UNDERSÖKNING AV HÅRDBOTTENFAUNA 2004

Transkript

1 UNDERSÖKNING AV HÅRDBOTTENFAUNA 2004 UTFÖRD AV HYDROGIS AB Bohuskustens vattenvårdsförbund Box 305 S Uddevalla Tel Fax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 3 2 SUMMARY 4 3 INLEDNING VAL AV UNDERSÖKNINGSSTATIONER METOD 6 4 OMRÅDESBESKRIVNING FIOLKLIPPAN DJURNÄS UDDE ST. BRATTSKÄR 9 5 RESULTAT FIOLKLIPPAN DJURNÄS UDDE ST. BRATTSKÄR 17 6 UTVÄRDERING 20 7 KÄLLOR 21 BILAGA 1 Täckningsgrader Fiolklippan (Excel-dokument) BILAGA 2 Täckningsgrader Djurnäs udde (Excel-dokument) BILAGA 3 Täckningsgrader St. Brattskär (Excel-dokument) HydroGIS AB rapport nr 385 Ansvarig: Lars-Harry Jenneborg Tel: lars-harry@hydrogis.se ISBN

3 SAMMANFATTNING 1 SAMMANFATTNING Under juni 2004 genomfördes en undersökning av hårdbottenfaunan på tre stationer längs Bohuskusten: Fiolklippan vid södra Tjörn, Djurnäs udde vid östra Orust och St. Brattskär vid östra Kosterarkipelagen. Undersökningen har gjorts med undervattensfotografering av 5 slumpmässigt valda transekt på bestämda djup: 0,5 m, 1 m, 2 m, 3 m, 4 m, 6 m, 8 m, 10 m, 12 m, 14 m, 16 m, 18 m och 20 m. Den fotograferade ytan utgöres av en ram med måtten 0,5 x 0,5 m. Bilderna har utvärderats med avseende på täckningsgraden på ingående taxa. Resultatet har sedan jämförts med de undersökningar som gjorts sedan början av 1990-talet. Avsikten har varit att bedöma utvecklingstrender inom hårdbottensamhällena samt deras nuvarande status. Registrerade taxon utgöres främst av koralldjur Anthozoa (Alcyonium digitatum, Metridium senile), svampdjur Porifera (Halichondria panicea och Haliclona sp.), tagghudingar Echinodermata (vanlig sjöstjärna Asterias rubens, ätlig sjöborre Echinus esculentus), mossdjur Bryozoa (Electra sp., Membranipora sp., Alcyonidium gelatinosum), Hydrozoa (Laomedea sp., Abietinaria sp.) samt sjöpungar Ascidiacea (Ciona intestinalis, Ascidiella spp.). Antalet tarmsjöpungar Ciona intestinalis har minskat betydligt på alla tre stationerna. Vid St. Brattskär finns fortfarande rikligt med sjöpungar - men av släktet Ascidiella spp. De periodvisa och mycket kraftiga fluktuationerna i tarmsjöpungarnas populationstäthet bedöms ha stor betydelse för utvecklingen av hela faunasamhället på hårdbottnarna. Gelémossdjur Alcyonidium gelatinosum har ökat vid både Fiolklippan och Djurnäs udde. En tydlig ökning av hydroider vid Djurnäs udde kan konstateras jämfört med föregående år. Orsaken kan bero på att de under år 2003 talrika nakensnäckorna försvunnit. Dessa är predatorer, som lever på nässeldjur. Situationen vid Djurnäs udde kan tyda på att bottnen under språngskiktet nyligen varit utsatt för en period alltför låga syrevärden. Dels var avsaknad av fastsittande djur närmast total och dels var sikten extremt dålig med totalt mörker. Största artantalet återfinns fortfarande vid St. Brattskär, följt av Fiolklippan medan lägsta artantal finns vid Djurnäs udde där avsaknad av fastsittande djur. ADRESS HydroGIS AB Snipan 1 S STENUNGSUND TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 3 HEMSIDA ORG.NR

4 SUMMARY 2 SUMMARY During June 2004 the hard bottom fauna at three stations along the Swedish Bohus coast was investigated: Fiolklippan at southern Tjörn, Djurnäs udde at eastern Orust and St. Brattskär at eastern archipelago of Koster. The investigation has been carried out by underwater photography. Five randomly selected transects were photographed at predetermined depths: 0.5 m, 1 m, 2 m 3 m, 4 m, 6 m, 8 m, 10 m, 12m, 14m, 16m, 18m and 20m. At each depth a square measuring 0.5 x 0.5 m was photographed. The photos were evaluated concerning area coverage of the involved taxa. The result was compared with investigations that have been carried out since the beginning of the 1990th. The objective with this investigation is to detect and evaluate long-term trends in the hard bottom communities as well as their current status. Documented taxa consists mainly of Anthozoa (Alcyonium digitatum, Metridium senile), Porifera (Halichondria panicea and Haliclona sp.), Echinodermata (Asterias rubens, Echinus esculentus), Bryozoa (Electra sp., Membranipora sp., Alcyonidium gelatinosum), Hydrozoa (Laomedea sp., Abietinaria sp.) and tunicates Ascidiacae (Ciona intestinalis, Ascidiella spp.). The results show that the abundance of the sea squirt Ciona intestinalis has decreased considerably in all three stations. However, at the station St Brattskär there is still a large number of sea squirts - but this time the genus Ascidiella. The large variations in abundance of the tunicates have probably great impact on the development of the hard bottom communities. The bryozoans Alcyonidium gelatinosum has increased in the stations Fiolklippan and Djurnäs udde. An evident increase in abundance of hydroids was observed at the station Djurnäs udde compared to previous year. The increase may be caused by the disappearance of sea slugs (Nudibranchia) from the area. In 2003 a great number of sea slugs were observed in the area. These animals are carnivores and feed on hydroids. Extreme low numbers of epilithic fauna were noted beyond the halocline at Djurnäs udde, which indicates that this bottom recently might have periods with oxygen deficiency. The water was also completely dark with almost no visibility. The greatest number of species was still observed at St. Brattskär, and the lowest number at Djurnäs udde. ADRESS HydroGIS AB Snipan 1 S STENUNGSUND TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 4 HEMSIDA ORG.NR

5 INLEDNING 3 INLEDNING Undersökningen har utförts på uppdrag av Bohuskustens vattenvårdsförbund. Syftet med projektet är att kartlägga miljöförhållandena längs Bohuskusten med hjälp av långsiktig hårdbottenövervakning. Undersökningen, som är ett av Vattenvårdsförbundets elva kontrollprogram, har utförts enligt riktlinjer som tagits fram av Naturvårdsverket inom ett tidigare SNV-program. Övervakning har skett av fyra kustnära stationer längs Bohuskusten sedan Övervakningsprogrammet reviderades 2003 till att omfatta tre stationer, stationen vid Musön (Hasstensholmen) utgick därmed. Fältundersökningen utfördes med hjälp av dykare inom perioden maj-juni. 3.1 VAL AV UNDERSÖKNINGS- STATIONER De tre stationerna har utvalts enligt kriterier uppsatta inom ett tidigare SNV-program, Andersson & Tunberg, 1992, vilket innebär att de undersökta klippbottnarna skall vara så lodräta och homogena som möjligt. Den horisontella sträckan skall vara minst 50 meter lång och djupet skall uppgå till minst meter. Om möjligt bör klippväggen också vara riktad mot syd/ sydväst och vara tillgänglig vid moderata vindförhållanden. Valet av lämpliga lokaler för undersökningen har varit svårt, då de ungefärliga geografiska placeringarna redan utsetts vid planeringen av samtliga i programmet ingående delprogram. Detta har inneburit att ovan nämnda kriterier ej fullt ut kunnat uppfyllas vid de tre stationerna. Stationerna bedöms trots detta möjliga att övervaka på ett acceptabelt sätt så länge samma stationer besöks årligen flyttades en station från Såten till nuvarande Djurnäs udde. Övriga stationer har tidigare fotograferats sedan 1991 (referenser 1-8). 5

6 METOD Stationen St. Brattskär i Kosterfjorden 3.2 METOD På de utvalda lokalerna markeras på klippväggen, ca 1 meter över vattenytan en s k nollpunkt. Från denna nollpunkt och inom en 30 meter horisontell sträcka längs berget markeras slumpvis fem punkter varifrån tunna transektlinor (blyförsedda linor) hängs ned lodrätt utmed bergväggen. Vid varje undersökningstillfälle slumpas fem nya punkter ut. Längs transektlinorna fotograferas ytor inom en ram med måttet 0,5 x 0,5 meter på följande djup: 20 m, 18 m, 16 m, 14 m, 12 m, 10 m, 8 m, 6 m, 4 m, 3 m, 2 m, 1 m och 0,5 m. Ordningsföljden är väsentlig att följa för att i möjligaste mån undvika grumling av vattnet, vilket annars försämrar bildkvaliteten avsevärt. På fotoriggen är en digitalkamera med ett 15 mm vidvinkelobjektiv monterad (motsvarande brännvidden för 135 mm film). Som ljuskälla används 60 st högeffektdioder med vitt ljus. Riggen har modifierats och byggts av HydroGIS AB. Konstruktionen är neutral, dvs. tyngdlös i vattnet så att den lätt kan hanteras av en dykare. På riggen finns en djupmätare och vinkelmätare monterade, för att kunna avläsa såväl djup som bergväggens lutning på bilderna. För att bilderna skall kunna ge en direkt inblick i den aktuella hårdbottnens status måste arbetet utföras utifrån statistiskt korrekta urvalsmetoder. Därför är det också helt avgörande att transekt- 6

7 INLEDNING Djurnäs udde Undersökningsstationernas geografiska läge och djupförhållanden. Mörkare blå färg visar egen uppmätning med ekolodsplotter, vilket ger en bättre uppfatning om bottentopografin. Fiolklippan 7

8 INLEDNING linan löper mitt igenom ramen vid avfotografering, oavsett underlagets struktur och sammansättning. Linan kan därför komma att löpa över sprickbildningar, stenar, håligheter etc. Ytberäkning av djurarternas täckningsgrad, definierad som deras momentana projektion på ramens bottenplan, har gjorts i AutoCAD. De huvudsakliga taxon som registrerats med avseende på täckningsgrad uttryckt i % av den fotograferade bottenytan är bl. a följande: havsnejlikor Metridium senile, läderkoraller Alcyonium digitatum, svampdjuren Halichondria panicea och Haliclona spp., hydroider Hydroidae (med Laomedea spp., Abietinaria sp.), sjöpungar Ascidiaceae (omfattande Ascidiella spp., Ascidia spp., Dendrodoa grossularia, Styela coriacea), tarmsjöpungar Ciona intestinalis, sjöstjärnor Asterias rubens samt blåmusslor Mytilus edulis. Gelémossdjur Alcyonidium gelatinosum har under år 2004 visat på sådan förekomst att de numera betydligt påverkar analysresultatet. En ökning av A. gelatinosum har även noterats i samband med de senaste årens undersökningar i Göteborgsområdet (referenser 9-16). Arten kan i vissa fall misstolkas som individer av svampdjuret Haliclona sp. Samtliga rådata överförs först till Excel och därefter till ett GIS-program (MapInfo) för framtida datalagring, bearbetning och grafisk presentation. För att underlätta analys genom att fler replikat erhålles, slås de olika djupen före analys ihop till sex olika djupintervall: 0,5-1, 2-3, 4-6, 8-10, samt meter. Vid respektive station analyseras följande taxa med avseende på procentuell täckningsgrad: Nässeldjur Anthozoa, sjöpungar Ascideacea, tagghudingar Echinodermata, svampdjur Porifera och mossdjur Bryozoa. Tidigare har rörmaskar Serpulidae ingått i analysen. Då dessa numera är näst intill obefintliga har dessa utgått och ersatts av mossdjur Bryozoa som är betydligt mer allmänt förekommande. Särskilt gelémossdjur utgör numera ett betydande inslag i hårdbottenfaunan. 8

9 OMRÅDESBESKRIVNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 FIOLKLIPPAN (motsvarande station 14, Åstol) Fiolklippan är en välkänd och brant klippa belägen öster om Rönnäng i Tjörns kommun (se karta på sidan 7). Stationen uppfyller samtliga SNV-krav. Vattendjupet är ca 30 meter nedanför klippväggen. Något längre utanför bergstupet finns en håla med 55 meters djup. Alldeles öster om djuphålan finns ett par grund på 0,9 m respektive 3,7 m djup. Den dramatiska bottentopografin medverkar till en betydande och lokal vattenomblandning, som kan antas ha betydelse för floran och faunan. Stationen är vänd mot söder och är dessutom tämligen hårt exponerad även vid västliga vindar. 4.2 DJURNÄS UDDE (motsvarande station 10, Galterö) Djurnäs udde är belägen vid östra Orust strax norr om Svanesund-Kolhättan (se karta på sidan 7). Läget i fjordsystemets mellan Orust och fastlandet innebär att stationen är skyddad från vågpåverkan. Största djupet på 45 m är beläget nordost om den undersökta klippväggen. Strömsättningen i sundet är tidvis betydande vilket sätter sin prägel på flora och faunasamhällena. Stationen ingår från och med 1994 i övervakningsprogrammet och är den lokal närmast Galterö som lämpar sig för denna hårdbottenövervakning. Stationen uppfyller SNV-kraven. Djupet är ca 25 meter. 4.3 ST. BRATTSKÄR (motsvarande station 16, Kosterfjorden) Stationen är belägen söder om Koster i Strömstads kommun (se karta på sidan 6). Stationen är vänd mot söder och är tämligen exponerad. Vattendjupet är ca 20 meter. Trots stationens läge i Kosterarkipelagen med vanligen hög vattenkvalitet så driver ibland brunt ytvatten från bl. a Glomma och Idefjorden ner hit under vissa vindförhållanden. 9

10 RESULTAT 5 RESULTAT På samtliga stationer är algvegetationen mellan ca 0,5-5 m djup i regel så tät att den fastsittande faunan direkt på bergväggen ej kommer med på bilderna. Då blåmusslor förekommer inom övre delen av denna zon döljs dessa av algerna. Musslorna har därför endast blivit registrerad vid någon enstaka provruta, trots att djuren kan sitta fästade på klippan i täta förband - men helt överväxta med alger Beträffande mossdjuren Membranipora mebranacea och Electra pilosa och vissa hydroider Laomedea spp. är förhållandena annorlunda. Genom att dessa sitter fästade på de perifera och synliga delarna av kelpalger Laminaria spp. respektive topparna till rödalgerna Furcellaria lumbricalis, Ahnfeltia plicata och Phyllophora spp. så innebär det mossdjuren kommer med på bilderna trots den täta algvegetationen. Algsamhällena med kelparterna Laminaria saccharina och L. digitata är stundom så täta att berget täcks till 100%. Framför allt är det på de äldre delarna av laminaytorna som t ex skorpmossdjur Membranipora membranacea och hydroiden Laomedea flexuosa är fästade - ofta i betydande kvantiteter. Vid den grafiska framställningen redovisas medelvärden av procentuell täckningsgrad mot djupintervallen på de tre stationerna. I Bilaga 1-3 har även algvegetationen och dess täckningsgrad redovisats. För att lättare kunna skilja mellan alger och djur har namnen på algerna markerats med grön färg. Det blir därigenom mer överskådligt hur habitaten är strukturerade. Nedre gränsen för icke skorpformade alger blir därmed också lätt att urskilja, vilken vanligtvis markeras av rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens. De skorpformade eller sk krustabildande algerna Phymatolithon spp. och Cruoria pellita går däremot betydligt djupare och återfinns vid t ex Fiolklippan på djup större än 20 m, som är nedre gränsningen för denna undersökning. En markant ökning av faunans artantal och individantal återfinns inom zonen där algbeväxningen börjar bli glesare på omkring 5-8 meters djup. Faunan kulminerar vanligen på djup mellan 10 och 12 m, dvs. omkring salthaltssprångskiktet. Nedanför 14 meters djup är faunan mycket sparsam. Tarmsjöpungarnas Ciona intestinalis har minskat betydligt jämfört med föregående år då täckningsgraden kunde uppgå till 100% och hela bergväggar lyste gråvita av dessa djur. Inom nedre algzonen för busk- och bladformade alger (ca 4-10 m) är det numera andra sjöpungar som dominerar - särskilt arter inom släktet Ascidiella spp. Som jämförelse kan nämnas att undersökningsstationen Bro 4 i kontrollprogrammet för makroalger i Brofjorden fortfarande har 100% täckningsgrad med Ciona intestinalis. För varje station redovisas sex diagram med antalet funna olika huvudtaxa (djurarter/grupper) och deras procentuella täckningsgrad. Det bör observeras att vertikalaxlarna i diagrammen inte är lika, vilket gör att diagrammen vid en hastig överblick kan förefalla missvisande och lätt kan misstolkas. 10

11 RESULTAT - FIOLKLIPPAN 5.1 FIOLKLIPPAN En indikation på att Fiolklippan är utsatt för vågexponering är en smal och tät zon med rödalgen Polysiphonia brodiaei strax under vattenbrynet. Inom den övre zonen ner till ca 8 m djup, där algvegetationen är närmast heltäckande, finns relativt få djurarter med låga täckningsgrader. Brödsvampdjur Halichondria panicea och längre ner även Haliclona sp. är vanligast tillsammans med spridda sjöstjärnor Asterias rubens. Maskeringskrabbor Hyas spp. observerades krypande här och var bland algerna. Stationen uppvisar alltjämt en rik och tät förekomst av bladmossdjur Flustra foliacea, som kräver strömmande vatten av god kvalitet. Även läderkorallen dödmans hand Alcyonium digitatum och ätlig sjöborre Echinus esculentus (se foto nedan) noterades om än mer eller mindre sporadiskt. Gelémossdjur Alcyonidium gelatinosum har blivit mycket vanliga, särskilt nedanför algvegetationen till ca 20 m djup. Både hummer Homarus vulgaris och krabbtaska Cancer pagurus noterades inom provrutorna. Stationen med dess terrasserade klippformation bedöms ha stor betydelse för produktionen av både hummer och krabba. Några ansenliga kvantiteter sjöpungar har däremot inte noterats i år. Särskilt tarmsjöpungar Ciona intestinalis var mycket vanliga i de djupare delarna året innan. Den sparsamma faunan på m djup utgöres mest av små vita läderkoraller samt enstaka sjöborrar. 11

12 RESULTAT - FIOLKLIPPAN FIOLKLIPPAN 0,5-1 m FIOLKLIPPAN 8-10 m Täckning (%) Täckning (%) 0,35 9,0 0,30 0,25 8,0 7,0 6,0 0,20 5,0 0,15 0,10 4,0 3,0 2,0 0,05 1,0 0,00 0,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera FIOLKLIPPAN 2-3 m FIOLKLIPPAN m Täckning (%) Täckning (%) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera FIOLKLIPPAN 4-6 m FIOLKLIPPAN m Täckning (%) Täckning (%) 9,0 1,4 8,0 7,0 6,0 5,0 1,2 1,0 0,8 4,0 3,0 2,0 1,0 0,6 0,4 0,2 0,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera 0,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera 12

13 RESULTAT - FIOLKLIPPAN Ovan: Bland kelpen Laminaria saccharina på 4 m djup finns rikligt med svampdjur Halichondria och Haliclona. Nedan: Bladmossdjur Flustra foiacea och gelémossdjur dominerar faunan på 12 m djup. 13

14 RESULTAT - DJURNÄS UDDE 5.2 DJURNÄS UDDE Nedanför zonen med havstulpaner i vattenlinjen vidtar en normalutvecklad algvegetation med grön- och trådformiga rödalger- främst Ceramium rubrum. Även kelpalger Laminaria saccharina med trådalgsepifyter förekommer i relativt täta bestånd. Flera av dessa alger sitter på skalen till blåmusslor Mytilus edulis. Algsamhällena gör att musslorna sällan syns på bilderna. Algvegetationen mellan ca 1-8 meters djup dominerades av brunalgen Desmaresti viridis år Denna vegetation är nu i stort sett helt försvunnen med endast några enstaka spridda kvarvarande exemplar. Även nakensnäckor som förekom i anmärkningsvärt stort antal är borta, vilket sannolikt nu har resulterat i en massförekomst med hydroidkolonier (liknar blekta förgrenade trådalger). Inom den sublittorala algvegetationen dominerar brödsvampdjur Halichondria panicea och på något djupare nivåer ovan språngskiktet blir havsnejlikor Metridium senile allmänna (se foto nedan). Den stora förändringen på stationen är att antalet tarmsjöpungar har minskat betydligt jämför med föregående år då klippan var närmast helt täckt av dessa djur. I år förekommer tarmsjöpungar i ett relativt smalt bälte på ca 12 m djup (se omslagsbild samt bild på sidan 16). På ca 8 m djup är sjöpungarna till stor del överväxta av hydroider mm. Under 12 meter blir faunan plötsligt påfallande sparsam. Endast rörliga djur förekommer här t ex sjöstjärnor och havsanemoner (som har förmåga att förflytta sig långsamt). Vattenkvaliteten mellan m djup var mycket dålig med grumligt vatten och troligen även mycket låga syrevärden. På 20 m djup försvann sikten totalt och fotografering blev omöjlig att genomföra. 14

15 RESULTAT - DJURNÄS UDDE DJURNÄS UDDE 0,5-1 m DJURNÄS UDDE 8-10 m Täckning (%) Täckning (%) Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Täckning (%) DJURNÄS UDDE 2-3 m Täckning (%) DJURNÄS UDDE m Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera DJURNÄS UDDE 4-6 m DJURNÄS UDDE m Täckning (%) Täckning (%) 50 0, ,6 0, ,4 0, ,2 0,1 0 0,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera 15

16 RESULTAT - DJURNÄS UDDE Djurnäs udde på m djup.där tarmsjöpungar varit heltäckande finns nu endast ett smalt band vid 12 m djup. Därunder saknas i stor sett fastsittande fauna. 16

17 RESULTAT - ST BRATTSKÄR 5.3 ST. BRATTSKÄR Stora Brattskär uppvisar fortfarande den högsta artdiversiteten med avseende på såväl flora som fauna jämfört med de övriga stationerna. Orsaken härtill är med säkerhet stationens läge i Kosterarkipelagen, som i regel genomströmmas av ett renare havsvatten. Bland alger som kräver högre vattenkvalitet märks framför allt grönalgerna Spongomorpha pallida, Chaetomorpha melagonium, Ulva lactuca. Rödalgerna representeras i detta avseende av täta vegetationsmattor med Corallina officinalis, rikligt med Phyllophora spp. och Cystoclonium purpureum. Bland brunalgerna är det främst ektång Halidrys siliquosa och fingertång Laminaria digitata. Faunan inom den algbeklädda zonen karakteriseras förutom av havstulpaner, blåmusslor, sjöstjärnor även av sådana djur som sitter fästade på större alger (kelpalger) t ex hydroider Laomedea sp. och mossdjur Membranipora membranacea. Svampdjur t ex Halichondria panicea är vanliga på klippan under de större algerna. Då de döljs av dessa blir angivna täckningsgrader inte representativt för deras verkliga förekomst. Bland övrig fauna som observerades såväl inom profilerna som utanför är sjöpungarna Corella parallellogramma, Ascidiella spp., Clavellina lepadiformis, havsanemonen Tealia felina, solsjöstjärna Crossaster papposus och rötsimpor Cottus scorpius. Gelémossdjuren Alcyonidium gelatinosum, som är vanliga i fjordsystemen innanför Tjörn och Orust har däremot inte observerats vid St. Brattskär. Stora läderkoraller Alcyonium digitatum är tämligen vanliga strax under salthaltsprångskiktet, men mindre exemplar kan även förekomma ända upp mot 4 m djup. Havsnejlikor Metridium senile förekommer spridda i mindre grupper. De tidigare och totalt dominerande tarmsjöpungarnas Ciona intestinalis har försvunnit medan andra arter som Ascidiella spp. har intagit motsvarande habitat mellan ca 4-8 m djup (se bilder på sidan 19). Inom stationen är sjöpungar och mossdjur de två helt karaktärsgivande organismgrupperna, vilket framgår av diagrammen på sidan 18. Dominansen medför att de övriga staplarna i diagrammen blir förhållandevis små. Djupförhållandena med brant klippbotten vid St. Brattskär är dock högst 16 m, varefter en långsluttande och stenig skalsandbotten breder ut sig. Endast en av profilerna var belägen inom 16 meters djupnivå och de övriga inom 14 meter. Diagrammet inom djupintervallet m på sidan 18 omfattas således av endast en bild på nämnda skalsand botten, vilket således ger ett något missvisande resultat för denna nivå. 17

18 RESULTAT - ST. BRATTSKÄR ST. BRATTSKÄR 0,5-1 m ST. BRATTSKÄR 8-10 m Täckning (%) 0,9 Täckning (%) 70 0,8 0,7 0,6 0, ,4 30 0,3 0,2 0, ,0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera 0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Täckning (%) ST. BRATTSKÄR 2-3 m Täckning (%) ST. BRATTSKÄR m 4,5 4,0 3,5 3, ,5 20 2,0 15 1,5 1,0 0, ,0 0 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera ST. BRATTSKÄR 4-6 m ST. BRATTSKÄR m Täckning (%) Täckning (%) 35 0, ,09 0,08 0, ,06 0,05 0, ,03 0,02 0,01 0 0,00 Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera Anthozoa Ascidiacea Bryozoa Echinodermata Hydrozoa Porifera 18

19 RESULTAT - ST. BRATTSKÄR Sjöpungar Ascidiella spp. och läderkoraller Alcyonium digitatum karakteriserar större delen av faunan djupare än ca 5 meter. 19

20 UTVÄRDERING 6 UTVÄRDERING Stationerna skiljer sig från varandra när det gäller dominerande fauna. Vid St. Brattskär är det kombinationen sjöpungar och mossdjur, medan sjöpungar och hydroider karakteriserar såväl Fiolklippan som Djurnäs udde - båda stationer belägna i fjordsystemet innanför Tjörn och Orust. Orsaken till att läderkoraller död mans hand Alcyonium digitatum återfinns på så grunt vatten som 4 m djup vid St. Brattskär är troligen den situation med uppvällande saltare bottenvatten som ofta uppstår utmed St. Brattskärs östa sida. Situationen uppkommer dels vid de förhärskande västliga vindarna, dels som en effekt av corioliskraften på den tidvis starka och nordgående ytströmmen (påverkar ytströmmen med en dragning mot öster). Jämfört med de övriga stationerna och vid station Bro 4 i Brofjorden (moment 6; referens 18) hittar man sällan läderkoraller ovanför språngskiktsnivån. Vid St. Brattskär förekom inga större kvantiteter Ciona intestinalis i samband med kontrollundersökningarna för åren 1992, 1993, 1996, och År 2003 noterades däremot en massutveckling där stora bottenytor var helt täckta av tarmsjöpungar. Liknande höga täckningsgrader på ca 70% har tidigare också noterats vid Djurnäs udde år Under år 2004 hade däremot en betydande andel tarmsjöpungar reducerats till vad som kan anses vara mer normala kvantiteter. Frekventa massförekomster av framför allt tarmsjöpungar innebär dels att bottenutrymmet för etablering av övriga fastsittande djurarter minskar, dels att många mindre fastsittande arter döljs eller till och med riskerar kvävas. Tarmsjöpungarnas egenskaper att under vissa år täcka stora delar av hårdbottnarna och för att nästa år helt försvinna, medför att de utgör en bestämmande faktor för hur hårdbottensamhällena kommer att struktureras och utvecklas. Då de är filtrerande organismer som lever på plankton och organiska partiklar, kan man anta att de tydligt återspeglar rådande näringsförhållande i den fria vattenmassan. Algvegetationen mellan ca 1-8 meters djup dominerades av brunalgen Desmaresti viridis vid undersökningen år Denna vegetation är nu i stort sett helt försvunnen med endast några enstaka kvarvarande spridda exemplar. Även nakensnäckor Aeolidia papillosa, som förekom i stort antal vid Djurnäs udde år 2003, är nu försvunna, vilket sannolikt har resulterat i en massförekomst med hydroider, som liknar blekta förgrenade trådalger. Nakensnäckor livnär sig till större delen av hydroider och andra nässeldjur. Situationen vid Djurnäs udde kan tyda på att bottnen nedanför språngskiktet före undersökningen varit utsatt för en period alltför låga syrevärden. Dels var avsaknad av fastsittande djur närmast total, dels var sikten extremt dålig med totalt mörker. Stenungsund HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg marinbiolog 20

21 KÄLLOR 7 KÄLLOR 1 Adolfsson, P. & B. Tunberg 1992: Undersökning av hårdbottenfauna, december Vattenvårdsförbundet i Göteborgs och Bohus län. 2 Adolfsson, P. & B. Tunberg 1994a: Undersökning av hårdbottenfauna, januari1994. Vattenvårdsförbundet i Göteborgs och Bohus län. 3 Adolfsson, P. & B. Tunberg 1994b: Undersökning av hårdbottenfauna, december1994. Vattenvårdsförbundet i Göteborgs och Bohus län. 4 Adolfsson, P. & B. Tunberg 1996: Undersökning av hårdbottenfauna, april Vattenvårdsförbundet i Göteborgs och Bohus län. 5 Adolfsson, P. & B. Tunberg 1997: Undersökning av hårdbottenfauna, augusti Vattenvårdsförbundet i Göteborgs och Bohus län. 6 Adolfsson, P. & B. Gustafsson 1999: Undersökning av hårdbottenfauna, juni Bohuskustens Vattenvårdsförbund. 7 Andersson, J. & B. Tunberg 1991: Undersökning av hårdbottenfauna, oktober Vattenvårdsförbundet i Göteborgs och Bohus län. 8 Andersson, J. & B. Tunberg 1992: Kartering och övervakning av västkustens grunda hårdbottensamhällen, slutrapport från verksamheten Naturvårdsverkets rapport Jenneborg L-H 1997: Inverkan på de marina bottensamhällena från Ryaverkets avloppsutsläpp i Göta älv. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 143, 17 sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 189, 19 sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 207, 21 sidor : Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden GRYAAB. HydroGIS AB rapport 226, 20 sidor : Säkra farleder - Marinbiologisk utredning om effekter vid muddring av farlederna till Göteborgs hamn. - SCC Sverige AB. - HydroGIS AB rapport 235, 31 sidor : Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport

22 KÄLLOR : Marinbiologisk kontroll Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 266, 25 sidor : Marinbiologisk kontroll Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 311, 25 sidor : Undersökning av hårdbottenfauna Bohuskustens Vattenvårdsförbund- HydroGIS AB rapport 350, 19 sidor : Marinbiologisk kontroll Makroalger vid Brofjorden. - Bohuskustens Vattenvårdsförbund. - HydroGIS AB rapport

23 1 0,5 m 1 Fiolklippan 0,5m Ceramium / Rhodomela 35,0 0 Polysiphonia brodiaei 10,0 Ulva lactuca 20,0 Chordaria flagelliformis 2,0 Balanus balanoides 2,0 2 0,5 m 2 Fiolklippan 0,5m Ceramium / Rhodomela 95,0 10 Ulva lactuca 4,5 Balanus balanoides 2,0 3 0,5 m 3 Fiolklippan 0,5m Ceramium rubrum 80,0 5 Ulva lactuca 8,0 Polysiphonia brodiaei 2,0 Balanus balanoides 5,0 4 0,5 m 4 Fiolklippan 0,5m Ceramium / Rhodomela 92,0 5 Ulva lactuca 5,0 Spongomorpha pallida 1,0 Balanus balanoides 2,0 5 0,5 m 5 Fiolklippan 0,5m Ceramium / Rhodomela 95,0 5 Ulva lactuca 4,0 Balanus balanoides 1,0 1 1 m 1 Fiolklippan 1m Ceramium / Rhodomela 15,0 5 Cladophora sericea 12,0 Laminaria saccharina 2,0 Cystoclonium purpureum 10,0 Laomedea sp. 1,0 2 1 m 2 Fiolklippan 1m Sargassum muticum 14,0 15 Ulva lactuca 2,0 Ceramium / Rhodomela 40,0 Cladophora sericea 3,0 3 1 m 3 Fiolklippan 1m Laminaria saccharina 5,0 25 Laminaria digitata 4,0 Ulva lactuca 18,0 Ceramium / Rhodomela 25,0 Phycodrys rubens 2,0 Membranipora membranacea 0,5 4 1 m 4 Fiolklippan 1m Laminaria digitata 8,0 0 Laminaria saccharina 20,0 Ulva lactuca 5,0 Ceramium / Rhodomela 70,0 Fiolklippan Bilaga 1 (1)

24 4 1 m 4 Fiolklippan 1m Laomedea sp. 2, m 5 Fiolklippan 1m Laminaria saccharina 7,0 25 Pilayella littoralis 6,0 Fucus serratus 3,0 Ceramium / Rhodomela 55,0 Ulva lactuca 3,0 Laomedea geniculata 0,5 Halichondria panicea 0,5 1 2 m 1 Fiolklippan 2m Ceramium rubrum 55,0 15 Phycodrys rubens 4,0 Ciona intestinalis 10,0 Electra pilosa 3,0 2 2 m 2 Fiolklippan 2m Ceramium rubrum 60,0 0 Laminaria digitata 6,0 Laminaria saccharina 10,0 Ulva lactuca 3,0 Phycodrys rubens 2,0 Halichondria panicea 1,0 Asterias rubens 1,0 Electra pilosa 20,0 Membranipora membranacea 5,0 3 2 m 3 Fiolklippan 2m Laminaria saccarina 12,0 5 Cladophora sericea 3,0 Ceramium rubrum 55,0 Electra pilosa 0,5 Laomedea sp. 1,0 Ctenilabrus rupestris 1,0 Membranipora membranacea 1,0 4 2 m 4 Fiolklippan 2m Ceramium rubrum 85,0 5 Laminaria saccharina 10,0 Halichondria panicea 3,3 Electra pilosa 2,0 Laomedea sp. 0,5 5 2 m 5 Fiolklippan 2m Ceramium rubrum 60,0 10 Laminaria saccharina 26,0 Phycodrys rubens 10,0 Halichondria panicea 1,5 Laomedea sp. 2,0 Electra pilosa 0,8 Ctenilabrus rupestris 1,0 Fiolklippan Bilaga 1 (2)

25 1 3 m 1 Fiolklippan 3m Laminaria saccharina 60,0 0 Ceramium rubrum 30,0 Asterias rubens 0,3 Halichondria panicea 3,0 Laomedea sp. 1,5 Membranipora membranacea 8,0 2 3 m 2 Fiolklippan 3m Ceramium rubrum 25,0 12 Laminaria digitata 30,0 Laminaria saccharina 20,0 Phycodrys rubens 5,0 Asterias rubens 0,2 Electra pilosa 4,0 Laomedea sp. 2,0 Halichondria panicea 4,5 Membranipora membranacea 2,0 3 3 m 3 Fiolklippan 3m Ceramium rubrum 60,0 25 Laminaria saccharina 20,0 Phycodrys rubens 10,0 Ulva lactuca 2,0 Asterias rubens 0,9 Electra pilosa 2,5 Laomedea sp. 3,5 Halichondria panicea 0,6 4 3 m 4 Fiolklippan 3m Ceramium rubrum 65,0 10 Laminaria saccharina 14,0 Phycodrys rubens 10,0 Ulva lactuca 0,5 Halichondria panicea 2,0 Electra pilosa 0,4 Laomedea sp. 2,5 Asterias rubens 0,8 5 3 m 5 Fiolklippan 3m Ceramium rubrum 75,0 15 Laminaria saccharina 12,0 Phycodrys rubens 5,0 Asterias rubens 0,5 Electra pilosa 0,4 Halichondria panicea 0,6 Ascidiella sp. 1,5 1 4 m 1 Fiolklippan 4m Ceramium rubrum 20,0 10 Laminaria saccharina 40,0 Phycodrys rubens 10,0 Ulva lactuca 5,0 Laomedea sp. 5,0 Halichondria panicea 8,5 Fiolklippan Bilaga 1 (3)

26 2 4 m 2 Fiolklippan 4m Ceramium rubrum Laminaria saccharina 15,0 30,0 4 Phycodrys rubens 8,0 Halichondria panicea 15,0 Haliclona sp. 18,0 Hydroidea 5,0 Macropodia rostrata 0,1 Asterias rubens 0,1 3 4 m 3 Fiolklippan 4m Ceramium rubrum 40,0 5 Delesseria sanguinea 6,0 Laminaria saccharina 15,0 Phycodrys rubens 10,0 Ulva lactuca 3,0 Asterias rubens 0,1 Halichondria panicea 6,0 Hydroidea 4,0 4 4 m 4 Fiolklippan 4m Ceramium rubrum 30,0 7 Brongniartella byssoides 12,0 Laminaria saccharina 25,0 Asterias rubens 2,0 Halichondria panicea 12,0 Hydroidea 6,0 5 4 m 4 Fiolklippan 4m Ceramium rubrum 20,0 5 Laminaria saccharina 19,0 Brongniartella byssoides 7,0 Phycodrys rubens 10,0 Halichondria panicea 18,0 Asterias rubens 1,5 Haliclona sp. 6,0 Hydroidea 7,0 1 6 m 1 Fiolklippan 6m Bonnemaissonia hamifera 45,0 5 Asterias rubens 1,3 Hydroidea 5,0 Ciona intestinalis 0,5 Halichondria panicea 1,0 2 6 m 2 Fiolklippan 6m Bonnemaissonia hamifera 15,0 5 Brongniartella byssoides 17,0 Phycodrys / Delesseria 14,0 Phymatolithon spp. 25,0 Electra pilosa 10,0 Haliclona sp. 0,5 Hydroidea 3,0 3 6 m 3 Fiolklippan 6m Bonnemaissonia hamifera 20,0 15 Fiolklippan Bilaga 1 (4)

27 3 6 m 3 Fiolklippan 6m Brongniartella byssoides 15,0 15 Laminaria saccharina 4,0 Phymatolithon spp. 20,0 Asterias rubens 3,0 Halichondria panicea 2,0 Hydroidea 3,0 4 6 m 4 Fiolklippan 6m Bonnemaissonia hamifera 15,0 30 Brongniartella byssoides 5,0 Phycodrys / Delesseria 10,0 Desmarestia aculeata 10,0 Asterias rubens 0,9 Hydroidea 1,0 5 5 Fiolklippan 6m Bonnemaissonia hamifera 15,0 20 Brongniartella byssoides 3,0 Phycodrys / Delesseria 10,0 Ceramium rubrum 25,0 Asterias rubens 3,3 Halichondria panicea 4,2 Electra pilosa 3,0 Hydroidea 1,0 1 8 m 1 Fiolklippan 8m Delesseria sanguinea 8,0 10 Brongniartella byssoides 30,0 Laminaria saccharina 18,0 Phymatolithon spp. 35,0 Membranipora membranacea 3,0 Asterias rubens 0,2 2 8 m 2 Fiolklippan 8m Delesseria sanguinea 40,0 40 Laminaria saccharina 22,0 Callithamnion corymbosum 8,0 Phymatolithon spp. 9,0 Membranipora membranacea 7,0 Hyas sp. 0,4 Marthasterias glacialis 0,5 Haliclona sp. 1,0 3 8 m 3 Fiolklippan 8m Delesseria sanguinea 45,0 60 Laminaria saccharina 12,0 Callithamnion corymbosum 5,0 Brongniartella byssoides 35,0 Asterias rubens 0,1 Membranipora membranacea 2,5 4 8 m 4 Fiolklippan 8m Phymatolithon spp. 10,0 20 Brongniartella byssoides 12,0 Phycodrys /Delesseria 8,0 Fiolklippan Bilaga 1 (5)

28 4 8 m 4 Fiolklippan 8m Kirschenpaueria pinnata 15,0 20 Asterias rubens 0,1 Corella parallellogramma 0,2 Scrupocellaria scruposa 1,0 5 8 m 5 Fiolklippan 8m Laminaria saccharina 50,0 10 Phymatolithon spp. 25,0 Phycodrys /Delesseria 8,0 Halichondria panicea 0,6 Laomedea sp. 1,5 Asterias rubens 0,5 Membranipora membranacea 20,0 Kirschenpaueria pinnata 4, m 1 Fiolklippan 10m Phymatolithon spp. 50,0 10 Flustra foliacea 12,0 Dendrodoa grossularia 0,1 Membranipora membranacea 8,0 Hydroidea 2, m 2 Fiolklippan 10m Brongniartella byssoides 25,0 40 Phycodrys /Delesseria 9,0 Alcyonidium gelatinosum 1,0 Asterias rubens 0,2 Corella parallellogramma 0,2 Flustra foliacea 0, m 3 Fiolklippan 10m Phymatolithon spp. 25,0 20 Brongniartella byssoides 10,0 Phycodrys /Delesseria 10,0 Echinus esculentus 1,5 Flustra foliacea 2,0 Alcyonidium gelatinosum 2,0 Balanus balanus 0,1 Corella parallellogramma 0,1 Asterias rubens <0, m 4 Fiolklippan 10m Phymatolithon spp. 60,0 20 Brongniartella byssoides 15,0 Phycodrys /Delesseria 25,0 Bonnemaissonia hamifera 3,0 Flustra foliacea 5,0 Alcyonidium gelatinosum 3,0 Corella parallellogramma 0,2 Tonicella sp. <0, m 5 Fiolklippan 10m Phymatolithon spp. 50,0 20 Phycodrys /Delesseria 7,0 Bonnemaissonia hamifera 9,0 Fiolklippan Bilaga 1 (6)

29 5 10 m 5 Fiolklippan 10m Echinus esculentus 1,5 20 Asterias rubens 0,4 Flustra foliacea 7,0 Alcyonidium gelatinosum 2,2 Electra pilosa 5, m 1 Fiolklippan 12m Phymatolithon spp. 50,0 20 Delesseria sanguinea 6,0 Flustra foliacea 30,0 Alcyonidium gelatinosum 0,9 Alcyonium digitatum 0, m 2 Fiolklippan 12m Phymatolithon spp. 50,0 0 Asterias rubens 0,8 Alcyonium digitatum 1,5 Alcyonidium gelatinosum 1,0 Flustra foliacea 7,0 Abietinaria abietina 10, m 3 Fiolklippan 12m Phycodrys /Delesseria 3,0 25 Phymatolithon spp. 50,0 Alcyonidium gelatinosum 2,0 Flustra foliacea 10,0 Alcyonium digitatum 1,0 Abietinaria abietina 2, m 4 Fiolklippan 12m Phymatolithon spp. 50,0 15 Phycodrys /Delesseria 2,5 Alcyonidium gelatinosum 3,0 Flustra foliacea 8,0 Alcyonium digitatum 0,2 Abietinaria abietina 0, m 5 Fiolklippan 12m Delesseria sanguinea 1,0 40 Callithamnion corymbosum 0,5 Cancer pagurus 4,2 Alcyonidium gelatinosum 2,0 Flustra foliacea 7,0 Asterias rubens 0,7 Alcyonium digitatum <0, m 1 Fiolklippan 14m Phymatolithon spp. 5,0 5 Alcyonium digitatum 3,5 Flustra foliacea 2,0 Metridium senile 0,1 Abietinaria abietina 0,1 Fiolklippan Bilaga 1 (7)

30 2 14 m 2 Fiolklippan 14m Phymatolithon spp. 30,0 15 Alcyonidium gelatinosum 5,5 Alcyonium digitatum 0,3 Flustra foliacea 10,0 Metridium senile 0, m 3 Fiolklippan 14m Phymatolithon spp. 25,0 20 Abietinaria abietina 2,0 Asterias rubens 0,3 Alcyonidium gelatinosum 2,0 Flustra foliacea 7,0 Alcyonium digitatum 0,5 Dendrodoa grossularia 0, m 4 Fiolklippan 14m Phymatolithon spp. 30,0 20 Cruoria pellita 1,0 Marthasterias glacialis 2,0 Alcyonidium gelatinosum 2,0 Flustra foliacea 6,0 Abietinaria abietina <0, m 5 Fiolklippan 14m Phymatolithon spp. 15,0 30 Alcyonidium gelatinosum 4,3 Alcyonium digitatum 0,6 Flustra foliacea 8,0 Abietinaria abietina 1, m 1 Fiolklippan 16m Phymatolithon spp. 40,0 40 Flustra foliacea 2,5 Asterias rubens 0,3 Alcyonium digitatum 0,2 Alcyonidium gelatinosum 0, m 2 Fiolklippan 16m Phymatolithon spp. 8,0 15 Cruoria pellita 2,0 Alcyonidium gelatinosum 1,5 Alcyonium digitatum 0,2 Dendrodoa grossularia <0,1 Flustra foliacea 3, m 3 Fiolklippan 16m Crossaster papposus 2,6 35 Alcyonium digitatum 6,2 Haliclona oculata 2,0 Dendrodoa grossularia 1,0 Ascidiaceae 3,0 Serpula vermicularis <0,1 Fiolklippan Bilaga 1 (8)

31 4 16 m 4 Fiolklippan 16m Phymatolithon spp. 80,0 15 Alcyonium digitatum 1,2 Alcyonidium gelatinosum 1,8 Flustra foliacea 2,5 Abietinaria abietina 1,0 Spongidae 0, m 5 Fiolklippan 16m Phymatolithon spp. 15,0 15 Homarus vulgaris 4,5 Alcyonium digitatum 0,4 Ascidiaceae 2,0 Flustra foliacea 0,4 Alcyonidium gelatinosum 1, m 1 Fiolklippan 18m Phymatolithon spp. 40,0 22 Cruoria pellita 25,0 Alcyonidium gelatinosum 1, m 2 Fiolklippan 18m Phymatolithon spp. 35,0 20 Alcyonium digitatum 0,1 Alcyonidium gelatinosum 3, m 3 Fiolklippan 18m Phymatolithon spp. 30,0 15 Abietinaria abietina 2, m 4 Fiolklippan 18m Phymatolithon spp. 40,0 10 Alcyonidium gelatinosum 0, m 5 Fiolklippan 18m Phymatolithon spp. 20,0 30 Cruoria pellita 5,0 Abietinaria abietina 3,0 Alcyonium digitatum 0, m 1 Fiolklippan 20m Phymatolithon spp. 9,0 35 Asterias rubens 0, m 2 Fiolklippan 20m Phymatolithon spp. 35,0 10 Echinus esculentus 4,0 Alcyonium digitatum 0, m 3 Fiolklippan 20m Phymatolithon spp. 30,0 20 Fiolklippan Bilaga 1 (9)

32 3 20 m 3 Fiolklippan 20m Alcyonidium gelatinosum 1,0 20 Alcyonium digitatum 0, m 4 Fiolklippan 20m Phymatolithon spp. 20,0 25 Alcyonium digitatum 3,0 Abietinaria abietina 3, m 5 Fiolklippan 20m Phymatolithon spp. 1,0 30 Abietinaria abietina 8,0 Asterias rubens 0,1 Fiolklippan Bilaga 1 (10)

33 1 0,5 m 1 Djurnäs 0,5 m Algae 70,0 5 Hydroidea 25,0 Aurelia aurita 7,0 2 0,5 m 2 Djurnäs 0,5 m Enteromorpha linza 7,0 5 Sargassum muticum 3,0 Hydroidea 22,0 Aurelia aurita 2,0 3 0,5 m 3 Djurnäs 0,5 m Sargassum muticum 2,0 5 Enteromorpha linza 4,0 Hydroidea 20,0 4 0,5 m 4 Djurnäs 0,5 m Enteromorpha linza 5,0 5 Enteromorpha intestinalis 20,0 Pilayella littoralis 3,0 Hydroidea 20,0 5 0,5 m 5 Djurnäs 0,5 m Enteromorpha linza 6,0 0 Enteromorpha intestinalis 10,0 Sargassum muticum 5,0 Hydroidea 12,0 1 1 m 1 Djurnäs 1 m Enteromorpha linza 10,0 5 Sargassum muticum 30,0 Ceramium rubrum 2,0 Hydroidea 25,0 2 1 m 2 Djurnäs 1 m Ceramium rubrum 2,0 20 Enteromorpha linza 3,0 Hydroidea 40,0 3 1 m 3 Djurnäs 1 m Enteromorpha sp. 2,0 5 Ceramium rubrum 1,0 Hydroidea 75,0 4 1 m 4 Djurnäs 1 m Callithamnion corymbosum 2,0 25 Ceramium rubrum 1,0 Hydroidea 50,0 5 1 m 5 Djurnäs 1 m Laminaria saccharina 6,0 17 Cladophora rupestris 4,0 Ceramium rubrum 1,0 Djurnäs Udde Bilaga 2 (1)

34 5 1 m 5 Djurnäs 1 m Hydroidea 50, m 1 Djurnäs 2 m Aurelia aurita 1,3 20 Hydroidea 85,0 2 2 m 2 Djurnäs 2 m Aurelia aurita 1,2 10 Hydroidea 90,0 3 2 m 3 Djurnäs 2 m Laminaria saccharina 18,0 Bryopsis plumosa 2,0 Ceramium rubrum 1,0 Hydroidea 25,0 4 2 m 4 Djurnäs 2 m Ceramium rubrum 5,0 15 Metridium senile 1,5 Hydroidea 75,0 5 2 m 5 Djurnäs 2 m Metridium senile 30,0 10 Halichondria panicea 2,2 Hydroidea 38,0 1 3 m 1 Djurnäs 3 m Ceramium rubrum 2,0 10 Laminaria saccharina 25,0 Metridium senile 6,0 Halichondria panicea 1,0 Hydroidea 10,0 Alcyonidium gelatinosum 2,0 2 3 m 2 Djurnäs 3 m Laminaria saccharina 10,0 10 Hydroidea 67,0 3 3 m 3 Djurnäs 3 m Laminaria saccharina 15,0 20 Delesseria /Phycodrys 3,0 Metridium senile 2,0 Asterias rubens 0,2 Hydroidea 38,0 4 3 m 4 Djurnäs 3 m Pilayella littoralis 2,5 15 Ceramium rubrum 2,0 4 3 m 4 Djurnäs 3 m Metridium senile 20,0 15 Hydroidea 5,0 Djurnäs Udde Bilaga 2 (2)

35 5 3 m 5 Djurnäs 3 m Ceramium rubrum 1,0 10 Laminaria saccharina 5,0 Metridium senile 5,0 Hydroidea 45,0 1 4 m 1 Djurnäs 4 m Ceramium rubrum 1,0 10 Halichondria panicea 3,2 Asterias rubens 0,7 Metridium senile 14,0 Hydroidea 20,0 Mytilus edulis 7,0 2 4 m 2 Djurnäs 4 m Halichondria panicea 1,8 10 Metridium senile 15,0 Hydroidea 35,0 Mytilus edulis 2,1 3 4 m 3 Djurnäs 4 m Metridium senile 1,5 Hydroidea 67,0 Ciona intestinalis 1,0 Halichondria panicea 0,2 4 4 m 4 Djurnäs 4 m Metridium senile 21,8 22 Hydroidea 28,0 Halichondria panicea 5,0 Asterias rubens 1,2 Ciona intestinalis 1,0 Pomatoceros triqueter 0,1 5 4 m 5 Djurnäs 4 m Metridium senile 70,0 30 Hydroidea 11,0 Ascidiaceae 4,5 Pomatoceros triqueter 0,1 1 6 m 1 Djurnäs 6 m Phycodrys rubens 1,0 15 Hydroidea 90,0 Metridium senile 2,0 Ciona intestinalis 1,5 2 6 m 2 Djurnäs 6 m Hydroidea 50,0? Halichondria panicea 14,0 Metridium senile 3,0 3 6 m 3 Djurnäs 6 m Laminaria saccharina 15,0? Metridium senile 6,0 Ascidiaceae 1,0 Hydroidea 70,0 Halichondria panicea 0,1 Djurnäs Udde Bilaga 2 (3)

36 4 6 m 4 Djurnäs 6 m Metridium senile 3,1 5 Ciona intestinalis 9,0 Hydroidea 78,0 5 6 m 5 Djurnäs 6 m Ciona intestinalis 55,0 0 Hydroidea 45,0 Asterias rubens <1 1 8 m 1 Djurnäs 8 m Haliclona sp. 13,0 0 Ciona intestinalis 30,0 Hydroidea 65,0 Metridium senile 2,0 2 8 m 2 Djurnäs 8 m Metridium senile 5,3 0 Ciona intestinalis 50,0 Hydroidea 45,0 3 8 m 3 Djurnäs 8 m Metridium senile 18,0 10 Ciona intestinalis 35,0 Hydroidea 45,0 4 8 m 4 Djurnäs 8 m Halichondria panicea 6,0 20 Hydroidea 80,0 Ciona intestinalis 1,0 Metridium senile 5,0 5 5 Djurnäs 8 m Metridium senile 9,2 25 Hydroidea 54,0 Haliclona sp. 3,0 Halichondria panicea 20, m 1 Djurnäs 10 m Haliclona sp. 8,7 30 Metridium senile 11,4 Ciona intestinalis 1, m 2 Djurnäs 10 m Asterias rubens 3,7 30 Hydroidea 15,0 Metridium senile 3,9 Haliclona sp. 0,5 Balanidae 0, m 3 Djurnäs 10 m Haliclona sp. 5,2 20 Metridium senile 7,5 Haliclona oculata 4,0 Sagartidae 0,5 Pomatoceros triqueter 0, m 4 Djurnäs 10 m Metridium senile 6,5 25 Haliclona sp. 4,5 Ascidiaceae 1,0 Djurnäs Udde Bilaga 2 (4)

37 4 10 m 4 Djurnäs 10 m Hydroidea 20,0 25 Sagartidae 1,5 Pomatoceros triqueter 0, m 5 Djurnäs 10 m Metridium senile 24, m 1 Djurnäs 12 m Asterias rubens 3,0 20 Ciona intestinalis 45,0 Metridium senile 1,5 Haliclona sp. 1,0 Balanidae 2, m 2 Djurnäs 12 m Ciona intestinalis 46,0 15 Haliclona sp. 3,0 Metridium senile 2,0 Asterias rubens 4,0 Hydroidea 10,0 Balanidae < m 3 Djurnäs 12 m Ciona intestinalis 39,0 20 Haliclona sp. 8,0 Sagartidae 1,0 Hydroidae 5,0 Pomatoceros triqueter 0, m 4 Djurnäs 12 m Ciona intestinalis 32,0 20 Halichondria panicea 4,0 Metridium senile 2,5 Pomatoceros triqueter 0,1 Hydroidae 5, m 5 Djurnäs 12 m Ciona intestinalis 10,0 30 Asterias rubens 1,3 Metridium senile 3,0 Halichondria panicea 4,0 Hydroidae 5, m 1 Djurnäs 14 m Asterias rubens 5,2 25 Tealia felina 2,1 Ciona intestinalis 1,0 Haliclona sp. 1,6 Aeolidia papillosa <1 Metridium senile 1, m 2 Djurnäs 14 m Buccinum undatum 0,8 30 Ascidiaceae 1,2 Metridium senile 1,0 Haliclona sp. 0,5 Ciona intestinalis 1, m 3 Djurnäs 14 m Ciona intestinalis 11,0 30 Djurnäs Udde Bilaga 2 (5)

38 3 14 m 3 Djurnäs 14 m Asterias rubens 0,2 30 Halichondria panicea 5,0 Metridium senile 0,1 Haliclona sp. 1, m 4 Djurnäs 14 m Ciona intestinalis 3,0 35 Asterias rubens 0,2 Metridium senile 0,2 Sagartidae 0, m 5 Djurnäs 14 m Ciona intestinalis 0, m 1 Djurnäs 16 m Metridium senile 0, m 2 Djurnäs 16 m Asterias rubens 6,0 35 Hyas araneus 1, m 3 Djurnäs 16 m fauna 0,0? 4 16 m 4 Djurnäs 16 m fauna 0,0? 5 16 m 5 Djurnäs 16 m fauna 0, m 1 Djurnäs 18 m fauna 0,0? 2 18 m 2 Djurnäs 18 m fauna 0,0? 3 18 m 3 Djurnäs 18 m fauna 0,0? 4 18 m 4 Djurnäs 18 m Asterias rubens 0,1? 5 18 m 5 Djurnäs 18 m fauna 0,0? 1 20 m 1 Djurnäs 20 m fauna 0,0? 2 20 m 2 Djurnäs 20 m fauna 0,0? 3 20 m 3 Djurnäs 20 m fauna 0,0? 4 20 m 4 Djurnäs 20 m fauna 0,0? 5 20 m 5 Djurnäs 20 m fauna 0,0? Djurnäs Udde Bilaga 2 (6)

39 1 0,5 m 1 St Brattskär 0,5 m Ceramium rubrum 98,0 30 Corallina officinalis 1,0 Halosiphon tomentosum <1 Electra pilosa 1,0 2 0,5 m 2 St Brattskär 0,5 m Corallina officialis 16,0 30 Ceramium rubrum 82,0 Spongomorpha pallida 0,2 Electra pilosa 0,5 3 0,5 m 3 St Brattskär 0,5 m Corallina officinalis 29,1 30 Ceramium rubrum 69,0 Spongomorpha pallida 0,1 Electra pilosa 0,8 4 0,5 m 4 St Brattskär 0,5 m Corallina officinalis 26,0 30 Ceramium rubrum 68,0 Spongomorpha pallida 0,6 Ceramium strictum 1,6 5 0,5 m 5 St Brattskär 0,5 m Ceramium rubrum 75,0 Ascophyllum nodusum 1,5 Corallina officinalis 1,0 Halosiphon tomentosum 1,5 Mytlilus edulis 1,0 1 1 m 1 St Brattskär 1 m Laminaria digitata 25,0 35 Laminaria saccharina 70,0 Furcellaria lumbricalis 3,0 Rhodophyta 2,0 2 1 m 2 St Brattskär 1 m Ceramium rubrum 62,0 35 Corallina officinalis 18,0 Laminaria saccharina 10,0 Laminaria digitata 5,0 Spongomorpha pallida 1,5 Furcellaria lumbricalis 3,0 Pilayella littoralis 1,0 Chaetomorpha melagonium <1 Membranipora membranacea 1,0 3 1 m 3 St Brattskär 1 m Cystoclonium purpureum 22,0 5 Laminaria saccharina 8,0 Laminaria digitata 7,0 Furcellaria lumbricalis 9,0 Corallina officinalis 6,5 Ceramium rubrum 29,0 Electra pilosa 1,0 St. Brattskär Bilaga 3 (1)

40 4 1 m 4 St Brattskär 1 m Halidrys siliquosa 47,0 40 Laminaria digitata 30,0 Pilayella littoralis 20,0 Ceramium rubrum 4,0 Membranipora membranacea 3,0 5 1 m 5 St Brattskär 1 m Laminaria saccharina 70,0 35 Halidrys siliquosa 14,0 Laminaria digitata 4,0 Corallina officinalis 5,0 Ceramium rubrum 3,0 Furcellaria lumbricalis 2,0 Electra pilosa 1,0 1 2 m 1 St Brattskär 2 m Laminaria digitata 22,0 35 Laminaria saccharina 51,0 Halidrys siliquosa 25,0 Ceramium rubrum 2,0 Laomedea flexuosa 0,5 2 2 m 2 St Brattskär 2 m Laminaria digitata 14,0 35 Laminaria saccharina 85,0 Ceramium sp. 0,5 Membranipora membranacea 3,0 3 2 m 3 St Brattskär 2 m Halidrys siliquosa 65,0 35 Phyllophora pseudoceranoides 15,0 Ceramium rubrum 4,0 Spongomorpha pallida 0,3 Pilayella littoralis 10,0 Laminaria saccharina 4,0 Electra pilosa 4,0 Membranipora membranacea 1,0 Halichondria panicea 0,5 4 2 m 4 St Brattskär 2 m Laminaria saccharina 72,0? Laminaria digitata 12,0 Phyllophora pseudoceranoides 13,0 Electra pilosa 3,0 Membranipora membranacea 0,5 5 2 m 5 St Brattskär 2 m Laminaria saccharina 50,0? Laminaria digitata 45,0 Phyllophora pseudoceranoides 5,0 Electra pilosa 3,0 Membranipora membranacea 2,0 1 3 m 1 St Brattskär 3 m Laminaria digitata 61,0? St. Brattskär Bilaga 3 (2)

41 1 3 m 1 St Brattskär 3 m Furcellaria lumbricalis 30,0? Halidrys siliquosa 1,5 Pilayella littoralis 7,0 Delesseria sanguinea 0,5 Electra pilosa 3,0 Membranipora membranacea 1,0 2 3 m 2 St Brattskär 3 m Laminaria saccharina 66,0? Laminaria digitata 30,0 Delesseria sanguinea 3,5 Electra pilosa 2,0 3 3 m 3 St Brattskär 3 m Laminaria digitata 20,0? Furcellaria lumbricalis 25,0 Phymatolithon spp. 5,0 Delesseria sanguinea 5,0 Phyllophora pseudoceranoides 10,0 Ceramium spp. 7,0 Electra pilosa 15,0 4 3 m 4 St Brattskär 3 m Laminaria saccharina 20,0? Laminaria digitata 20,0 Spermatochnus paradoxus 35,0 Furcellaria lumbricalis 4,0 Rhodomela confervoides 3,0 Membranipora membranacea 1,0 Electra pilosa 2,0 5 3 m 5 St Brattskär 3 m Laminaria saccharina 22,0? Laminaria digitata 70,0 Phymatolithon spp. 4,0 Phyllophora pseudoceranoides 3,0 Electra pilosa 1,0 1 4 m 1 St Brattskär 4 m Laminaria saccharina 14,0? Laminaria digitata 31,0 Ceramium rubrum 8,0 Furcellaria lumbricalis 38,0 Phymatolithon spp. 5,0 Electra pilosa 8,0 2 4 m 2 St Brattskär 4 m Laminaria saccharina 93,0 30 Laminaria digitata 7,0 Membranipora membranacea 5,0 3 4 m 3 St Brattskär 4 m Laminaria digitata 4,0 7 Phycodrys rubens 8,0 Bonnemaissonia hamifera 65,0 St. Brattskär Bilaga 3 (3)