Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna Andersson Engdahl Lövgren. Marine Monitoring AB

Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Andersson Engdahl Lövgren Marine Monitoring AB

Titel Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil Bildanalys & Sammanställning av rapport Sandra Andersson Fältarbetare Sandra Andersson Anna Engdahl Olof Lövgren Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Januari 20 Beställare Bohuskustens vattenvårdsförbund ISBN 91-85293-58.X arine MonitoringAB Postadress Telefon E-post Marine Monitoring AB 0523-1 82 marina@marine-monitoring.se Verkstadsgatan 6 0702-565551 Hemsida S-453 30 Lysekil www.marine-monitoring.se 2

Sammanfattning Fyra lokaler längs Bohuskusten har inventerats i syfte att upptäcka eventuella förändringar i hårdbottensfaunans artsammansättning och utbredning. Den långsiktiga övervakningen av faunan är en del av BVVF kontrollprogram och har pågått sedan 1991. Inventeringen utfördes i juni 2009 genom undervattensfotografering av 0,5 x 0,5 m stora rutor på olika djup längs 5 slumpmässigt valda transekter på vardera lokal. Bilderna analyserades digitalt med avseende på täckningsgrad och djuputbredning hos funna taxa. De fyra lokalerna längs Bohuskusten varierar i exponeringsgrad och utseende vilket också speglar utvecklingen hos de alger och djur som etablerat sig. Vid alla lokaler dominerades stora delar av bergväggen av makroalger. Algernas djuputbredning varierade emellertid beroende av lokalens placering och lutning. Vid den nordligaste lokalen St.Brattskär dominerade fortfarande den stabila faunan av djurgruppen sjöpungar och koralldjur som främst utgjordes av stor sjöpung Ascidia mentula samt läderkorallen död mans hand (Alcyonium digitatum) och inga större förändringar noterades. Vid Hasstensholmen var bergväggen, liksom tidigare år, täckt av fintrådiga alger och sediment vilket försvårade analysen och faunan var sparsam på alla djup. På 16-18 meters djup, där algerna avtog, påträffades dock en del sjöpungar (Ascidia/Ascidiella) och koralldjuren blek havsanemon (Protanthea simplex) och död mans hand, varpå täckningsgraden av fauna ökade. På grund av den täta algvegetationen anses lokalen inte vara representativ för bedömning av förändringar i faunans artsammansättning och utbredning. Lokalen Fiolklippan dominerades, liksom tidigare år, av mossdjur, främst bladmossdjur (Flustridae) och upprätt lädermossdjur (Alcyonidium diaphanum), och inga större förändringar observerades. En liten ökning av sjöpungar noterades emellertid på och 12 meters djup till följd av en ökad förekomst av parallellsidig sjöpung (Corella parallelogramma). På Djurnäs udde observerades inga skillnader i den fleråriga faunan som dominerats av den stora havsanemonen havsnejlika (Metridium senile) de senare åren. Trots detta var Djurnäs udde den lokal där störst förändringar påträffades till följd av en invasion av tarmsjöpungar (Ciona intestinalis) inom djupintervallet 3 till 18 meter. Även kolonisation av små blåmusslor resulterade i hög förekomst av vanlig sjöstjärna (Asterias rubens) på lokalen. Då inventerings- och analysarbetet försvåras av algutbredningen på flera av lokalerna bör bedömningen av långsiktiga förändringar av fauna koncentreras till djup där algutbredningen får mindre betydelse. Det rekommenderas således att färre djup inventeras per lokal och antalet lokaler istället utökas för att lättare kunna upptäcka förändringar längs med hela Bohuskusten. Summary Within the BVVF monitoring programme, since 1991, possible changes and trends of hard bottom associated fauna are investigated at steep rocky slopes in the coastal waters of Bohuslän. The field work, based on underwater photography analyses, was carried out in July 2009. Four sites were visited, each with photo sampling in 0,5 x 0,5 squares at different depths at 5 randomly dispersed transects along the same rocky slope. The photos were analysed regarding the coverage (%) and depth range of fauna. All 4 sites differ in exposure and geo/hydrographical features. There are also natural differences in the associated fauna. Macro algae dominated large parts of the rocks at all sites, but there was a large variation depending on the on the angle of the slope. The 4 sites represent different and variable species composition and coverage of fauna. At the most northern site, St. Brattskär, by the deep channel of Kosterfjorden, ascidians and corals (Anthozoa) still dominated and no major changes were noted. At Hasselholmen, outside Fjällbacka, algae dominated and the fauna was restricted by a thick layer of filamenteous macro algae. At Fiolklippan, southern Tjörn, bryozoans (Flustridae and Alcyonidium diaphanum) dominated like previous years and no major changes were found. At the least exposed site, Djurnäs udde, no changes were found within the dominated species, anthozoa. However, large numbers of ascidians (Ciona intestinalis) increased the coverage of fauna at the site. As the inventory and analysis is complicated by the coverage of algae at most sites, the assessment of long-term changes of fauna should be concentrated in the depths where algae coverage is of less important. This means that less depths should be inventoried at each site and instead the number of sites can increase. This may more easily detect the changes along the entire coast of Bohuslän. 3

Bakgrund/Syfte Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB På uppdrag av Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) utför Marine Monitoring AB årligen en inventering av hårdbottenfauna på fyra lokaler längs Bohuskusten. Syftet är att upptäcka eventuella förändringar i faunans artsammansättning och utbredning som indikerar en påverkan från omgivningen. Övervakningen av hårdbottenfauna på de fyra lokalerna har pågått sedan början av 90-talet och är en del i BVVF kustvattenskontrollprogram. Områdesbeskrivning De fyra lokalerna för den långsiktiga övervakningen är utvalda för att uppfylla uppsatta kriterier, vilket innebär att klippväggen skall vara så lodrät och homogen som möjligt och djupet bör vara runt 20-30 meter. Lokalerna skall dessutom helst vara exponerade mot syd/sydväst. Alla kriterier har p.g.a. olika omständigheter inte kunnat uppfyllas på alla lokaler, trots detta bedöms de lokaler som undersökts vara helt godtagbara för en långsiktig övervakning så länge en årlig studie utförs. Det finns emellertid problem med att alger skymmer djuren på en del av lokalerna. De fyra lokalernas placering är markerade i figur 1 samt i figur 2-5 där även GPS positioner finns presenterade i WGS-84 format (hddd mm ss,s). St. Brattskär Den nordligaste lokalen, St. Brattskär (figur 2), ligger vågexponerat mot sydost, är lokaliserad vid Kosterfjorden och representerar lokal 16 enligt kontrollprogrammet. Kosterfjorden har i regel en god vattenomsättning och det nordliga läget samt den höga salthalten bidrar till förekomst av många arter. Lokalen var vid inventeringen 2007 och 2008, på grund av bristfällig information om positionering och utmarkering i tidigare rapporter, placerad lite söder om den ursprungliga positionen som presenteras i rapporter från 90-talet. Detta har korrigerats vid årets provtagning. Hasstensholmen Nordväst om Fjällbacka i Musöfjorden ligger Hasstensholmen (figur 3) som representerar lokal Musön (15) i BVVF kontrollprogram. Hasstenshol- Figur 1. Karta över Bohuskusten där de fyra lokaler, utvalda för en långsiktig övervakning av fauna är markerade. men är, liksom St. Brattskär, vänd mot sydost men är något mer skyddad av andra öar och skär. Fiolklippan Fiolklippan, som motsvarar station 14 i BVVF kontrollprogram, är belägen på södra Tjörn, öster om Rönnäng, och ligger därmed vid det södra inloppet till det fjordsystem som omger Tjörn och Orust (figur 4). Lokalen är riktad mot söder och tämligen vågexponerad. Läget gör dessutom att stationen utsätts för kraftiga strömmar. Då fjordsystemet är öppet mot havet i båda ändarna samt att västliga vindar dominerar förväntas en nettoytström som är nordgående (Björk m.fl. 2000). En motriktad saltare bottenström, under språngskiktet, kan förekomma, vilket skapar andra förutsättningar för djur och alger. Den höga vattenomsättningen vid lokalen skapar goda 4

Position: N58 51 44,2 E11 04 41,1 Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Figur 2. Lokal St.Brattskär är lokaliserad vid Kosterfjorden, stationens position presenteras i WGS-84 format (hddd mm ss,s). Position: N58 36 54,6 E11 14 37,0 förutsättningar för de djur och alger som gynnas av en exponerad miljö. Djurnäs udde Längre in i fjordsystemet som omger Orust och Tjörn ligger Djurnäs udde som är en skyddad lokal norr om Svanesund på östra Orust (figur 5). Stationen är den lokal närmast Galterö (lokal i kontrollprogrammet) som lämpar sig för övervakning och ingår i kontrollprogrammet från 1994. Läget i det smala sundet mellan Havsstensfjord och Halsefjorden gör att stationen tidvis kan vara påverkad av starka strömmar. Figur 3. Station Hasstensholmen är lokaliserad nordväst om Fjällbacka, stationens position presenteras i WGS-84 format (hddd mm ss,s). 5

Position: N57 56 15,4 E11 36 46,6 Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Position: N58 09 23,6 E11 50 51,6 Figur 4. Station Fiolklippan är placerad på södra Orust, stationens position presenteras i WGS-84 format (hddd mm ss,s). Position: N58 09 23,6 E11 50 51,6 Figur 5. Station Djurnäs udde är placerad på östra Orust, stationens position presenteras i WGS-84 format (hddd mm ss,s). 6

Figur 6. Fotograferingen på olika djup utfördes med hjälp av en kamerarigg med fastmonterad vinkelmätare, djupmätare och skrivskiva. Utförande För att studera artförekomst, täckningsgrad och djuputbredning av fauna inventerades de fyra utvalda lokalerna med fotografering på olika djup. Inventeringen utfördes i juni 2009. Även alger inventerades översiktligt, då algernas utbredning kan påverka täckningsgrad och artsammansättning av fauna och i vissa fall förklara eventuella förändringar mellan år. Därtill påverkas analysarbetet då alger täcker underliggande fauna. Utifrån en s.k. nollpunkt, ca 1 meter ovan vattenytan, utplacerades en 30 meter lång horisontell lina längs med bergväggen. Linan markerades vid varje meter varpå 5 vertikala transekter slumpades ut. De vertikala transekterna markerades med en sjunklina som placerats lodrätt intill bergväggen. Fotografering av 0,5 x 0,5 m stora ytor utfördes sedan längs med de fem transekterna på 0.5, 1, 2, 3, 4, 6 samt varannan meter ner till 20 meters djup, vilket motsvarar 65 bilder per lokal. Vattendjupet korrigerades till normalvattenstånd med hjälp av vattenståndsdata från SMHI:s närmaste mätstation. Kameran (Canon EOS 50D) monterades på en kamerarigg av rostfritt stål (0,5 x 0,5 m), utrustad med en vinkel- och djupmätare (figur 6). Riggen som är neutral under vattnet kan lätt hanteras av en dykare och transektlinan löper igenom ramen vid fotografering. Inventeringen utfördes av två dykare i vattnet och en räddningsdykare på land. Dykare 1 fotograferade och läste av djupet samt bergväggens lutning medan dykare 2 noterade arter och eventuella avvikelser i omgivningen samt samlade vid behov in prover med svårbestämda arter. Vid notering av bergväggens lutning motsvarar 0 lutning en vertikal bergvägg och 90 lutning en horisontell botten, vilket innebär att ett överhäng får en negativ lutning. Där höga tätheter av makroalger förekom fotograferades både de täckande algerna samt den underliggande bergväggen, detta för att kunna analysera faunan både på och under algbältet. Den insamlade faunan artbestämdes i laboratorium och den digitala analysen utfördes med hjälp av programmet ImageJ, där täckningsgrad av respektive alg- och djurtaxa kan beräknas. De arter som inte gick att artbestämma utifrån bilderna analyserades till lägsta möjliga taxa. Hos en del organismer som lever permanent i fastsittande rör eller skal var det svårt att fastställa om de var levande eller döda men de inkluderades ändå i analysen. Exempel på sådana arter är kalkrörsmaskar och havstulpaner. Även hög sedimentpålagring och täckande alger försvårade inventeringen på flera av lokalerna varpå en del arter blev svårbestämda och en del kan ha förbisetts. Statistiska analyser utfördes för att upptäcka eventuella förändringar i faunans utbredning på respektive lokal och djup mellan åren 2007, 2008 och 2009. Täckningsgraden hos den påträffade faunan på respektive lokal vid årets inventering jämfördes således med data från de två föregående åren. Innan analys delades faunan in i större taxonomiska djurgrupper; svampdjur (Porifera), hydroider (Hydrozoa), koralldjur (Anthozoa), kalkrörsmaskar (Serpulidae), mossdjur (Bryozoa), tagghudingar (Echinodermata), 7

Figur 7. Dykinventeringen av hårdbottenfauna utförs av två dykare. Dykare 1 fotograferar medan dykare 2 samlar in arter samt för anteckningar. Resultat 8 sjöpungar (Ascidiacea), kräftdjur (Crustacea) och blötdjur (Mollusca). Datamaterialet analyserades med Permanova+ för primer (Anderson m fl. 2008). Variansanalyser (ANOVA) gjordes baserat på distansmått (euclidian distance) och permutationstest. Data logtransformerades (log+1) och signifikansnivå P<0,05 användes. Vid en framtida sammanställning av data från de tidigare inventeringarna i övervakningsprogrammet på 90- och 2000-talet kan även långsiktiga förändringar i faunan upptäckas. Även naturliga variationer hos vissa arter, såsom sjöpungar, kan analyseras vid en mer långsiktig övervakning. Mats Lindegarth gjorde en analys av övervakningsprogrammets data från 1991 till 1999 samt en utvärdering av programmet 2003 (Lindegarth 2003). Då skillnader mellan lokaler är en betydande variationskälla i analysarbetet rekommenderas att antalet lokaler utökas för att lättare kunna upptäcka förändringar längs med hela Bohuskusten. Istället kan eventuellt antal undersökta djup på respektive lokal minskas. Då lokalerna skiljer sig betydligt i artsammansättning och utseende mellan åren 2007, 2008 och 2009 har endast förändringar på respektive lokal och djup jämförts mellan år vid årets analys. De översta metrarna på alla lokaler dominerades av makroalger. Algernas artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning är beroende av bergväggens exponeringsgrad och lutning, vilket innebär att bergväggens placering och utseende till stor del avgör vid vilka djup fastsittande fauna uppträder. Då algerna ofta är heltäckande kan fauna som sitter fast på bergväggen under vegetationen vara svår att upptäcka och täckningsgraden kan därmed vara missvisande. Någon större förekomst av fastsittande fauna där alger dominerar är dock inte trolig då de flesta fastsittande djurgrupper är filtrerare som tar upp mikroskopiska födoämnen från vattnet och kräver därmed ett bra vattenflöde för att överleva. Resultaten från de fyra undersökta lokalerna redovisas nedan under respektive rubrik och utgör en beskrivning av varje station vilket ligger till grund för bedömning av en eventuell påverkan från omgivningen. Den grafiska sammanställningen av faunan under respektive lokal demonstrerar medelvärdet på täckningsgraden över djupet för de fem inventerade transekterna. Två djupprofiler presenteras för att inkludera både algutbredningen samt ge en tydligare bild av de olika djurgruppernas utbredning. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan de fyra stationerna. Variationen mellan transekterna kan vara stor vilket går att utläsa från standardavvikelsen. Den stora variationen är delvis ett resultat av bergväggens varierande lutning. I figurerna är faunan indelad i grupper medan en mer detaljerad beskrivning om vilka arter som förekommer på de fyra lokalerna redovisas i texten samt i bilaga 1-4.

Figur 8. Station St Brattskär i Kosterfjorden. St. Brattskär Den nordligaste lokalen, St. Brattskär i Kosterfjorden, utgörs av en både vertikal och sluttande bergvägg med en del överhäng. Lokalen övergår i skalgrusbotten på ca 18 meters djup. Salthalten i området vid provtagningstillfället varierade mellan 29 och 31 psu beroende av djup. Totalt påträffades 16 taxa av fauna vid bildanalysen. Ytterligare arter noterades i fält och i insamlade prover. Artsammansättning samt djuputbredning och täckningsgrad hos respektive taxa presenteras i bilaga 1 och djuprelaterad täckningsgrad av djurgrupper och vegetation illustreras i figur 9 och. Lokalen dominerades av makroalger ner till ca 8 m djup. Vid vattenlinjen observerades ett 1-2 dm tjockt bälte av små havstulpaner (Balanus sp.). Därefter dominerades de översta metrarna av fintrådiga/ fingrenade rödalger samt ett undre lager av bladformade (Chondrus/Phyllophora/Coccotylus) rödalger. På 2 meters djup ökade täckningsgraden av bladtång (Laminaria digitata / Saccharina latissima). n i det algdominerade samhället utgjordes de översta metrarna av svampdjuret brödsvamp (Halichondria panicea) som täckte stora delar av bergväggen. På rödalgerna observerades även höga tätheter av taggig tångbark (Electra pilosa) som även bildade egna buskkolonier. Bägarhydroider (Thecata) observerade på bladalger och enstaka små sjöstjärnor observerades bland algerna. Buskmossdjur (Scrupocellaria scruposa) påträffades också och i fält noterades höga tätheter på 4 meters djup. På den grunda bergväggen noterades även mossdjuret elfenbensmossa (Crisia eburnea). På 4 meter började algsamhället domineras av fingrenade brunalger såsom taggtång och peruktång (Desmarestia spp.) samt av röd nervtång (Delesseria sanguinea) som var vanligt förekommande ner till ca 8 meters djup. Brödsvamp tillsammans med tångbark utgjorde den karaktäristiska faunan ner till ca 8 meters djup. Därefter, då algerna avtog, ökade både artrikedom och täckningsgrad av fauna. Koralldjuret död mans hand och flera arter av sjöpungar, där stor sjöpung (Ascidia mentula) och sammansatt sjöpung (Botryllus schlosseri) var de dominerande, påträffades på 8 meters djup och dominerade faunan ner till 18 meter där bergväggen övergick i skalgrus. Stor sjöpung uppnådde högst täthet på 12 till 14 m och även parallellsidig sjöpung (Corella parallelogramma) observerades i relativt höga tätheter. Andra sjöpungar som observerades på stationen var krusbärssjöpung (Dendrodoa grossularia) och slät sjöpung (Ascidia virginea). I fält noterades även Ascidiella scabra som hade etablerat sig på nervtången. 9

St. Brattskär & Alger 2009 Alger total täckningsgrad (%) total täckningsgrad (%) 0,5 1 2 3 4 Djup (m) 6 8 12 14 16 18 0 20 30 40 50 60 70 80 90 0 Figur 9. Alger och fauna på station St. Brattskär, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5.

St. Brattskär 2009 0,5 1 2 Svampdjur (Porifera) Hydroider (Hydrozoa) Koralldjur (Anthozoa) Kalkrörsmaskar (Serpulidae) Mossdjur (Bryozoa) Tagghudingar (Echinodermata) Sjöpungar (Ascidiacea) Kräftdjur (Crustacea) 3 4 Djup (m) 6 8 12 14 16 18 0 5 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 Figur. på station St. Brattskär, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5. 11

Figur 11. Vid St. Brattskär dominerades faunan grunt av gul brödsvamp (Halichondria panicea) och taggig tångbark (Electra pilosa) som täckte alger och bildade egna buskkolonier. Figur 12. De första koralldjuren död mans hand och sjöpungar (Ascidia mentula) uppträdde på 8 meters djup vid St. Brattskär. Figur 13. Större individer av död mans hand på 12 meters djup vid St. Brattskär. På bilden syns även vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), och sjöpungar (Corella parallelogramma, Ascidia). Figur 14. På 14 meters djup var sjöpungar bitvis heltäckande vid St. Brattskär. 12

Figur 15. Station Hasstensholmen utanför Fjällbacka. Hasstensholmen Bergväggen vid Hasstensholmen utanför Fjällbacka är i huvudsak vertikal de översta metrarna med överhäng och klippavsatser djupare. Även partier med stenblock förekommer. Klippväggen övergår i sandoch skalgrusbotten på en del av transekterna redan på 12 meters djup men övergår återigen i hårdbotten på 16, 18 och 20 meters djup för att därefter övergå helt i mjukbotten. Stora delar av bergväggen var, liksom tidigare år, täckta med fintrådiga alger och sediment, vilket utgör dåliga förhållanden för fastsittande fauna. Salthalten i området var vid provtagningstillfället 32 psu. Vid Hasstensholmen dominerade alger på alla djup och faunan var sparsamt förekommande. Totalt påträffades 14 taxa av fauna utifrån bildanalysen och ytterligare arter påträffades i fält samt utifrån insamlade prover. Täckningsgraden var låg på alla djup. Artsammansättning samt djuputbredning och täckningsgrad hos respektive taxa presenteras i bilaga 2 och djuprelaterad täckningsgrad av djurgrupper och vegetation illustreras i figur 16 och 17. Vid vattenlinjen täcktes bergväggen av havstulpaner (Balanus sp.) följt av ett smalt bälte av blåstång (Fucus vesiculosus). Därefter påträffades sågtång (Fucus serratus) och fintrådiga rödalger (Ceramium virgatum). På 0,5 meters djup observerades höga tätheter av den introducerade algen Sargassum muticum som delvis var överväxt med fintrådiga brunalger (Pilayella/Ectocarpus). Sargassum muticum observerades ner till 3 meters djup och täckte bladtången (Saccharina latissima, Laminaria digitata) som dominerade den översta metern vid tidigare provtagning. Bergväggen var bitvis även täckt av röda tofsalger (Bonnemaisonia CF). Under inventeringsarbetet i fält noterades höga tätheter (25-50%) av brödsvamp (Halichondria panicea) som förekom ner till ca 6 meters djup. intill bergväggen på grunt vatten är emellertid svåranalyserat pga problem med att fotografera under det heltäckande algbältet. Tångbark (Membraniporidae) och bägarhydroider (Thecata) noterades främst på bladalger, såsom Saccharina latissima. Under inventeringen i fält noterades även små havsanemoner (Sagartiidae) på 2,5 meters djup. Lite djupare, på ca 3 meters djup, avtog de bladformade algerna och fintrådiga arter blev dominerande. Här var sedimentpålagringen hög vilket försvårade analysarbetet och eventuella arter under algmattan och sedimentet kan ha förbisetts. Bland de fintrådiga algerna observerades hydroider och vanlig sjöstjärna (Asterias rubens) i stort sett på alla djup. Bitvis längs transekten uppträdde klippavsatser med mjukbotten och skalgrus, vilket resulterade i att hårdbottenfauna inte gick att analysera. Tre av transekterna utgjordes av skalgrusbotten redan på 12 meters djup men hårdbotten återkom emellertid på 16 m där enstaka sjöpungar (Corella parallelogramma, Ascidia/Ascidiella) noterades. På 18 och 20 meters djup där algerna inte längre täckte bergväggen ökade artrikedomen hos faunan men täckningsgraden var fortfarande låg. Här förekom en del överhäng som dominerades av hydroider men även koralldjur med arter som blek havsanemon (Protanthea simplex), bägarkorall (Caryophyllia smithii) och död mans hand (Alcyonium digitatum) observerades. Sjöpungar samt olika svampdjur (Porifera) noterades också innan bergväggen övergick till mjukbotten. Under inventeringsarbetet i fält observerades även hummer (Homarus gammarus) i håligheter i berget. 13

Hasstensholmen & Alger 2009 Alger total täckningsgrad (%) total täckningsgrad (%) 0,5 1 2 3 4 6 Djup (m) 8 12 14 16 18 20 0 20 30 40 50 60 70 80 90 0 14 Figur 16. och alger på station Hasstensholmen, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5.

Hasstensholmen 2009 0,5 1 2 3 Svampdjur (Porifera) Hydroider (Hydrozoa) Koralldjur (Anthozoa) Kalkrörsmaskar (Serpulidae) Mossdjur (Bryozoa) Tagghudingar (Echinodermata) Sjöpungar (Ascidiacea) Kräftdjur (Crustacea) Blötdjur (Mollusca) 4 6 Djup (m) 8 12 14 16 18 20 0 2 4 6 8 12 14 16 18 20 22 24 Figur 17. på station Hasstensholmen, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5. 15

Figur 18. Grunt dominerade Sargassum muticum som täckte underliggande fauna och alger på Hasstensholmen. Figur 19. Fintrådiga alger med sedimentpålagring dominerade på nästan alla djup vid Hasstensholmen vilket försvårade analysarbetet. Figur 20. På flera djup övergick hårdbotten i mjukbotten med skal och grus, varpå hårdbottenfauna inte gick att analysera. Figur 21. På 18 och 20 meters djup ökade artrikedomen på lokal Hasstensholmen. På bilden syns bl.a. koralldjuren död mans hand (Alcyonium digitatum) och blek havsanemon (Protanthea simplex) samt bägarhydroider (Thecata) och stor sjöpung (Ascidia mentula). 16

Figur 22. Station Fiolklippan på södra Tjörn. Fiolklippan Bergväggen vid Fiolklippan är vertikal till sluttande med en del överhäng. Hårdbotten övergår i mjukbotten djupare än 20 m. Salthalten i området vid provtagningstillfället var 24-26 psu beroende av djup. Utifrån bildanalysen påträffades 19 taxa av fauna vid Fiolklippan. Ytterligare några arter noterades i fält. Artsammansättning samt djuputbredning och täckningsgrad hos respektive taxa presenteras i bilaga 3 och djuprelaterad täckningsgrad av djurgrupper och vegetation illustreras i figur 23 och 24. n vid Fiolklippan dominerades av mossdjur med höga tätheter mellan och 18 meters djup. Alger påträffas ner till ca meter och dominerades av bladtång (Saccharina latissima), fintrådiga rödalger och ett underliggande skikt av bladformade rödalger (Chondrus/Delesseria/Phyllophora). Vid vattenlinjen noterades ett bälte av havstulpaner (Balanus sp.) och på den översta djupmetern påträffades höga tätheter av blåmusslor (Mytilus edulis) som delvis var övervuxna med krustabildande lädermossdjur (Alcyonidium mytili). Intill bergväggen förekom även höga tätheter av brödsvamp (Halichondria panicea). Tångbark (Membraniporidae), som var det dominerande mossdjuret grunt, påträffades på bladalger tillsammans med bägarhydroider (Thecata). Bland algerna noterades även små sjöstjärnor (Asterias rubens). Bladmossdjur (Flustridae) påträffades på 6 meters djup och lite djupare, på 8 meter, observerades även upprätt lädermossdjur (Alcyonidium diaphanum) som tillsammans med bladmossdjur var karaktäristisk för lokalen. Även sjöpungar uppträdde på 8 meter, blev mer vanliga djupare och dominerade på 18 och 20 meters djup. Parallellsidig sjöpung (Corella parallelogramma) dominerade grundare medan sjöpungar av släktena Ascidia och Ascidiella blev dominerande djupare än 14 meter. Koralldjuret död mans hand (Alcyonium digitatum) påträffades i låga tätheter på 12 meter och blev vanligare djupare. Även svampdjur (Porifera/Haliclona), kalkrörsmaskar (Serpulidae) och vanlig sjöstjärna (Asterias rubens) noterades på den djupare delen av lokalen. 17

Fiolklippan & Alger 2009 Alger total täckningsgrad (%) total täckningsgrad (%) 0,5 1 2 3 4 6 Djup (m) 8 12 14 16 18 20 0 20 30 40 50 60 70 80 90 0 18 Figur 23. och alger på station Fiolklippan, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5.

Fiolklippan 2009 0,5 1 2 3 Svampdjur (Porifera) Hydroider (Hydrozoa) Koralldjur (Anthozoa) Kalkrörsmaskar (Serpulidae) Mossdjur (Bryozoa) Tagghudingar (Echinodermata) Sjöpungar (Ascidiacea) Kräftdjur (Crustacea) Blötdjur (Mollusca) 4 6 Djup (m) 8 12 14 16 18 20 0 5 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Figur 24. n på station Fiolklippan, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5. 19

Figur 25. På den översta metern vid Fiolklippan påträffades stora blåmusslor (Mytilus edulis) bland algerna. Figur 26. Höga tätheter av mossdjuret tångbark täckte de underliggande algerna och intill bergväggen förekom höga tätheter av brödsvamp (Halichondria panicea). Figur 27. Djupare på lokal Fiolklippan dominerade bladmossdjur (Flustridae). På bilden syns även olika arter av sjöpungar och koralldjuret död mans hand. Figur 28. På bilden syns en dominans av sjöpungar, död mans hand och upprätt lädermossdjur (Alcyonidium diaphanum) på 16 meters djup vid lokal Fiolklippan. 20

Djurnäs udde Djurnäs udde utgörs av en övervägande vertikal bergvägg med en del överhäng som fortsätter djupare än 20 meter. Vid årets provtagning var sikten mycket dålig djupare än 16 meter och grundare än 6 meter var det strömt. Stora delar av bergväggen täcktes av tarmsjöpung (Ciona intestinalis), vilket tillsammans med en hög sedimentpålagring försvårade årets analysarbete och arter som finns intill bergväggen kan ha förbisetts. Salthalten i området var vid provtagningstillfället 24 26 psu beroende av djup och språngskikt noterades på 7 och 12 meter. Svavelbakterier observerades på en klippavsats på 12 meters djup. Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Trots en invasion av tarmsjöpung (Ciona intestinalis) var Djurnäs udde en förhållandevis artrik lokal, vilket till stor del är ett resultat av den branta bergväggen med en mindre djuputbredning av alger. Totalt påträffades 23 taxa av fauna utifrån bildanalysen, med en dominans av sjöpungar följt av koralldjur. Ytterligare några arter noterades i fält. Vid årets provtagning påträffades också märkbart mycket vanlig sjöstjärna (Asterias rubens) på den grunda delen av lokalen som förmodligen lockats dit av den höga tätheten av små blåmusslor (Mytilus edulis). Utifrån bildanalysen noterades endast blåmusselskal men i fält påträffades även levande blåmusslor som konsumerades av sjöstjärnor. Artsammansättning samt djuputbredning och täckningsgrad hos respektive taxa presenteras i bilaga 4 och djuprelaterad täckningsgrad av djurgrupper och alger illustreras i figur 30 och 31. De översta 3 metrarna dominerades av den introducerade brunalgen Sargassum muticum och bladtång (Saccharina latissima) tillsammans med fintrådiga epifytiska brunalger (Pilayella/Ectocarpus). Även fintrådiga grönalger (Ulva/Cladophora) var bitvis vanliga. Vid vattenlinjen, ovan algerna, påträffades ett bälte av havstulpaner (Balanus sp.) och på bladalgerna förekom tångbark (Membraniporidae) och bägarhydroider (Thecata). Under algtäcket observerades brödsvamp (Halichondria panicea) och kalkrörsmaskar (Serpulidae). På kalkrörsmaskarna förekom ett lager med blåmusselskal samt höga tätheter av vanlig sjöstjärna (Asterias rubens). Intill berget noterades även små havsanemoner (Sagartiidae). De första tarmsjöpungarna observerades redan på 2 meters djup där även havsnejlika (Metridium senile) förekom. Tarmsjöpungar ökade därefter och blev helt dominerande mellan djup 4 och 8 meter och avtog sedan i täckningsgrad på meters djup där havsnejlika istället dominerade. Figur 29. Station Djurnäs udde på östra Orust. Havsnejlika var därefter vanligt förekommande mellan och 14 meters djup tillsammans med sjöpungar av släktet Ascidia och Ascidiella. Från 14 meter täckte återigen tarmsjöpung bergväggen ner till 20 meters djup. Kalkrörsmaskar och bägarhydroider var vanliga längs med hela djupprofilen men var, på stora delar av bergväggen, täckta av sediment och tarmsjöpungar, varpå de blev svåranalyserade utifrån bilderna. Levande kalkrörsmaskar och havstulpaner (Balanus sp.) observerades emellertid i fält. Andra arter av sjöpungar såsom parallellsidig sjöpung (Corella parallellogramma) och krusbärssjöpung (Dendrodoa grossularia) förekom sporadiskt. Tagghudingar (Echinodermata) utgjordes förutom av sjöstjärnor av tångborre (Psammechinus miliaris). Olika svampdjur såsom trumpetsvamp (Haliclona urceola) observerades. Djupare noterades även koralldjur såsom död mans hand (Alcyonium digitatum) och bägarkorall (Caryophyllia smithii) samt mobila arter såsom valthornsnäcka (Buccinum undatum) och maskeringskrabba (Hyas araneus). 21

Djurnäs udde & Alger 2009 Alger total täckningsgrad (%) total täckningsgrad (%) 0,5 1 2 3 4 6 Djup (m) 8 12 14 16 18 20 0 20 30 40 50 60 70 80 90 0 Figur 30. och alger på station Djurnäs udde, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5. 22

Djurnäs udde 2009 0,5 1 2 3 Svampdjur (Porifera) Hydroider (Hydrozoa) Koralldjur (Anthozoa) Kalkrörsmaskar (Serpulidae) Mossdjur (Bryozoa) Tagghudingar (Echinodermata) Sjöpungar (Ascidiacea) Kräftdjur (Crustacea) Blötdjur (Mollusca) 4 6 Djup (m) 8 12 14 16 18 20 0 5 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 Figur 31. n på station Djurnäs udde, presenterad som medelvärdet på täckningsgraden över djupet. Variationen mellan transekterna presenteras genom standarsavvikelse. n=5. 23

Figur 32. Den översta metrarna på Djurnäs udde dominerades av den introducerade brunalgen Sargassum muticum som var täckt med fintrådiga brunalger (Pilayella/ Ectocarpus) Figur 33. Under algerna på Djurnäs udde förekom små blåmusselskal och höga tätheter av vanlig sjöstjärna (Asterias rubens). Figur 34. Djupare på Djurnäs udde dominerade tarmsjöpungar (Ciona intestinalis). Figur 35. Havsnejlika (Metridium senile) och sjöpungar av släktet Ascidia och Ascidiella dominerade på djup till 14 meter på Djurnäs udde. Här förekom även olika svampdjur. 24

Diskussion De fyra lokalerna för en långsiktig övervakning av fauna innefattar både exponerade och mer skyddade lokaler med klippväggar som har varierande utseende. Dessa faktorer är avgörande för vilka olika biologiska samhällen som utvecklas. Generellt för alla stationer är att alger, som gynnas av ljustillgång, dominerar där bergväggen är sluttande och de flesta fastsittande djurgrupper etablerar sig där bergväggen är övervägande vertikal eller vid överhäng. Vid den brantaste djupprofilen vid Djurnäs udde har algerna inte lika stor djuputbredning varpå täckningsgraden och artrikedomen hos faunan ökar. Vid Fiolklippan och St. Brattskär är artrikedomen lägre men täckningsgraden hos några få arter relativt hög. Hasstensholmen är den lokal som är mest påverkad av algutbredningen och har följaktligen lägst täckningsgrad av fauna. Förekomsten av en del djurarter följer en naturlig variation och skillnader i täckningsgrad mellan år är vanligt förekommande. Ett sådant exempel är den opportunistiska arten tarmsjöpung (Ciona intestinalis) som kan växa från larv till ca 40 mm på bara 2 månader och kan bli ca 150 mm lång. Tarmsjöpung har noterats på stationerna i intervaller och vid årets provtagning dominerade arten på Djurnäs udde, där den även påträffades 2007 och 2008 men med signifikant lägre täckningsgrad. Tarmsjöpung förekom även i höga tätheter på alla stationer 1994, 2003 och 2005 medan de andra år har saknats helt. År 2008 påträffades tarmsjöpung även på Fiolklippan, vilket inte observerades vid årets inventering. Att täckningsgrad av tarmsjöpung varierar mellan år har även noterats vid andra studier längs Bohuskusten. År 2003 återfanns Ciona intestinalis i höga tätheter bl.a. på hummerrevet utanför Göteborg. Året efter noterades dock en minskning (Länsstyrelsen 2005). Detta konstaterades även på Bohuskustens vattenvårdsförbunds fyra hårdbottenlokaler. Andra arter är mer stabila. Vid Fiolklippan har exempelvis bladmossdjur (Flustridae) och lädermossdjur (Alcyonidium diaphanum) dominerat sedan 2004. Vid Djurnäs udde påträffas inga skillnader hos de fleråriga koralldjuren och vid St. Brattskär har sjöpungar (Ascidia/Ascidiella) dominerat sedan 2005. Nedan görs en bedömning av förändringar mellan åren 2007, 2008 och 2009 av de olika djurgrupperna utifrån den statistiska analysen. Skillnader och likheter mellan åren på de olika stationerna presenteras under respektive rubrik samt illustreras grafiskt. Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Observera att de grafiska figurerna endast presenterar om signifikanta skillnader påträffats medan mer detaljerad information om var skillnaderna ligger diskuteras i texten under respektive lokal. Vilka arter som ingår i respektive djurgrupp och djup framgår av bilaga 1-4. Att mossdjur, svampdjur, kalkrörsmaskar och andra djurgrupper som påträffas intill bergväggen på grunt vatten minskar eller ökar på lokalerna mellan år behöver inte innebära en verklig förändring. Det kan likväl vara ett resultat av skillnader i utbredning och artsammansättning av alger. Även de djurgrupper, främst hydroider och mossdjur (tångbark), som lever på bladalger och liknande, är beroende av algsamhällets utformning. Djupare kan även en ökning av täckande djur, såsom sjöpungar, och sedimentpålagring påverka resultaten av underliggande organismer. Hydroider kan exempelvis vara svåra att särskilja från alger vid hög sedimentpålagring. Resultaten hos vissa djurgrupper bör således tolkas med försiktighet samt i relation till ökning och minskning av andra djurgrupper samt lokalens algutbredning och sedimentpålagring. Det är därtill viktigt att genom fältanteckningar notera förekommande arter och uppskatta täckningsgrad för att undvika feltolkningar. St. Brattskär Lokal St. Brattskär var vid inventeringarna 2007 och 2008 lite förskjuten söderut p.g.a. bristfällig information om lokalens positionering i tidigare rapporter. Placeringen har emellertid korrigerats vid årets inventering mot befintlig GPS position i rapporter från 90-talet. Detta kan ha resulterat i skillnader över år som egentligen är beroende av lokalens placering. Förflyttningen har emellertid inte inneburit några förändringar i lokalens vågexponering och eventuella skillnader bedöms snarare bero av bergväggens lutning och följaktligen algernas utbredning. Statistiska förändringar över år noterades främst grunt bland de täckande algerna, där mossdjur och svampdjur ökade vid årets inventering. Mossdjur utgjordes av tångbark, som främst påträffades på det underliggande lagret av bladformade rödalger, och svampdjur av brödsvamp som förekom intill berget. Ökningen mellan åren varierade och mossdjurens utbredning 2009 skiljer sig endast från 2007, och inte 2008, vilket indikerar att lokalens förflyttning var av mindre betydelse. Även täckningsgraden av svampdjur har ökat signifikant mellan åren 2007 och 2009 och på några djup (0.5, 4 och 8) även jämfört med 2008. Vid inventeringen 2007 fotograferades inte den underliggande faunan intill bergväggen på 25

grund av de täckande algerna. Metoden förbättrades emellertid följande år, då antal bilder utökades där algutbredningen var stor. De största skillnaderna mellan 2007 och 2009 på de grunda djupen bedöms således vara ett resultat av en förbättrad metod. Djupare där faunasamhället var mer stabilt upptäcktes inga större skillnader i de dominerande djurgrupperna sjöpungar och koralldjur mellan åren, endast en liten ökning av koralldjuret död mans hans noterades på meters djup. Figur 36-37 illustrerar skillnaden i de olika djurgruppernas täckningsgrad mellan åren 2007, 2008 och 2009 vid St. Brattskär. Hasstensholmen Vid Hasstensholmen var faunan sparsam på alla djup, ett resultat av heltäckande fintrådiga alger med sedimentpålagring längs med i stort sett hela djupprofilen. Det var först på djupen 16-18 meter som algerna avtog och faunan ökade. Dessa djup inkluderades inte vid inventeringen 2007 då transekterna slutade redan på 12 meters djup. Många av transekterna övergick i skalgrusbotten på 12 14 meters djup även följande år men hårdbotten fortsatte därefter djupare på 16 18 meters djup. Detta resulterar i att analysen får färre replikat vilket försämrar analysarbetet. Med undantag för hydroider påträffades inga arter med en medeltäckningsgrad överstigande 6 %. Den låga täckningsgraden av fauna resulterar i att eventuella förändringar över år blir mindre tillförlitliga. Då algerna är heltäckande samt att sedimentpålagringen är hög försvåras dessutom bildanalysen avsevärt, vilket kan generera skillnader i täckningsgrad. Täckningsgraden av hydroider varierade sporadiskt mellan år på lokalen. Denna skillnad kan vara ett resultat av svårigheten att särskilja hydroider och alger vid hög sedimentpålagring. Vid årets inventering hade Sargassum muticum ökat och bladtången minskat vilket resulterade i signifikant mindre täckning av mossdjuret tångbark på 1 meters djup. Även svampdjur ökade signifikant vid årets inventering på 6 och 18 meters djup. Om detta är ett resultat av skillnad i täckande alger och sediment eller en verklig förändring går inte att avgöra. På 18 meters djup, vilket endast inkluderar inventeringarna från 2008 och 2009, noterades en svag signifikant ökning av sjöpungar inom släktena Ascidia/ Ascidiella och parallellsidig sjöpung (Corella parallelogramma). Den låga tätheten av koralldjur som domineras av blek havsanemon (Protanthea simplex) och död mans hand (Alcyonium digitatum) var stabil på 18 meters djup. 26 Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Figur 38-39 illustrerar skillnaden i de olika djurgruppernas täckningsgrad mellan åren 2007, 2008 och 2009 vid Hasstensholmen. Fiolklippan På lokal Fiolklippan dominerade liksom tidigare år mossdjur och inga större förändringar hade inträffat. Mossdjur utgjordes på 0,5 meters djup av krustabildande lädermossdjur (Alcyonidium mytili) som förekom på stora blåmusslor. Då bergväggen under de heltäckande algerna inte inventerades 2007, ökade de krustabildande mossdjuren signifikant 2008 och 2009. Detta anses vara ett resultat av en förbättrad metod. På 6 meters djup noterades mer bladtång vid årets inventering jämfört med 2007 och 2008, vilket resulterade i en signifikant ökning av mossdjuret tångbark. Djupare där bladmossdjur (Flustridae) och upprätt lädermossdjur (Alcyonidium diaphanum) dominerade var samhället stabilt. Nämnvärt är att det 2008 noterades en ökning i utbredning av bladmossdjur, täckningsgraden var emellertid fortfarande lägre än hos den dominerande Alcyonidium diaphanum. Vid årets inventering hade täckningsgraden av bladmossdjur ökat ytterligare och var nu högre än Alcyonidium på några av djupen. Dessa skillnader har emellertid inte testats statistiskt. Mossdjur hade även ökat på 18 meter. Fler sjöstjärnor påträffades på några av djupen jämfört med 2008, vilket tolkas som ett resultat av ökad födotillgång. Den varierande minskningen och ökningen av blåmussla (blötdjur) och brödsvamp på grunda delen av lokalen relateras återigen till algernas utbredning och svårigheten att fotografera den underliggande faunan. År 2008 hade tarmsjöpungar etablerat sig på 6 meters djup vilket resulterade i signifikant mer sjöpungar än 2007 och 2009. Djupare förekom sjöpungar inom släktet Ascidia/Ascidiella och vid årets inventering påträffades även mycket av arten parallellsidig sjöpung (Corella Parallelogramma), varpå sjöpungar ökade signifikant mellan och 12 meters djup. Täckningsgraden av koralldjur var stabil på 12-20 meters djup. Figur 40-42 illustrerar skillnaden i de olika djurgruppernas täckningsgrad mellan åren 2007, 2008 och 2009 vid Fiolklippan. Djurnäs udde Djurnäs udde var den lokal där störst förändringar påträffades vid årets undersökning. Detta är ett resultat av den snabbväxande tarmsjöpungen som intagit stationen och ökat förekomsten av sjöpungar signifikant 2009 jämfört med 2007 och 2008 inom djupin-

tervallet 3 18 meter. Tarmsjöpung var även vanlig 2007 på djup 8 och 18 meter, varpå ingen signifikant skillnad noterades på dessa djup mellan åren 2007 och 2009. Även tagghudingar, som utgjordes av vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), hade ökat signifikant 2009 de översta 3 metrarna. Anledningen bedöms vara ett resultat av kolonisation av små blåmusslor (Mytilus edulis), vilka sjöstjärnor konsumerar. På stationen noterades höga tätheter av blåmusselskal tillsammans med Asterias rubens. Tagghudingar hade även minskat signifikant på meters djup 2008 för att därefter öka igen 2009. Mobila djur, såsom sjöstjärnor och sjöborrar, varierar emellertid naturligt mellan år då de förflyttar sig i sök på föda. Att kalkrörsmaskar och mossdjur ökat och minskat mellan åren på vissa djup utifrån bildanalysen, kan vara ett resultat av variation i fintrådiga alger som täckte både bergväggen och de större bladalgerna vissa år. Även täckningsgraden av brödsvamp varierade på grundare djup. Liknande täckningsgrad mellan år hos den underliggande faunan har emellertid noterats i fält. Hög sedimentpålagring och tarmsjöpungar resulterade i att hydroider var svåra att urskilja vid årets analysarbete. Trots en invasion av tarmsjöpung noterades inga skillnader i täckningsgrad hos de fleråriga koralldjuren, vilka dominerat lokalen tidigare år. Detta indikerar ett stabilare samhälle där alger inte längre påträffas. Figur 43-45 illustrerar skillnaden i de olika djurgruppernas täckningsgrad mellan åren 2007, 2008 och 2009 vid Djurnäs udde. Parallellsidig sjöpung (Corella parallelogramma) dokumenterades på alla stationer vid årets inventering. Foto: Sandra Andersson Sammantaget, utifrån den jämförande statistiska analysen av faunans täckningsgrad mellan åren 2007, 2008 och 2009, har störst förändringar inträffat på lokal Djurnäs udde. Detta på grund av den höga tätheten av tarmsjöpung samt kolonisation av små blåmusslor som lockat till sig höga tätheter av sjöstjärnor vid årets inventering. Täckningsgraden av de dominerande fleråriga djurgrupperna var annars stabil på lokalerna med endast små förändringar i artsammansättning. Vid St. Brattskär dominerade fortfarande fleråriga sjöpungar. Fiolklippan dominerades, liksom tidigare år, av mossdjur och Djurnäs udde av koralldjur. Förändringar na mellan åren bedöms således inte ha uppkommit genom en eventuell miljöpåverkan utan bedöms istället vara ett resultat av en naturlig variation i täckningsgrad hos vissa arter. På Hasstensholmen var faunan sparsam och lokalen anses inte vara representativ för bedömning av förändringar i faunans artsammansättning och utbredning. På grunt vatten, där alger dominerade på alla lokaler, förekom förändringar över år som kan orsakats av svårigheten att fotografera den underliggande faunan. Dessutom kan artsammansättningen hos algerna orsaka variation hos vissa arter såsom tångbark (mossdjur). Även hög sedimentpålagring som kan variera mellan åren försvårar analysarbetet. Det är således viktigt, om utbredning av den grunt levande faunan skall analyseras, att fotografera både algerna och den underliggande bergväggen. Dessutom bör noggranna fältanteckningar utföras för att undvika felbedömning av resultaten. Då inventerings- och analysarbetet försvåras av algerna på den grunda delen av lokalerna bör bedömning av långsiktiga förändringar koncentreras till djup där algsammansättningen får mindre betydelse. Det rekommenderas därför att färre djup inventeras grunt och att istället antalet lokaler utökas. En ökning av antal lokaler rekommenderades även i den utvärdering av kontrollprogrammet som gjordes av Mats Lindegarth 2003. Detta för att lättare kunna bedöma förändringar i hårdbottenfaunan längs med hela Bohuskusten. Vid val av lokaler bör djup och bergväggens vinkel prioriteras. Bergväggens lutning har visat sig vara av stor betydelse för faunans utbredning och skillnader mellan transekter skapar stora variationer vid analys av data. 27

40 35 30 25 20 15 Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB St. Brattskär Svampdjur (Porifera) 2007 2008 2009 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 30 Hydroider (Hydrozoa) 25 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 25 Koralldjur (Anthozoa) 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 36. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid St. Brattskär på olika djup av djurgrupperna; svampdjur, hydroider och koralldjur. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 28

St. Brattskär 35 30 25 20 15 Mossdjur (Bryozoa) 2007 2008 2009 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Tagghudingar (Echinodermata) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 80 Sjöpungar (Ascidiacea) 70 60 50 40 30 20 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 37. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid St.Brattskär på olika djup av djurgrupperna; mossdjur, tagghudingar och sjöpungar. Variationen presenteras som standardavvikelse(n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 29

Hasstensholmen 15 14 13 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Svampdjur (Porifera) 2007 2008 2009 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 60 Hydroider (Hydrozoa) 55 50 45 40 35 30 25 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 80 Koralldjur (Anthozoa) 70 60 50 40 30 20 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 38. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Hasstensholmen på olika djup av djurgrupperna; svampdjur, hydroider och koralldjur. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 30

6 5 Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Hasstensholmen Mossdjur (Bryozoa) 2007 2008 2009 4 3 2 1 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 2,0 Tagghudingar (Echinodermata) 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 7 Sjöpungar (Ascidiacea) 6 5 4 3 2 1 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 39. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Hasstensholmen på olika djup av djurgrupperna; mossdjur, tagghudingar och sjöpungar. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 31

Fiolklippan Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Svampdjur (Porifera) 2007 30 25 20 15 5 2008 2009 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Hydroider (Hydrozoa) 40 35 30 25 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 15 14 13 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Koralldjur (Anthozoa) 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 40. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Fiolklippan på olika djup av djurgrupperna; svampdjur, hydroider och koralldjur. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 32

0 90 80 Fiolklippan Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Mossdjur (Bryozoa) 2007 2008 2009 70 60 50 40 30 20 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 5 Tagghudingar (Echinodermata) 4 3 2 1 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 25 Sjöpungar (Ascidiacea) 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 41. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Fiolklippan på olika djup av djurgrupperna; mossdjur, tagghudingar och sjöpungar. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 33

Fiolklippan Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB 30 25 Blötdjur (Mollusca) 2007 2008 2009 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 42. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Fiolklippan på olika djup av djurgruppen Blötdjur. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 34

30 25 Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Djurnäs udde Svampdjur (Porifera) 2007 2008 2009 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 50 Hydroider (Hydrozoa) 45 40 35 30 25 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 60 Koralldjur (Anthozoa) 55 50 45 40 35 30 25 20 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 43. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Djurnäs udde på olika djup av djurgrupperna; svampdjur, hydroider och koralldjur. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och eventuella signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 35

Djurnäs udde 55 50 45 40 35 30 25 20 15 Kalkrörsmaskar (Serpulidae) 2007 2008 2009 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djupintervall (m) 25 20 Mossdjur (Bryozoa) 15 5 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tagghudingar (Echinodermata) 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Figur 44. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Djurnäs udde på olika djup av djurgrupperna; kalkrörsmaskar, mossdjur och tagghudingar. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 36

Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Djurnäs udde Sjöpungar (Ascidiacea) 2007 0 2008 90 80 70 60 50 40 30 20 2009 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 15 14 13 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kräftdjur (Crustacea) 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 6 Blötdjur (Mollusca) 5 4 3 2 1 0 0,5 1 2 3 4 6 8 12 14 16 18 20 Djup (m) Djup (m) Figur 45. Jämförande analys mellan 2007, 2008 och 2009 vid Djurnäs udde på olika djup av djurgrupperna; sjöpungar, kräftdjur och blötdjur. Variationen presenteras som standardavvikelse (n=5) och signifikanta förändringar över år markeras med, för mer detaljerad information se diskussion. Notera att skalan på täckningsgraden varierar mellan djurgrupper. 37

Referenser Bohuskustens vattenvårdsförbund Hårdbottenfauna 2009 Marine Monitoring AB Bilagor Anderson M J, Gorley R N, Clarke K R. 2008. PERMA- NOVA+ for PRIMER: Guide to Software and Statistical methods. Primer-E, Plymouth, UK. Björk G., Liungman O., Rydberg L., 2000. Net Circulation and Salinity Variations in an Open-Ended Swedish Fjord System. Estuaries Vol. 23 (3). Lindegarth M. 2003. Utvärdering och analys av övervakningsprogram för hårdbottnar (Gullmarns kontrollprogram och Bohuskustens vattenvårdsförbund). Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium Länsstyrelsen västra Götalands län. 2005. Hummerrevsprojektet Konstgjorda rev i Göteborgs skärgård delrapport år 2003-2004 (nr 2/4). Rapport 2005:61. Bilaga 1. Alger och fauna vid St. Brattskär. Artsammansättning, täckningsgrad för respektive art samt bergväggens lutning vid varje transekt och djup. Bilaga 2. Alger och fauna vid Hasstensholmen. Artsammansättning, täckningsgrad för respektive art samt bergväggens lutning vid varje transekt och djup. Bilaga 3. Alger och fauna vid Fiolklippan. Artsammansättning, täckningsgrad för respektive art samt bergväggens lutning vid varje transekt och djup. Bilaga 4. Alger och fauna vid Djurnäs udde. Artsammansättning, täckningsgrad för respektive art samt bergväggens lutning vid varje transekt och djup. Tidigare rapporter inom kontrollprogrammet, Hårdbottenfauna 1992-2009: http://www.bvvf.com/ 38