på just goodold. se och whatsnext.se där hittar man mycket matnyttigt och stimulerande material. facköversättaren 4/11 9

SFÖ:S NYA STYRELSE 2011 Namn: Nadja Chekhov Uppgift i styrelsen: Ordförande, ansvarig för Administrativa sektionen och Marknadsföringssektionen Invald i styrelsen: 2006 Översätter: Bosniska, kroatiska och serbiska till svenska och vice versa Otippad talang: Att helsteka spädgris på serbiskt vis 1. Att bidra till en kontinuerlig utveckling av föreningen för att medlemmarna ska få ut så mycket som möjligt av sitt medlemskap i form av arbete, högre yrkesstatus men även ett ökat utbud av medlemsförmåner. Att göra SFÖ och dess medlemskår känd externt. 2. Först och främst marknadsföringen. Att sprida kunskap och information om SFÖ och dess medlemmar och därigenom bidra till att höja facköversättaryrkets status generellt. Att få fler medlemmar att engagera sig i arbetsgrupper och styrelse. En annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat är att ytterligare utveckla SFÖ:s konferenskoncept. 3. Marknadsföringen av föreningen och dess medlemmar. Och att få det nya kansliet i Stockholm på plats. Det är tänkt att kansliet ska vara en öppen och naturlig samlingspunkt för alla medlemmar. Arbetsgrupperna kommer kostnadsfritt att kunna hålla sina möten där. Min förhoppning är att det nya kansliet ska innebära ett lyft för föreningen med större personlig tillgänglighet till de medarbetare som kommer att arbeta på kansliet. Nya styrelsen 2011 Facköversättaren har ställt tre frågor till samtliga ledamöter i nyvalda SFÖ:s styrelse och bett dem fylla i en liten faktaruta. De tre frågorna är: 1. Vad vill du åstadkomma med ditt styrelsearbete? 2. Vilka är dina hjärtefrågor? 3. Vilken fråga anser du vara viktigast för SFÖ just nu? Namn: Ann Johansson Uppgift i styrelsen: Vice ordförande, program Invald i styrelsen: 2007 Översätter: Gott och blandat från engelska, danska och franska till svenska Otippad talang: Minigolf 1. Jag vill bidra till föreningens utveckling och till att översättaryrkets status höjs. 2. Att SFÖ ska uppfattas som en modern 10 facköversättaren 4/11

och stark förening för professionella översättare, både inom yrkeskåren och i samhället i stort. Nätverk med systerorganisationer är en annan viktig sak. Vi har mycket att lära av andra och mycket som andra kan lära av oss! 3. Marknadsföringen av SFÖ och därigenom medlemmarna och yrket. Namn: Tarja Koivunen Uppgift i styrelsen: Ansvarig för medlemssektionen Invald i styrelsen: 2008 Översätter: Mestadels tidningar, kataloger och marknadsföringstexter från svenska, danska, norska och engelska till finska Otippad talang: Är bra på att baka kanelbullar 1. Jag vill hjälpa till att göra SFÖ till en mera känd och viktig aktör i översättningsbranschen. Medlemmarna ska känna att de har nytta av sitt medlemskap. 2. Jag gillar verkligen det här yrket och gemenskapen i vår fina förening och vill hjälpa till att utveckla föreningen ytterligare. 3. Att i den allt mera globaliserade översättningsmarknaden kämpa för att upprätthålla en hög översättningskvalitet. 2. Jag vill hjälpa kollegorna, särskild de yngre, att förstå att översättandet inte bara utgör en viktig uppgift i samhället som är omväxlande, bildande och kul i största allmänhet, men att arbetet dessutom kan vara mycket självbestämt och flexibelt samt till och med ytterst lönsamt. 3. Vi måste trots vissa motgångar fortsätta jobba hårt med att marknadsföra SFÖ och dess medlemmar samt översättaryrket som helhet. Och vi måste hitta bättre sätt att engagera medlemmarna i föreningens arbete inom styrelsen, i arbetsgrupper eller vid punktinsatser. Namn: Jerry Olsson Uppgift i styrelsen: Kassör Invald i styrelsen: 2009 Översätter: Engelska till svenska Otippad talang: Buggdans 1. Se till att föreningen har en fortsatt god ekonomi. 2. Företagsvillkoren för översättare. De stora byråerna lämpar över allt mer tidskrävande arbete på översättarna utan extra ersättning. 3. Översättarnas villkor. SFÖ:S NYA STYRELSE 2011 samhällets möjligheter att framgångsrikt bedriva sin verksamhet. 3. På kort sikt: kansliflytten På längre sikt: prisutvecklingen Namn: Marie Eriksson Uppgift i styrelsen: Sekreterare och ansvarig för Nätverkssektionen Invald i styrelsen: 2008 Översätter: Medicin/medicinteknik från engelska, tyska, danska och norska till svenska Otippad talang: En djävel på att rensa surströmming 1. Göra föreningen mer känd, både hos köpare av översättningar och hos översättare som ännu inte är medlemmar. 2. Utveckla nationella kontakter, lokala grupper och konferenssamordningen. 3. Att få det nya kansliet på plats och att marknadsföra föreningen och dess medlemmar. Namn: Fred Nebut Uppgift i styrelsen: Medlemsförmåner Invald i styrelsen: 2010 Översätter: SV-EN till FR Otippad talang: Filmnörd Namn: Per Döhler Uppgift i styrelsen: Externsektionen, Mentorgruppen, Enkätgruppen, Utlandsgruppen, medverkan i webbarbetet, internationella ärenden Invald i styrelsen: 2009 Översätter: En sv no da [de] > de [en] marknadsföring/pr/reklam, odontologi/medicin Otippad talang: Utpräglad balanskänsla från layout och inredning till politik och mänskliga relationer 1. Styrelsearbete är mest vardagsarbete. Jag har inga storslagna ideal. SFÖ ska ge stöd i översättarnas vardag och vara ett forum där medlemmar kan utbyta idéer, lära sig något nytt och känna sig sedda. Kan jag medverka till det så är mitt eget mål uppnått. Namn: Olle Dandanelle Uppgift i styrelsen: Styrelseledamot, medlem i Finansgruppen Invald i styrelsen: 2011 Översätter: Från tyska och engelska till svenska Otippad talang: Kan städa mitt skrivbord om jag måste 1. Jag anser att en ideell förening lever på sina medlemmars engagemang, och att sitta i styrelsen är mitt bidrag till att SFÖ kan fortsätta utvecklas. 2. En alltid lika aktuell fråga är (tyvärr) hur SFÖ:s medlemmar ska kunna bibehålla en rimlig lönsamhet. Branschen har länge kämpat med sjunkande priser och jag hoppas att SFÖ och andra översättarföreningar kan bromsa denna utveckling genom att tydligare visa att bra översättningar är viktiga för företagens och 1. Lära känna organisationen bättre och marknadsföra den 2. Samarbetet kollegor emellan 3. SFÖ:s identitet Namn: Laura Crane-Åkerblom 1. Jag vill bidra till marknadsföringen 2. Fascineras av the power of advertising, på senare år genom sociala media. 3. Öka vår närvaro på nätet, bl.a. Facebook, Twitter, Google+ och LinkedIn. facköversättaren 4/11 11

SFÖ KONFERENS 2011 Det olyckliga med att upphandla tjänster som översättningar är att priset blir avgörande. Det fungerar med skruvar eller potatis. Hur kan annat än pris avgöra upphandlingar? Ett stort problem vid upphandling av tjänster är hur alla andra faktorer vid sidan om priset ska bedömas. Samtidigt utestänger krav på kvalitetssystem och leveransvolymer många anbudsgivare. Helena-Marias Olssons programpunkt om upphandlingar hade placerats allra sist i konferensprogrammet. Det var lite synd, för många som hunnit ge sig av hade säkert fått sig flera tankeställare av Helena-Maria Olsson från HeMa Konsult. Offentliga upphandlingar styrs av LOU 2010, lagen om offentlig upphandling. Enligt direktivet från regeringen ska upphandlingar bidra till att motverka ekonomisk brottslighet, underlätta för mindre och medelstora företag att uppfylla kraven och att vara konkurrensfrämjande. Uppenbarligen lyckas man inte helt. Två tankar återkom Helena-Maria Olsson till flera gånger: man borde skilja på upphandlingar av produkter och tjänster, och upphandlingar borde medge att anbud läggs på mindre delar. Det olyckliga med att upphandla tjänster som översättningar är att priset blir avgörande. Det fungerar med skruvar eller potatis, därför att med produkter går det att ställa upp objektivt mätbara krav som ska uppfyllas det går som bekant inte med översättningar, som dessutom är mer beroende av den mänskliga kompetensen. Översättningar från olika leverantörer är därför inte utbytbara på samma sätt som till exempel skruvar eller potatis. Man är hänvisad till arbetsprover, referensbedömningar och andra typer av bedömningar som inte är objektiva och där man ofta inte definierar vare sig vad man frågar efter eller hur det bedöms. Ute på verksamheterna vet man detta, men inte upphandlarna som styr upphandlingen, de har sällan förståelse för att kompetensen måste vara bred, att alla inte kan allt. NÄSTA PRINCIPIELLA problem är att upphandlarna under senare år allt mer försökt befria sig från arbete och ansvar. Detta är olyckligt, eftersom det innebär större enskilda upphandlingar. Med en eller några stora aktörer som vinner upphandlingen ökar man antalet steg mellan den som vunnit upphandlingen och och de som verkligen utför arbetet. Eftersom 12 facköversättaren 4/11

varje steg kostar onödiga pengar, så förlorar den upphandlande myndigheten mycket pengar, normalt mycket mer än det skulle kosta att ha en organisation som medger att man använder mindre leverantörer. Detta är oerhört allvarligt för branscher som översättning. Inga små företag eller enskilda översättare kan offerera 29 olika språk, eller visa upp sådan ekonomiskt stabilitet och omsättning som krävs. En stor översättningsbyrå i Belgien behöver leverantörer i varje land, som har underleverantörer som har frilansande specialister det ger ofta fyra steg mellan översättaren och slutkunden, som alla vill ha en ordentlig del av kakan. Det betyder i sin tur att om mindre företag direkt fått offerera begränsade delar av uppdraget skulle antalet steg minska radikalt, och det offererade priset skulle därför troligen ligga under det som storföretagen tvingas offerera. Nackdelen för den upphandlande myndigheten är att man själva måste ta ett större ansvar för att administrera översättningsarbetet med kanske 5 25 mindre leverantörer än en stor, men troligen är den kostnaden betydligt mindre än de onödiga pengar som varje nivå kostar. Detta är typiskt för upphandling av tjänster, och Helena- Maria Olsson tror på en förändring om man verkligen börjar göra skillnad på upphandlingar av tjänster och produkter. Helena-Maria Olsson noterade att SFÖ är med i diskussionerna med Kammarkollegiet om ändringar av upphandlingsreglerna, och konstaterade att med tanke på strukturen hos vår bransch är det mycket viktigt att ha en stark förening som kan föra allas talan i den här typen av frågor. En nyhet när det gäller LOU är en avtalsspärr, som innebär att efter en upphandling avgjorts har man 10 15 dagar att begära överprövning av beslutet och att avtal inte får tecknas förrän överprövningstiden är slut. För SFÖ:s del är det nog viktigare att försöka påverka kommande upphandlingar, framför allt genom att visa på kvalitetsvinster och ekonomiska vinster av att dela upp upphandlingarna i flera mindre delar för att möjliggöra för mindre företag och grupper av enskilda översättare att lämna anbud. Att anbudsgivare ska ha kompetens och ekonomisk stabilitet är en sak, men att till exempel begära en omsättning på minst 5 miljoner begränsar ju konkurrensen kraftigt. Att underleverantörer ska vara namngivna, ha avtalat om priser och accepterat vara med i upphandlingen låter självklart men flera åhörare vittnade om motsatsen och att många anbudsgivare struntar i vilka underleverantörer som används när väl upphandlingen är vunnen. HELENA-MARIA OLSSON diskuterade också problem som bedömning av kvalitetssystem (eftersom ytterst få översättare/byråer har ISO- eller annan certifiering), krav på leveransvolymer (4 miljoner ord/år utestänger de flesta), rangordnade avrop, begränsad mängd leverantörer, dåliga beskrivningar av hur referenser och kvalitet bedöms. Auktorisationsproblemet är ett annat i Sverige är ju gruppen auktoriserade översättare väldigt begränsad, medan i många andra länder får man olika typer av auktorisation genom sin universitetsutbildning. Det ställer till problem både när svenska myndigheter ska försöka definiera vilka översättare man kan acceptera och när vi försöker få utländska anbudsgivare att inse att även vi från SFÖ bör få vara med. Ett intressant föredrag som väckte många funderingar! GUNNAR CARLSSON SFÖ KONFERENS 2011 I korthet Höstens minikonferenser: nu på 13 olika platser! Minikonferenserna i år kommer att äga rum på betydligt fler orter än tidigare år och på datum enligt nedan: Danmark (förstahandsval: Odense) 29 oktober Eskilstuna 15 oktober Göteborg 22 oktober Lund 22 oktober Sollentuna 15 oktober Stockholm 22 oktober Umeå 22 oktober Uppsala 22 oktober Värnamo 22 oktober Öland 15 oktober Örebro 22 oktober Örkelljunga 15 oktober Örnsköldsvik 15 oktober Temat blir dubbelt: dels Hur ska SFÖ utvecklas?, dels Den datoriserade översättaren, med ungefär en halv dag för vardera. När detta läses bör alla medlemmar redan ha fått inbjudan via e-post, så se det som en påminnelse. De orter till vilka vi inte har fått minst 10 preliminära anmälningar den 31 augusti måste vi avboka, så hör av er! Till mats.linder@gmail. com. Konferensmaterial på webben Den som inte var med på årets SFÖ-konferens kan i alla fall ta del av en hel del av presentationsunderlagen. Om man går in på hemsidan och klickar på Konferenser > Konferens 2011 > Presentationer, så hittar man där underlag till hela elva presentationer. Bra gjort av arrangörerna! MDL Helena-Maria Olsson anser att man bör skilja på upphandlingar av produkter och tjänster. facköversättaren 4/11 13

KVALITETSSÄKRING Funderar du på certifiering? EN 15038 är en standard som är avsedd för kvalitetssäkring av översättningsprocesser, en stadard som till skillnad från ISO 9001 är branschspecifik och därmed explicit anger riktlinjer för processer som är signifikanta för översättningsbranschen. Bakgrund EN 15038 EN 15038 har tagits fram av CEN (Europeiska standardiseringskommittén), där SIS (Swedish Standards Institute) representerar Sverige. Initiativet till EN 15038 utgick från EUATC (European Union of Associations of Translation Companies), som såg behovet av en standard som är anpassad till översättningsindustrin. Det har funnits några nationella standarder tidigare inom området, men man efterlyste en övergripande europeisk standard som riktade sig till alla leverantörer av översättningstjänster, både översättningsbyråer och frilansöversättare. Projektet påbörjades i april 2003 och framtagningen av standarden skedde i samarbete med nationella arbetsgrupper. Representanter från översättningsbyråer, frilansöversättare, översättarföreningar och köpare av översättningstjänster deltog, bland andra SFÖ. I maj 2006 publicerades sedan EN 15038 2006 som europeisk gemensam standard. SIS tillhandahålla den svenska versionen av standarden (SS-EN 15038:2006). Syftet med standarden är att definiera och beskriva krav på tjänsten översättning och de processer som krävs för framtagning av översättningar med hög kvalitet, inklusive kvalitetssäkring och spårbarhet. Leverantörer av översättningstjänster (LÖV) ska kunna certifiera sig. Standarden ger användarna av tjänsten, såväl köpare som leverantörer, tillgång till ett verktyg för att kunna jämföra och bedöma översättningstjänster. Tolkning omfattas inte av EN 15038. Standarden i korthet EN 15038 inleds med att definiera termer som används i standarden. Exempel på sådana är kontrolläsa, fackgranska och korrekturläsa. Standarden är uppdelad i: Baskrav. Relationen mellan kund och LÖV. Rutiner för översättningstjänster. Som Baskrav anges att leverantören av översättningstjänsterna måste ha rutiner för hur man väljer ut de personer som är delaktiga i uppdraget och hur man säkerställer deras kvalifikationer. Standarden listar vilka kompetenser och färdigheter översättare, kontrolläsare och fackgranskare ska ha och hur de lämpligtvis har förvärvats. LÖV ska också säkerställa att dessa personers kompetens är aktuell. De tekniska resurser som krävs för genomförandet av uppdraget ska finnas på plats och ska även omfatta säker och konfidentiell hantering och lagring av dokument och data. Ett kvalitetsledningssystem som är anpassat till företagets organisationsstruktur och storlek ska vara i bruk och en projektledare ska utses som är ansvarig för projektets genomförande enligt rutinerna och avtalet med kunden. Nästa område som regleras i standarden är Relationen mellan kund och LÖV. LÖV ska ha dokumenterade rutiner för att ta emot och analysera förfrågningar, bedöma om uppdraget kan genomföras, ta fram offerter, ingå avtal med kunden, fakturera och registrera betalningar. Standarden ställer vissa krav på vad som måste finnas med i offerter och avtal. Efter projektets avslutande ska LÖV ha rutiner för verifiering, arkivering, spårbarhet, uppföljning och utvärdering av kundnöjdhet. Avsnittet Rutiner för översättningstjänster består av tre delar och beskriver hur ett översättningsprojekt ska genomföras. 1. Under Hantering av översättningsprojekt anges att det ska finnas dokumenterade rutiner för projekthantering, kundkontakt under översättningsproces- 14 facköversättaren 4/11

sen, kvalitetskontroll av översättningstjänsten samt kontroll att tjänsten utförts i enlighet med avtalet med kunden. Projektledningsuppgifter listas. 2. Som Förberedelser för varje enskilt översättningsprojekt specificeras projektregistrering, resurstilldelning, kartläggning av tekniska och språkliga krav, analys av källtexten, terminologiarbete som möjlig tilläggstjänst och tillhandahållandet av stilguide. 3. Översättningsprocessen definierar de olika arbetssteg som översättningsprocessen ska bestå av, det vill säga översättning, kontroll (av översättaren själv) och kontrolläsning (genom annan översättare) och om avtalet med kunden omfattar dessa, även fackgranskning och korrekturläsning. Standarden anger vad som ingår i dessa arbetssteg. Efter genomförd översättning ska leverantören verifiera om tjänsten som levereras överensstämmer med specifikationerna. Tilläggstjänster som erbjuds av leverantören av översättningstjänsterna som till exempel DTP ska i möjligaste mån uppnå samma kvalitetsnivå som den certifierade översättningstjänsten. Observera att detta är en översikt, för fullständig beskrivning hänvisas till EN 15038. Vad krävs för certifiering? För att certifiera sig enligt standard EN 15038 krävs att leverantören av översättningstjänster uppfyller de skall-krav som specificeras i standarden och att rutiner finns dokumenterade. Då handlar det inte nödvändigtvis om att ta fram en kvalitetshandbok av större format, även ett slags lösbladssamling kan räcka som underlag. Det kan vara kundramavtal, standardavtal med översättare och kontrolläsare eller projektledningsrutiner för projektledare. Denna dokumentation tas sedan som utgångspunkt för en revision. Under en revision kontrollerar en oberoende certifieringsrevisor om standardens krav efterföljs i ordinarie verksamhet hos leverantören av översättningstjänsterna och om dokumentationen finns. Detta kan ske i form av samtal med översättarna och projektledarna, uppföljning och insyn i genomförda projekt, deltagande i upplägg av projekt etc. Efter genomförd revision skriver revisorn en rapport som utgör beslutsunderlag för bedömning hos certifieringsorganet. Det är certifieringsorganet som vid positiv bedömning utfärdar certifikatet. Beroende på certifieringsorgan kan processen variera lite. Ett viktigt krav i EN 15038 är att texten ska kontrolläsas av en annan person än översättaren. Kontrolläsaren ska ha motsvarande kompetens som översättaren. Detta kallas ofta fyra-ögon-princip. Även om standarden kräver denna kontrolläsning, finns det dock samtidigt utrymme för tillfälliga undantag. Har kunden önskat och kommit överens med LÖV om att kontrolläsning inte ska ingå i ett uppdrag, ska det framgå tydligt av beställningen. Även på fakturan ska det framgå att uppdraget inte följer standard EN 15038. Viktigt är dock att uppdrag utan kontrolläsning är undantagsfall, standardfallet ska vara att kontrollläsning genomförs. Detta är något som kontrolleras vid revision. Så även om inte samtliga uppdrag kontrolläses, kan en leverantör av översättningstjänster uppfylla kriterierna enligt EN 15038 och certifiera sig. I regel gäller certifieringen under 3 6 år, beroende på vilken instans som utför certifikatet. Efter 1 2 år genomförs en uppföljningsrevision, där man kollar om standardens krav fortfarande efterlevs. Denna brukar i regel vara mindre omfattande än den första revisionen. Efter utgångstiden för certifikatet kan det förnyas genom en ny revision. Varför certifiera sig Certifieringen innebär att en oberoende instans kan intyga att leverantören av översättningstjänsterna följer fastställda rutiner och processer som har identifierats som nödvändiga för att kunna leverera kvalitativt högvärdiga översättningar. Certifikatet är en kvalitetsstämpel och efterfrågas i allt större utsträckning av kunderna, inte minst när dessa själva har förpliktat sig att anlita enbart certifierade underleverantörer, eller på grund av att de enklare kan jämföra offererade tjänster. Certifikatet blir då också ett viktigt verktyg i marknadsföringen. Att certifiera sig innebär en del initialt kartläggnings- och dokumentationsarbete innan allt nödvändigt material finns tillgängligt, men samtidigt är det ett mycket bra tillfälle att se över och eventuellt förbättra existerande rutiner och arbetsprocesser. De framtagna dokumenten är dessutom ett mycket bra underlag vid introduktion av nya medarbetare eller när dokumenterade kvalitetsprocesser efterfrågas av kund. Certifiering något för frilansaren? Många anser att certifieringen framför allt riktar sig till översättningsbyråer, men standarden har faktiskt också tagits fram för frilansöversättare som målgrupp. De arbetssteg som definieras i EN 15038 utförs oftast också av frilansaren, ibland i samarbete med andra partners, dock i mindre skala och kanske mindre KVALITETSSÄKRING formaliserat än på en översättningsbyrå. Men även frilansöversättare har rutiner för att kunna leverera högkvalitativa översättningar. På samma sätt som en byrå profilerar sig genom att visa upp ett kvalitetscertifikat, bidrar ett certifikat positivt till frilansöversättarens egen marknadsföring. Vem certifierar Det finns några få organ som certifierar enligt EN 15038. AS+Certification, ett dotterbolag till Austrian Standards, har i samarbete med TermNet, det internationella nätverket för terminologi, utvecklat certifieringssystemet LICS (Language Industry Certification System), som är avstämt för små och mellanstora leverantörer av översättningstjänster. Tillvägagångssättet är pragmatiskt, ett certifieringsschema har tagits fram baserat på de krav som specificeras i EN 15038 och som kan användas som checklista under förberedelsearbetet. Själva revisionen genomförs sedan av en av AS+Certification godkänd oberoende revisor och certifikatet utfärdas av AS+Certification. Certifieringsprocessen består av några få steg och ser ut enligt följande: 1. Ansökan om certifiering 2. Dokumentation görs tillgänglig 3. Revision för första certifiering 4. Bedömning och utfärdandet av certifikat 5. Uppföljningsrevision för underhåll av certifikat ANNE KATRIN WELP Vill du veta mera om LICS, ta gärna kontakt med skribenten på info@akwconsulting. se eller gå in på www.lics-certification.org. AKW Consulting har ett samarbete med AS+Certification och genomför revisioner enligt systemet LICS i Norden. facköversättaren 4/11 15

Maskinöversättning bakom kulisserna Maskinöversättning är ju mycket på tapeten numera, men Jakob Elmings föredrag på SFÖ-konferensen handlade mer om de bakomliggande tekniska principerna än översättningsmarknaden, vilket var ett lite annorlunda grepp. Jakob Elming är Ph.d. och forskar vid Institut for Internationale Sprogstudier og Videnskapsteknologi vid CBS (Copenhagen Business School). Han är även delägare i Languagelens, ett företag som arbetar med översättningsteknik. Huvudämnet för hans föredrag var den statistiska maskinöversättningen (SMT), till skillnad från den regelbaserade (RMT). Enkelt uttryckt kan de båda metoderna karakteriseras som att SMT bygger på i stort sett samma principer som våra välkända CAT-verktyg och deras översättningsminnen, medan RMT handlar om tilllämpning av språkliga regler och lexikon. Regel- eller statistikbaserad? Jakob Elming karakteriserade systemen på följande sätt: 16 facköversättaren 4/11

SYFTE GENLJÖD RENLEV- NADS- MANNEN PERFO- RERAD TRÄFF- ANDE VÄRLDS- VANT SÄTT KANTER SOM SÄNKER SPÄNNING PAPA MEN EJ PAPPA RMT kännetecknas av lång utvecklingstid (det handlar om avancerad lingvistisk teori), och därför höga kostnader. Vidare kan det vara svårt att förutse de följder som uppstår ifall man behöver ändra systemen (eftersom de är så komplicerade). SMT, däremot, kräver inga långa utvecklingstider och därför blir kostnaderna lägre. Och precis som med våra översättningsminnen är huvudprincipen att kvaliteten och träffsäkerheten förbättras allt eftersom användarna korrigerar resultaten. Vad själva översättningarna beträffar menade Jakob Elming att RMT-resultaten kännetecknas av många skikt med lingvistisk information och en hög grad av inre konsekvens, samtidigt som ett problem är att det är mindre troligt att en grupp experter kan skapa en perfekt beskrivning av förhållandet mellan två språk. Den SMT-presterade översättningen, däremot, kännetecknas av en låg nivå på den lingvistiska informationen samtidigt som sammanhangsberoendet är mycket högt. Vad gäller förhållandet mellan språken är frågan hur troligt det är att en maskin ska kunna lära sig skillnaderna. I den statistiska metoden handlar det alltså om att hitta den översättning av källtexten som är den mest sannolikt korrekta. Programmet letar reda på relevanta byggstenar och försöker sedan hitta den mest sannolika kombinationen genom något slags poängsättning. Därvid använder man sig numera även av syntaktiska metoder alltså en aspekt som man har hämtat från den regelbaserade metodiken. Det ger en bättre grund för hantering av skillnaden i ordföljd; en Jakob Elming forskar om maskinöversättning som baseras på statistik, som i sin tur bygger på tidigare översättningar (precis som med CAT-verktyg). stomme som kan användas för att bygga upp meningar i språk som har stora sådana skillnader. Bäst vid strikta texter Utöver detta handlar den senaste utvecklingen inom SMT om att ta sig an de utmaningar som utgörs av behovet av att generalisera lexikonposter och av att hantera skillnaderna i ordföljder. Och även om lingvistiken alltså gör sitt inträde i SMT får man fortfarande betydligt bättre resultat med SMT ju mer regelbunden och strikt källtexten är. Således har man vid översättningar av patenttexter från engelska till danska rapporterat tidsbesparingar på 60 procent, medan översättningar av medicinska protokoll har sparat 30 procent. Som andra exempel på användning av maskinöversättning (MT) angav Jakob situationer då man bara är ute efter en hygglig uppfattning om textens kontenta ( gisting ), och situationer då MT kan bistå (samarbeta med) den mänskliga översättaren. Samarbete översättare SMT? Det blir ju allt vanligare med så kallad post-editing, alltså att en översättare redigerar maskinöversatt text. Jakob Elming berättade att det finns undersökningar som visar att man vid sådan redigering tycks arbeta annorlunda än när man översätter (men han berättade inte hur). Ett alternativ till post-editing är interaktiv SMT, där översättaren vägleder systemet, som alltså i sin tur bistår översättaren med förslag. Här kan det i framtiden bli så att SMT-systemet bygger upp ett förhållande till översättarens arbetssätt och alltså anpassas till den enskilde översättaren. Pågående forskning På Jakob Elmings arbetsplats bedriver man forskning på just detta område genom att bland annat logga översättarens tangenttryckningar och ögonrörelser. Frågor som man på detta sätt vill besvara är: Under vilka förhållanden spar SMT tid? Vilken inverkan har SMT på måltextens kvalitet? Vilka texttyper är mest lämpade för SMT? Hur skiljer sig post-editing från ren översättning? OCH SLUTLIGEN: Kan detta arbete leda till att SMT blir en bättre hjälp för översättaren? Låt oss hoppas på det och att det inte bara leder till att allt fler kunder nöjer sig med någorlunda brukbara översättningar till låga priser. MATS DANNEWITZ LINDER Konserthuset i Gävle. Lika olika: konferens i Gävle 2012 Krysslösning från nr 3-11 KURSER Vi i konferensgrupp 2012 är i full gång med att spåna kring intressanta föredragshållare och andra spännande programpunkter, överlägga med lokala SFÖ:are och andra Gävleexperter och förbereda oss inför hösten då planeringsarbetet går in i en mer intensiv fas, bland annat med ett besök i Gävle. Därefter kommer vi förstås också att publicera information på webbplatsen allteftersom arbetet fortskrider. Vi kan dock redan nu avslöja att nästa års konferens kommer att bjuda på en del nyheter, bland annat vad gäller uppläggningen av programmet. Om du har frågor eller förslag som rör konferens 2012 är du alltid välkommen att kontakta oss på konferens2012@sfoe.se. KONFERENSGRUPPEN SARA DE VILL LIVS- GYLLENE BRIDGE- MED K BARA KONST P L TID PREMIÄR- SANDOR VARA OLJADES ÅTER MINISTER MOT- MOT- A N T I S E R U M GIFT? GRÄS FÖR D U R U M V E T E PASTA GLÖD- HET E D I S O N SÄKERT MED 5 M I THOMAS TRÖGARE ERHÖLL UTAN F I C R A M A R VÄRN HAR TOLK PÅ O S K Y D D A T VAK LÖNEN? PLATTA CECILIA- PARTY- MAN- GÖRS DONO- PÅ KLO- SORT? A R T DRYCK? T E MADAM S T O VISST STIA KALAS MILNE ÄR DELAD FRÄTT ÄMNE I VISS GREN RUSCH S FÖR S A N S E B A S T I A N STIG ÄRLIG V A S K A S R A K SKÄNKA RYMMAR- Ä G N A KNAPP ALL- SKAL- RESTER K L I P U N K T E R A D DEN- STUND TJUR- ÄR FETT RUSAR- N A V A R R A FLOTT? I S T R E T REGION TIGGA SYLTA PÅ A L A D Å B VÅRDAR DE SMÅ B V C MODERN BOK & E Y SYLTA? GRÄVDE HANDEL B R O E K A D E BOCK- GICK LED M S K BLÅST PÅ N I T MÅTT SIEVERT INGICK RÅTTOR VISS O PÅ RÅ- A V S I K T LIGA SUNDA INNAN KONST- R A M A V T A L KUPP? KOST- BAK- HÅLL D I E T STRÖM E D A FICK FNATT LEMUR- PÅ BROR? K N A T T E KRYSS SIN? 2011 Konstruktör: Lena Holmlund Tack för era svar. Den först öppnade rätta lösningen var insänd av Eliza Åkeson i Lerum. Kryss-redaktionen gratulerar och skickar boken Ja! 2011. Vi hoppas på trevlig läsning. facköversättaren 4/11 17

SFÖ-NYTT Insändare Doris Hansen föreläste om utbildning Det gladde mig att läsa så många positiva referat från konferensen i Malmö. Tack till Elisabeth Schriefer för hennes inlägg om danska och svenska översättningsutbildningar. Dessvärre var det inte jag som berättade om utbildningen i Danmark det var Doris Hansen, som ni kan läsa mer om på: www.cbs.dk/forskning/institutter-centre/institutter/ IKK/Menu/Medarbejdere/Menu/Videnskabelige/Videnskabelige/Lektorer/doris_hansen. Under rubriken Läsvärt om språkteknologi för danskkunniga nämns den danska organisationen KOM. Den heter Kommunikation og Sprog och kallar sig för KS. KS ger ut en tidning som heter KOM-magasinet och hade ett temanummer om språkteknologi. LISBET GUHLE Svar: Redaktionen beklagar verkligen namnförväxlingen. Samtidigt vill vi passa på att be om ursäkt även för sammanblandningen av flaggor i förra numret. Våra tankar går självklart till våra grannar i dessa tider. RED. Norska flaggan. Boktipset Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se I sanningens tjänst? The Elements of Style av William Strunk Jr och E.B. White är en bok som är känd i USA och andra engelsktalande länder. Boken är kortfattad och ger regler för hur man bör använda det engelska språket. Reglerna handlar om skiljetecken, till exempel possessiv-s, och grammatik, om hur man använder satser i meningar, och hur man skriver, till exempel om att utelämna onödiga ord. Man behöver inte hålla med William Strunk Jr och E.B. White om allting, men boken är värd att läsa i alla fall. Mitt eget exemplar ägdes en gång i tiden av min farmors bror, som var författare under 40-talet. E.B. Whites namn kan låta bekant han är känd som författare av Charlotte s Web ( Min vän Charlotte på svenska) och som skribent för tidningen The New Yorker. I en bok som heter Stylized av Mark Garvey, får man läsa om Strunk och White och hur The Elements of Style kom till. Strunk var professor till White och han skrev en kort handbok om stil. White blev, som sagt, en känd författare och när Strunk dog, bestämde sig White för att skriva en artikel om boken till The New Yorker. En redaktör vid ett förlag läste Whites artikel och frågade honom om han ville skriva om boken så att den kunde ges ut på nytt. White ändrade en del i boken. White s greatest achievement in the refurbished Elements of Style was his Chapter V, An Approach to Style. The essay has come down to use as one of the most lucid and illuminating representations we have of a writer s process of creation. If Strunk had laid down the rules, White s Chapter V was about life on the other side of the rules. Boken som vi känner den idag innehåller mer från White än från Strunk och det är väldigt intressant att läsa vad författaren White tyckte och tänkte om hur man kunde eller borde skriva. Som Garvey förklarar: The idea, implicit in Strunk and glimpsed plainly if only briefly in E.B. White s revision, is that writing, like most other human endeavors, is an activity with moral implications and that better writers, good writers, seek to shake the cant, evasiveness, and imprecision from their prose not simply because doing so makes for easier reading but because they re working in the service of truth. Alltså finns det moraliska implikationer när man skriver och vi kunde lägga till att det finns det när man översätter också. Garvey skriver vidare att To believe in Strunk and White is to believe that truth exists and that commitment to clarity is the path to it it s rather the simple confidence that, through clear observation and thinking, and you can at least touch some aspects of truth and, with a little diligence and care, bring facets of reality home intact for your readers. Jag vet inte om jag håller med att det finns en sanning och att man kan nå sanningen beroende på hur man skriver, men det är en vacker tanke. B.J. EPSTEIN A D V O K A T F I R M A M E D A F F Ä R S J U R I D I S K I N R I K T N I N G ADN LAW ADVOKATFIRMA AB BIRGER JARLSGATAN 58, 103 94 STOCKHOLM TEL 08 440 30 30. DIREKT 08 402 54 96 FAX 08 440 30 33 ERIK.RYNHAG@ADNLAW.SE FR ÅN OCH MED HÖSTEN 2010 ÄR»ADN L AW ADVOK ATFIR M A«SFÖ:S REKOMMENDR ADE AFFÄRSJURIDISK A PARTNER. ADN Law erbjuder, enligt avtal med SFÖ, medlemmar och medlemsföretag, ett genomsnittligt pris på 1 200 1 600 kr/tim exklusive moms. Endast faktiskt nerlagd tid debiteras. Priset utgår från att huvudparten av ärendena är av enklare karaktär (uppdrag som typiskt sett uppkommer hos småföretagare). ADN Law är en affärsjuridisk byrå med svensk och internationell inriktning som erbjuder affärsjuridisk service. Vårt mål är att alltid hålla högsta kvalitet samtidigt som vi skapar nytta för våra klienter. Kontaktperson på advokatfirman är jur. kand. Erik Rynhag med erfarenhet av arbete på Skatteverket och vid domstol. Välkommen att kontakta oss. 18 facköversättaren 4/11

SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Elisabeth Schriefer, amagerdigte@hotmail.com, Elin Svahn, elin@svahn.org Medlemsnytt Vi är nu 1098 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Tolkcentralen, Göteborg Lis Øllgaard, Frederiksberg Stina Jacobsson, Lund Karin Ahlman Toyama, Umeå Maria Fornestig, Johanneshov Eileen Laurie, Malmö Catharina Aineström, Färjestaden Caroline Vilsson, Göteborg Anna Gavling, Lund Mohaned Ridha, Malmö Tobias Melin, Malmö Rob, are you in or out? När sommaren är som ljusast är det lätt att missa sömntåget ibland. När jag igår återigen satt vaken vid min dator kl 03:00 och grämde mig över alla mail som jag för längesedan borde skickat inför nästa års SFÖ-konferens, kom jag att tänka på min mamma som jämt ihärdigt frågar: Gumman, vad får du för allt det här, för alla timmar som du lägger ner? Ja, mamma... om du frågar så, ingenting. Jag har länge varit engagerad på en mängd olika håll: studentvärlden, Kårspexet, kyrkan, Stockholms filmfestival... alltid med samma entusiasm, alltid lika outtröttlig för sakens skull. Och på vägen har jag även mött många eldsjälar likt de som Emil Jensen beskriver i sin låt Inte vackrast i världen. Men under våren har flera människor påmint mig om att det inte är en självklarhet. Självklart dels min mor som aldrig låter bli att fråga. Sedan, intressant nog, andra studenter på årets konferens i Malmö. Jag talade med tre tjejer som gick första året på sin masterutbildning, och undrade om de var intresserade att ta över spalten efter mig och Elin som håller på att förbereda för spelarbyte. De tre tjejerna tittade lite tveksamt på mig. Alltså nja nej jag tror inte det är något för mig och började dra en historia om hur jobbigt det var en gång när de skulle samordna en fest på institutionen. Lite road kommenterade jag: Ja, visst är det hemskt jobbigt att engagera sig! och fick enbart uppriktigt medhåll som svar. Hm, tänkte jag, inga studentspaltskandidater. På en väns födelsedagsfest började jag prata med en ung man som visade sig jobba som frilansöversättare sedan några år tillbaka. På min fråga om han var med i SFÖ svarade han nej. Vad är ett medlemskap bra till? En bra fråga; jag har ju aldrig någonsin tvekat. Jag hade fått Facköversättaren samma dag, tog upp den ur väskan och visade åtminstone en del av vad vi håller på med. Och jag berättade hur roligt jag tycker det är att nätverka, att uppleva en känsla av professionell gemenskap, att få råd och tips och kunna njuta av gamla översättares erfarenhet. Det lät visst som bra sak, tyckte han, och det skulle ju kunna vara en plan att titta in på nästa års konferens! För all del, frågan är berättigad. Varför lägga ner alla dessa timmar om man inte får något greppbart tillbaka? Om det finns andra, lika viktiga, saker som man skulle behöva göra? Eller om man helt enkelt skulle behöva sova mera? Jag kan själv inte svara på den frågan till 100 %. Inom Humanistiska föreningen brukar vi ofta konstatera: är man engagerad, så är man. Och vice versa. Jag kan inte övertala någon att det är roligt att vara med och ställa upp på saker; den glädjen får man uppleva själv. Men jag är nyfiken på vad ni tycker. Ni som är medlemmar, ni som läser denna tidning: vad anser ni är den största behållningen med att vara en SFÖ:are, oavsett hur aktiv man är? Maila och berätta gärna, så kanske vi kan få några kloka insikter och i bästa fall få ännu fler att gå med! ELISABETH SCHRIEFER Språkappar för dig på väg Har du lite tid över och vill testa ditt ordförråd eller spela spel som tränar upp språket? Översättarbloggen tipsar om några språkappar som knockat ut kvällsläsningen. http://oversattarbloggen.wordpress.com/ Litar du på Google Så pass mycket att du vågar låta tatuera in översättningen från svenska till latin på en text om vänskap? Två kompisar som ville föreviga sin vänskap kollade först upp den framgooglade översättningen på ett e-forum för datafrågor. Synd att de inte hade adressen till språkexperterna på SFÖ-debatt. Nästa nummer kommer ut omkring den 19 oktober (manusstopp den 12 september) facköversättaren 4/11 19

Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 1091 269 21 Båstad 20 facköversättaren 4/11 Använd wordfinderonline.se för att abonnera på språkpaket fyllda med kvalitetslexikon från de ledande förlagen. Har du WordFinder sedan tidigare så är wordfinderonline.se ett perfekt komplement. Dina baslexikon till WordFinder har du installerade på din dator och de lexikon du har ett tillfälligt behov av abonnerar du månadsvis på genom att använda wordfinderonline.se. Testa hur enkelt det är gå in på www.wordfinderonline.se och sök gratis på ord som börjar med bokstaven M. Wordfinderonline.se rätt lexikon när du behöver det!