Bohuskustens vattenvårdsförbund Makroalger i Brofjorden Andersson Asplund

Transkript

1 Bohuskustens vattenvårdsförbund Makroalger i Brofjorden 2008 Andersson Asplund

2 Titel Bohuskustens vattenvårdsförbund Makroalger i Brofjorden 2008 Framtagen av Fiskebäckskil, Sweden Sandra Andersson Maria Asplund Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden 2008 Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Januari 2009 Beställare Bohuskustens vattenvårdsförbund ISBN

3 Sammanfattning Syftet med inventeringen av makroalger i Brofjorden var att upptäcka eventuella förändringar i artsammansättning och utbredning som kan spegla en påverkan från omgivningen. Den långsiktiga övervakningen är en del av BVVF kontrollprogram och har pågått sedan Inventeringen av makroalger utfördes i september 2008 och metodiken innefattade apparatdykning längs med en linje (transekt) på tre stationer i Brofjorden. Artsammansättning och djuputbredning noterades och täckningsgrad skattades enligt en standardiserad 7-gradig skala. De tre stationerna i Brofjorden är placerade i en gradient inifrån och ut i fjorden, vilket resulterar i olika exponeringsgrad. Den djupaste stationen, Bro 4, ligger längst in i Brofjorden och är en skyddad lokal. Här dominerade rödalger större delen av transekten. Blåstång (Fucus serratus) observerades vid ytan och andra läderartade brunalger, såsom bladalgen Saccharina latissima påträffades djupare. Den introducerade algen Sargassum muticum förekom också på stationen samt den nyintroducerade röalgen Heterosiphonia japonica som inte hittats på lokalen vid tidigare undersökningar. Krustabildande kalkalger (Lithothamnia) utgjorde gränsen för algernas djuputbredning. Längre ut i fjorden är Bro extra och Bro 5 belägna som båda är två grunda stationer. Bro extra ligger något mer skyddad än Bro 5 och nedanför bergväggen påträffades en ålgräsäng (Zostera marina) på 2,5 meters djup. Relativt höga tätheter av tång- och kelpalger observerades här på den översta metern medan både fintrådiga, grövre föregrenade, bladformade och krustabildande rödalger tog vid lite djupare. Stora delar av ålgräsängen var täckt av lösdrivande alger. På den exponerade stationen Bro 5 dominerade rödalger alla djupintervall. Här påträffades även höga tätheter av tång och kelp samt den introducerade Sargassosnärjan. Även på denna station noterades den nyintroducerade rödalgen Heterosiphonia japonica. Vid en jämförande uppskattning med tidigare år kan inga större förändringar i artantal och fördelningen mellan grön- röd- och brunalger noteras sedan provtagningen startade 1989 på de tre stationerna. Däremot verkar det som om artsammansättningen förändrats med åren. Bl.a. har sargassosnärjan intagit stora delar av hårdbotten efter 1998 och därmed ersatt andra brunalger som kelp- och tångarter. Ettåriga fintrådiga alger som gynnas av övergödning varierar mellan åren och några större tätheter påträffades inte vid årets undersökning. Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har station Bro 4 en god status. Det är dock den enda av de inventerade stationerna som uppfyller djupkraven för beräkning av ekologisk status, varpå en bedömning av området inte är möjlig. Utifrån stationernas varierande utseende och placering bedöms de tre inventerade transekterna inte utgöra representativa replikat för en statistisk jämförande analys. Istället görs en grov uppskattning av eventuella förändringar över år. Sammantaget bedöms algsammansättningen på stationerna, utifrån en grov uppskattning, vara relativt stabil. Bältesbildande rödalger dominerar och de viktiga tång- och kelpalgerna förekommer fortfarande på alla stationer. Summary Within the BVVF monitoring programme since 1989, this study investigates possible changes and trends of macro algae in the bay of Brofjorden. The field sampling was carried out at 3 sites within Brofjorden in September The method was based on scuba diving along transects, determining cover, species composition and depth range of macro algae. For cover a 7-graded range was used in accordance to standardised methods. The 3 sites in Brofjorden are located in a gradient outwards, resulting in differences in exposure level. The deepest site, Bro 4, has the lowest exposure level and filamentous red algae dominated in cover. Even large algae species such as the genus Laminaria and Fucus were found; in addition the invasive species Sargassum muticum were located together with another invasion species Heterosiphonia japonica, not found in the area before. The macro algae depth range was set by the calcified Lithothamnia algae. Further out are Bro extra and Bro 5 located, both at relatively shallow depths. Bro extra is somewhat less exposed and an eelgrass meadow was found at 2,5 m depth. High densities of the genus Laminaria and Fucus were found and deeper, filamentous red algae dominated. At the bottom, among the eelgrass, filamentous unattached algae were drifting. At the exposed site Bro 5 red algae dominated the cover at all depths. There were also stands of larger brown algae such as Laminaria and Fucus. The invasive species Sargassum muticum were found on deeper depth and the invasive species Heterosiphonia japonica, which have never been found in the area before, were observed from 1 m depth. When the results are compared over the years no obvious changes of number of species are detected since the first monitoring 3

4 Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden 2008 Figur 1. Brofjorden ligger norr om Lysekil mellan Gullmarsfjorden och Åbyfjorden at any of the 3 sites. In conclusion, all sites are relatively stable concerning macro algae. The important larger brown algae still occurs without remarkable epifauling of filamentous algae, indicating a water quality of good status. Bakgrund/Syfte På uppdag av Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) har utfört en inventering av makroalger på tre stationer i Brofjorden. Inventeringen är en uppföljning av det övervakningsprogram som pågått sedan Syftet med övervakningen är att upptäcka långsiktiga förändringar i makroalgsfloran som speglar en påverkan från omgivande verksamheter i och omkring Brofjorden. Detta syftar främst på en ökad belastning av när- salter och föroreningar. En ökad belastning av närsalter kan innebära en förändring i artsammansättningen då snabbväxande alger gynnas vid ökad tillgång på närsalter (kväve, fosfor). Djuputbredningen för olika arter påverkas även av vattnets grumlighet vid en ökad planktonproduktion, vilket minskar ljustillgången. Växternas produktion kan också påverkas negativt av gifter i miljön. Tidigare har makroalger på de utvalda stationerna i Brofjorden undersökts åren 1989, 1992, 1994, 1995 samt varje år från 1998 fram till årets undersökning. De parametrar som främst studeras är artsammansättning, täckningsgrad, algernas djuputbredning och kondition. 4

5 Områdesbeskrivning Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 Position: N58º 21 21,1 E ,2 Bäring: 350º Brofjorden ligger strax norr om Lysekil mellan Gullmarsfjorden och Åbyfjorden och är den minsta av dessa tre fjordar (figur 1). Maxdjupet inne i fjorden ligger på ca 40 meter. Innanför fjordens mynning är oljeraffinaderiet Preemraff Lysekil beläget. De olika transekterna är placerade i en gradient inifrån och ut i fjorden (figur 2). Längst in ligger station Bro 4 som är den djupaste av stationerna och utgörs av en brant och delvis terrasserad bergvägg som slutar på ca 18 meters djup (figur 3). Både Bro Extra och Bro 5 är grunda stationer med ett maxdjup på 2,5 respektive 7,1 meter. Bro 5, som ligger längst ut av de tre stationerna, är mer vågexponerad än de andra och torde därmed ha en bättre vattenkvalitet (figur 4,5). Figur 3. Station Bro 4 med position, presenterad i WGS-84 format (hddd mm ss,s), samt transektens riktning/bäring. Position: N ,6 E ,3 Bäring: 30º Figur 4. Station Bro extra med position, presenterad i WGS- 84 format (hddd mm ss,s), samt transektens riktning/ bäring. Position: N58º 20 46,0 E ,9 Bäring: 55º Figur 2. Karta över Brofjorden, där de tre inventerade lokalerna (Bro 4, Bro extra, Bro 5) är markerade. Figur 5. Station Bro 5 med position, presenterad i WGS-84 format (hddd mm ss,s), samt transektens riktning/bäring. 5

6 Utförande Metoden för dykinventering grundas på Naturvårdsverkets riktlinjer för miljöövervakning av svenska vatten. Metodiken används bl.a. inom nationella och regionala övervakningsprogram för en långsiktig övervakning av den marina miljön och är även antagen av Helsingforskommissionen (HELCOM 2002). Metoden används även vid basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (Naturvårdsverket 2007). Metoden utförs genom s.k. linjetaxering där dykare simmar i en 6 meter bred korridor längs en metergraderad linje/transekt och skattar artförekomst samt djuputbredning och täckningsgrad av respektive art (figur 6). För varje ny skattning anges djup, löpmeter, bottensubstrat och sedimentpålagring inom transekten. Täckningsgraden anges per art eller lägsta möjliga taxa av makroalger enligt en standardiserad 7-gradig skala (Box 1) med en ny återgivning vid varje djupmeter eller vid varje tydlig förändring av bottenmiljön. Bottensubstratet anges utifrån de 6 klasserna: Häll, block, sten, grus, sand och lera. Kvantitativa prover samlas in längs transekten vid osäkerheter i fält för att säkra en hög taxonomisk precision. Metoden baseras på de beskrivningar som finns i naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, undersökningstyp vegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) samt i Kautsky (1995). Inventeringen utfördes i september Transekten vid respektive station hade samma placering och riktning/bäring som tidigare år med en eventuell felmarginal vid placeringen på några få meter vilket är oundvikligt vid användandet av GPS för att hitta position. Bilder från tidigare år användes också för att underlätta vid sökandet efter samma plats som vid tidigare undersökningar. Vid varje station noterades position, siktdjup och salthalt. Djupet korrelerades till normalvattenstånd med hjälp av vattenståndsdata från SMHI: s närmaste mätstation. Box 1. Täckningsgrad Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden c:a m bredd 10 m bredd Resultat 30 m längd På de tre stationerna i Brofjorden dominerade tångarter och bältesbildande rödalger beroende av djup. Grönoch brunalger har sin huvudsakliga växtplats grunt medan rödalger påträffas djupare. Krustabildande kalkager (Lithothamnia) klarar sig i dåliga ljusförhållanden och utgjorde gränsen för algernas djuputbredning på station Bro 4, där tillräckligt stort djup uppnåddes. Vid årets provtagning påträffades den nyintroducerade arten Heterosiphonia japonica för första gången vid två av de tre inventerade transekterna i Brofjorden. Resultaten från de tre stationerna beskrivs nedan under respektive rubrik. Djuprelaterad täckningsgrad hos påträffad taxa på stationerna presenteras i tabeller och djuputbredningen illustreras grafiskt. Då täckningsgraden skattas utefter en 7-gradig skala och inte i exakta procenttal samt att alger växer på varandra som epifyter kan täckningsgraden överstiga 100 %. 0 m 8 m 16 m 10% A 0% B 1% C 50% A 10% B 0% C 27 m 0% A 10% B 5% C Figur 6. Schematisk skiss över linjetaxering av algers (A,B,C) täckningsgrad längs en transekt. Ny täckningsgrad anges vid varje djupmeter eller vid varje tydlig förändring av bottenmiljön. Vid dykinventeringen skattades täckningsgraden av makroalger enligt en standardiserad 7-gradig skala (Kautsky 1995): Station Bro 4 1: enstaka individ/exemplar 2: 5 %, fler än enstaka individ/exemplar dock ej täckande av ytor 3: 10 %, mer än enstaka exemplar, dock mindre än 1/4 4: 25 %, klart mindre än hälften men bältesbildande 5: 50 %, ca hälften 6: 75 %, ej heltäckande men klart mer än hälften 7: 100 %, heltäckande 6 Vid dykinventeringen på den djupaste lokalen, Bro 4, noterades 36 algtaxa, fördelat på 5 grönalger, 10 brunalger och 21 rödalger. Sedimentpålagringen var låg på den grunda delen av transekten men ökade något med djupet. Tabell 1 presenterar den djuprelaterade täckningsgraden hos påträffad taxa och djuputbredningen illustreras i figur 7.

7 Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 Djuputbredning Bro 4 Djup (m) 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 13,0 14,0 15,0 16,0 17,0 18,0 Fucus vesiculosus Sphacelaria sp. Cladophora rupestris Cladophora sp. Codium fragile Ulva intestinalis/u.compressa Audouinella sp. Callithamnion tetragonium Ceramium virgatum Phyllophora/Coccotylus Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Rhodomela confervoides Halidrys siliquosa Pilayella/Ectocarpus Saccharina latissima Sargassum muticum Ulva lactuca Bonnemaisonia/Spermothamnion Corallina officinalis Cystoclonium purpureum Lithothamnion/Phymatolithon Heterosiphonia japonica Sphacelaria arctica Sphacelaria cirrosa. Pseudolithoderma Brogniartella byssoides Ceramium tenuicorne Daysa baillouviana Delesseria sanguinea Hildenbrandia rubra Chorda filum Laminaria sp. (skott) Osmundea truncata Heterosiphonia plumosa/japonica Polysiphonia elongata Chondrus crispus Figur 7. Djuputbredning hos påträffade algtaxa vid Bro 4 i Brofjorden. Rött=rödalger, Brunt=brunalger, Grönt=grönalger I skvalpzonen observerades ett bälte av blåstång (Fucus vesiculosus) tillsammans med tarmtång (Ulva intestinalis/u. compressa). Därefter följde en matta av rödalger som dominerades av rödsleke (Ceramium virgatum) och rödtofsing (Bonnemaisonia hamifera) samt tofsalgen Audionella sp. och rödblad (Phyllophora/Coccothylus). Andra arter som bidrog med den höga täckningsgraden av rödalger var olika slickarter (Polysiphonia stricta, P. fucoides), rödris (Rhodomela convervoides) kalkalgen korallalg (Corallina officinalis) havsborsting (Cystoclonium purpureum), gaffeldun (Callithamnion tetragonium), julgransalg (Brongniartella byssoides) och den nyintroducerade Heterosiphonia japonica som levde epifytiskt på de andra rödalgerna och förekom i höga tätheter mellan djup 1 och 4 meter. Bland rödalgerna förekom även relativt höga tätheter av fintrådiga grönalger (Cladophora sp.) ner till ca 5 m djup. Även andra grönalger såsom havssallad (Ulva lactuca) och grön svamptång (Codium fragile) påträffades här. Brunalger förekom sparsamt på stationen. I rödalgsbältet fanns inslag av bladtången Saccharina latissima, ektång (Halidrys siliquosa) ishavstofsing 7

8 Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden 2008 Område Brofjorden Väder & hydrografi Lokal: Bro 4 Startposition WGS84 (hddd mm ss,s): N ,0 E ,2 Vind: SO Tidpunkt: Siktdjup(m): 5 Exponeringsgrad: Skyddad Salthalt Temperatur ( C) Bäring ( ): 350 ytan: 24,0 14,3 Transektbredd (m): 6 botten: 24,2 14,7 Normalvattenstånd maxdjup hårt substrat: 16,2 AVSNITT (m) Startdjup: 0,2 0,7 1,2 2,2 2,7 3,2 4,2 4,7 5,2 6,2 7,2 8,2 9,2 10,2 11,2 12,2 13,2 14,2 16,2 Slutdjup: -0,2 0,2 0,7 1,2 2,2 2,7 3,2 4,2 4,7 5,2 6,2 7,2 8,2 9,2 10,2 11,2 12,2 13,2 14,2 Startavstånd: 1,8 2,3 3,1 4 5,5 6,2 7,3 8, ,4 15,9 17,3 18,6 19, Slutavstånd: 1,4 1,8 2,3 3,1 4 5,5 6,2 7,3 8, ,4 15,9 17,3 18,6 19,8 21 SUBSTRAT (%) Häll Skalgrus Stenblock Lösdrivande alger (%) Sedimentpålagring (skala 1-4) Algtaxa (%) Övre (m) Nedre (m) Grönalger (Chlorophyceae) Cladophora rupestris 0,2 0,7 5 Cladophora sp. 0,2 4, Codium fragile 0,2 2, Ulva intestinalis/u.compressa 0,2 2, Ulva lactuca 0,7 2,7 1 5 Brunalger (Phaeophyceae) Chorda filum 4,7 14, Fucus vesiculosus -0,2 0,2 50 Halidrys siliquosa 0,7 2, Laminaria sp. (skott) 4,7 10,2 1 1 Pilayella/Ectocarpus 0,7 1,2 1 Saccharina latissima 0,7 5, Sargassum muticum 0,7 9, Sphacelaria arctica 2,2 2,7 10 Sphacelaria cirrosa. 2,2 2,7 5 Sphacelaria sp. 0,2 9, Rödalger (Rhodophyceae) Audouinella sp. 0,2 2, Bonnemaisonia/Spermothamnion 0,7 12, Brongniartella byssoides 2,2 4, Callithamnion tetragonium 0,2 1, Ceramium tenuicorne 2,2 3,2 5 5 Ceramium virgatum 0,2 7, Chondrus crispus 13,2 14,2 1 Corallina officinalis 0,7 4, Cystoclonium purpureum 0,7 4, Daysa baillouviana 2,2 8,2 1 1 Delesseria sanguinea 2,7 13, Heterosiphonia japonica 1,2 7, Heterosiphonia plumosa/japonica 5,2 16, Osmundea truncata 4,7 5,2 1 Phyllophora/Coccotylus 0,2 14, Polysiphonia elongata 5,2 14, Polysiphonia fucoides 0,2 14, Polysiphonia stricta 0,2 2, Rhodomela confervoides 0,2 5, Krustabildande alger Hildenbrandia rubra 3,2 4,2 1 Lithothamnion/Phymatolithon 0,7 16, Pseudolithoderma 2,2 16, Tabell 1. Täckningsgrad och djuputbredning hos påträffade algtaxa på station Bro 4 i Brofjorden. 8

9 (Sphacelaria cirrosa) och Sargassum muticum. Epifytiska fintrådiga brunalger utgjordes av liten brunfjäder (Sphacelaria cirrosa). Rödalgerna minskade i täckningsgrad på 4 till 5 m djup där botten bitvis utgjordes av skalgrus och stenblock, därefter blev väggen brantare med en del klippavsatser. Djupare dominerade de krustabildande kalkalgerna (Lithothamnia) och Pseudolithoderma. Andra alger som påträffades här var de mer djuptoleranta arterna Polysiphonia elongata och nervtång (Delesseria sanguinea). På stationen förekom även rödsvansing (Dasya baillouviana), havsfjäder (Heterosiphonia plumosa) och ett exemplar av peppartång (Osmundea truncata). Station Bro extra Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 och slickarterna Pilayella/Ectocarpus och den röda tofsalgen Audouinella sp. Enstaka exemplar av Ahnfeltia plicata och Polyides rotundrus noterades också och krustabildande rödalger (Lithothamnia) var vanliga längs med hela transekten. Station Bro5 Station Bro 5 utgörs av hårdbotten som övergår i mjukbotten med enstaka vegetationsklädda stenblock på ca 7 m djup. Totalt påträffades 37 algtaxa fördelat på 6 grönalger, 11 brunalger och 20 rödalger. Tabell 3 presenterar den djuprelaterade täckningsgraden hos påträffad taxa och djuputbredningen illustreras i figur 9. Den grunda lokalen Bro extra utgör dåliga förhållanden för övervakning av makroalger, då många djuptoleranta arter uteblir samt att arterna maximala djuputbredning inte går att bestämma. Redan på 2,5 m övergår hårdbotten i skalbotten innan en tät ålgräsäng (Zostera marina) breder ut sig på det finare sedimentet längre ut från land. Intill bergväggen var botten täckt av lösdrivande alger, vilket även var påtagligt bland ålgräset. Sedimentpålagringen var låg på hårdbotten men ökade i ålgräsängen. Totalt påträffades 32 algtaxa fördelat på 8 grönalger, 7 brunalger och 17 rödalger. Tabell 2 presenterar den djuprelaterade täckningsgraden hos påträffad taxa och djuputbredningen illustreras i figur 8. I skvalpzonen förekom ett bälte av de lågväxande grönalgerna krusalg (Prasiola stipiata) och släktet Ulothrix/Urospora. Strax under vattenytan noterades ett bälte av grönalgen tarmtång (Ulva intestinalis) tillsammans med blåstång (Fucus vesiculosus) följt av ett sågtångsbälte (Fucus serratus) där även grönalgen bergsborsting (Cladophora rupestris) noterades. Tillsammans med sågtången förekom flertalet rödalger och de dominerande arterna var rödsleke (Ceramium virgatum), karragentång (Chondrus crispus), slickarter (Polysiphonia spp.) samt rödblad (Phyllophora/ Coccothylus). Sågtången följdes av bladtång Saccharina latissima som dominerade bergväggen från 1 m till strax under 2 m. Här påträffades även Sargassum muticum och rödalgerna Callithamnion/Aglothamnion, Bonnemaisonia/Spermothamnion, korallalg (Corallina officinalis), rödsleke och rödblad. I slutet av bergväggen noterades kräkel (Furcellaria lumbricalis) som därefter förekom på häll och sten i ålgräsängen. Även rödblad och snärjtång (Chorda filum) hade etablerat sig bland ålgräset. Epifytiska fintrådiga alger som observerades på lokalen var bruna tofsalger (Sphacelaria sp.) I skvalpzonen vid station Bro 5 förekom ett heltäckande bälte av blåstång (Fucus vesiculosus) tillsammans med sågtång (Fucus serratus) och på tången växte den epifytiska tångludden (Elachista fucicola). Efter brunalgerna tog rödsleke vid och dominerade algsamhället ner till ca 2 m där bladalgen Saccharina latissima tog över ner till 4 m. Bland den täckande rödsleken påträffades andra rödalger såsom olika slickarter (Polysiphonia spp.), havsborsting (Cystoclonium purpureum) och karragentång (Chondrus crispus). Grönalger noterades också och utgjordes av borsttråd (Chaetomorpha linum), bergborsting (Cladophora rupestris) och grönslick (Cladophora glomerata) ner till 1 m. Enstaka exemplar av slickarterna (Cladophora spp.) förekom även djupare. Höga tätheter av Sargassum påträffades under 3 m tillsammans med olika rödalger såsom rödsleke (Ceramium virgatum), rödblad (Phyllophora/ Coccothylus), rödris (Rhodomela convervoides), julgransalg (Brongniartella byssoides), korallalg (Corallina officinalis), nervtång (Delesseria sanguinea) och kräkel (Furcellaria lumbricalis). Epifytiska fintrådiga alger utgjordes bl.a. av slickarterna Pilayella/Ectocarpus och djupare av tofsalger (Sphacelaria sp.). Den introducerade arten Heterosiphonia japonica noterades på djup mellan 0,7 och 4,2 m. Krustabildande kalkalger förekom under de täckande algmattorna och mer sällsynt förekommande var arter som snärjtång (Chorda filum) och taggtång (Desmarestia aculeata). 9

10 Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden 2008 Djuputbredning Bro extra Djup (m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Prasiola stipiata Spirogyra sp. Ulothrix/Urospora Fucus vesiculosus Ulva intestinalis Fucus serratus Sphacelaria sp. Cladophora rupestris Audouinella sp. Ceramium virgatum Chondrus crispus Corallina officinalis Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Hildenbrandia rubra Lithothamnion/Phymatolithon Ectocarpus/Pilayella Ulva lactuca Ulva prolifera/flexuosa Aglothamnion/Callithamnion Ahnfeltia plicata Saccharina latissima Bonnemaisonia/Spermothamnion Furcellaria lumbricalis Phyllophora/Coccotylus Sargassum muticum Cladophora sp. Brongniartella byssoides Ceramium tenuicorne Gracilaria gracilis Polyides rotundus Chorda filum Zostera marina Figur 8. Djuputbredning hos påträffade algtaxa vid Bro extra. Rött=rödalger, Brunt=brunalger, Grönt=grönalger. 10

11 Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 Område Brofjorden Väder & hydrografi Lokal: Bro extra Startposition WGS84 (hddd mm ss,s): N ,6 E ,3 Vind: SV Tidpunkt: Siktdjup(m): 3,5 Exponeringsgrad: Semiexponerad Salthalt Temperatur ( C) Bäring ( ): 30 ytan: 23,4 14,9 Transektbredd (m): 6 botten: 23,4 14,9 Normalvattenstånd maxdjup hårt substrat: 2,3 AVSNITT (m) Startdjup: 0,2 0,4 0,7 1,2 2,2 2,3 2,3 3,1 3,4 Slutdjup: -0,2 0,2 0,4 0,7 1,2 2,2 2,3 2,3 3,1 Startavstånd: 2 2, , Slutavstånd: 1,5 2 2, , SUBSTRAT (%) Häll Sandbotten Musselskal 10 Lösdrivande alger (%) Sedimentpålagring (skala 1-4) Algtaxa (%) Övre (m) Nedre (m) Grönalger (Chlorophyceae) Cladophora rupestris 0,2 0,4 10 Cladophora sp. 1,2 1,5 5 Prasiola stipiata -0,2-0,2 10 Spirogyra sp. -0,2-0,2 10 Ulothrix/Urospora -0,2-0,2 10 Ulva intestinalis -0,2 0, Ulva lactuca 0,4 2,3 1 1 Ulva prolifera/flexuosa 0,4 0,7 1 Brunalger (Phaeophyceae) Chorda filum 2,3 3, Ectocarpus/Pilayella 0,4 3, Fucus serratus 0,2 0, Fucus vesiculosus -0,2 0, Saccharina latissima 0,7 2, Sargassum muticum 1,2 2, Sphacelaria sp. 0,2 2, Rödalger (Rhodophyceae) Aglothamnion/Callithamnion 0,4 1, Ahnfeltia plicata 0,4 1,2 1 1 Audouinella sp. 0,2 0, Bonnemaisonia/Spermothamnion 0,7 2, Brongniartella byssoides 1,2 2,2 10 Ceramium tenuicorne 1,2 2,2 1 Ceramium virgatum 0,2 2, Chondrus crispus 0,2 0, Corallina officinalis 0,2 2, Furcellaria lumbricalis 0,7 3, Gracilaria gracilis 1,2 2,2 1 Phyllophora/Coccotylus 0,7 2, Polyides rotundus 1,2 2,3 5 1 Polysiphonia fucoides 0,2 2, Polysiphonia stricta 0,2 0, Krustabildande alger Hildenbrandia rubra 0,2 2, Lithothamnion/Phymatolithon 0,2 2, Fanerogamer Zostera marina 2,3 3, Tabell 2. Täckningsgrad och djuputbredning hos påträffad algtaxa vid station Bro extra. 11

12 Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden 2008 Djuputbredning Bro 5 Djup (m) 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 Fucus vesiculosus Elachista fucicola Fucus serratus Saccharina latissima Cladophora glomerata Chaetomorpha linum Cladophora rupestris Bonnemaisonia/Spermothamnion Ceramium virgatum Chondrus crispus Phyllophora/Coccotylus Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Polysophonia fibrillosa Ectocarpus/Pilayella Ulva lactuca Ahnfeltia plicata Ceramium tenuicorne Cystoclonium purpureum Heterosiphonia japonica Lithothamnion/Phymatolithon Rhodomela confervoides Sphacelaria sp. Cladophora sp. Aglothamnion/Callithamnion Brongniartella byssoides Furcellaria lumbricalis Sphacelaria cirrosa. Pseudolithoderma Chorda filum Sargassum muticum Desmarestia aculeata Ulva intestinalis Corallina officinalis Delesseria sanguinea Hildenbrandia rubra Gracilaria gracilis Figur 9. Djuputbredning hos påträffade algtaxa vid Bro 5 i Brofjorden. Rött=rödalger, Brunt=brunalger, Grönt=grönalger. 12

13 Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 Område Brofjorden Väder & hydrografi Lokal: Bro 5 Startposition WGS84 (hddd mm ss,s): N ,0 E ,9 Vind: SO Tidpunkt: Siktdjup(m): 6 Exponeringsgrad: exponerad Salthalt Temperatur ( C) Bäring ( ): 55 ytan: 23,3 15 Transektbredd (m): 6 botten: 23,4 14,6 Normalvattenstånd maxdjup hårt substrat: 7,1 AVSNITT (m) Startdjup: 0,2 0,7 1,2 2,2 3,2 4,2 5,6 5,7 6,2 7,1 Slutdjup: -0,2 0,2 0,7 1,2 2,2 3,2 4,2 5,6 5,7 6,2 Startavstånd: 2 4,4 5 6,3 8, ,6 19,8 21,7 30,6 Slutavstånd: 1,5 2 4,4 5 6,3 8, ,6 19,8 21,7 SUBSTRAT (%) Häll Sandbotten 75 Stenblock Skalgrus Musselskal 10 Lösdrivande alger (%) Sedimentpålagring (skala 1-4) Alger (%) Övre (m) Nedre (m) Grönalger (Chlorophyceae) Chaetomorpha linum 0,2 2, Cladophora glomerata 0,2 2, Cladophora rupestris 0,2 7, Cladophora sp. 1,2 6, Ulva intestinalis 2,2 2,5 1 Ulva lactuca 0,7 1,2 1 Brunalger (Phaeophyceae) Chorda filum 3,2 5, Desmarestia aculeata 4,2 5,6 10 Ectocarpus/Pilayella 0,7 3, Elachista fucicola 0 3, Fucus serratus 0, Fucus vesiculosus -0,2 0,2 75 Saccharina latissima 0,2 4, Sargassum muticum 3,2 7, Sphacelaria cirrosa. 2,2 4, Sphacelaria sp. 1,2 7, Rödalger (Rhodophyceae) Aglothamnion/Callithamnion 1,2 4, Ahnfeltia plicata 0,7 1,2 1 Bonnemaisonia/Spermothamnion 0,2 7, Brongniartella byssoides 1,2 6, Ceramium tenuicorne 0,7 7, Ceramium virgatum 0,2 7, Chondrus crispus 0,2 2, Corallina officinalis 2,2 6, Cystoclonium purpureum 0,7 2, Delesseria sanguinea 2,2 7, Furcellaria lumbricalis 1,2 6, Gracilaria gracilis 6,2 7,1 1 Heterosiphonia japonica 0,7 4, Phyllophora/Coccotylus 0,2 6, Polysiphonia fucoides 0,2 7, Polysiphonia stricta 0,2 7, Polysophonia fibrillosa 0,2 2, Rhodomela confervoides 0,7 7, Krustabildande alger Hildenbrandia rubra 3,2 6, Lithothamnion/Phymatolithon 0,7 7, Pseudolithoderma 3,2 7, Tabell 3. Täckningsgrad och djuputbredning hos påträffad algtaxa vid station Bro 5. 13

14 Diskussion Förändringar i arternas utbredning kan spegla en miljöpåverkan. Ett system som går från tjocka, läderartade, fleråriga alger som olika tångarter till ett samhälle dominerat av mer snabbväxande fintrådiga alger (opportunister) ger signaler på en försämrad miljö. De opportunistiska arterna gynnas av övergödning och kan konkurrera ut andra fleråriga alger då de kan uppkomma i höga tätheter och hindra andra arters tillväxt och i värsta fall överlevnad. När man gör jämförelser mellan år får man ta i beaktning att många arter som är ettåriga kan naturligt variera i utbredning mellan olika år beroende av temperatur, grumlighet, starka vindar, näringshalter mm. Tidpunkten för provtagningen kan också vara av betydelse då de flesta ettåriga alger tillväxer som mest under sommaren och avtar sedan på hösten. Det är främst förändringar hos de dominerande arterna som bör beaktas. Arter som påträffas i enstaka exemplar är av mindre betydelse. De är dock viktiga att uppmärksamma och främst fynd av nya introducerade arter som kan få betydelse med tiden. Ett exempel på detta är sargassosnärjan (Sargassum muticum) som påträffades längs svenska västkusten första gången 1987 och är i dag en viktig del av den svenska makroalgsfloran (Karlsson och Loo 1999). På stationerna i Brofjorden påträffades sargassosnärjan första gången 1998 och är nu en dominerande art. Vid årets inventering påträffades för första gången i Brofjorden ytterligare en nyintroducerad art, den fintrådiga rödalgen Heterosiphonia japonica. Det är en snabbväxande art och den upptäcktes i Sverige (Skagerrak) för första gången Den kan i fält förväxlas med andra fintrådiga rödalger såsom havsfjäder (Heterosiphonia plumosa); dessa två arter går emellertid att särskilja vid närmare studie av cellstrukturen. Ekologisk statusbedömning Naturvårdsverket har arbetat fram bedömningsgrunder för makroalger för att bedöma ett områdes status (hög, god, måttlig otillfredsställande, dålig) som finns presenterade i Handbok 2007:4 Bilaga B, Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon samt i Naturvårdsverkets författarsamling 2008:1. Resultaten från statusklassificeringen skall presenteras i ekologiska kvalitetskvoter (EK) enligt ramdirektivet för vatten. Bedömningsgrunden baseras på djuputbredningen hos ett antal utvalda arter, vilket innebär att djupet på en lokal bör överstiga det maximala djupet för de ingående arterna vid hög status och minst tre av de utvalda arterna för bedömning måste ingå i transekten. Antal Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden transekter/replikat som krävs i ett område är beroende av olika miljöförhållanden. För att kunna bedöma ett områdes status och möjliggöra en statistisk utvärdering av variationen i djuputbredning bör minst 3 transekter med liknande miljöförhållanden inventeras inom det område som skall bedömas och utvärderas. Då endast den djupare stationen Bro 4 uppfyller kraven för beräkning av ekologiska kvalitetskvoter kan endast djupprofilen vid den stationen och inte hela området bedömas. EK-värdet för transekten vid Bro 4 var vid årets inventering är 0,7, vilket innebär en god ekologisk status. Förändringar över åren De tre inventerade lokalerna i Brofjorden, som ingår i BVVF:s kontrollprogram, skiljer sig i djup, ljustillgång och exponeringsgrad. Detta resulterar i att de inte kan behandlas som 3 representativa lokaler/replikat vid statistiska analyser som styrker eventuella långsiktiga förändringar i makroalgernas utbredning i Brofjorden, vilket är det huvudsakliga syftet med miljöövervakningen. Utifrån en grov uppskattning påträffades emellertid inga större förändringar i algsamhället på de tre inventerade transekterna mellan åren 2007 och Det kunde emellertid konstateras höga tätheter av den inte tidigare påträffade rödalgen Heterosiphonia japonica på lokal Bro 4 och Bro 5. Artantalet och fördelningen mellan bruna, gröna och röda alger har inte förändrats nämnvärt mellan åren på respektive station (figur 10-12). En liten ökning eller minskning av artantalet kan emellertid förekomma, vilket kan orsakas av arter som endast förekommer i enstaka exemplar, medan det är förändringar i den dominerande vegetationen som är av betydelse. BRO 4 Vid Bro 4 dominerade fortfarande bältesformande rödalger. Brunalgen Saccharina latissima förekom relativt grunt medan Sargassum muticum, som påträffades första gången på stationen 1998, påträffades liksom förra året något djupare. Den positiva utvecklingen av blåstång (Fucus vesiculosus) som påträffades första gången 2004, bildar fortfarande ett smalt bälte i skvalpzonen. Någon påväxt av ettårig brunslick (Ectocarpus/Pilayella) observerades varken i år eller vid förra årets inventering. Brunslick är en ettårig alg som minskar i utbredning under hösten varpå en naturlig variation kan förekomma med åren. Vid årets inventering noterades, till skillnad från förra året, julgransalg (Brongniartella byssoides) som främst förekommer under högsommaren.

15 Antal arter BRO 4 Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden Grönalger Brunalger Rödalger Totalt Figur 10. Fördelning av antalet grön- brun- och rödalger samt förändringen av totalt antal arter mellan åren vid Bro 4. BRO EXTRA vid station Bro extra dominerades, liksom tididgare år, bältesbildande blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (Fucus serratus) den översta metern och kräkel (Furcellaria lumbricalis) samt rödblad (Coccotylus/ Phyllophora) förekom djupare. Saccharina latissima täckte fortfarande stora delar av bergväggen. Både rödsleke (Ceramium rubrum) och rödtofsing (Bonnemaisonia hamifera) var liksom tidigare vanligt förekommande. Ålgräset hade liksom förra året ingen större påväxt av brunslick (Pilayella/Ectocarpus), däremot förekom fortfarande mattor av lösliggande alger som kan bidra med en mindre ljustillgång och orsaka syrebrist vid nedbrytning. BRO 5 Även station Bro 5 dominerades av sågtång (Fucus serratus) och blåstång (Fucus vesiculosus) strax under vattenytan. Därefter noterades de bältesbildande rödalgerna och Saccharina latissima påträffades liksom vid förra årets inventering i höga tätheter utefter transekten. Sargassum muticum verkade ha ökat men påträffades på liknande djup. Vid årets inventering påträffades för första gången den introducerade Heterosiphonia japonica på stationen. Sammanfattning Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har station Bro 4 en god status. Det är dock den enda av de inventerade stationerna som uppfyller djupkraven för beräkning av ekologisk status, varpå en bedömning av området inte är möjlig. Utifrån stationernas varierande utseende och placering bedöms de tre inventerade transekterna inte vara representativa replikat inför en statistisk jämförande analys. Istället görs en grov uppskattning av eventuella förändringar över år och stationerna bedöms därefter vara relativt stabila. Inga påtagliga förändringar kan noteras från förra årets makroalgsamhälle. De viktiga tång- och kelpalgerna förekommer fortfarande och har ingen större påväxt av fintrådiga alger, vilket indikerar en god vattenmiljö för de inventerade stationerna. 15

16 Antal arter BRO EXTRA Bohuskustens vattenvårdsförund Makroalger i Brofjorden Grönalger Brunalger Rödalger Totalt Figur 11. Fördelning av antalet grön- brun- och rödalger samt förändringen av totalt antal arter mellan åren på station Bro extra. Antal arter BRO Grönalger Brunalger Rödalger Totalt Figur 12. Fördelning av antalet grön- brun- och rödalger samt förändringen av totalt antal arter mellan åren på station Bro 5. 16

17 Referenser Bohuskustens vattenvårdsförbuns Makroalger i Brofjorden 2008 Karlsson J., Loo L-O On the Distribution and the Continuous Expansion of the Japanese Seaweed Sargassum muticum in Sweden. Botanica Marina Vol. 42: Kautsky H Ecological monitoring of Structural Changes of Phytobenthic Plant and Animal Communities: the importance of structural changes and how to monitor them. Dept. System Ecology, Stockholm University, 21 pp. HELCOM Manual for the marine monitoring in the COM- BINE programme of HELCOM. CombineManual2/CombineHome.htm. Naturvårdsverket, Handbok för miljöövervakning, undersökningstyp vegetationsklädda bottnar, ostkust. Naturvårdsverket, Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och Naturvårdsverket, Handbok 2007:4 Bilaga B, Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverkets författarsamling 2008:1. Tidigare rapporter inom kontrollprogrammet, Makroalger : 17