NIDINGEN-HÅLLSUNDSUDDE-FJÄREHALS

Transkript

1 INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN INVENTERING AV MARIN FAUNA OCH FLORA I HALLAND 1997: NIDINGEN-HÅLLSUNDSUDDE-FJÄREHALS Jan Karlsson Lars-Ove Loo Pia-Lena Loo-Luttervall Tjärnö marinbiologiska laboratorium 1998 Länsstyrelsen i Hallands län Livsmiljö Meddelande 2:1

2 SAMMANFATTNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har Tjärnö marinbiologiska laboratorium utfört marinbiologiska undersökningar i området mellan Nidingen och Onsalahalvöns sydspets i norra Kattegatt. Undersökningarna har omfattat hårdbottnarnas algvegetation, grunda mjukbottnars epi- och infauna samt djupare belägna mjukbottnars infauna. Undersökningsresultaten utgör delunderlag inför ett eventuellt upprättande av ett marint skyddsområde. Det undersökta området innefattar inom ett relativt begränsat geografiskt område en mångfald av biotoper, vilka längs en naturlig gradient från skyddade miljöer till utsjömiljö väl återspeglar det marina växt- och djurlivet och dess variationer i norra Halland. I området finns grunda strandängar, ackumulations- och ersosionsbottnar samt både skyddade och exponerade block- och klippbottnar. I övergången från exponerade till skyddade miljöer förekommer också ett brett register av sedimenttyper, från finfraktioner till grus och småsten, här och där med inslag av skalgrus. Även det extrema, i form av området runt Nidingen med dess mobila grus- och stenbottnar, finns representerat. Undersökningen kan, med något undantag inte visa på att det undersökta området är av särintresse med avseende på för vid den svenska västkusten sällsynta växt- och djurarter. Detta innebär inte nödvändigtvis att området är mindre värt att skydda. Upprätthållandet av representativa miljöer utgör en allt viktigare del i modernt miljövårdsarbete. Förutom det rent biologiska värdet, finns det även skäl att beakta de humanrekreatoriska värdena av en lättillgänglig levande havsmiljö. Den bild som här erhållits av algvegetationen och de grunda bottnarnas fauna representerar i huvudsak sommarförhållanden, men gäller för de dominerande algarterna, där det övervägande antalet är perenna, året runt. Totalt påträffades 116 taxa av röd-, brun- och grönalger. Nedre gränsen för upprättväxande alger låg vid ca 25 m djup. Lokalerna vid de djupare belägna mjukbottnarna speglar relativt väl infaunan i denna miljö i nordöstra Kattegatt. De grunda lokalerna representerar en miljö som tidvis utsätts för kraftig ackumulation av biomassa under nedbrytning. De speciella förhållanden som råder i farvattnen mellan Nidingen och Malö, med stark strömsättning samt förekomst av renspolad berg- eller stenbotten, gör att detta delområde hyser en divers fauna, vilket gör området intressant som referensområde, samt för fortsatta studier. När det gäller biomassa (14,3 g våtvikt m -2 ) och produktionskapacitet (18,1 g våtvikt m -2 år -1 ) hos de grunda bottnarnas mobila epifauna skiljer sig inte undersökningsområdet från övriga delar av västkusten. De grunda bottnarnas infauna uppvisade en något lägre individtäthet (4657 ind. m -2 SE= ± 932), men en relativt hög medelbiomassa (8 g våtvikt m -2 SE= ± 23,12) jämfört med undersökningsresultat från Bohuslän. Den temporala variationen är emellertid av naturliga orsaker stor i denna typ av miljö. De hotbilder som finns mot det marina livet i det undersökta området (hela eller delar av) är dels kopplade till storskaliga processer som i princip berör hela Kattegatt (eutrofiering, xenobiotiska substanser, generellt hårt fisketryck), dels till lokala företeelser (lokala utsläppskällor, friluftsliv, installationer, kommersiell algskörd). Installationer som minskar vattenutbytet bör undvikas. Utfyllning och muddring av grundområden bör ej tillåtas. Kvarvarande svajliggare bör avlägsnas. Kommersiell algtäkt bör förbjudas, liksom mellanlagring av djur- och växtarter främmande för Skagerrack-Kattegatt. Det lokala fisket utgör med dagens teknik och kunskap om effekterna därav inget rimligt hot mot floran i området. Vad- och trålfiske kan utgöra potentiella riskfaktor för på sedimentytor levande djur, men de verkliga effekterna därav är fortfarande dåligt kända. Denna rapport kommer under 1998 att göras tillgänglig som pdf-dokument på följande datornätadress:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 Undersökningsområdet...1 Hydrografi... 1 VEGETATIONSKLÄDDA HÅRDBOTTNAR...2 Bakgrundsdata...2 Metodik... 3 Fältmetodik...3 Artbestämning... 3 Resultat...4 Generella drag hos algfloran...4 Djuputbredning och diversitet...11 Stortare Nya och sällsynta arter...12 Övriga iakttagelser...12 Om förändringar och antropogen påverkan Enskilda lokaler GRUNDA MJUKBOTTNAR...17 Introduktion...17 Material och metoder...21 Resultat och diskussion Mobil epifauna...21 Produktionskapacitet Infauna...27 Om förändringar och antropogen påverkan DJUPARE MJUKBOTTNAR Introduktion...34 Material och metoder...34 Resultat och diskussion ERKÄNNANDEN...45 REFERENSER APPENDIX I APPENDIX II APPENDIX III APPENDIX IV APPENDIX V APPENDIX VI APPENDIX VII Makroalger: Arter, auktorer och bestämningslitteratur Makroalger: Primärdata Mobil epifauna: Beräkningsunderlag Mobil epifauna: Primärdata Infauna (grund): Beräkningsunderlag Infauna (djup): Primärdata Liten ordlista

4 Sid. 1 (47) 1. INLEDNING Tjärnö marinbiologiska laboratorium har på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län utfört en marinbiologisk inventering i området mellan Nidingen och Onsalahalvöns sydspets i norra Kattegatt (Fig. 1). Undersökningarna har omfattat algfloran på vegetationsklädda hårdbottnar, grunda mjukbottnars epi- och infauna, samt djupare mjukbottnars infauna. Avsikten med undersökningen har varit att erhålla underlag inför beslut om upprättande av ett skyddat marint område i det aktuella undersökningsområdet. Undersökningsområdet Geografiska namn följer Sjökort 925 eller Anon. (1988). Undersökningsområdet är beläget vid Onsalahalvöns sydvästspets i Kungsbacka kommun, norra Halland, och begränsas av linjerna Fjärehals-Grundabåde-Nidingen- Hållsundsudde, samt kustlinjen mellan Fjärehals och Hållsundsudde (Fig. 4). Stora delar av det undersökta området är avsatta som terrestra naturreservat och naturvårdsområden. Vid områdets norra flank, Fjärehals med omgivande skär, råder det lanstigningsförbud. Den mot fastlandet närmast liggande delen av undersökningsområdet kan uppdelas i två större bassänger, Öckerö-/Kyrkefjällssund samt Skallagräs, vilka avdelas av de mot sydväst tre utstickande uddarna (N->S) Fjärehals, Sönnerbergen/Mönster och Hållsundsudde. Undersökningsområdets sydvästra delar kännetecknas av stora blockåsar (Nidingen, Malö) med mot väst och sydväst vettande, flacka, storblockiga stränder med inslag av sand, utsatta för kraftig vågexponering. På nordsidan av Malö är inslaget av sand stort. Mellan Nidingen och Malö löper en ränna med djup ned till drygt 5 m. Västsidan av Malö är långgrund med grundryggar bestående av block. På större djup vid branten mot Nidingen finns även renspolade bergformationer. Mot öster och sydost sluttar undersökningsområdet sakta ned i den sprickdal som utgör Kungsbackafjordens förlängning åt sydväst, och som i höjd med Hållsundsudde gradvis böjer av mot väst. Sluttningen består av finsediment med inslag av både blockformationer och berghällar. Fartygstrafik, i huvudsak lättare sådan, förekommer i Depth (m) Salinity ( ) W Klåback SW Varberg Fladen Fig Nidingen-Mönster - Årsmedelvärden för saliniteten utanför kusten i mellersta och norra Halland. (Karlsson 1986). områdets västra del. Fiske med släpredskap förekommer främst i områdets södra och västra delar, även mellan Malö och Nidingen, och är till en del reglerat i tiden, liksom fiske med bottengarn och tina. Vadfiske förekommer tidvis. Fiske med ryssjor på grunt vatten bedrives i de mer skyddade inre farvattnen, men även på de utsatta västsidorna (Anon. 1989). Fritidsfiske och s k "husbehovfiske" med handredskap och sättredskap (garn, ryssjor, tinor), är under vissa delar av året vanligt förekommande (Anon. 1989). Antalet i området hemmahörande fritidsbåtar beräknades 1988 till minst 46, och trafiken med fritidsbåtar är under delar av året intensiv (Anon. 1988). Hydrografi Den generella strömbilden i Kattegatt kännetecknas av den längs svenska kusten åt norr rinnande Baltiska ytströmmen, som i höjd med Varberg håller en salthalt på knappt 2 (Wändahl & Bergstrand 1973) (Fig. 2). Runt Nidingen och Malö märks ofta denna i form av en kraftig nordgående ström (Fig. 3). Under det sötare ytvattnet finns ett saltare djupvatten (32-34 ), vars strömriktning ofta är av motsatt riktning till ytströmmen. Den Baltiska strömmen breder endast i undantagsfall ut sig över hela Kattegatts yta. Skiktningen är starkast närmast den svenska kusten och avtar mot väster. Proportion (%) Danmark Fig Nidingen-Mönster - Undersökningsområdets läge i Kattegatt Göteborg Kungsbacka Varberg Danmark 1 km Sverige J F M A M J J A S O N D Fig Nidingen-Mönster - Månatliga medelvärden av strömriktning vid Fladens fyrskepp perioden samt Rött= nordgående ström, blått= sydgående ström, grönt= strömstiltje eller från svenska kusten gående ström. (Wändahl & Bergstrand 1973).

5 Sid. 2 (47) 2. VEGETATIONSKLÄDDA HÅRDBOTTNAR BAKGRUNDSDATA En grov översikt av vegetationen ner till ca 3 m djup på de grunda bottnarna i kommunen, vilket även inkluderar det nu aktuella området, redovisas på ett överskådligt sätt i två rapporter publicerade av Miljö- & Hälsoskyddskontoret i Kungsbacka. (Anon. 1988, 1989). Algfloran på Nidingens nordsida ner till ca 16 m djup har undersökts av Kuylenstierna. (1982). I samband undersökningar av utbredningen av brunalgen Sargassum muticum längs den svenska västkusten, inventerades sommaren 1996 hela kuststräckan i det nu aktuella undersökningsområdet med avseende på förekomst av denna alg (Karlsson 1997). Kustvattenvårdsförbundet i Hallands läns miljöövervakningsprogram omfattar tre provpunkter för makroalgövervakning belägna i närheten av undersökningsområdet, nämligen vid Lerkil (Station N2) norr om Fjärehals, Kalvö (Station N1) i Kungsbackafjorden, samt åt söder, Bua (Station N3) (Carlson 1993, 1996, Fejes et al. 1997). I själva Kungsbackafjorden finns även data från stationer som undersökts i ett lokalt recipientkontrollprogram. (Utterström- Gustavsson 1993). FJÄREHALS Smetholm Vikaholm ÖCKERÖSUND N Öckerö GOTTSKÄR Breda Kråkor Loteskär NE Kohuvudet Skalla fyr ÖCKERÖ Lyngås KYRKEFJÄLLS- SUND SÖNNER- BERGEN Tångholmen Knaståsberget "Korallgrund" N 57 2' Hästebådan MÖNSTER Hästholmen MALÖ SKALLA- GRÄS W Hållsunds udde Hållsundsudde 2 HÅLLSUNDS- UDDE Hållsundsudde 3 KUNGSBACKA- FJORDEN Hållsundsudde 1 Halseskären Syd Malö N Nidingen NIDINGEN LILLELAND 1 nm E 12 Fig Nidingen-Mönster - Karta över provtagningsområdet för delmomentet vegetationsklädda hårdbottnar. Exponerade lokaler: Hållsundsudde 1-3, Hästebådan, Loteskär, Breda Kråkor, Halseskär, N Nidingen. Skyddade lokaler: Skalla fyr, Tångholmen, Knaståsberget, NE Kohuvudet, Hästholmen, Smetholm, Vikaholm, N Öckerö, Lyngås. Fritt belägna grund: "Korallgrund", S Malö, W Hållsundsudde.

6 Sid. 3 (47) Från början av seklet föreligger uppgifter om algförekomsten vid några lokaler i Kungsbackafjordens mynning (Gottskär, Fjordskär, Hogardsgrund, Hållsundsudde, Malö) (Kylin 197). I samband med undersökningar av kalkalgernas utbredning längs den svenska västkusten besöktes samma område av Suneson (1943) och i början av 196-talet utfördes draggningar vid ett antal stationer i området runt Malö av Waern (Waern in Tolstoy & Pedersén 1992). I samband med industrietableringen vid Väröhalvön i slutet av 196-talet utfördes ett antal marinbotaniska undersökningar runt denna halvö, som är belägen ca 12 km sydost om det nu aktuella undersökningsområdet (von Braun 1969, 197, 198, von Braun & Nyqvist 198, Lundberg 1974, Rex 1978). Algfloran i det längre söderut belägna Varbergsområdet har undersökts av Karlsson (1986) och Gustafsson (1998). METODIK I det ursprungliga uppdraget ingick en vegetationskartering och stereofotodokumentation vid 4 lokaler i området, som en del av den totala undersökningen. Dessa lokaler var placerade på ett sådant sätt att de endast representerade algfloran i mycket grunda och skyddade områden. För att erhålla en mer heltäckande bild av områdets algflora valdes, efter samråd med Länsstyrelsen, att slopa den bearbetningsintensiva stereofotograferingen till förmån för en översiktlig karteringen vid fler lokaler. Fältmetodik Fältarbetet utfördes under juli månad Vid varje lokal lades 2 transekter ut med hjälp av sjunklina. Dykare följde sedan profilerna till transektlinans slut eller till det djup där upprättväxande alger inte längre förekom. Inom varje djupmeter registrerades med hjälp av visuell skattning dominerande arter och deras täckningsgrad enligt en fyrgradig skala (1= ströexemplar, 2= 5-25%, 3=25-75%, 4= >75%), samt de övre och nedre utbredningsgränserna. Svåridentifierade arter insamlades för vidare identifiering iland. Krustabildande och kalkborrande arters utbredning har endast i undantagsfall registrerats. Insamlat material transporterades till Tjärnö marinbiologiska laboratorium och förvarades i rinnande vatten, varefter det artbestämdes i färskt tillstånd. Positionering gjordes med hjälp av ekolod, GPS-navigator och underlagsmaterial från Sjöfartsverkets sjökarteavdelning. Positioner i rapporten anges enligt Sjökort 925 & Ufs 199:3. Artbestämning I Appendix I ges en sammanställning av här använda artbeteckningar och auktorsnamn, samt av den bestämningslitteratur som använts. Zoologisk nomenklatur följer Hansson (1997, 1998) och svenska trivialnamn på alger, där sådana finnes, följer Tolstoy & Willén (1997). Då undersökningens huvudsyfte varit att erhålla en översiktlig uppfattning om huvuddragen i algvegetationens utbredning har beläggmaterial endast bevarats för arter som tidigare ej registrerats i denna del av Kattegatt, eller som enligt tillgänglig litteratur klassats som sällsynta. Beläggmaterialet har konserverats i alkohol och deponerats vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Göteborgs universitet. Fig Nidingen-Mönster - Furcellaria lumbricalis (Kräkel) är en vanligt förekommande rödalg i området. De ljusa topparna visar att det är fråga om en hanplanta. Foto: Jan Karlsson.

7 Sid. 4 (47) 35 1 Antal taxa Proportion (%) Nidingen-Onsala La Middelgrund Varberg 1997 Varberg 1983 Nordre Älv NMÖP 1997 Kalvö 1996 Lerkil 1996 Bua 1996 Ringhals 1969 Hela västkusten Nidingen-Onsala La Middelgrund Varberg 1997 Varberg 1983 Nordre Älv NMÖP 1997 Kalvö 1996 Lerkil 1996 Bua 1996 Ringhals 1969 Hela västkusten Fig Nidingen-Mönster - Jämförelse av antalet (till vänster) och proportionen (till höger) röd- (röd färg), brun- (brun färg) och grönalger (grön färg) i ett urval av undersökningar vid Västkusten. Det bör påpekas att undersökningarnas inriktning och utsträckning i tiden varierar avsevärt. Källor: Nidingen-Onsala = denna undersökning, La Middelgrund (Karlsson 1998a), Varberg 1997 (Gustafsson 1998), Varberg 1983 (Karlsson 1986), Nordre Älv (Kuylenstierna 199), NMÖP 1997 (=Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram) (Karlsson 1998b), Kalvö, Lerkil, Bua 1996 (Carlson 1996), Ringhals 1969 (von Braun 1969), hela Västkusten (Kylin 1944, 1947, 1949). RESULTAT I undersökningen ingår 2 lokaler (Fig. 4), relativt jämnt fördelade över det kustnära området. Tyvärr kunde till följd av stark strömsättning och kraftiga åskväder under undersökningsperioden endast en lokal med dykprofiler upprättas vid Nidingen, vilket gör att detta mycket speciella delområde ej kunnat undersökas som planerat. Totalt har i denna undersökning registrerats 116 taxa av makroalger och 2 taxa av fanerogamer. I dessa algtaxa inkluderas även individ som endast varit möjliga att identifiera till släktesnivå. Av de 116 funna makroalgerna utgjordes 63 av rödalger, 35 av brunalger och 18 taxa utgjordes av grönalger. (Fig. 6). Totalt sett utgör detta cirka en tredjedel av det beräknade antalet makroalger som förekommer i svenska vatten. I figur 6 ges också en jämförelse av det inbördes förhållandet mellan dessa tre grupper vid ett urval av undersökningar. Primärdata för dykprofilerna innehållande täckningsgrad och djuputbredning redovisas i Appendix II. I detta ingår ej lokalerna Hästholmen och fritt liggande grund väst Hållsundsudde på grund av att data är ofullständiga för den förra lokalen samt på grund av att vegetation saknades vid den senare lokalen. Generella drag hos algfloran Det undersökta området innefattar inom ett relativt begränsat geografiskt område en mångfald av biotoper, vilka längs en naturlig gradient från skyddade miljöer till utsjömiljö väl återspeglar algvegetationen och dess variationer i norra Halland. I området finns grunda strandängar, ackumulations- och ersosionsbottnar samt både skyddade och exponerade block- och klippbottnar. I övergången från exponerade till skyddade miljöer förekommer också ett brett register av sedimenttyper, från finfraktioner otillgängliga för makroalger, till grus och småsten, här och där med inslag av skalgrus, med en rik makroalgflora. Även det extrema, i form av området runt Nidingen med dess mobila grus- och sten- bottnar, finns representerat. Den bild som här erhållits av algvegetationens utseende representerar i huvudsak sommarförhållanden, men gäller för de dominerande arterna, där det övervägande antalet är perenna, året runt. Den årliga successionen innebär i huvudsak att de annueller som är bältesbildande byter av med varandra och att endast smärre förändringar i zonernas vertikalutbredning sker. De grundast belägna partierna utgör en instabil miljö och påverkas i högre grad av klimatfaktorer än de djupare belägna bottnarna, vilket gör att det här ofta förekommer avsevärd temporal variation i artsammansättning och inbördes dominansförhållanden. Sommaren 1997 kännetecknades av långa perioder med stilla väder och hög vattentemperatur. I de inre delarna av skärgårdarna frodades fintrådiga, snabbväxande alger vilka tidvis draperade den övriga vegetationen i stora sjok. Detta förekom längs hela den svenska västkusten, och var märkbart även i det här aktuella undersökningsområdet. Under sensommaren 1997 iakttogs längs hela Västkusten även en kraftig förekomst av svavelbakterier, Beggiatoa sp., även i ytterskärgårdarna (Karlsson 1998, J.K. pers. obs.). Denna typ av svavelbakterie är associerade till gränsskiktet mellan oxisk och anoxisk miljö och förekommer i områden med hög organisk belastning. Normalt under högsommaren ansamlas lösliggande alger i fickor och svackor, där biomassan förbrukar syre vid sin nedbrytning, med åtföljande tillväxt av Beggiatoa. Detta är framförallt vanligt i de inre delarna av skärgården, men kan under lugna och varma somrar även ses långt ut i ytterskärgårdarna (Karlsson 1995a, Loo et al. 1996). I undersökningområdet påträffades områden med Beggiatoa sp. främst i de inre, skyddade områdena (Fig. 1). Likheter i diversiteten mellan de olika lokalerna och tillhörande biotopgruppering åskådliggörs grafisk i figur 18.

8 Sid. 5 (47) Fig Nidingen-Mönster - Ytnära vegetation i skyddad miljö med bland annat brunalgen Fucus vesiculosus (Blåstång) rikligt bevuxen med den här solblekta rödalgen Ceramium nodulosum (Havsmossa) samt fintrådiga brunalger av släktet Ectocarpus (Brunslick). Foto: Jan Karlsson. Öckerö-Kyrkfjällssund (Lokalerna Smetholm, Vikaholm, N Öckerö och Lyngås (Fig. 4)) Detta område har mot Onsalalandet flacka stränder med stora ytor där djupet understiger 6 m, med ett stort inslag av sand. Materialet i själva strandlinjen är varierande med omväxlande sand, grus och klippor. Mellan halvön Vikaholm och Fjärehals finns utbredda grundflak. Mot väster avgränsas bassängen av klippöar (Öckerö, Stensholmarna, Smetholm, Långskär Halseskären), som på sina västsidor är kraftigt vågexponerade. Ostsidorna av de större öarna, liksom Sönnerbergens nordvästsida sluttar relativt brant ner till ca 4 m, eller djupare. Närmast strandkanten fanns mellan ca,1-,5 m i regel ett smalt, men tydligt bälte av blåstång (Fucus vesiculosus) som i sin tur övergick i ett bälte med sågtång (Fucus serratus). Där vattenomsättningen var god fanns här och var smala partier med knöltång (Ascophyllum nodosum) mellan blås- och sågtångsbältena. I blåstångsbältets underkant fanns också här och där glesa tussar av tvärstrimmig bruntråd (Striaria attenuata). Sågtångbältet var som Fig Nidingen-Mönster - De 2 översta metrarna i exponerade miljöer utgör en biotop där slumpen spelar en stor roll för vilken art som skall dominera. Sönderfallande blåmusselbälte (Mytilus edulis). Foto: Lars-Ove Loo. bäst utvecklat ner till ca 1,5-2 m djup. På större djup övergick det i ett bälte av skräppetare (Laminaria saccharina), här och där med inslag av enstaka plantor av ektång (Halidrys siliquosa), varefter från ca 3-6 m följde en mosaik av rödalger, där främst kräkel (Furcellaria lumbricalis) dominerade. Övriga vanligt förekommande arter, vilka oftast började som undervegetation i canopybältena ovanför, var karragentång (Chondrus crispus), rödblad (Coccotylus truncata) och blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides). Beroende på strandens stupning uppträdde ridåer av sudare (Chorda filum) från ca 4 m djup. Ju flackare profil vid detta djup, desto kraftigare bestånd. Där bergfoten mötte sedimentbottnen fanns som regel stora ansamlingar av ruttnande alger, med åtföljande förekomst av svavelbakterier (Beggiatoa sp.). Längre ut från slänten, började i allmänhet en vegetation av ålgräs (Zostera marina) med inslag av Fig. 9 - Nidingen-Mönster - I Öckerö-Kyrkefjällbassängen förekom ofta täta ridåer av brunalgen Chorda filum (Sudare). Foto: Jan Karlsson. Fig Nidingen-Mönster - Död havsbotten med överdrag av svavelbakterier av släktet Beggiatoa. Knaståsberget, 6 m. Foto: Jan Karlsson.

9 Sid. 6 (47) sudare. En relativt stor andel av ålgräsplantorna bar fröställningar. I kanten mot den öppna remsan mot stranden fanns här och där glesa bestånd av nating (Ruppia maritima), liksom strängar av brunbåge (Spermatochnus paradoxus). Både ålgräs och nating var som regel fräscha, med endast en ringa mängd påväxt. De canopybildande storalgerna, och på större djup även bottenskiktsvegetationen, var som regel mycket kraftigt bevuxna av algepifyter. Således fanns i blåstångsbältet en mörkgrön bård av grönalger, främst tarmtångsläktet Enteromorpha. Från ca,5-5 m djup bildade grov rödsläke (Ceramium nodulosum) täta mattor på den underliggande vegetationen, och på djup större än 3 m fanns även fläckar med riklig förekomst julgransalg (Brongniartella byssoides). På 3-4 m djup förekom stora sjok av havssallat (Ulva lactuca). Invävt mellan övriga alger, och ofta förekommande som toppskiktsepifyter, förekom täta mattor av fintrådiga röd- brun- och grönalger, främst Erythrotrichia carnea, brunslick (Ectocarpus siliculosus) och Cladophora sp., vilka brukar förekomma vid god närsaltstillgång. Beväxningen av dessa epifyter, med åtföljande sedimentpålagring, var ofta så kraftig att övrig vegetation trycktes ned av den ovanliggande tyngden. Undervegetationen utgjordes av en mosaik av rödalger där de vanligast förekommande arterna var karragentång (Chondrus crispus), ekbladsalg (Phycodrys rubens), blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides) och rödblad (Coccotylus truncata). På djup större än 4-7 m kunde dessa arter i de fall där de annars dominerande toppskiktsarterna saknades själva bilda en lågväxande canopy. Sammanvävt med dessa alger förekom runda bollar av rödtofs (Bonnemaisonia hamifera, tetrasporofytstadium). Skallagräs (Lokalerna Skalla fyr, Tångholmen, Knaståsberget och NE Kohuvudet (Fig. 4)) Denna bassäng övergår i sin inre del i tre armar, dels de mindre Rödaholmebukten och Asketunnan, dels den större Skallahamn. Skallagräs läas åt väster av Mönsterhalvön och av Malö, samt åt öster av Hållsundsudde. Stränderna är relativt branta och utgörs i hög grad av klippor, förutom i de inre delarna av de tre tidigare nämnda armarna, där stränderna är långgrunda. Större delen av bassängen är djupare än 6 m och inslaget av finsediment är stort. Algvegetationen i detta delområde påminde till en del om den i Öckerö-Kyrkfjällssundsbassängen, men inslaget av fintrådiga epifyter var kraftigare runt stränderna vid Skallagräs. Av canopyarterna bildade blåstången (Fucus vesiculosus) ett smalt band runt,1-,2 m. På strömutsatta, men relativt vågskyddade ställen fanns även inslag av knöltång (Ascophyllum nodosum). Dessa båda ytnära storalger var tätt bevuxna med tarmtång (Enteromorpha sp.). Från ca,3-,5 m och ner till ca 2-3 m djup fanns ett kraftigt bälte av sågtång (Fucus serratus), vilket gradvis övergick i en zon med skräppetare (Laminaria saccharina). Ektång (Halidrys siliquosa) påträffades inte i detta delområde. Precis som i Öckerö-Kyrkfjällssundsområdet övergick skräppetarebältet gradvis i en rödalgsmosaik bestående av i tarebältet tidigare ingående bottenskiktsarter, där kräkel (Furcellaria lumbricalis) återigen stod för det dominerande inslaget. Andra vanliga arter var karragentång (Chondrus Fig Nidingen-Mönster - Rödalgen Schmitzia hiscockiana, i Sverige tidigare endast känd från norra Bohuslän påträffades vid ett fritt beläget grund söder om Malö. Plantan är på bilden ca 2,5 ggr större än i verkligheten. Djup 17 m. Foto: Jan Karlsson. crispus), rödblad (Coccotylus truncata) och blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides). Även i detta delområde förekom runda bollar av rödtofs (Bonnemaisonia hamifera, tetrasporofytstadium) sammanvävt med undervegetationen. Vid en av lokalerna, Skalla fyr, fanns på 1-1,5 m djup ett tydligt bälte av korallalg (Corallina officinalis). I ett skikt ovanpå de stora canopyarterna, samt på bottenskiktsarterna i den övre delen av rödalgsmosaiken fanns en tät påväxt av grov rödsläke (Ceramium nodulosum). Från ca 3 m och med ökat djup ökade inslaget av julgransalg (Brongniartella byssoides) och klängeborst (Cystoclonium purpureum), liksom förekomsten av rödris (Rhodomela confervoides). Den sistnämnda arten, som normalt är som bäst utvecklad under senvåren och försommaren, var vanli- Fig Nidingen-Mönster - Den kalkinlagrade rödalgen Corallina officinalis (Korallalg) påträffades endast på tre platser i området, och i små mängder. Foto: Lars-Ove Loo.

10 Depth (m) Nemalion helminthoides Petalonia fascia Prasiola stipitata Blidingia minima Polysiphonia brodiaei Porphyra umbilicalis Elachista fucicola Fucus vesiculosus Enteromorpha flexuosa Enteromorpha linza Percursaria percursa Audouinella membranacea Ceramium cf tenuicorne Ascophyllum nodosum Pilayella littoralis Ectocarpus fasciculatus Chordaria flagelliformis Enteromorpha intestinalis Spongomorpha aeruginosa Ralfsia verrucosa Fucus serratus Cladophora sp. Enteromorpha sp. Chondrus crispus Ceramium nodulosum Hildenbrandia rubra Ahnfeltia plicata Scytosiphon lomentaria Dumontia contorta Striaria attenuata Phymatolithon lenormandii Acrochaetium thuretii Erythrotrichia carnea Microspongium gelatinosum Furcellaria lumbricalis Ectocarpus siliculosus Acrochaetium secundatum Polysiphonia fucoides Laminaria digitata Rhodomela confervoides Spermothamnion repens Laminaria saccharina Polysiphonia stricta Coccotylus truncata Membranoptera alata Delesseria sanguinea Cladophora rupestris Corallina officinalis Dictyosiphon foeniculaceus Litosiphon laminariae Chorda filum Ceramium cf strictum Ulva lactuca Chaetomorpha melagonium Phymatolithon laevigatum Phyllophora pseudoceranoides Bonnemaisonia hamifera Phycodrys rubens Sid. 7 (47) Fig Nidingen-Mönster - Djuputbredning för de arter som påträffats grundare än 1,5 m. Rött= rödalger, brunt= brunalger, grönt= grönalger. Ljusrött, mörkbrunt eller grågrönt band anger inom vilket djupintervall den aktuella arten har en dominerande ställning.

11 Depth (m) Enteromorpha clathrata Polyides rotundus Sphacelaria bipinnata Halidrys siliquosa Callithamnion corymbosum Cystoclonium purpureum Polysiphonia fibrillosa Desmotrichum undulatum Spermatochnus paradoxus Stictyosiphon tortilis Sphacelaria cirrosa Brongniartella byssoides Stictyosiphon soriferus Hincksia ovata Acrochaetium kylinii Plumaria plumosa Mikrosyphar zosterae Zostera marina Protectocarpus speciosus Phymatolithon purpureum Polysiphonia elongata Melobesia membranacea Desmarestia viridis Acrochaetium hallandicum Sphacelaria plumosa Pseudolithoderma extensum Acrochaetium microscopicum Cruoria pellita Odonthalia dentata Palmaria palmata Lithothamnion glaciale Bryopsis hypnoides Erythrocladia irregularis Bryopsis plumosa Desmarestia aculeata Laminaria hyperborea Pterothamnion plumula Endodictyon infestans Cladophora pygmeaea Enteromorpha compressa Aglaothamnion roseum Peyssonnelia dubyi Dilsea carnosa Porphyropsis coccinea Ptilota gunneri Acrochaetium parvulum Colaconema daviesii Lomentaria clavellosa Callophyllis cristata Aglaothamnion byssoides Schmitzia hiscockiana Bonnemaisonia asparagoides Phyllophora crispa Lithothamnion sonderi Halarachnion ligulatum Rhodophyllis divaricata Sphacelaria arctica Epicladia flustrae Lomentaria orcadensis Sid. 8 (47) Fig Nidingen-Mönster - Djuputbredning för de arter som endast påträffats djupare än 1,5 m. Rött= rödalger, brunt= brunalger, grönt= grönalger, gult= fanerogamer. Ljusrött, mörkbrunt eller grågrönt band anger inom vilket djupintervall den aktuella arten har en dominerande ställning.

12 Sid. 9 (47) Fig Nidingen-Mönster - På syd och västsidorna av Malö förekommer renspolade berghällar även på lite större djup. Upprättväxande makroalger förekom endast sparsamt och den nedre växtgränsen för dessa gick vid ca 25 m. På bilden syns läderkorallen Alcyonium digitatum Linnaeus (Död mans hand), Echinus esculentus Linnaeus (Ätlig sjöborre) samt rödalger inom släktet Phyllophora (Rödblad). Foto: Jan Karlsson. gare vid den västra sidan av Skallagräs, troligen som en följd av skuggningseffekter av eftermiddagssolen från Sönnerbergen och Mönster. Påväxten av närsaltsgynnade fintrådiga alger (Erythrotrichia carnea), brunslick (Ectocarpus siliculosus) och Cladophora sp.) var från ca,5 m djup och ner tills dess sedimentbotten vidtog, mycket kraftig. Tillsammans med en kraftig pålagring av sediment innebar detta att delar av vegetationen komprimerades och trycktes ner mot underlaget, med åtföljande svavelvätebildning i bottenskiktet som följd. Vid flera av lokalerna runt Skallagräs fanns stora döda ytor som täcktes av lösliggande döda alger och svavelbakterier (Beggiatoa sp.)(fig. 1). Detta gällde inte bara vid bergfoten och dess närmaste omgivning, utan också uppe på sluttningarna liksom även ute på de mer plana sedimentbottnarna. Här och var fanns på de plana bottnarna glesa bestånd av ålgräs (Zostera marina), vilka sträckte sig ner till åtminstone 8 m djup. Blandat med ålgräsvegetationen förekom glesa bestånd av sudare (Chorda filum). Yttre Skallagräs, yttre öbarriären och fritt belägna grund (Lokalerna Syd Malö, "Korallgrund", Hållsundsudde 1-3, W Hållsundsudde, Hästholmen, Hästebådan, Loteskär, Breda Kråkor och Halseskären (Fig. 4)). Denna biotop kännetecknades av vågexponering, klipphällar med relativt snabba djupgradienter och/eller relativt stora djup ( 13 m). Lokalerna runt de yttre delarna av Skallagräs planade ut på ca m djup. Vid den yttre öbarriären planade klippslänten/ blockfoten ut runt 2 m djup. De fritt belägna grunden räknas här som en naturlig fortsättning av de landbundna lokalerna. Vid de exponerade lokalerna i den yttre öbarriären noterades en ovanligt rik förekomst av läppfiskar, både stensnultra (Ctenolabrus rupestris Linnaeus), grässnultra (Centrolabrus exoletus Linnaeus), skärsnultra (Symphodus melops Linnaeus) samt storvuxna exemplar av berggylta (Labrus berggylta Ascanius). Vid samtliga landbundna lokaler fanns en tydlig "ytzonsvegetation" som sträckte sig mellan -1,5 m. Ju mer exponerad lokalen var, desto tydligare markerad var denna zon. Överst i denna zon (-1 m djup) fanns ett bälte av piskalg (Chordaria flagelliformis) som ofta hade små honungsgula tussar av brunslick (Ectocarpus fasciculatus) på sig. På berget, under piskalgen, fanns ett bälte av ullsläke (Ceramium cf. tenuicorne). Insprängt i detta bälte förekom även bruna mattor av trådslick (Pilayella littoralis) och gröna kuddar av liten filttofs (Spongomorpha aeruginosa). Vid de mer exponerade lokalerna på den yttre öbarriären förekom i denna nivå även fläckar med blåmusslor (Mytilus edulis), samt här och var enstaka individ av segt havsris (Ahnfeltia plicata) och karragentång (Chondrus crispus). Från ca 1 m djup vidtog ett heltäckande täcke av grov rödsläke (Ceramium nodulosum) som sträckte sig ner till ca 6-8 m djup. I de övre delarna av bältet satt denna art på berget, längre ner som epifyt på underliggande canopyarter. Mellan 3-5 m fanns också ett betydande inslag av klänge-

13 Sid. 1 (47) Djup (m), Antal arter Exponerade lokaler Skyddade lokaler Fria grund Fig Nidingen-Mönster - Medelantalet makroalgtaxa vid olika djup vid exponerade och skyddade lokaler samt vid fritt belägna grund. borst (Cystoclonium purpureum). Ju mer exponerad lokal, desto kraftigare var klängeborstbältet, och desto djupare ner sträckte det sig. Vid de något mer skyddade lokalerna runt Hållsundsudde fanns från ca 2-3 m djup en mix av de canopybildande brunalgerna ektång (Halidrys siliquosa) och skräppetare (Laminaria saccharina), på större djup med inslag fingertare (Laminaria digitata). Här och var fanns en antydan till ett ektångsbälte på djup mellan 3-4 m. Skräppetaren utgjorde den dominerande canopyarten på djup mellan 6-12 m. Vid de exponerade lokalerna i den yttre öbarriären började skräppetarebältet först runt 5-6 m och dominerade vegetationsbilden på djup mellan 8-12 m. Den antydan till ektångsbälte som fanns i de mer skyddade lokalerna ersattes i den exponerade miljön av en ökning i förekomsten av fingertare. I denna exponerade miljö fanns runt 14 m även enstaka individ av stortare (Laminaria hyperborea). I tarebältets nedre delar (1-18 m) fanns också glesa bestånd av taggigt havsris (Desmarestia aculeata), som genom sitt yviga växtsätt utgjorde en karakteristisk del av canopyskiktet. Undervegetationen präglades av rödalger, där dominanterna utgjordes av ekblading (Phycodrys rubens), blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides), rödblad (Coccotylus truncata), kräkel (Furcellaria lumbricalis) och ribbeblad (Delesseria sanguinea). Precis som i de grundare habitaten kunde rödalger i tarebältets nedre del själva komma att bilda en lågväxande canopy. Där tarebältet glesade ut eller slutade, dominerade ekbladingen, från ca 5-1 m ner till ca 2 m djup. Denna dominans av ekblading är mycket typisk för Hallandskusten. Från ca 15 m ökade även inslaget av ribbeblad. Inslaget av fintrådiga röd-, brun- och grönalger var i den exponerade miljön betydligt mindre än i Öckerö/ Kyrkefjällssund- och inre Skallagräsbassängerna. Vid lokalerna runt Hållsundsudde förekom överdrag på vegetationen av brunslick (Ectocarpus siliculosus) samt Cladophora sp. på djup runt 5 m, samt i intervallet 2-6 m även täcken av havssallat (Ulva lactuca). Vid Hästebådan förekom både brunslick och havssallat över ett relativt stort djupintervall (2-12,1 m), men i större mängder endast på djupen 4-6 m (brunslick), respektive 6-7 m (havssallat ). Vid den yttre öbarriären och vid de fritt belägna grunden syd Malö samt "Korallgrund" nådde dykprofilerna ner under språngskiktets normalläge ( 15 m). Här förekom arter som kräver en relativt hög och stabil salthalt, t ex rödpenna (Ptilota gunneri), kransgrening (Lomentaria clavellosa), kantgrening (L. orcadensis), havsdun (Pterothamnion plumula), sparrisalg (Bonnemaisonia asparagoides), gaffelgrenig rödhinna (Rhodophyllis divaricata), krusigt rödblad (Phyllophora crispa), Aglaothamnion roseum, A. byssoides, Halarachnion ligulatum, Schmitzia hiscockiana och grön plymalg (Bryopsis plumosa). Antal arter Antal arter Djup (m), A Breda Kråkor Halseskären Hållsundsudde 1 Hållsundsudde 2 Hållsundsudde 3 Hästebådan Loteskär N Nidingen Djup (m), B 14 Knastås Lyngås NE Kohuvudet N Öckerö Skalla fyr Smetholm Tångholmen Vikaholm Fig Nidingen-Mönster - Jämförelse av medelantalet arter vid olika djup vid de landbundna stationerna. A= exponerad miljö, B= skyddad miljö. Se Fig. 4 för lokalernas lägen.

14 Sid. 11 (47) Nidingen (Lokalen N Nidingen (Fig. 4)). Nidingen utgör genom sitt läge långt från kusten ett potentiellt intressant område med avseende på algvegetationens sammansättning. Själva ön utgörs av en blockås, som mellan väderstrecken E-S-NNW uppvisar ett flertal grunda undervattensryggar och revlar med mellanliggande platåer. Åt norr sluttar blockstranden snabbt ner till blockfoten som ligger på ca 3-5 m djup, varefter en sand- och grusbotten med varierande inslag av block och småsten långsamt sluttar ner mot större djup. Förhållandena vid Nidingen, med långt avstånd till kusten och därigenom en naturligt lägre turbiditet i vattnet samt en något grundare belägen haloklin gör att algfloran naturligt sett bör överensstämma mer med algfloran i Skagerrack och vid utsjögrunden i Kattegatt än med den mera kustnära floran. Den mycket exponerade miljön med mobila block och grovsedimentbottnar, samt det längre avståndet till kusten innebär att sedimentation ur den fria vattenmassan endast i ringa grad bör utgöra ett hot för algfloran i området. Även på djup ner mot 25 m var pålagringen av sediment på algerna ringa. För en översikt av dykprofilerna hänvisas till avsnittet "Enskilda lokaler". Djuputbredning och diversitet De enskilda arternas djuputbredning baserat på data från samtliga lokaler redovisas i figurerna 13 och 14. I figurerna är även djupintervallen hos dominerade arter markerade. Som framgår av figurerna återfinnes undervegetationens dominanter i den grupp som uppvisar den största spännvidden i sin vertikala utbredning. Merparten av övriga alger har också en relativt vid spännvidd. Av 115 taxa är det ca 25-3 st som svårligen går att artbestämma i fält. Av de funna arterna återfinnes 14 taxa enbart på vatten djupare än 15 m, det vill säga under språngskiktets medelnivå. I den andra änden av utbredningsspektrat finner man en grupp på 63 taxa vilka enbart påträffats på djup över språngskiktet. Medelantalet taxa vid olika djup i tre olika biotoptyper visas i figur 16. Motsvarande data för de enkilda lokalerna grupperade i skyddad respektive exponerad biotop återges i figur 17. Bland de exponerade lokalerna uppvisade N Nidingen ett signifikant högre och Hållsundsudde 1 ett signifikant lägre artantal över djupintervallet -13 m jämfört med övriga lokaler (2F-ANOVA, F 7;98 =21,521, p<,1. SNK: N Nidingen mean = 25,5; SE= ± 1,271, Hållsundsudde 1 mean = 11,5; SE= ±,81). Högsta artantalet, 23 taxa, fanns runt 6 m djup. I det skyddade området urskiljdes ingen skillnad i antalet arter mellan lokalerna vid en jämförelse över djupintervallet -4 m, även om det fanns en tendens till något högre värden i Öckerö/Kyrkfjällssundbassängen. I figur 18 syns tydligt att lokalen Smetholm diversitetsmässigt har större likheter med de mer exponerade lokalerna, vilket till en del förklaras av det större djupet vid denna lokal. Likaså faller N Nidingen och de fritt belägna grunden Syd Malö och "Korallgrund", samt, inom den skyddade miljön lokalerna Tångholmen, Knastås och NE Kohuvudet i de inre delarna av Skallagräs, tydligt ut. I denna undersökning har den nedre gränsen för upprätt Halseskären Loteskär Hållsundsudde 1 Breda Kråkor Procentuell likhet Hållsundsudde 3 Hållsundsudde 2 Hästebådan Smetholm N Nidingen Syd Malö Korallgrund Skalla fyr Nord Öckerö Lyngås Tångholmen Knastås NE Kohuvudet Vikaholm Exponerade/Djupa Skyddade/Grunda Fig Nidingen-Mönster - Jämförelse av diversiteten mellan de olika stationerna här presenterat som clusterdiagram (Bray-Curtis likhetsindex, "grouped-average-linkage" klustring). Se Fig. 4 för lokalernas lägen.

15 Sid. 12 (47) växande alger inte kunnat fastställas på alla lokaler eftersom merparten av lokalerna varit relativt grunda. Det största djup vid vilket i denna undersökning upprättväxande alger påträffats var 24,8 m (ekblading, Phycodrys rubens). Nästan lika djupt, 24 m, gick rödtofs, (Bonnemaisonia hamifera), Polysiphonia elongata, rödblad (Coccotylus truncata) och blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides) (23,5 m), samt ribbeblad (Delesseria sanguinea) (23 m). Samtliga ovan nämnda arter är rödalger. Den upprättväxande brunalg som gick djupast var taggigt havsris (Desmarestia aculeta), som påträffades ner till 24 m, följd av brunfjäder (Sphacelaria plumosa) som fanns ner till 21,5 m. Största djup för skräppetare (Laminaria saccharina) var 19 m. Bland grönalgerna påträffades den i mossdjurskolonier växande Epicladia flustrae på 21 m, liksom den frilevande arten grön plymalg (Bryopsis plumosa). På djup större än 19 m minskade artantalet och plantstorleken snabbt och här fann man, förutom de ovan nämnda arterna, små individ av rödalgerna tandskåring (Odonthalia dentata), Polysiphonia stricta, havsdun (Pterothamnion plumula), samt julgransalg (Brongniartella byssoides). Djuputbredningsdata stämmer väl överens med vad som tidigare angivits för de kustnära mellersta delarna av Hallandskusten där den nedre vegetationsgränsen i Varbergsområdet uppmätts till m djup (Karlsson 1986, Gustafsson 1998), men är något grundare än vid utsjögrunden i mellersta Kattegatt där gränsen för motsvarande arter går ca 5-6 m djupare (Pedersén et al. 199, Karlsson 1998a). Vegetationsgränsen ligger också grundare jämfört med förhållandena i norra Bohuslän. Sundene (1953) angav, baserat på skrap att den nedre växtgränsen för upprättväxande alger låg runt 35 m i yttre Oslofjorden, Fredriksen & Rueness (1989) samt Karlsson (1995b) inom intervallet m. Detta intervall anges också från Sverige av Lunneryd & Åberg (1983) för Väderöarna, men är något grundare än vad som senare observerats i samma område och i de yttre delarna av det längre norrut belägna Kosterområdet, där en nedre gräns på 32 m uppmätts (Karlsson 1995b). Helt säkert varierar denna nedre gräns naturligt både spatialt och temporalt. Spatial variation orsakas av topografiska skillnader, betning och närliggande sedimentbottnars rörlighet, temporal variation, både inom året och mellan år, orsakas av klimatskillnader. Stortare Djup (m), Procent täckning Fig Corallina officinalis vid olika djup på lokaler i mellersta Bohuslän i augusti 1993 (4 lokaler), 1994 och 1997 (6 lokaler) (Karlsson 1998b). Djup (m), Frekvens provytor Stortare (Laminaria hyperborea) påträffades endast som enstaka spridda individ på djup runt 14 m vid de yttre skären och lokalen syd Malö. Detta djuputbredningsmönster med få individ väl under språngskiktet stämmer väl med övriga iakttagelser från mellersta Halland (Karlsson 1986, Gustafsson 1998), men står i skarp kontrast till förhållandena vid utsjögrund i Kattegatt (Karlsson 1998, Nielsen 1991), samt i längs Skagerrackkusten, där täta bestånd finns från ca 6-1 m djup ner till ca 2 m (Lunneryd & Åberg 1983, Karlsson 1995b). Kuylenstierna (1983) uppgav stortaren som relativt vanligt förekommande vid Nidingen på djup runt 16 m. I föreliggande undersökning har det inte varit möjligt att besöka de exponerade väst- och sydsidorna av Nidingen, men det är troligt att algvegetationen i området mer liknar vegetationen vid utsjögrunden i Kattegatt än vegetationen närmare kusten. Nya och sällsynta arter Undersökningen i stort kan, med något undantag inte visa på att det undersökta området är av särintresse med avseende på för Västkusten sällsynta algarter. Undantaget utgörs av fynd av rödalgen Schmitzia hiscockiana vid ett fritt beläget grund syd om Malö. Denna högsommarefemär beskrevs som ny för vetenskapen så sent som 1985 (Maggs & Guiry 1985). Arten är tidigare inte känd från Kattegatt, men har i Sverige rapporterats från norra Bohuslän (Wærn 1961, Karlsson 199, Karlsson et al. 1992), samt i Norge från yttre Oslofjorden (Karlsson 1995b), där den, liksom vid Malö, uppträder på exponerade skalgrusbottnar med starkt inslag av rörmaskskal. Vid det fritt belägna grundet syd Malö gjordes också några fynd av rödalgen Halarachnion ligulatum, som i äldre litteratur (Kylin 1944) betecknats som sällsynt, men som i senare undersökningar visat sig vara vanligt förekommande i exponerade miljöer (Karlsson 1995b, 1998a, Karlsson et al. 1992). Övriga iakttagelser I det följande redogörs helt kort för särskilda iakttagelser av algfloran. I de flesta fallen är det inte möjligt att ge en nöjaktig förklaring till dessa iakttagelser. I exponerad miljöer i Bohusläns och norra Hallands ytterskärgårdar förekommer som regel ett kraftigt och tydligt bälte av ektång (Halidrys siliquosa) på djup mellan 3-6 m (Lunneryd & Åberg 1983, Karlsson 1995a, 1998b). Ju starkare exponering, desto tydligare utvecklat bälte. I Nidingen-Onsalaområdet var detta bälte förvånansvärt svagt utvecklat med tanke på exponeringsgraden, och med tanke på den rika förekomsten i de längre söderut belägna Varbergs- och Hallands-Väderöområdena (Gustafsson 1998, Karlsson 1986, Loo et al. 1996). Av särskilt intresse är också den i området endast sporadiskt förekommande korallalgen (Corallina officinalis), som endast noterades vid tre lokaler och då endast relativt ytnära (ca,5-3 m). Denna art har i senare tid rapporterats som endast sparsamt förekommande längs Hallandskusten (Lundberg 1974, Rex 1978, Karlsson 1986, Gustafsson 1998) efter att före 197 ha rapporterats som allmänt förekommande (Levring 1956 in Herb. Dep. Marine Botany GU, Lindkvist unpubl. data, von Braun 1968, Kuylenstierna 1983). Vid de lokaler där korallalgen i senare tid påträffats har det rört sig om allt från bestånd med en tydlig zonering till enstaka

16 Sid. 13 (47) individ, och lokaltypen har varierat från exponerad till skyddad. Minskningen i utbredningen av denna art tycks också ha skett oberoende av djup då den i det kustnära området även saknas från lokaler under språngskiktet. Detta är i skarp kontrast till förekomsten vid utsjögrundet Lilla Middelgrund i mellersta Kattegatt (Karlsson 1998a), liksom till förhållandena i delar av Bohuslän (Fig. 19) (Karlsson 1998b). I början av 199-talet skedde en snabb spridning längs Västkusten av den till Europa introducerade brunalgen sargassosnärja (Sargassum muticum), som genom sin storlek (l 4,5 m) och upprätta växtsätt på många ställen nu utgör ett mycket karakteristiskt inslag i vegetationsbilden. Kuststräckan Varberg-Särö har i olika omgångar, 1993 och 1996, inventerats med avseende på förekomsten av sargassosnärja (Karlsson 1997, Karlsson et al. 1995). Vid det första inventeringstillfället påträffades inga fastsittande plantor söder om Tistlarna i Göteborgs skärgård, men drivande plantor noterades längs Hallandskusten. Vid inventeringen 1996 påträffades massiva bestånd runt kylvattenutsläppet vid Ringhals, liksom i den närbelägna Båtfjorden. Spridda bestånd fanns vidare norr om Väröhalvön på sydsidan av Näsbolandet, samt söder om halvön, till Träslövsläge. I det nu undersökta Nidingen-Hållsundsudde-Fjärehalsområdet har ingen förekomst av sargassosnärja registrerats, varken 1993, 1996 eller Området har i sina skyddade och söndersplittrade delar en stor koloniseringspotential. Då det utgående kylvattnet från Ringhalsverket under våren och sommaren fungerar som en spridningskälla för flytande plantor och fortplantningskroppar, vilka skjutsas ut i den ofta norrgående strömmen, är det förmodligen endast en tidsfråga innan kraftiga bestånd av sargassosnärja har etablerat sig runt Onsalahalvöns sydvästspets. Om förändringar och antropogen påverkan på vegetationen De hotbilder som finns mot algvegetationen i det undersökta området är dels kopplade till storskaliga processer som i princip berör hela Kattegatt (eutrofiering, xenobiotiska substanser, generellt hårt fisketryck), dels till lokala företeelser (lokala utsläppskällor, friluftsliv, installationer, riktat fiske, kommersiell algskörd). Under den stabila väderlekssituationen som tidvis rådde under sommaren 1997 var inslaget av algarter som normalt kopplas till hög närsaltbelastning (Cladophora sp.), brunslick (Ectocarpus, sp.), Erythrotrichia sp., rörhinnor (Enteromorpha sp.), havssallat (Ulva lactuca), och som snabbt kan utnyttja en period av stilla väder till snabb uppblomstring betydande, främst i de inre skyddade delarna av det undersökta området. Även i den exponerade miljön fanns det stora ytor med dessa arter. Förhållandena var under 1997 likartade längs hela Västkusten, varför det är svårt att avgöra lokal påverkan i det nu undersökta området. Skallagräsbassängen fungerar under sommaren och förhösten troligen som ett ackumulationsområde för indrivande losslitna alger, med resulterande syrebrist. Rent generellt bör man undvika att i området anlägga konstruktioner som minskar vattenutbytet, fungerar som fång eller som ytterligare belastar miljön med näringsämnen, såsom vågbrytare, flytbryggor, mussel- eller fiskodlingar inräknades ca 1 svajplatser för fritidsbåtar i området (Anon. 1988). Vid undersökningen 1997 fanns fortfarande ett antal svajliggare kvar i området vilka bör avlägsnas då förtöjningsgodset ofta utgör en potentiell risk för start av bottenerosion. I området finns idag fyra algarter som har kommersiellt intresse, nämligen stortare (Laminaria hyperborea) karragentång (Chondrus crispus), söl (Palmaria palmata) och kräkel (Furcellaria fastigiata). Förekomsten av stortare, karragentång och söl är så liten att dessa arter i praktiken är ointressanta ur kommersiell synvinkel. Kräkeln finns i vissa områden i täta, tuvlika bestånd, och bör därför skyddas mot en eventuell framtida exploatering. Delar av algfloran vid Nidingen omfattas redan av ett nyttjandeförbud. I föreskrifterna för ett framtida marint skyddsområde bör ett generellt förbud mot algtäktverksamhet skrivas in till skydd för dels algerna själva, dels till skydd för faunan i området. Överföring av kommersiellt intressanta arter mellan olika världsdelar, och även mellan relativt närbelägna havsområden, utgör ett stigande internationellt problem, då detta i flera fall resulterat i okontrollerad spridning av oönskade organismer. I den mån detta inte regleras inom befintlig lagstiftning, bör ett förbud mot lagring och hantering av levande organismer främmande för Kattegatt och Skagerrack därför finnas med i föreskrifterna för ett framtida marint skyddsområde. Detta bör även gälla för landbaserad verksamhet. De redskap som nyttjas vid kommersiell fångst av fisk och skaldjur i området utgör i dagsläget inte något rimligt hot mot algvegetationen. Enskilda lokaler I det följande ges en kort beskrivning av de olika lokalerna. Karaktärsarter anges och arter av speciellt intresse kommenteras utan att algfloran i detalj analyseras. Lokalernas läge framgår av figur 4. Kompletta artlistor med de enskilda arternas täckningsgrad och djuputbredning återfinnes i Appendix II. Hållsundsudde 1 (N57 2'5"; E ) Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning E. Djupintervall -19 m. Lokalen är belägen på sydostsidan av det lilla skäret med landförbindelse vid Hållsundsuddes sydöstra hörna. Botten bestod av fast berg ner till ca 17 m djup, i lokalens västra del med inslag av stora block. På ca 17 m djup vidtog mjukbotten med inslag av sand och grus. Vegetationen vid denna lokal var pålagrad av sedimenterat material på djup mellan 4-19 m. Korallalg (Corallina officinalis), Aglaothamnion roseum, stortare (Laminaria hyperborea), Sphacelaria arctica I djupintervallet 3-6 m fanns under de upprättväxande algerna en riklig förekomst av brödbrosksvamp (Halichondria panicea Pallas). Där bergkanten slutade (17 m), och på kanterna av de stora blocken satt rikligt med sjöpungar, främst Corella parallelogramma O.F. Müller, men även Ascidiella sp. Från m, associerad till grövre grus, förekom bestånd av stora hästmusslan (Modiolus modiolus Linnaeus). På bottnar djupare än 18 m fanns en riklig förekomst av ormstjärnan Ophiura albida. Forbes. Rik

17 Sid. 14 (47) labridfauna med stensnultra (Ctenolabrus rupestris), grässnultra (Centrolabrus exoletus), skärsnultra (Symphodus melops) och berggylta (Labrus berggylta). Hållsundsudde 2 (N57 2'6.5"; E11 59'8.5") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -13,5 m. Lokalen är belägen på sydvästkanten av Hållsundsudde där berget sluttar långsamt mot väst. På 3-4 m djup fanns en kant av större block. Topografin under vattnet överensstämde med den på land och berget sluttade sakta ner till ca 7 m, där en övergång till grusbotten med inslag av block skedde. Denna grusbotten planade ut på ca 13 m djup, där botten utgjordes av en mosaik av block och sand. Vid denna lokal fanns på djupen 4-8 m ett kraftigt överdrag bestående av brunslick (Ectocarpus siliculosus). Kräkel (Furcellaria lumbricalis), grön plymalg (Bryopsis plumosa). Hållsundsudde 3 (N57 2'9"; E11 59'8") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -13 m. Lokalen är placerad på Hållsundsuddes västsida, strax öster om Yttre Ingelsbåden. Förutom en brantare sluttning i intervallet -5 m, så överenstämde topografin och bottenmaterialet vid denna lokal med den vid föregående lokal. Vid denna lokal förekom det rikligt med lösliggande alger nedanför 1 m djup. Påväxt bestående av krokalg (Bonnemaisonia hamifera) i form av bollar, med ca 4 cm diameter, med ökande djup. Svavelväte och Beggiatoa sp. på 1,5-2 m djup. Kräkel (Furcellaria lumbricalis), brunslick (Ectocarpus siliculosus), Bryopsis hypnoides. Skalla fyr (N57 21'4.5"; E11 59'1") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -8 m. Lokalen är belägen omedelbart norr om Skalla fyr, på Skallanäs sydvästudde. Botten består en brant sluttande block- och grusslänt, med inslag av fast berg. Vegetationen var kraftigt pålagrad av sediment och debris. Vid denna lokal fanns ett distinkt och relativt ytnära (1-1,5 m) bälte med korallalg (Corallina officinalis). Vidare var påväxten av fintrådiga arter såsom brunslick (Ectocarpus siliculosus), Cladophora sp., Erythrotrichia carnea, och förekomst av stora sjok av havssallat (Ulva lactuca) mycket kraftig vid denna lokal. Svavelväte, Beggiatoa sp. och lösliggande alger från 5,5-8 m. Gles ålgräsvegetation (Zostera marina). Tångholmen (57 21'9.1"; E11 59'1.3") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -6 m. Lokalen är belägen i mynningen av viken Asketunnan i den nordöstra delen av Skallagräs. Transekterna lades omdelbart norr om det lilla skäret på Tångholmens västspets. Berget stupade snabbt ner till ca 5 m djup där en sandbotten med högt innehåll av organiskt material började. Omedelbart vid, och ca 5 m ut från bergfoten, var botten täckt av ruttnande lösliggande alger, vilka i sin tur var helt täckta av svavelbakterier (Beggiatoa sp.). En gles vegetation bestående av ålgräs (Zostera marina) började ca 1 m ut från bergväggen. Stictyosiphon soriferus, Polysiphonia stricta. Knaståsberget (N57 22'1.7"; E11 58'7.2") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning E. Djupintervall -6 m. Lokalen är belägen vid Knaståsbergets sydspets, vid en flat berghylla delvis fylld av skrotsten. Berget sluttade tämligen brant ner till ca 5,2 m djup, där en mjukbotten med en utbredd förekomst av svavelbakterier (Beggiatoa sp.) vidtog. Här och var fanns inslag av ålgräs (Zostera marina). Påväxten av fintrådiga arter såsom brunslick (Ectocarpus siliculosus), Cladophora sp., Erythrotrichia carnea var mycket kraftig vid denna lokal. NE Kohuvudet (N57 21'1.6"; E11 58'2.7") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning E. Djupintervall -7 m. Lokalen lades vid den svagt markerade udden halvvägs mellan Kohuvudet och Arvidsskär. Berget sluttade tämligen brant ner till ca 5,8 m djup, där en lerbotten med en utbredd förekomst av svavelbakterier (Beggiatoa sp.) vidtog. Påväxten av fintrådiga arter såsom brunslick (Ectocarpus siliculosus), Cladophora sp., Erythrotrichia carnea var mycket kraftig vid denna lokal. Hästholmen (N57 21'1"; E11 58') Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning E. Djupintervall -22 m. Profilerna lades från bergpallen vid Hästholmens sydostudde. Denna lokal finns ej redovisad i Appendix II, primärdata. Lokalen är delvis öppen för svepande dyning från väster. Berget sluttade mycket brant ner till ca 2 m djup, där en skal- och grusslänt forsatte ner till 22 m djup. Tydligt markerat bälte med blåstång (Fucus vesiculosus) (-,5 m), sågtång (Fucus serratus) (,5-2 m) samt skräppetare (Laminaria saccharina) (3-7 m). Halseskären (N57 23'3.7"; E11 54'2") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -2 m. Profilerna lades från sydvästhörnan av Yttre Halseskär. Relativt långsamt sluttande hällar med block ner till ca 18 m, därefter grov sand med inslag av block. Kraftig sedimentpålagring mellan 15-2 m. Aglaothamnion roseum, stortare (Laminaria hyperborea), Sphacelaria arctica Rik labridfauna med stensnultra (Ctenolabrus rupestris), grässnultra (Centrolabrus exoletus), skärsnultra (Symphodus melops) och berggylta (Labrus berggylta). Bläckfisk. Breda Kråkor (N57 22'1"; E11 54'7") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -2 m. Profilerna lades från västhörnan av Breda Kråkor. Brant bergslänt ner till 18 m, därefter sandbotten och småsten. Bryopsis hypnoides Havsnejlika (Metridium senile Linnaeus), och död-manshand (Alcyonium digitatum) på stenar ute på grus- och sandbotten m. I gruset riklig förekomst av polyp-

18 Sid. 15 (47) stadier av Corymorpha nutans M. Sars. Sjöpungar (Corella parallellogramma) vanlig på släntens nedre del. Rik labridfauna med stensnultra (Ctenolabrus rupestris), grässnultra (Centrolabrus exoletus), skärsnultra (Symphodus melops) och berggylta (Labrus berggylta). Loteskär (N57 22'1"; E11 55'1") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -2 m. Profilerna lades från västhörnan av Loteskär. Brant sluttande berg ner till 21 m, därefter sandbotten och småsten. Fläckvis förekomst av korallalg (Corallina officinalis) runt 2 m djup. Grön plymalg (Bryopsis plumosa) Död-mans-hand (Alcyonium digitatum) runt 2 m. Sjöstjärnan (Leptasterias müllerii M. Sars) på 19 m. Rik labridfauna med stensnultra (Ctenolabrus rupestris), grässnultra (Centrolabrus exoletus), skärsnultra (Symphodus melops) och berggylta (Labrus berggylta). Smetholmen (N57 23'1.5"; E11 55'1.5") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning NE. Djupintervall -13 m. Profilerna lades från nordkanten av Smetholmen. Brant sluttande berg med fickor av sand, småsten och detritus ner till ca 12 m, därefter sand med svavelväte och Beggiatoa sp. Denna lokal ligger "om-hörnan-in-i-lä", och fångar upp mycket drivande alger. Påväxten av fintrådiga arter såsom brunslick (Ectocarpus siliculosus), Cladophora sp., Erythrotrichia carnea, var mycket kraftig vid denna lokal, och stora sjok av havssallat (Ulva lactuca) förekom rikligt. Stictyosiphon soriferus, klippspringsalg (Blidingia minima). Vikaholm (N57 23'.5"; E11 56'9.5") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning SW. Djupintervall -5 m. Profilerna lades från udden längst åt väster. Långsträckt profil över berg som sakta gick ner till ca 4 m djup, där sandbotten tog vid. Kraftig ansamling av lösliggande alger vid bergfoten, med åtföljande svavelvätebildning och Beggiatoa sp. Cirka 15 m ut från bergfoten började en gles ålgräsäng (Zostera marina) med inslag av sudare (Chorda filum). Påväxten av fintrådiga arter såsom brunslick (Ectocarpus siliculosus), Cladophora sp., Erythrotrichia carnea, var mycket kraftig vid denna lokal, och stora sjok av havssallat (Ulva lactuca) förekom rikligt. Brunbåge (Spermatochnus paradoxus). N Öckerö (N57 22'7.3"; E11 56'6.5") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning N. Djupintervall -3,5 m. Profilerna lades på nordsidan av ön, vid den brantaste stupningen och djupgradienten. Brant berghäll ner till 3 m djup, med smal blockfot, därefter sandbotten. Cirka 1 m ut från bergfoten började en tät ålgräsäng (Zostera marina) med inslag av sudare (Chorda filum). Frisk och vacker lokal. Striaria attenuata, gaffelgrenig rörhinna (Enteromorpha clathrata), Enteromorpha flexuosa, platt rörhinna (Enteromorpha linza). Lyngås (N57 22'4.5"; E11 57'4") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning W. Djupintervall -9 m. Profilerna lades från sydvästhörnan av bergklacken syd Orrevik. Brant berghäll ner till 5 m djup, med "kladdig" mjukbotten med inslag av svavelväte och Beggiatoa sp. Påväxten av fintrådiga arter såsom brunslick (Ectocarpus siliculosus), Cladophora sp., Erythrotrichia carnea, var mycket kraftig vid denna lokal, och stora sjok av havssallat (Ulva lactuca) förekom rikligt. Platt rörhinna (Enteromorpha linza). Hästebådan (N57 21'6.5"; E11 56'4.8") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning SE. Djupintervall -12,5 m. Profilerna lades från det södra skäret. Exponerat skär sydväst om Sönnerbergen. Långsam bergsluttning ner till 12 m djup där en skalgrusbotten med starkt inslag av skal från blåmussla (Mytilus edulis Linnaeus) började. Kraftigt utbildat skräppe- (Laminaria saccharina) och fingertarebälte (L. digitata). Aglaothamnion roseum, Enteromorpha compressa. N Nidingen (N57 18'3"; E11 54'8.8") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning N. Djupintervall -25 m. Profilerna lades på norrsidan, relativt långt åt öster, just där 2 m kurvan bildar ett hack in mot ön. Närmast blockstranden fanns på djupen,5-1,5 m en kraftig zon med piskalg (Chordaria flagelliformis). Mellan 1 och 6 m vidtog så ett kraftigt utvecklat bälte med sågtång (Fucus serratus). I undervegationen till sågtångsbältet fanns vid denna lokal ett smalt bälte (1-1,5 m djup) av bergsborsting (Cladophora rupestris) och segt havsris (Ahnfeltia plicata). Där bergfoten slutade glesnade sågtångsbältet snabbt ut. På den blandade grus- och småsten- och blockbotten som vidtog var vegetationen koncentrerad till de fasta substraten. Även om djuputbredningsintervallen i vissa fall kan förefalla smala så berörs ändå, på grund av den långsamt sluttande djupprofilen, i regel stora ytor. Blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides) förekom rikligt mellan 3-4 m djup, liksom rödblad (Coccotylus truncata) i intervallet 4-9 m. Som påväxt fanns i intervallet 2-6 m en tät vegetation av grov rödsläke (Ceramium nodulsum). I motsvarande intervall fanns också relativt täta bestånd av grovvuxen sudare (Chorda filum). Runt 9-12 m fanns en mycket vacker, om än något solblekt, vegetation av storvuxen ribbeblad (Delesseria sanguinea), här och där med inslag av söl (Palmaria palmata). Här uppträdde också storvuxna exemplar av skräppetare (Laminaria saccharina), liksom enstaka individ av stortare (Laminaria hyperborea). På djup större än 14 m minskade inslaget av fasta substrat snabbt, vilket av detta skäl resulterade i en snabbt glesnande algvegetation. Trots det exponerade läget förekom det mellan 1-14 m överdrag av brunslick (Ectocarpus siliculosus). Peysonnelia dubyii.

19 Sid. 16 (47) W Hållsundsudde (N57 2'7.5"; E11 59'1") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning N-S. Djupintervall m. Lokalen utgörs av två fritt belägna grundryggar ca 2 kabellängder SSE Y. Ingolsbåden. Denna lokal finns ej redovisad i Appendix II, primärdata. Enligt underlagskort skulle det mellan dessa grundryggar finnas en skalbotten. Ansamlingar av äldre mollusk- och borstmaskskal fungerar ofta som substrat för sällsynta arter i vår algflora, därav intresset för denna lokal. Tyvärr så påträffades endast spridda, tomma skal av islandsmussla (Arctica islandica Linnaeus), och bottenmaterialet mellan grundryggarna var mycket "fluffigt". Möjligen är det så att det vid denna lokal sker omlagringar av bottenmaterialet. Syd Malö (N57 19'3.5"; E11 57'7") Besöksdatum: 97723, 97724, Beskrivning Profilriktning NE. Djupintervall 14-3 m. Denna grundtopp ligger mitt i djuprännan i Kungsbackafjordens mynning, just där rännan viker av mot väst. Grundet, som består av rundade berghällar genomkorsade av grunda raviner, sticker upp till ca 14 m djup från omgivande mjukbottnar på drygt 4 m djup. Botten på dessa raviner utgörs av en blandning av block och grovt skalgrus. Schmitzia hiscockiana, sparrisalg (Bonnemaisonia asparagoides), Halarachnion ligulatum, Aglaothamnion byssoides, Callophyllis cristata, Lomentaria orcadensis, Peysonnelia dubyii, krusigt rödblad (Phyllophora crispa), Sphacelaria arctica, grön plymalg (Bryopsis plumosa). Bägarkorall (Caryophyllia smithii Stokes &Broderip), mossdjur (Seciriflustra securifrons Pallas), hårstjärna (Antedon petasus Düben & Koren), ätlig sjöborre (Echinus esculentus), E. acutus de Lamarck, Crossaster papposus Linnaeus, "Dogger-Bank-Itch" (Alcyonidium gelatinosum Linnaeus), Tubularia indivisa Linnaeus. "Korallgrund" (N57 2'; E12 2'2.9") Besöksdatum: Beskrivning Profilriktning S. Djupintervall 11-2 m. Denna grundtopp ligger i Kungsbackafjordens mynning, något perifert till det föreslagna marina skyddsområdet, men besöktes på grund av den i sjökortet angivna bottentypen "korall". Grundet består av en 11 m bergtopp omgiven av släta hällar mellan m. I övergången från berghällarna till grus- och sandbotten fanns en ca 1 m bred bård av kantig och vass morän. Dessa stenar var rikligt bevuxna med trekantmask (Pomatoceros triqueter Linnaeus), liksom av olika havstulpanformer (Balanus sp.). Invävt, och med sina byssustrådar delvis hållande dem samman, fanns mellan stenarna en relativt riklig förekomst av stora hästmussla (Modiolus modiolus). Troligen är det dessa vassa strukturer som givit upphov till beteckningen "korall" i sjökortet. Aglaothamnion roseum, Peysonnelia dubyii.

20 Sid. 17 (47) 3. GRUNDA MJUKBOTTNAR INTRODUKTION De grunda bottnarna, -2 meters vattendjup, är mycket produktiva områden. Grunda havsområden utgör barnkammare och skafferi för flertalet av våra kommersiellt viktiga fiskarter. Genom att kvantifiera täthet, biomassa och produktion av bytesdjur i form av infauna och mobil epifauna är det möjligt att uppskatta ett områdes betydelse som uppväxtområde för fisk. Infaunan äts huvudsakligen av den mobila epifaunan som i sin tur är föda för större fisk. Fisken söker periodvis sin föda i grundområdena och och följer epifaunan när denna vandrar till större djup under höst och vinter. I lågvattenzonen är vegetationen mycket sparsam men utanför denna täcks botten ofta av makrovegetation bestående av fanerogamen Zostera marina och/eller diverse grön-, brunoch rödalger. Det är mot denna bakgrund således viktigt att så tidigt som möjligt kunna upptäcka förändringar i denna biotoptyp. En av de första undersökningar som visade på hur högproducerande de grunda bottnarna verkligen är gjordes på danska grundbottnar av Muus (1967). De första svenska undersökningarna som visade på grundområdenas stora FJÄREHALS Lindö GOTTSKÄR ÖCKERÖ Asketunnan SÖNNER- BERGEN MÖNSTER HÅLLSUNDS- UDDE MALÖ KUNGSBACKA- FJORDEN N 57 2' LILLELAND 1 nm Nidingen NIDINGEN E 12 Fig Nidingen-Mönster - Karta över provtagningsstationer av grundområden för mobil epifauna och infauna. Asketunnan, Lindö och Nidingen.

21 Sid. 18 (47) + Asketunnan Fig. 21 (till höger). - Nidingen-Mönster - Karta över provtagningsområdet för mobil epifauna samt infauna vid Asketunnan. Nummer 1-2 (svart färg) anger stickprov av mobil epifauna, 1-8 (röd färg) anger stickprov av infauna Fig Nidingen-Mönster - Foto över provtagningsområdet vid Asketunnan.

22 Sid. 19 (47) Lindö + + Fig. 23 (till höger). - Nidingen-Mönster - Karta över provtagningsområdet för mobil epifauna samt infauna vid Lindö. Nummer 1-2 (svart färg) anger stickprov av mobil epifauna, 1-8 (röd färg) anger stickprov av infauna Fig Nidingen-Mönster - Foto över provtagningsområdet vid Lindö.

23 Sid. 2 (47) Nidingen Fig. 25 (till höger). - Nidingen-Mönster - Karta över provtagningsområdet för mobil epifauna samt infauna vid Nidingen. Nummer 1-2 (svart färg) anger stickprov av mobil epifauna, 1-8 (röd färg) anger stickprov av infauna. Fig Nidingen-Mönster - Foto över provtagningsområdet vid Nidingen.

24 Sid. 21 (47) betydelse för det kustnära ekosystemet gjordes av Möller, Pihl och Rosenberg inom ramen för ett flerårigt SNVprojekt. Resultaten redovisas sammanfattningsvis i "Biologisk värdering av grunda svenska havsområden", redaktör Rosenberg (1984) samt i ett antal internationella tidskrifter. Inom denna biotoptyp gjordes undersökningar i tre på förhand utvalda vikar i Onsalalandet-Nidingenområdet: Asketunnan, Lindö och Nidingen. Provtagningar gjordes av både infauna (t.ex. musslor, borstmaskar och märlkräftor) och mobil epifauna (t.ex. fiskar, sandräkor, tångräkor och strandkrabbor). Den här redovisade undersökningen av grunda mjukbottnar utgör de första kvantitativa mätningarna i det nu aktuella området. Undersökningstypen kan i framtiden ingå som en del i ett rutinmässigt kontrollprogram för Onsalalandet-Nidingenområdet. MATERIAL OCH METODER Provtagningarna genomfördes den juli 1997 i Asketunnan, Lindö och Nidingen (Fig. 2). I varje provtagningsområde slumpades, för provtagning av mobil epifauna 2 stycken, och för infauna 8 stycken, provpunkter ut på ett djup mellan -,7 meter (Figs 21, 23, 25). Mobil epifauna insamlades kvantitativt med en fallfälla (,7 m hög aluminiumram med en bottenyta av,5 m 2, där ramen är upphängd på en 8 m lång stång och bärs mellan två personer). I varje vik togs 2 prover. Genom att förlägga provtagningen till en tidpunkt på året man av erfarenhet vet att variationen av kvoten P(produktion)/B(biomassa) är som lägst, är det möjligt att beräkna olika arters produktionskapacitet. Årsproduktionen (P) beräknas för varje art enligt formeln P= B t x K t, där B t är biomassa vid en viss tidpunkt och K t är en empiriskt beräknad konstant (Rosenberg, 1984) vid samma tid. Kvoten P/B anges som enheten askfri torrvikt (AFDW; Rosenberg, 1984). Omvandlingsfaktorn från våtvikt till AFDW (g våtvikt/ AFDW) gjordes med hjälp av i litteraturen tillgänliga uppgifter (Rosenberg 1984): för sandräka Crangon crangon. 5,57, för sandstubb Pomatoschistus minuta. 5,45, och för strandkrabba Carcinus maenas 7,55. Infaunaprovtagningen utfördes med hjälp av en dykcylinder, med en yta på,125 m 2, vilken stacks ned 1,5 dm i botten. I varje vik togs 8 prover. Proverna sållades direkt på platsen genom ett 1 mm såll. Både epifaunan och infaunan konserverades i 7% etanol och lagrades för senare bearbetning. RESULTAT OCH DISKUSSION Mobil epifauna Det totala antalet taxa per 2 fallfällor (totalyta= 1 m 2 ) var ungefär lika på samtliga stationer (Fig. 27). Vid Lindö och Nidingen uppgick antalet till 6, och vid Asketunnan till 7 taxa (2 hugg, 1 m 2 ) Antal taxa Fig. 27. Totala antalet taxa per 2 hugg, 1 kvadratmeter 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. 14 Summa individer 25 Summa biomassa Fig. 28. Medelantalet individer av alla taxa per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 29. Medelvåtvikt (g) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

25 Tabell 1. De 5 mest dominerande taxa med avseende på individantal och biomassa av mobil epifauna vid station Asketunnan, Lindö och Nidingen. Abundans och biomassa är angivet i en relativ skala från 1 till 5, där 1 anger högsta individantal och biomassa på respektive station. Sid. 22 (47) ANTAL INDIVIDER Praunus flexuosus Pomatoschistus minutus Pomatoschistus microps 3 Hinia nitida 2 4 Crangon crangon Carcinus maenas BIOMASSA Praunus flexuosus 5 3 Pomatoschistus minutus 4 Pomatoschistus microps 5 Pleuronectes platessa 4 4 Palaemon elegans 5 Hinia nitida 1 1 Crangon crangon Carcinus maenas Individtätheten baserad på individinnehållet i alla taxa varierade mellan 21 och 111 individer m -2, med signifikanta skillnader mellan lokalerna (1F-ANOVA, F 2;57 =11,76, p<,1), där Asketunnan befanns ha ett signifikant lägre individantal per kvadratmeter jämfört med de båda övriga lokalerna, vilka inte gick att separera inbördes (Fig. 28). (SNK-test: Lindö mean = 111 ind. m -2 ; SE= ± 14,44, Nidingen mean = 85 ind. m -2 ; SE= ± 18,41, Asketunnan mean = 21 ind. m -2 ; SE= ± 2,114). Även när det gällde medelbiomassan per kvadratmeter (våtvikt)(fig. 29) så fanns det signifikanta skillnader mellan alla lokalerna (1F-ANOVA, F 2;57 =8,929, p<,1), där Lindö dominerade med 2 g m -2 (SE= ± 2,284) följt av Asketunnan med 14 g m -2 (SE= ± 1,62) och Nidingen med 9,1 g m -2 (SE= ± 1,184). I fråga om biomassa skiljer sig inte Onsalalandet-Nidingenområdet nämvärt från andra undersökta områden längs Västkusten. Vid undersökningar i Bohuslän och Halland har följande medelbiomassor (våtvikt) uppmätts på bottnar mellan -,7 m: Stenungsund ,5 g m -2 (Degerman & Lagenfelt, 1979) Kungälv ,9 g m -2 (Thörnelöf & Lagenfelt, 1982) Lysekil ,3 g m -2 (Pihl et al., 1983) Öckerö ,4 g m -2 (Lagenfelt 1989) Kungsbacka ,2 g m -2 (Larsson & Lagenfelt, 1989) Uddevalla ,8 g m -2 (Ulmestrand & Pihl, 1989) Hallands Väderö ,4 g m -2 (Loo et al. 1996) Onsalalandet-Nidingenområdet - 14,3 g m -2 Den vanligast förekommande arten varierade något mellan lokalerna (Tab. 1). Vid Lindö och Nidingen dominerade pungräkan (Praunus flexuosus) med sandräkan (Crangon crangon) på andra plats, under det att den senare dominerade vid Asketunnan. Med avseende på biomassa dominerade sandräkan (Crangon crangon) vid Nidingen, under det att Asketunnan och Lindö dominerades av nätsnäckan Hinia nitida. Andra arter som var relativt vanliga var sandstubb (Pomatoschistus minutus), lerstubb (Pomatoschistus microps), strandkrabba (Carcinus maenas), samt rödspotta (Pleuronectes platessa). För sandräka (Crangon crangon) uppmättes det högsta individantalet, ca 33 ind. m -2 vid Nidingen, med Lindö på andra plats med ca 26 ind. m -2. Högst biomassa uppmättes vid Lindö med 6,8 g våtvikt m -2 tätt följt av Nidingen med 5,6 g våtvikt m -2 (Fig. 3). Både när det gäller individantal (ca 7 ind. m -2 ) och biomassa (3,5 g våtvikt m -2 ) låg Asketunnan betydligt lägre än de båda övriga lokalerna (Fig. 3). I en undersökning av några vikar i Bohuslän uppskattade Pihl och Rosenberg (1982) individantalet av sandräka till att kunna variera mellan 3 och 1 ind. m -2 vilket är något högre värden än för Nidingen-Onsalaområdet. n i Nidingen-Onsalaområdet varierade mellan 3,5-6,8 g våtvikt m -2 vilket motsvaras av,7 och 1,3 g AFDW. n är av samma storleksordning som den biomassa som påvisades för sandräka vid lokaler i Bohuslän av Pihl och Rosenberg (1982). Sandstubb (Pomatoschistus minutus) förekom som rikligast (ca 14 ind m -2 ), och hade sin högsta biomassa (,52 g m -2 ) vid Lindö (Fig. 32). Vid Asketunnan var individantalet betydligt lägre (ca 4 ind m -2 ) men medelbiomassan var nästan lika hög (,47 g våtvikt m -2 ) som vid Lindö. Variationen inom denna förra lokalen var dock betydande. Både när det gäller täthet och biomassa låg Nidingen lågt.,6 ind. m -2 respektive 3,5 g våtvikt m -2. Även för denna art var tätheten i Nidingen-

26 Sid. 23 (47) Asketunnan Lindö Nidingen Fig. 3. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av sandräka (Crangon crangon) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Onsalområdet av liknande storlek som den som uppmätts i delar av Bohuslän (Pihl & Rosenberg 1982). n i Nidingen-Onsalområdet varierade mellan,1 till,52 g våtvikt m -2 (,2 till,112 g AFDW) vilket är av samma storleksordning som den som angivits för delar av Bohuslän av Pihl och Rosenberg (1982). Lerstubb (Pomatoschistus microps) förekom endast vid Nidingen (Fig. 34). Det uppmätta individantalet uppgick till,9 ind. m -2. n uppgick till,4 g våtvikt m -2, vilket motsvaras av,5 g AFDW. Strandkrabban (Carcinus maenas) förekom som rikligast (ca 3,2 ind m -2 ) och med högst biomassa (4,6 g våtvikt m -2 ) vid Asketunnan (Fig. 36). Det lägsta individantalet och biomassan uppmättes vid Nidingen. et,,4-3,2 ind m -2, och biomassan, 1,58-4,56 g våtvikt m -2, där det senare motsvarades av,196-,611 g AFDW, är vad individantalet beträffar lågt jämfört med resultat från Bohuslän (Pihl & Rosenberg 1982), men biomassan är av ungefär samma storleksordning. Rödspotta (Pleuronectes platessa; Fig. 38). påträffades vid alla tre lokalerna, men i något större antal endast vid Lindö (,7 ind m -2 ), där biomassan också var högst (1,2 g våtvikt m -2 ). Pungräka (Praunus flexuosus) dominerade till individantal vid Lindö (ca 63 ind m -2 ) och även vid Nidingen förekom denna räka i relativt högt antal (ca 5 ind m -2 ) (Fig. 4). Nidingen uppvisade högst biomassavärde (ca 1,2 g våtvikt m -2 ) följt av Lindö (ca,6 g våtvikt m -2 ). Vid Asketunnan var både individantal och biomassa låga. Fig. 31. Längdfrekvensdiagram av sandräka (Crangon crangon) per 2 stickprov (1 kvadratmeter) 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. På y-axeln anges antal per klass och på x-axeln carapaxlängd i mm. Tångräka (Palaemon elegans) påträffades endast vid Asketunnan (Fig. 41) och med stor variation i antal och biomassa mellan proverna inom lokalen. Nätsnäcka (Hinia nitida) fanns vid båda inre lokalerna Asketunnan och Lindö (Fig. 42), där Lindö uppvisade en något högre täthet (ca 6 ind m -2 ) och biomassa (8 g våtvikt m - 2 ), jämfört med Asketunnan (ca 4 ind m -2 respektive 5 g våtvikt m -2 ). Produktionskapacitet De grunda bottnarnas samlade produktionskapacitet beräknades enligt Rosenberg (1984). Den högsta beräknade produktionskapaciteten, 21 g våtvikt m -2 år -1 ( 3,8 g AFDW), fanns vid Lindö. På andra plats kom Asketunnan med 17 g våtvikt m -2 år -1 ( 3,2 g AFDW) och sist Nidingen med 16 g våtvikt m -2 år -1 ( 3, g AFDW). För hela området, baserat på de tre lokalerna, var den beräknade medelproduktionskapaciteten 18,1 g våtvikt m -2 år -1 ( 3,3 g AFDW). Medelproduktionskapaciteten för grunda bottnar i Uddevalla kommun har av Ulmestrand och Pihl (1989) beräknats till 18,8 g våtvikt m -2 år -1 ( 3,4 g AFDW) och i en undersökning av Brofjorden varierade den uppskattade produktionskapaciteten i olika delområden mellan 4 och 7 g AFDW m - 2 år -1. Både i Nidingen-Onsalområdet och i de båda ovan refererade undersökningarna är den beräknade produktionskapaciteten av samma storleksordning.

27 Sid. 24 (47) ,8,7,6,5,4 Pomatoschistus minutus Pomatoschistus minutus ,5 2 17, ,5 1 7,5 5 2, ,2 1 Asketunnan Lindö,3,2, ,8,6,4,2 Nidingen Fig. 32. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av sandstubb (Pomatoschistus minutus) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 33. Längdfrekvensdiagram av sandstubb, Pomatoschistus minutus, per 2 stickprov (1 kvadratmeter) 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. På y-axeln anges antal per klass och på x-axeln totallängd i mm. 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Pomatoschistus microps Pomatoschistus microps 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Nidingen,6,5,4 Fig. 35. Längdfrekvensdiagram av lerstubb (Pomatoschistus microps) per 2 stickprov (1 kvadratmeter) 1997 vid Nidingen. På y-axeln anges antal per klass och på x-axeln totallängd i mm.,3,2,1 Fig. 34. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av lerstubb (Pomatoschistus microps) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

28 Sid. 25 (47) 4 3,5 3 Carcinus maenas Carcinus maenas Asketunnan 2,5 2 1, ,25,5 2 1, ,5 1,25 1,75,5, Lindö 4 2, ,75 1, ,25 1,75,5,25 Nidingen Fig. 36. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av strandkrabba (Carcinus maenas) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 37. Längdfrekvensdiagram av strandkrabba (Carcinus maenas) per 2 stickprov (1 kvadratmeter) 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. På y-axeln anges antal per klass och på x-axeln carapaxbredd i mm. 1,2 1 Pleuronectes platessa 1,2 1,8,6 Pleuronectes platessa Asketunnan,8,4,2,6, ,2 2,25 2 2,5 2 1,75 1,5 1,25 1,75,5, Lindö 1,5 1,2 1 1,5,8,6,4 Nidingen, Fig. 38. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av rödspotta (Pleuronectes platessa) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 39. Längdfrekvensdiagram av rödspotta (Pleuronectes platessa) per 2 stickprov (1 kvadratmeter) 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

29 Sid. 26 (47) 9, Praunus flexuosus,6,5, ,3,2,1 Palaemon elegans 1,8,4 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2,35,3,25,2,15,1,5 Fig. 4. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av pungräkan Praunus flexuosus per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 41. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av tångräkan Palaemon elegans per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen Hinia nitida Fig. 42. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av nätsnäckan Hinia nitida per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

30 Sid. 27 (47) 16 Antal taxa 12 Summa individer Fig. 43. Totala antalet taxa per 8 hugg (,99 m 2 ) 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 44. Medelantalet individer av alla taxa per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Infauna Den grundlevande infaunan är som regel bättre anpassad till en variabel miljö än den mer djuplevande och tål relativt stora temperatur- och salthaltsfluktuationer. På grund av det stora inslaget av stokasticitet hos de abiotiska faktorerna på grunda områden uppvisar ändå grunda bottnars infauna ofta betydande mellan- och inomårsvariationer i individantal för olika taxa, vilket innebär att man kan få varierande dominansförhållanden beroende på vid vilken tid på året som provtagningen görs. Också inom lokalen finns en betydande variation, vilket återspeglas i ovan redovisade spridningsmått. Vintertemperatur och varaktighet av lågvattenperioder är ofta avgörande för biotopens artsammansättning respektive populationsstorlekar. Som regel sker under senvåren-försommaren en nyrekrytering av juvenila former, ofta i form av mussellarver. Den rikaste miljön finner man i måttligt exponerad miljö utan alltför hög organisk belastning Summa biomassa Fig. 45. Medelvåtvikt (g) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Tabell 2. De 5 mest dominerande taxa med avseende på individantal och biomassa av infauna vid station Asketunnan, Lindö och Nidingen. Abundans och biomassa är angivet i en relativ skala från 1 till 5, där 1 anger högsta individantal och biomassa på respektive station. ANTAL INDIVIDER Cerastoderma edule Hediste diversicolor Heteromastus filiformis 3 5 Hydrobia spp. 2 Mya arenaria 3 Oligochaeta in det Pygiospio elegans 5 4 BIOMASSA Arenicola marina Cerastoderma edule Hediste diversicolor Heteromastus filiformis 5 4 Macoma balthica 1 4 Oligochaeta in det. 3 Scoloplos armiger 2

31 Sid. 28 (47) Det högsta totala antalet registrerade taxa per 8 hugg, vilket svarar mot en totalyta av,1 m 2, uppmättes vid Asketunnan, där antalet uppgick till 15 (Fig. 43). Därefter följde Lindö med 14 taxa och Nidingen med 12 taxa per 8 hugg. Skillnaderna i artrikedom mellan de olika lokalerna var således marginella. Den största individtätheten (Fig. 44) uppmättes vid Lindö, där medeltätheten uppgick till 8417 ind. m -2 (SE= ± 233), följt av Nidingen med 4354 ind. m -2 (SE= ± 57) och Asketunnan, som i medeltal hade 1781 ind. m -2 (SE= ± 246). Skillnaderna var som synes stora mellan de tre lokalerna (Fig. 44), men det fanns också en betydande variation inom de enskilda lokalerna. Variansanalys av ln x-transformerade data visade på signifikanta skillnader mellan lokaler (1F- ANOVA, F 2;21 =13,822, p<,1) och efterföljande SNKtest visade att individtätheten vid Asketunnan var signifikant lägre än vid de båda andra lokalerna, vilka inbördes statistiskt sett inte skiljde sig åt. När det gäller biomassan uttryckt som våtvikt m -2 (Fig. 45) uppvisade Asketunnan det högsta medelvärdet med 112 g våtvikt m -2 (SE= ± 59,52) vilket var nästan dubbelt så högt som värdet för de båda andra lokalerna där medelvärdet vid Lindö låg på 58 g våtvikt m -2 (SE= ± 13,52) och vid Nidingen på 39 g våtvikt m -2 (SE= ± 13,52). Spridningen inom de enskilda lokalerna var även här stor, i synnerhet vid Asketunnan och några signifikanta skillnader i infaunans medelbiomassa gick inte att urskilja. Det bör påpekas att provtagningsmetodiken är känslig för heterogenitet i storleksfördelningarna av de olika organismerna, vilket kan leda till att närvaron av en stor eller tung individ av t ex. hjärtmussla slår igenom i analysen (Tab. 2). Den vid Asketunnan och Nidingen till individantalet dominerande arten var en fåborstmask (Oligochaeta in det.). Vid Lindö dominerade hjärtmusslan Cerastoderma edule. Några andra vanliga arter var rovborstmasken Hediste diversicolor, arter inom släktet tusensnäckor (Hydrobia spp.), havsborstmaskarna Pygiospio elegans och Heteromastus filiformis samt sandmussla (Mya arenaria) (Tab. 2). Vid de båda mer skyddade lokalerna Asketunnan och Lindö dominerades biomassan av musslor. Hjärtmusslan Cerastoderma edule dominerade vid Asketunnan och östersjömussla (Macoma balthica) vid Lindö. I Klockfotshamnen vid Nidingen dominerades den provtagna biomassan inte av musslor utan av rovborstmasken Hediste diversicolor (Tab. 2). Jämfört med grundområden i Bohuslän, där individtätheten varierade mellan 5-5 x 1 3 ind. m -2, och biomassan mellan 2,4-84 g våtvikt m -2 (spridningsmått saknas i båda fallen), (Rosenberg et al. 1984), så låg i Nidingen-Onsalaundersökningen individtätheten (4657 ind. m -2 SE= ± 932) i den nedre, och biomassan (8 g våtvikt m -2 SE= ± 23,12), i den övre delen av variationsspektrat. Som exempel på variationen under delar av året kan nämnas en studie vid Torseröd i Gullmarsfjorden, Bohuslän av Loo & Abrahamsson (198). Vid denna lokal var taxaantalet i slutet av april 13 taxa per 15 hugg. Fram till början av juni ökade antalet taxa till ca 3 taxa per 15 hugg. Denna nivå höll sig sedan till och med september. et sjönk först från ca 5,3 x 1 3 ind. m -2 i slutet av april till 2,7 x 1 3 ind. m -2 i slutet av maj. Under denna period dominerades infaunan av fåborstmaskar (Oligochaeta sp.) samt havsborstmasken Pygiospio elegans. Det maximala antalet individer per kvadratmeter uppmättes i slutet av juli till 43 x 1 3 ind. m -2, vilket återspeglar ett skifte i artdominans med en nyrekrytering av havsborstmaskar (Hediste diversicolor, Capitella sp.) i början av juni, samt i juli, en kraftig ökning av musslor och tusensnäckor (Hydrobia spp.). Under sensommaren minskade denna täthet för att i slutet av september uppgå till 36 x 1 3 ind. m -2 (Loo & Abrahamsson, 198). En likartad ökning i individantalet (1,56->4 x 1 3 ind. m - 2 ), främst orsakad av nyrekrytering av musslor, under försommaren har även rapporterats i en undersökning vid Varberg i mellersta Halland (Möller et al. 1984). Denna lokal besöktes ett flertal gånger och i genomsnitt erhölls 8 taxa SE= ± 1 per hugg. I figurerna illustreras skillnaderna i individtäthet och biomassa hos enskilda taxa mellan lokalerna Asketunnan, Lindö och Nidingen. Vid Nidingen påträffades individ av Littorina obtusata och Lacuna divaricata i infaunaproverna. Normalt återfinner man dessa snäckor i blås- och sågtångsbältet (Fucus vesiculosus. F. serratus), respektive på skräppetare (Laminaria saccharina) och kräkel (Furcellaria lumbricalis). Settlingen av musslor och snäckor bör vid provtagningstillfället ha varit avklarad, med en relativt stor andel juveniler kvar i livet. Även om de olika musslor och snäckor (Figs 48, 55, 58, 59, 6) som påträffats bar upp merparten av den totala individtätheten, så är denna låg, och indikerar möjligen ett initialt dåligt nyrekryteringsår för dessa organismer vid de tre lokalerna. Om förändringar och antropogen påverkan De grunda mjukbottnarna har ett stort ekologiskt värde genom att de fungerar som uppväxtområde och skafferi för en mängd djurarter. Det ringa djupet innebär att stora skillnader, av naturliga skäl, kan förekomma mellan år med avseende på mångfald, biomasssa etc. Det är därför viktigt att bottnarnas förmåga till naturligt gensvar inte rubbas. Två stora primära hot föreligger i dagsläget för denna typ av biotop, varav det ena utgörs av till övergödning kopplad överrepresentation av fintrådiga alger, det andra av direkt fysisk åverkan i forma av deponier, muddring och anläggningsarbeten. Det är därför viktigt att följa upp och åtgärda lokala utsläppskällor inom det nu undersökta området, men även i kustområdet som helhet. Vidare bör fysisk åverkan på de grunda bottnarna ej tillåtas inom det tilltänkta skyddsområdet.

32 Sid. 29 (47) Arenicola marina Capitella spp ,2,18, ,14,12,1,8,6 2,4,2, Fig. 46. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av sandmasken Arenicola marina per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 47. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av havsborstmaskar inom gruppen Capitella spp. per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen Cerastoderma edule 4 35 Chirenomidae in det ,7,6,5, ,3,2,1, Fig. 48. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av hjärtmusslan Cerastoderma edule per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 49. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av fjädermyggslarver Chirenomidae in det. per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

33 Sid. 3 (47) Corophium volutator 2 Eteone longa ,6,7 1,4,6 1,2 1,,8,6,4,2,5,4,3,2,1,, Fig. 5. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av slammärlan Corophium volutator per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 51. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Eteone longa per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen Hediste diversicolor 2 Hesionidae in det , , ,15,1 1 5,5, Fig. 52. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av rovborstmasken Hediste diversicolor per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 53. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmask av typ Hesionidae in det. per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

34 Sid. 31 (47) Heteromastus filiformis 25 2 Hydrobia spp , 2, , 1,5 1, 2 1,5, Fig. 54. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Heteromastus filiformis per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 55. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av släktet tusensnäcka, Hydrobia spp., per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen Lacuna divaricata 2 15 Littorina obtusata ,18,25,16,14,2,12,1,15,8,6,1,4,2,5,, Fig. 56. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av snäckan Lacuna divaricata per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 57. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av strandsnäckan Littorina obtusata per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

35 Sid. 32 (47) Macoma balthica Mya arenaria 4 1,8 35 1, ,4 1,2 1,,8,6,4,2, Fig. 58. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av östersjömussla (Macoma balthica) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 59. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av sandmussla (Mya arenaria) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen Mytilus edulis 2 Nephtys hombergii ,5 1,4,4,4,3,3 1,2 1,,8,2,2,1,1,6,4,2,, Fig. 6. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av blåmussla (Mytilus edulis) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 61. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Nephtys hombergii per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

36 Sid. 33 (47) Oligochaeta in det Pygiospio elegans 7,6 6, ,4,3,2 1,1, Fig. 62. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av fåborstmaskgruppen Oligochaeta in det. per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen. Fig. 63. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Pygiospio elegans per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen Scoloplos armiger Fig. 64. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Scoloplos armiger per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid Asketunnan, Lindö och Nidingen.

37 Sid. 34 (47) 4. DJUPARE MJUKBOTTNAR INTRODUKTION De djupare mjukbottnarnas infauna ingår i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram (NMÖP), samt i flera regionala program längs Västkusten. I Nidingen- Onsalaområdet, eller dess närområde bedrives regelbunden provtagning inom Programmet för kustvattenkontroll i Hallands län ("PKN") (Göransson 1996, 1998, Göransson & Johnson 1993, 1994, 1995), samt tidigare som del av den kontrollprogramverksamhet som bedrives med anledning av industrietableringen på Väröhalvön (Jacobsson & Smith 1993, Smith 1984, 1986, Smith & Jacobsson 1992). Fram till 1991 fanns även inom NMÖP 5 stationer i närområdet vilka avlästes med relativt långa tidsintervall. (Josefsson 1987, Tunberg 1992). Lokala undersökningar har också gjorts i Kungsbackafjordens mellersta och inre delar (Olsson 1987, 1993). MATERIAL OCH METODER Kvantitativa provtagningar av infauna på djupa mjukbottnar gjordes vid 5 stationer. På varje station togs 5 replikat med hjälp av en van Veenhuggare (provyta=,1 m 2 ). Proverna sållades direkt ombord FJÄREHALS GOTTSKÄR St 4, N Öckerö 8 m ÖCKERÖ St 2, NV Kaggebåde 27 m St 3, SV Mönster 2 m MÖNSTER SÖNNER- BERGEN St 5, V Skalla 7 m HÅLLSUNDS- UDDE MALÖ KUNGSBACKA- FJORDEN N 57 2' St 1, NO Nidingen 33 m LILLELAND 1 nm NIDINGEN E 12 Fig Nidingen-Mönster - Karta över provtagningsområdet och provtagningspunkter inom delmomentet djupa mjukbottnar.

38 Sid. 35 (47) på båten genom ett 1 mm fyrkantsåll. Infaunan konserverades i 7% etanol och lagrades för vidare bearbetning på land. Uteslutandet av formalin som initialt fixermedel, och följder därav, har diskuterats av bland andra Fejes et al. (1996). I det nu aktuella fallet har bedömningen gjorts att de yrkesmedicinska aspekterna väger tyngre än eventuella fördelar med formalin i processen. RESULTAT OCH DISKUSSION Djupet vid de enskilda stationerna framgår av figur 65. Av de 5 stationerna var 3 belägna under den generella språngskiktsnivån 15 m, och 2 låg grundare samt var belägna relativt nära land (Fig. 65). Sedimenttypen vid de olika lokalerna skiljde sig delvis åt, både till fraktionsstorlek och till färg. Positioner för stationerna enligt Sjökort 925 & Ufs 199:3: Latitud Longitud Bottentyp St 1 NO Nidingen N57 18,65 E11 57,13 brun silt St 2 NV Kaggebåde N57 21,63 E11 53,58 brun lera-silt St 3 SV Mönster N57 21,2 E11 55,75 silt-sand St 4 N Öckerö N57 22,97 E11 55,28 brun sand St 5 V Skalla N57 21,57 E11 58,41 lera-silt-sand Totalt påträffades i denna undersökning 16 taxa. Det högsta antalet taxa per total ansträngning (Fig. 66) fanns vid de stationer (St 1, 2, 3, Fig. 65) som låg under salthaltssprångskiktet med ca 8-85 taxa per 5 hugg (=,5 m -2 ). Vid de ovan språngskiktet belägna stationerna var antalet taxa betydligt lägre med 55 taxa,5 m -2 vid den i Öckerösund belägna Station 4 samt 18 taxa,5 m -2 vid den vid Skallagräs belägna Station 5 (Fig. 65). Medelantalet taxa per station uppgick till 63,4 (SE= ± 12,5). Variansanalys visade att det fanns signifikanta skillnader i de 5 stationernas individtäthet (1F-ANOVA, F 4;2 =96,366, p<,1), och efterföljande SNK-test separerade i fallande ordning ut Station 3, 2 och 5 som skilda från varandra, samt från stationerna 1 och 4, vilka i sin tur inte gick att separera inbördes (Fig. 67). Även när det gällde biomassan fanns det en kraftigt signifikant skillnad mellan lokalerna (ln x-transformerade data, 1F-ANOVA, F 4;2 =5,36, p<,1), där ett SNK-test visade att lokalerna belägna ovanför språngskiktet (St 4, 5) hade signifikant lägre biomassor än lokalerna under språngskiktet (St 1, 2, 3, Fig. 68). Station 3 uppvisade både den högsta individtätheten, 752 ind. m -2 (SE= ± 322) (Fig. 67), och den högsta biomassan med 583 g våtvikt m -2 (SE= ± 59)(Fig. 68). Denna lokal framstår som rik även vid en jämförelse med andra undersökningar (Figs 66-68). Bottentypen vid denna station kan karakteriseras som en transportbotten. Både antalet taxa, antalet individer och biomassan per kvadratmeter var mycket höga, vilket indikerar kraftiga strömmar som transporterar med sig stora mängder födopartiklar. n på 583 g våtvikt m -2 är hög även i jämförelse med motsvarande bottnar i Skagerrak (Rosenberg, 1984). Station 2 uppvisade trots en relativt hög individtäthet, 45 ind. m -2 (SE= ± 352), ett mer beskedligt biomassavärde på 113 g våtvikt m -2 (SE= ± 12). Vid Station 1 var individantalet 344 ind. m -2 (SE= ± 143) och biomassan låg på 29 g våtvikt m -2 (SE= ± 35). Inte någon av de djupare Antal taxa St 1 St 2 St 3 St 4 St 5 Kba 1 Kba 2 Kba 3 Kba 4 Kba 5 N 5 N 6 N 7 N 8 N 9 N 12 N 13 Fig. 66. Antalet taxa per 5 hugg (,5 m 2 ). St 1-5= denna undersökning. St 1= 33 m, St 2= 27 m, St 3= 2 m, St 4= 8 m, St 5= 7 m. Kba 1-5= stationer provtagna 1986 och ingående i det nationella miljöövervakningsprogrammet (Josefson 1987). Stationerna Kba 3 och 5 är belägna väster om, Kba 2 och Kba 4 sydost om, samt Kba 1, i det nu aktuella undersökningsområdet. Kba 1= 26 m, Kba 2= 18 m, Kba 3= 44 m, Kba 4= 35 m, Kba 5= 58 m. N5-9, N12-13= stationer provtagna 1997 inom kustvattenkontrollprogrammet i Hallands län (Göransson 1998). Stationerna är belägna från Kungsbackafjorden och vidare söderut från det nu aktuella undersökningsområdet. N 5= 16 m, N 6= 27 m, N 7= 26 m, N 8= 19 m, N 9= 21 m, N 12= 48 m, N 13= 24 m. Samtliga stationer utom St 4 och 5, samt N 5 är belägna väl under språngskiktets medelnivå. Individtäthet (ind m -2 ) St 1 St 2 St 3 St 4 St 5 Kba 1 Kba 2 Kba 3 Kba 4 Kba 5 N 5 N 6 N 7 N 8 N 9 N 12 N 13 Fig. 67. Individtäthet (ind. m -2 ). Spridningsmått= SE. Se figur 66 för kommentarer kring lokalerna. (g ww m -2 ) St 1 St 2 St 3 St 4 St 5 Kba 1 Kba 2 Kba 3 Kba 4 Kba 5 N 5 N 6 N 7 N 8 N 9 N 12 N 13 Fig. 68. (g våtvikt m -2 ). Data justerade för förekomst av enskilda tunga individ. Spridningsmått= SE. Se figur 66 för kommentarer kring lokalerna.

39 Sid. 36 (47) Proportion (%) Övriga grupper Tagghudingar Kräftdjur Blötdjur Maskar Fig Nidingen-Mönster - Proportionell fördelning av taxonomiska huvudgrupper vid de olika stationerna. belägna stationerna visade tecken på att ha utsatts för störning i form av syrebrist. På de grundare stationerna Station 4 och Station 5 var individantalet betydligt lägre, 2556 (SE= ± 146), respektive 1116 ind. m -2 (SE= ± 192), liksom även biomassavärdena med 39 (SE= ± 8) respektive 26 g våtvikt ind. m -2 (SE= ± 7). Mellan 4-5 % av funna taxa utgjordes av maskar (Annelida), och då till övervägande delen av havsborstmaskar (Fig. 69). Station 5 skiljde sig från de andra genom att ha en betydligt högre andel mollusker (snäckor och musslor) jämfört med de övriga lokalerna (Fig. 69). Den med avseende på individantalet och biomassan helt dominerande arten under salthaltssprångskiktet (Station 1, 2, 3, Fig. 65) var ormstjärnan Amphiura filiformis (Tab. 3, Fig. 76). Dessa stationer kan karaktäriseras som ett "normalt" Amphiura filiformis-samhälle (jfr. Rosenberg et al. 1992; Petersen, 1915). De grundare stationerna (Station 4, 5, Fig. 65), dominerades i individantal av två musslor, vid Station 4 nötmusslan Corbula gibba (Fig. 79) och vid Station 5, musslan Abra alba (Fig. 71). n domine- Tabell 3. De 5 mest dominerande taxa med avseende på individantal och biomassa av infauna vid stationerna St 1-5 enligt en relativ skala från 1 till 5, där 1 anger högsta rang vid respektive station. ANTAL INDIVIDER Abra alba Amphiura chiajei Amphiura filiformis Astorhiza sp Corbula gibba Galathowenia sp Hinia nitida Hyala vitrea Leucon nasica Mysella bidentata Nephtys hombergii Pholoe cf. longa Polydora limicola Prionospio fallax Scoloplos armiger BIOMASSA Abra alba Amphiura chiajei Amphiura filiformis Astrorhiza sp Corbula gibba Crangon crangon Echinocardium cordatum Glycera rouxii Hinia nitida Mysella bidentata Nemertini in det Nephtys hombergii Nuculana minuta Phaxas pellucidus Polyphysia crassa Scoloplos armiger Terebellides stroemi Proportionell likhet St 1 St 2 St 3 Kba 1 N 7 N 12 Kba 3 Kba 4 Kba 5 Kba 2 N 6 N 8 N 9 N 13 N 5 St 4 St 5 Fig Nidingen-Mönster - Jämförelse av djupare bottnars infaunadiversitet här presenterat som ett clusterdiagram (Bray-Curtis likhetsindex, "grouped-average-linkage" klustring).

40 Sid. 37 (47) Abra alba 3 Abra nitida ,5,8 4,,7 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,6,5,4,3,2,1,, Fig. 71. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av musslan Abra alba per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 72. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av musslan Abra nitida per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. rades av havsborstmasken Nephtys hombergii (Tab. 3, Fig. 9). Vid Station 3 förekom även ett relativt stort inslag av små individ av den irreguljära sjöborren Echinocardium cordatum (Fig. 82). Tornsnäckan, Turritella communis, som efter en längre tids minskning i östra Kattegatt nu rapporterats öka i abundans (Göransson 1998), påträffades endast som ett fåtal individ vid stationerna 2 och 3. Den samlade artrikedomen (antal taxa per 5 hugg) vid lokalerna, Station 5 undantagen, i den nu gjorda undersökningen stämmer väl överens med referensdata från denna del av Kattegatt (Josefson 1987, Göransson 1998) där de under språngskiktet belägna stationerna (Station 1, 2, 3, Fig. 65) visar en något högre artrikedom jämfört med i närområdet belägna lokaler (Fig. 66). Skillnaderna i diversitet över och under språngskiktet framträder även tydligt i clusterdiagrammet i figur 7, liksom grupperingen av de olika provtagningsserierna. Observera att det finns skillnader i provtagningstidpunkt för de senare (Fig. 66). De i föreliggande undersökning provtagna lokalerna speglar relativt väl de djupa mjukbottnarnas infauna i denna del av Kattegatt. De grunda lokalerna representerar miljö som tidvis utsätts för kraftig ackumulation av biomassa under nedbrytning. De speciella förhållanden som råder i farvattnen mellan Nidingen och Malö, med stark strömsättning samt förekomst av renspolad berg- eller stenbotten, gör att detta delområde har potential att hysa en divers fauna, vilket gör området intressant för fortsatta studier ,12,1,8,6,4,2, Ampelisca tenuicornis Fig. 73. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av märlkräftan Ampelisca tenuicornis per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

41 Sid. 38 (47) Amphictene auricoma Amphiura chiajei 2 5 2,5 1, 9, 2, 8, 7, 1,5 6, 5, 1, 4, 3,,5 2, 1,,, Fig. 74. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av havsborstmasken Amphictene auricoma per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 75. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av lerormstjärnan Amphiura chiajei per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Amphiura filiformis Astrorhiza sp , 5, 25, 4,5 4, 2, 3,5 3, 15, 2,5 1, 2, 1,5 5, 1,,5,, Fig. 76. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av lerormstjärnan Amphiura filiformis per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 77. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av skalforaminiferen Astrorhiza sp. per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

42 Sid. 39 (47) Brada villosa 1 8 Corbula gibba ,5 3,5 2, 3, 2,5 1,5 2, 1, 1,5 1,,5,5,, Fig. 78. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Brada villosa per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 79. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av musslan Corbula gibba per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Diastylis rathkei 1 8 Diplocirrus glaucus ,45 1,8,4 1,6,35 1,4,3 1,2,25 1,,2,8,15,6,1,4,5,2,, Fig. 8. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av kräftdjuret Diastylis rathkei per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 81. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Diplocirrus glaucus per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

43 Sid. 4 (47) Echinocardium cordatum Eudorella emarginata ,,8 35,,7 3,,6 25,,5 2,,4 15,,3 1,,2 5,,1,, Fig. 82. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av den oregelbundna sjöborren Echinocardium cordatum per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 83. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av kräftdjuret Eudorella emarginata per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Galathowenia sp Hinia nitida ,8 12,,7,6,5 1, 8,,4 6,,3,2,1 4, 2,,, Fig. 84. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmaskar inom släktet Galathowenia sp. per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 85. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av nätsnäckan Hinia nitida per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

44 Sid. 41 (47) Hyale vitrea 1 8 Lapidoplax buskii ,9 1,6,8 1,4,7,6,5,4,3,2 1,2 1,,8,6,4,1,2,, Fig. 86. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av amfipoden Hyale vitrea per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 87. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av sjögurkan Lapidoplax buskii per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Leucon nasica Mysella bidentata ,2 7, 1, 6,,8 5,,6,4 4, 3, 2,,2 1,,, Fig. 88. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av kräftdjuret Leucon nasica per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 89. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av musslan Mysella bidentata per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

45 Sid. 42 (47) Nephtys hombergii Nucula nitidosa , 1,2 2, 1, 15,,8,6 1,,4 5,,2,, Fig. 9. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Nephtys hombergii per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 91. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) inklusive skal av nötkärnsmussla (Nucula nitidosa) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Pariambus typicus Phaxas pellucidus ,5 3,,5,4 2,5,4,3 2,,3 1,5,2,2 1,,1,1,,5, Fig. 92. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av spökräkan Pariambus typicus per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 93. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av lilla knivmusslan (Phaxas pellucidus) per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

46 Sid. 43 (47) Philine aperta Philine scabra 1 5 1,2,7 1,,6,8,6,4,5,4,3,2,2,1,, Fig. 94. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g), inklusive skal, av tectibranchiatsnäckan Philine aperta per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 95. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g), inklusive skal, av tectibranchiatsnäckan Philine scabra per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Pholoe cf. longa Prionospio fallax 1 5 3,,4 2,5 2,,35,3,25 1,5,2 1,,15,5,1,5,, Fig. 96. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Pholoe cf. longa O.F. Müller per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 97. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Prionospio fallax per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

47 Sid. 44 (47) Scalibregma inflatum Scoloplos armiger St 1 St 2 St 3 St 4,35 8,,3 7,,25,2,15,1 6, 5, 4, 3, 2,,5 1,,, Fig. 98. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Scalibregma inflatum per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 99. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Scoloplos armiger per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St Sphaerodorum gracilis 2 15 Trachythyone elongata ,5 3,5,45,4,35 3, 2,5,3,25,2 2, 1,5,15,1,5 1,,5,, Fig. 1. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av havsborstmasken Sphaerodorum gracilis per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5. Fig. 11. Medelantalet individer och medelvåtvikt (g) av sjögurkan Trachythyone elongata per kvadratmeter med SE intervall 1997 vid station St 1, St 2, St 3, St 4 och St 5.

48 Sid. 45 (47) ERKÄNNANDEN Detta arbete har initierats av Länsstyrelsen i Hallands län och möjliggjorts tack vare bidrag från Naturvårdsverket. För hjälp i samband med inventeringsdelen riktas ett varmt tack till Björn Gustavsson, Bo Gustafsson, Frank Sjödin, Varbergs Sportdykarklubb, Varbergs Småbåtshamn samt till Bua Småbåtshamn. REFERENSER Anon. (1988) Miljö och hälsoskyddsrisker i kommunens strandområde. Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kungsbacka kommun. 74 pp excl. app. Anon. (1989) Fiskeribiologisk inventering av grunda havsområden. Redovisning av ett inventeringsarbete Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kungsbacka kommun. 74 pp excl. app. Burrows, E. M. (1991). Seaweeds of the British Isles. Volume 2 Chlorophyta. (1 ed.). (Vol. 2). London: British Museum (Natural History). Carlson, L. (1993) Makroalger. Hallands Kustkontrollprogram. Årsrapport LeCa Marin. 28 pp. incl. Apps. Carlson, L. (1996) Makroalger. Hallands Kustkontrollprogram. Årsrapport LeCa Marin. 28 pp. incl. Apps. Dixon, P. S., & Irvine, L. M. (1977). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 1. Introduction, Nemaliales, Gigartinales. (Vol. 1). London: British Museum (Natural History). Degerman, E. & Lagenfelt, I. (1979). Fiskeribiologisk inventering av grunda havsvikar i Stenungsunds kommun. Fejes, J., Andersson, L., Cederwall, H., Edler, L., Gröndahl, F., Röttorp, J., Sjöberg, B., & Williams, C. (1997). Utvärdering av kustvattenkontrolprogrammet för Hallands län. Institutet för vatten och luftvårdsforskning (IVL). Länsstyrelsen i Hallands län, Miljövårdsenheten, Meddelande 1997:5. Fletcher, R. L. (1987). Seaweeds of the British Isles. Volume 3 Fucophyceae (Phaeophyceae) Part 1. (Vol. 3). London: British Museum (Natural History). Fredriksen, S., & Rueness, J. (199). Eutrofisituasjonen i Ytre Oslofjord Delprosjekt 4.1. Benthosalger i Ytre Oslofjord, (Rapport 397/9) NIVA. pp. 63 Gustafsson, B. (1998). Inventering av makroalger i Varbergs kommun sommaren Marin botanik, Göteborgs universitet. Göransson, P. (1996) Undersökning av bottenfaunan vid Hallandskusten Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. Göransson, P. (1998). Bottenfaunan i Skälderviken, södra Laholmsbukten och längs hallandskusten Länsstyrelsen i Hallands län, Miljövårdsenheten. Meddelande 1998:4. Göransson, P. & Johnson, S.B. (1993) Undersökning av bottenfaunan vid Hallandskusten Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. Göransson, P. & Johnson, S.B. (1994) Undersökning av bottenfaunan vid Hallandskusten Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. Göransson, P. & Johnson, S.B. (1995) Undersökning av bottenfaunan vid Hallandskusten Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. Hansson, H. G. (1997). NEAT - North East Atlantic Taxa. Taxa.html Hansson, H. G. (1998). Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater (2nd ed.). Länsstyrelsen i Västra Götaland 1998: pp. Irvine, L. M. (1983). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 2A. Cryptonemiales (sensu stricto), Palmariales, Rhodymeniales. (Vol. 1). London: British Museum (Natural History). Isaksson, I. & Pihl, L. (199). Abundans, biomassa, artstruktur och produktion hos mobil epifauna i grunda vikar i Brofjorden, våren och hösten 199. Intern rapport. Uppdragsgivare Scanraffs raffinaderi. Jacobsson, A. & Smith, S. (1993). Biologisk recipentkontroll vid Värö bruk. Årsrapport för Fiskeriverket. Kustlaboratoriet, Kungsbacka. 18 pp. Josefsson, A. (1987). Övervakning av mjukbottenfauna längs Sveriges västkust. Rapport från verksamheten Naturvårdsverket Rapport Karlsson, J. (1986). Marina makroalger i Varbergs kommun. Avd f marin botanik, Göteborgs universitet. 1 pp. (mimeographed) Karlsson, J. (199). On the occurence of the genus Schmitzia (Rhodophyta, Gigartinales) on the Swedish West Coast. Br. phycol. J. 25: Karlsson, J., (1995a). Monitering av vegetationsklädda hårdbottnar vid svenska västkusten. Statens naturvårdsverks nationella miljövervakningsprogram. Årsrapport Karlsson, J., (1995b). Inventering av marina makroalger i Østfold 1994: Området Heia-Torbjørnskjær. Rapport till Østfold fylke, Norge. Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. 21 pp. Karlsson, J., Monitering av vegetationsklädda hårdbottnar vid svenska västkusten. Statens naturvårdsverks nationella miljövervakningsprogram. Årsrapport Karlsson, J., (1997) Utbredningen av sargassosnärja - Sargassum muticum - vid svenska västkusten The distribution of japweed - Sargassum muticum - in Sweden

49 Sid. 46 (47) Slutrapport till Världsnaturfonden, WWF. 1 pp. Karlsson, J. (1998a). Inventering av marina makroalger i Halland 1997: Lilla Middelgrund. Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. 14 pp. excl. apps. Karlsson, J. (1998b). Monitering av vegetationsklädda hårdbottnar vid svenska västkusten. Statens naturvårdsverks nationella miljövervakningsprogram. Årsrapport Karlsson, J., Kuylenstierna, M., & Åberg, P. (1992). Contribution to the seaweed flora of Sweden: New or otherwise interesting records from the west coast. Acta Phytogeogr. Suec, 78: Karlsson, J., Valentinsson, D. & Loo, L-O. (1995). Sargassosnärja - Sargassum muticum- vid svenska västkusten On the distribution, growth and associated biota of the Japweed - Sargassum muticum - in Sweden. Rapport till Statens Naturvårdsverk. 16 pp. Kuylenstierna, M. (1983). Marin botanik: bentisk algvegetation inom Nidingens naturreservat Rapport till Länsstyrelsen i Hallands län. (Mimeographed). Kuylenstierna, M. (1991). Benthic Algal Vegetation in the Nordre Älv Estuary (Swedish West Coast). Volume 1. Text. PhD-thesis. Department of Marine Botany, Göteborg University. 244 pp. Kylin, H. (197). Studien über die Algenflora der schwedischen Westküste. Akad. Abh. Upsala. Kylin, H. (1944). Die Rhodophyceén der schwedischen Westküste. Lunds Universitets Årsskrift N.F. Avd. 2. Bd. 4:1-14 Kylin, H. (1947). Die Phaeophyceén der schwedischen Westküste. Lunds Universitets Årsskrift N.F. Avd. 2. Bd. 43:1-99 Kylin, H. (1949). Die Chlorophyceén der schwedischen Westküste. Lunds Universitets Årsskrift N.F. Avd. 2. Bd. 45:1-79 Lagenfelt, I. (1989). Öckerö kommun, fiskeri- och marinbiologisk inventering. Med litteraturgenomgång. Fiskeristyrelsens utredningskontor, Göteborg. Larsson, P.-E. & Lagenfelt, I. (1989). Fiskeribiologisk inventering av grunda havsområden i Kungsbacka kommun. Fiskeristyrelsens utredningskontor, Göteborg. Lindkvist, Å. (unpubl. MS). Studier över algvegetationens sammansättning och ekologi i norra Halland Licentiatavhandling, Avd f marin botanik, Göteborgs universitet. 75 pp. (mimeographed). Loo, L. & Abrahamsson, K. (198). Bottenfaunan i en Zostera marina äng, Gullmarsfjorden. 2-poängsarbete vid Zoologiska Institutionen, G.U.: Loo, L.-O., Isaksson, I., Loo-Luttervall, P.-L., & Hansson, L.-J. (1996). Inventering av grunda havsområden vid Hallands Väderö Länsstyrelsen i Kristianstads län. (mimeographed) Lunneryd, S.-G., & Åberg, P. (1983). Om algvegetationen vid Väderöarna. Avd. f marin botanik, Göteborgs Universitet (mimeographed). Lundberg, B. (1974). Algologisk undersökningi Väröområdet Avd f marin botanik, Göteborgs universitet. 52 pp. (mimeographed). Maggs, C.A. & Guiry, M.D. (1985). Life history and reproduction of Schmitzia hiscockiana sp. nov. (Rhodophyta: Gigartinales) from the British Isles. Phycologia 24: Maggs, C.A. & Hommersand, M.H. (1993). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 3A. Ceramiales. (Vol. 1). London: The Natural History Museum). Muus, B.J. (1967). The fauna of Danish estuaries and lagoons. Meddr. Danm. Fisk.- og Havunders. N.S. 5: Möller, P., Pihl, L. & Rosenberg, R. (1984). Fisk och bottendjur i grundområden i Bohuslän och Halland. In Rosenberg, R. (ed.): Biologisk värdering av grunda havsområden. SNV rapport 1911: Nielsen, R. (1991). Vegetation of Tønneberg Banke, a stone reef in the northern Kattegat, Denmark. OEBALIA. 17 suppl.: Olsson, I. (1987). Undersökning av bottenfaunan på åtta stationer i Kungsbackafjorden i juni 1983 och maj Kungsbacka kommun. Olsson, I. (1993). Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden Kungsbacka kommun. Pearson, T.H. & Rosenberg, R. (1987). Feast and famine: Structuring factors in marine benthic communities. In: Gee, J.H.R. & P.S. Giller. The 27th Symposium of The British Ecological Society Aberystwyth Blackwell Scientific Publications, Oxford: Pedersén, M., Björk, M., Larsson, C. & Söderlund, S. (199). Ett marint ekosystem i obalans - dramatiska förändringar av hårdbottnarnas växtsamhällen. Fauna och Flora 85: Petersen, C.G.J. (1915). On the animal communities of the sea bottom in the Skagerak, the Christiania Fjord and the Danish waters. Rep. Dan. biol. Stn. 23: Pihl, L. & Rosenberg, R. (1982). Production, abundance, and biomass of mobile epibenthic marine fauna in shallow waters, Western Sweden. J. Exp. Mar. Biol. Ecol. 57: Pihl, L., Elmer, S. & Rosenberg, R., (1983). Kusten Lysekils kommun. Inventering och biologisk undersökning. Stadsbyggnadskontoret Lysekils kommun. Prud'homme van Reine, W. (1982). A taxonomic revision of the european Sphacelariaceae (Sphacelariales, Phaeophyceae). Leiden University Press Rex, B. (1978). Hur kylvattnet från kärnkraftverken vid Ringhals påverkar den bentiska algvegetationen. Avd. f marin botanik, Göteborgs universitet.19 pp. Rosenberg, R., Ed. (1984). Biologisk värdering av grunda havsområden. SNV rapport 1911: Rosenberg, R., Loo, L-O. & Möller, P. (1992). Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 3: Rosenberg, R., Möller, P., Olafsson, E.B., Persson, L-E., Pihl, L., Thorman, S., Wiederholm, A-M., Müller, K. & Hansson, S. (1984). Fisk och bottendjur kring Sveriges kust. En översiktlig jämförelse och biologisk värdering. In Rosenberg, R. (ed.): Biologisk värdering av grunda havsområden. SNV rapport 1911: Rueness, J. (1977). Norsk Algeflora. Universitetsforlaget Oslo. Smith, S. (1984). Kontrollundersökning av mjukbottenfaunan i Värö-Ringhalsområdet. SNV PM 192.

50 Smith, S. (1986) Bottenfaunan i Värö-Ringhalsområdet. Rapport från SNV, Miljökontrolllaboratoriet. 25 pp. Smith, S. & Jacobsson, A. (1992). Recipentundersökningar utanför Värö bruk Fiskeriverket. Kustlaboratoriet, Kungsbacka. 35 pp. Sundene, O. (1953). The algal vegetation of Oslofjord. Skr. Norske Vidensk.-Akad. Oslo I. Mat pp. Suneson, S. (1943). The structure, life-history and taxonomy of the Swedish Corallinaceae. Lunds Universitets Årsskrift N.F. Avd. 2. Bd. 39:9. Tolstoy, A. & Pedersén, M. (1992). Registrering av herbariematerial (Marina alger). Databas över samlingar tillhörande Mats Wærn. Projektrapport (nr ) till Statens Naturvårdsverk 1992 Tolstoy, A. & Willén T. (eds.) (1997). Preliminär checklista över makroalger i Sverige (A preliminary checklist of macroalgae in Sweden). ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 19 pp excl. appendices. Thörnelöf, E. & Lagenfelt, I., Fiskeribiologisk inventering av grunda havsvikar i Kungälvs kommun. Tunberg, B. (1992). Övervakning av mjukbottnar längs svenska västkusten. Rapport för verksamheten SNV Rapport 466. Ulmestrand, M. & Pihl, L., Biologisk inventering av kustvattenområden i Uddevalla kommun. Utterström-Gustavsson, U. (1993). Algundersökningar i Kungsbackafjorden åren Rapport. pp1-44. von Braun, R. (1969). Förberedande inventering av bentiska makroskopiska alger kring det beslutade varmvattenutsläppet vid Ringhals, Värö kommun i Halland. Marinbotaniska Institutionen, Göteborgs universitet. 67 pp. (Mimeographed). von Braun, R. (197). Havsbottenundersökningar i Ringhalsområdet. Botaniska Institutionen, Stockholms Universitet. (Mimeographed). von Braun, R. (198). Kylvattenutsläppens inverkan på bottenfloran utanför Ringhals kärnkraftverk. Statens Naturvårdsverk Rapport von Braun, R. & Nyqvist, B. (198). Dokumentation och biomasseuppskattning av den bentiska vegetationen i Ringhalsområdet. Statens Naturvårdsverk Rapport Wändahl, T. & Bergstrand, E. (1973). Ocenaografiska förhållanden i svenska kustvatten. SMHI, ser. Hydrologi 27: Waern, M. (1961). Tillägg till Sveriges rödalgsflora: Om Bertholdia neapolitana, Antithamnion tenuissimum och Polysiphonia nigra i Bohuslän. Sven. Bot. Tidskr 55(1): Sid. 47 (47)

51 APPENDIX I Makroalger: Förteckning över algernas namn med auktor, samt använd bestämningslitteratur Bestämningslitteratur Burrows, E. M. (1991). Seaweeds of the British Isles. Volume 2 Chlorophyta. (1 ed.). (Vol. 2). London: British Museum (Natural History). Dixon, P. S., & Irvine, L. M. (1977). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 1. Introduction, Nemaliales, Gigartinales. (Vol. 1). London: British Museum (Natural History). Fletcher, R. L. (1987). Seaweeds of the British Isles. Volume 3 Fucophyceae (Phaeophyceae) Part 1. (Vol. 3). London: British Museum (Natural History). Irvine, L. M. (1983). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 2A. Cryptonemiales (sensu stricto), Palmariales, Rhodymeniales. (Vol. 1). London: British Museum (Natural History). Irvine, L.M. & Chamberlain, Y.M. (1994). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 2B. Corallinales, Hildenbrandiales. British Museum (Natural History) Maggs, C. A., & Hommersand, M. H. (1993). Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta Part 3A. Ceramiales. (Vol. 1). London: The Natural History Museum). Prud'homme van Reine, W. (1982). A taxonomic revision of the european Sphacelariaceae (Sphacelariales, Phaeophyceae). Leiden University Press Rueness, J. (1977). Norsk Algeflora. Universitetsforlaget Oslo.

52 TAXON AUKTOR TAXON AUKTOR RÖDALGER (RHODOPHYCEAE) BRUNALGER (FUCOPHYCEAE) Acrochaetium hallandicum (Kylin) Hamel Ascophyllum nodosum (Linnaeus) LeJol. Acrochaetium kylinii Hamel Chorda filum (Linnaeus) Stackhouse Acrochaetium microscopicum (Nägeli) Nägeli Chordaria flagelliformis (O.F. Müller) C. Ag. Acrochaetium parvulum (Kylin) Hoyt Desmarestia aculeata (Linnaeus) Lamouroux Acrochaetium secundatum (Lyngbye) Nägeli Desmarestia viridis (O.F. Müller) Lamour. Acrochaetium thuretii (Born.) Collins & Herv. Dictyosiphon foeniculaceus (Hudson) Grevillei Aglaothamnion byssoides (Arnott ex Harvey in Hook.) L'Hardy-Halos & RuenessEctocarpus fasciculatus Harvey Aglaothamnion roseum (Roth) Maggs & L'Hardy-Halos Ectocarpus siliculosus (Dillw.) Lyngb. Ahnfeltia plicata (Huds.) Fries Elachista fucicola (Vell.) Areschoug Audouinella membranacea (Magnus) Papenf. Endodictyon infestans Gran Bonnemaisonia asparagoides (Woodw.) C. Ag. Fucus serratus Linnaeus Bonnemaisonia hamifera (as tetrasporophyte) Hariot Fucus vesiculosus Linnaeus Brongniartella byssoides (Good. & Woodw.) Schm. Halidrys siliquosa (Linnaeus) Lyngbye Callithamnion corymbosum (J. E. Smith) Lyngbye Hincksia ovata (Kjellm.) P C Silva Callophyllis cristata (C. Ag.) Kütz. Laminaria digitata (Huds.) Lamour. Ceramium cf. strictum Harv. (nom. ill, Maggs & Hommersand 1993)) Laminaria hyperborea (Gunn.) Foslie Ceramium cf. tenuicorne (Kütz.) Waern Laminaria saccharina (Linnaeus) Lamour Ceramium nodulosum (Lightf.) Ducl. Lithosiphon laminariae (Lyngb.) Harv. Chondrus crispus Stackhouse Microspongium gelatinosum Reinke Coccotylus truncata (Pallas) Wynne & Heine Myriocladia lovenii J Agardh Colaconema daviesii (Dillw.) Stegenga Mikrosyphar zosterae Kuck. Corallina officinalis Linnaeus Petalonia fascia (O.F. Müller) Kuntze Cruoria pellita (Lyngb.) Fr. Pilayella littoralis (Linnaeus) Kjellman Cystoclonium purpureum (Huds.) Batters Protectocarpus speciosus (Børgesen) Kuckuck Delesseria sanguinea (Huds.) Lamour. Pseudolithoderma cf. extensum (Crouan & Crouan) Lund Dilsea carnosa (Schmidel) Kuntze Punctaria tenuissima (J. Agardh) Reinke Dumontia contorta (Gmelin) Ruprecht Ralfsia verrucosa (Aresch.) J. Ag. Erythrocladia irregularis Rosenvinge Scytosiphon lomentaria (Lyngbye) Link Erythrotrichia carnea (Dillw.) J. Agardh Spermatochnus paradoxus (Roth) Kütz. Furcellaria lumbricalis (Huds.) Lamour. Sphacelaria arctica Harvey Halarachnion ligulatum (Woodw.) Kützing Sphacelaria cirrosa (Roth.) C. Ag. Hildenbrandia rubra (Sommerf.) Menegh. Sphacelaria cirrosa ecad "bipinnata" (Roth.) C. Ag. see Prud'homme van Reine 1982 Lithothamnion glaciale Kjellman Sphacelaria plumosa Lyngbye Lithothamnion sonderi Hauck Stictyosiphon soriferus (Reinke) Rosenvinge Lomentaria clavellosa (Turn.) Guillo. Stictyosiphon tortilis (Ruprecht) Reinke Lomentaria orcadensis (Harv.) Coll. ex Taylor Striaria attenuata (Grev.) Grevillei Melobesia membranacea (Esper) Lamour Membranoptera alata (Huds.) Stackhouse Nemalion helminthoides (Velley) Batters Odonthalia dentata (Linnaeus) Lyngbye GRÖNALGER (CHLOROPHYCEAE) Palmaria palmata (Linnaeus) Kuntze Blidingia minima (Nägeli ex Kütz.) Kylin Peyssonnelia dubyi Crouan frat. Bryopsis hypnoides Lamouroux Phycodrys rubens (Linnaeus) Batters Bryopsis plumosa (Huds.) C. Ag. Phyllophora crispa (Huds.) Dixon Chaetomorpha melagonium (Weber & Mohr) Kützing Phyllophora pseudoceranoides (Gmelin) Newroth & Taylor Cladophora pygmaea Reinke. Phymatolithon laevigatum (Foslie) Foslie Cladophora rupestris (Linnaeus) Kützing Phymatolithon lenormandii (Aresch.) W.H. Adey Enteromorpha clathrata (Roth.) Grevillei Phymatolithon purpureum (Crouan frat.) Woelkerling & Irvine Enteromorpha compressa (Linnaeus) Nees Plumaria plumosa (Huds.) O. Kuntze Enteromorpha flexuosa (Wulfen) J. Agardh Polyides rotundus (Hudson) Greville Enteromorpha intestinalis (Linnaeus) Nees Polysiphonia brodiaei (Dillwyn) Spreng. Enteromorpha linza (Linnaeus) J. Agardh Polysiphonia elongata (Huds.) Spreng Epicladia flustrae Reinke Polysiphonia fibrillosa (Dillw.) Spreng Percursaria percursa (C. Agardh) Bory Polysiphonia fucoides (Huds.) Grevillei Prasiola stipitata Suhr in Jess. Polysiphonia stricta (Dillw.) Grevillei Spongomorpha aeruginosa (Linnaeus) van den Hoek Porphyra umbilicalis (Linnaeus) J. Ag. Ulva lactuca Linnaeus Porphyropsis coccinea (J. Ag.) Rosenvinge Pterothamnion plumula (Ellis) Nägeli Ptilota gunneri Silva, Maggs & Hommersand Rhodomela confervoides (Huds.) Silva Rhodophyllis divaricata (Stackh.) Papenfuss Schmitzia hiscockiana Maggs & Guiry Spermothamnion repens (Dillw.) Rosenvinge

53 APPENDIX II Makroalger: Primärdata Koder: 1= ströexemplar 2= täckningsgrad 5-25% 3= täckningsgrad 25-75% 4= täckningsgrad >75% x= registrerad på lokalen i fråga men djupangivelser saknas. Gäller i första hand krustor

54 Breda Kråkor Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum 1, , Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata , Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera , Brongniartella byssoides 4, Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum , Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne ,5 1 2 Chondrus crispus , Coccotylus truncata 1, Colaconema daviesii 18,5 18,5 1 Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum , Delesseria sanguinea Dilsea carnosa , Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis , Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa 17 18, Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 1, Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii ,2 5, Phymatolithon purpureum , Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei,25 2,25 2 Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula ,5 1 1 Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens 1, , Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis 1, , Desmarestia aculeata Desmarestia viridis 1, Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus,5 2 2,5 2 2 Ectocarpus siliculosus Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina , Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa 18, , Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium , Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa 3 3 Ulva lactuca

55 Halseskären Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 1, , Brongniartella byssoides 5, Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus , Coccotylus truncata Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum , Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis , Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides 1 Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii,5 4, , Phymatolithon purpureum 5,1 9, Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei,25 4 4, Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta 16 18, Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis,25 1, , Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus,25,5 3 3,25,5 3 3 Ectocarpus siliculosus 1 1, ,5 4 Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa , Hincksia ovata Laminaria digitata 4 15, , Laminaria hyperborea Laminaria saccharina Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia 2 Pilayella littoralis,5 4 4,5 4 4 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata 1 1 Spongomorpha aeruginosa,2 3 1,2 3 1 Ulva lactuca

56 Hållsundsudde Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata,1 1, Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum, , Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne, ,1,5 3 3 Chondrus crispus Coccotylus truncata Colaconema daviesii Corallina officinalis 1,5 1,5 2 Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 3 18, Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides Phymatolithon laevigatum , Phymatolithon lenormandii ,5 3 3 Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei,5 2 1 Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula 11, Ptilota gunneri Rhodomela confervoides , Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis, , Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus , Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus,1 3,1 3 Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 3 14, Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis,5 2 3,5 2 3 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum , Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,1 3,1 3 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca

57 Hållsundsudde Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum, , Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne, Chondrus crispus, Coccotylus truncata, Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis 1, , Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei 2 2 Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides , Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus,5 2 2,5 2 2 Ectocarpus siliculosus Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus,5 2, Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa 2, Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis,5 3 3,5 3 3 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris 1, , Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,5 3 2,5 3 2 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca

58 Hållsundsudde Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata 1 1,5 1 Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 2 12, Brongniartella byssoides 5 13, Callithamnion corymbosum , Callophyllis cristata Ceramium nodulosum,5 13, ,5 13, Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus 1,5 13, , Coccotylus truncata 1 13, , Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea 5 13, , Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis 1,5 12, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra , Lithothamnion glaciale , Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata 1 13, Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 3 13, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 4 13, , Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei 2 Polysiphonia elongata 1 13, , Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides 1 13, , Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri 13,5 13,5 1 Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata 1 13, , Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus ,5 4 4 Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata 6 12, Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 3 13, Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia 1 Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides 13,5 13,5 1 Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,5 3 1,5 3 1 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa,5 1 2,5 1 2 Ulva lactuca

59 Hästebådan Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum 12,1 12,1 1 Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 1 1, , Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum 12 12, ,1 1 Callophyllis cristata Ceramium nodulosum,5 12, ,5 12, Ceramium cf strictum 12,1 12,1 1 12,1 12,1 1 Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus,5 12, ,5 12, Coccotylus truncata 2 12, , Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum 2 12, , Delesseria sanguinea 3 12, , Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis 4 12, , Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra 12, , Lithothamnion glaciale 12,1 12, ,1 1 Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 1 12, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 2 12, , Phymatolithon laevigatum 1 12, Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata 12,1 12, ,1 1 Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides 6 12, , Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula 12 12, ,1 1 Ptilota gunneri Rhodomela confervoides 5 12, , Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata 11,5 11,5 1 11,5 11,5 1 Desmarestia viridis 6 12, , Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus 4 12, , Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus 1 1, ,9 1 3 Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa 2 11, , Hincksia ovata 12 12, ,1 2 Laminaria digitata 2 11, , Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 2 12, , Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum 6 12, Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa 12 12, ,1 1 Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis 12,1 12,1 1 Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,5 1 3,5 1 3 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata 1 1 Spongomorpha aeruginosa 1, , Ulva lactuca 2 12, ,

60 Knaståsberget Profil A B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum 1 4, , Acrochaetium thuretii 3 4, Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea,5 1 1,5 1 1 Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum 5,3 5,3 1 5,3 5,3 1 Callophyllis cristata Ceramium nodulosum,5 5, ,5 5, Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus , Coccotylus truncata 1, Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum , Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis 1 5, ,5 5, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra 5, , Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 2 4, Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens 2 4, , Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis,5, Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus 1 1, Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus Elachista fucicola,5 1 1,5 1 1 Endodictyon infestans Fucus serratus,1 1, ,1 1, Fucus vesiculosus,1 3,1 3 Halidrys siliquosa Hincksia ovata 4,5 5, ,5 5,3 2 1 Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 2 5, Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus 4 5, ,3 2 1 Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,1 4,1 4 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca

61 "Korallgrund" Profil A B Taxon Övre Nedre Övre Nedre Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 11 18, , Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus Coccotylus truncata 11 18, , Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea 11 18, , Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale 15 18, , Lithothamnion sonderi 18 18, ,5 1 Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata 14 18, , Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 11 18, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata 17,5 17,5 1 17,5 17,5 1 Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta 17,5 18, ,5 18,5 1 1 Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula 17 18, ,5 2 2 Ptilota gunneri 17 18, ,5 1 1 Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca

62 Loteskär Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum 6,5 6,5 1 1 Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum , Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata,5 1,5 1 1 Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera , Brongniartella byssoides 5 17, , Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum, , Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne, Chondrus crispus , Coccotylus truncata 2 21, , Colaconema daviesii Corallina officinalis ,7 2,7 2 Cruoria pellita Cystoclonium purpureum , Delesseria sanguinea ,5 21, Dilsea carnosa 16 18, Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis , Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale ,5 1 1 Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa ,5 1 1 Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata 3 8, Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides ,7 19, Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii , Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei,5 3 2,5 3 2 Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula 15 18, Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis 14,5 14,5 1 Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus ,5 2 2 Ectocarpus siliculosus , Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa 5 9, Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis,5 3 3,5 3 3 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa 21,5 21,5 1 21,5 21,5 1 Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium , Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa,5 3 3,5 3 3 Ulva lactuca

63 Lyngås Profil A B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum,5 5, ,5 5, Acrochaetium thuretii,5 5, ,5 5, Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata, , Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 1 5, , Brongniartella byssoides 3 5, , Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum,5 5, ,5 5, Ceramium cf strictum 4 5, ,2 1 1 Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus,5 5, ,5 5, Coccotylus truncata 1 5, , Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea,7 5, , Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea 1 5, , Furcellaria lumbricalis 4 5, ,2 2 2 Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra 5, Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 1 5, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 2 5, , Phymatolithon laevigatum 1 5, , Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides, , Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens 1 5, , Ascophyllum nodosum, , Chorda filum 4 5, ,2 1 1 Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus,5 5, ,5 5, Elachista fucicola,5 1 1,5 1 1 Endodictyon infestans Fucus serratus, , Fucus vesiculosus,5 3 1,5 3 1 Halidrys siliquosa Hincksia ovata 2,5 5, ,5 5, Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 1 3, , Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa 1 5, , Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium 1 5, , Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,5 3 3,5 3 3 Enteromorpha linza,5 1 1,5 1 1 Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca H2S 5,2 8, ,2 8,5 3 Zostera marina Cladophora sp. 5, , Enteromorpha sp. 5, ,

64 N Nidingen Profil A Taxon Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum 1, Acrochaetium thuretii 1, Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum 12 1 Ahnfeltia plicata, Audouinella membranacea, Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides 5 12, Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum, Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus, Coccotylus truncata Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum 1, Delesseria sanguinea Dilsea carnosa 12 2, Dumontia contorta, Erythrocladia irregularis 12 1 Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis 1, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides 1 Odonthalia dentata 13 19, Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides Phymatolithon laevigatum 6 12, Phymatolithon lenormandii 1,5 5, Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei,5 1 1 Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa 1, Polysiphonia fucoides 1, Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis,5 1 1 Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula 14 21, Ptilota gunneri Rhodomela confervoides 1, Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum,5,5 1 Chorda filum 1,5 8, Chordaria flagelliformis,5 1, Desmarestia aculeata Desmarestia viridis 5 17, Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus 1,7 2, Ectocarpus fasciculatus,5 1, Ectocarpus siliculosus 1,5 13, Elachista fucicola,5,5 1 Endodictyon infestans Fucus serratus, Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa 1, Hincksia ovata Laminaria digitata 1, Laminaria hyperborea 11 12, Laminaria saccharina 1, Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia 1 Pilayella littoralis,2 1 1 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa 1, Scytosiphon lomentaria,5,5 1 Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata 1, Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea 12 1 Cladophora rupestris 1 1,5 2 2 Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa,5 1 1 Enteromorpha intestinalis,5 1 1 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata 2 Spongomorpha aeruginosa,5 1,5 1 1 Ulva lactuca H2S Zostera marina Cladophora sp. 1, Enteromorpha sp.

65 N Öckerö Profil A B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum 1 3, , Acrochaetium thuretii 1 3, , Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata,5 2, ,5 2, Audouinella membranacea,5 1 1,5 1 1 Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 1 3, , Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum 1,5 3, ,5 3, Callophyllis cristata Ceramium nodulosum 3, , Ceramium cf strictum 3 3, ,5 1 Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus, , Coccotylus truncata Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea,5 2, ,5 2, Furcellaria lumbricalis,5 2, ,5 2, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides 1 1 Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 1 2, ,5 1 1 Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 1 2, ,5 1 2 Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii, , Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides, , Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides,5 2, ,5 2, Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens,5 2, ,5 2, Ascophyllum nodosum,5 3 1,5 3 1 Chorda filum 3 3, ,5 3 Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum 3 3, ,5 1 Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus, , Elachista fucicola,5 1 1,5 1 1 Endodictyon infestans Fucus serratus,5 2, ,5 2, Fucus vesiculosus,5 1 2,5 1 2 Halidrys siliquosa Hincksia ovata 2,5 3, ,5 3,5 2 2 Laminaria digitata,5 2, ,5 2, Laminaria hyperborea Laminaria saccharina,5 2, ,5 2, Litosiphon laminariae 3 3, ,5 1 Microspongium gelatinosum, , Mikrosyphar zosterae 3,5 3,5 1 3,5 3,5 1 Petalonia fascia Pilayella littoralis,5,5 1,5,5 1 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa, , Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa 2,5 3, ,5 3,5 1 1 Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis 3 3, ,5 1 Striaria attenuata, , Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium 1 2, ,5 1 1 Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata 1,5 1,5 1 Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa,5 1 1 Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza,5 1 1,5 1 1 Epicladia flustrae Percursaria percursa,5,5 1,5,5 1 Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca 1 2, ,5 1 2 H2S 2,5 2,5 1 2,5 2,5 1 Zostera marina 3,5 3,5 4 3,5 4 Cladophora sp., , Enteromorpha sp

66 NE Kohuvudet Profil A B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum , Acrochaetium thuretii 1 4, Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea, , Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 1 5, , Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum,5 5, ,5 5, Ceramium cf strictum 4,5 4, ,8 1 1 Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus 1 5, , Coccotylus truncata 1 5, , Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum 2,5 5, ,5 4, Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea 2,5 5, , Furcellaria lumbricalis 1,5 5, ,5 5, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra 5, , Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 1 5, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 1 5, , Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa 4 5, , Polysiphonia fucoides,5 5, ,5 5, Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides 2,5 5, Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens 1 5, , Ascophyllum nodosum Chorda filum 1,5 5, Chordaria flagelliformis, , Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum 2 5, Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus 1,5 5, , Elachista fucicola,5 1 1,5 1 1 Endodictyon infestans Fucus serratus,5 2, ,5 2, Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa Hincksia ovata 4 5, Laminaria digitata 2,5 2,5 1 2, Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 1 5, Litosiphon laminariae 2, , Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum 1 Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus 2, ,5 1 2 Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa 5, ,8 6 1 Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium 1 2,5 1 1 Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris 1 2, ,5 1 1 Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis 4 4 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca H2S 5, ,8 6 4 Zostera marina Cladophora sp. 2, Enteromorpha sp.

67 Syd Malö Profil A B Taxon Övre Nedre Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides 1 Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides 14 21, Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus Coccotylus truncata 14 23, Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea Dilsea carnosa 16 19, Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa 18 21, Lomentaria orcadensis 18,8 21, Melobesia membranacea 1 Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata 15, Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 14 24, Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 14 23, Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa 1 Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina 14 18, Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca H2S Zostera marina Cladophora sp. Enteromorpha sp.

68 Skalla fyr Profil A B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum 7, , Callophyllis cristata Ceramium nodulosum Ceramium cf strictum 7, , Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus Coccotylus truncata Colaconema daviesii Corallina officinalis ,5 3 Cruoria pellita Cystoclonium purpureum , Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra 7, , Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 2 7, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 5 7, , Phymatolithon laevigatum ,3 1 1 Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides, ,5 7, Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum,5 3 3,5 3 3 Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus 1, , Elachista fucicola,5,5 1,5,5 1 Endodictyon infestans Fucus serratus, , Fucus vesiculosus Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina , Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris ,5 2 Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca H2S 1 6, Zostera marina Cladophora sp , Enteromorpha sp.

69 Smetholm Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum, , Acrochaetium thuretii, , Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata, Audouinella membranacea,5 1 1,5 1 1 Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum, , Ceramium cf strictum 7, , Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus,5 6, ,5 6, Coccotylus truncata 1 6, , Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea Furcellaria lumbricalis 2 8, , Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata, Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 2 6, , Phymatolithon laevigatum , Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus 1,5 1,5 1 Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum 1, , Chordaria flagelliformis,1,1 2,1,1 1 Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus,1,1 1,1,1 1 Ectocarpus siliculosus 1 6, , Elachista fucicola,1 1 1,1 1 1 Endodictyon infestans Fucus serratus, , Fucus vesiculosus,1 3,1 3 Halidrys siliquosa Hincksia ovata 7, , Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum,5,5 1 Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus 2,5 2,5 1 Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima 2,1 2 Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris 1,8 1,8 1 Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa,5 2 1,5 2 1 Prasiola stipitata 1 1 Spongomorpha aeruginosa,1 2,1 2 Ulva lactuca H2S Zostera marina Cladophora sp. 2 9, , Enteromorpha sp.

70 Tångholmen Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum 1 4, Acrochaetium thuretii 2 4, , Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera 1 4, Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum Callophyllis cristata Ceramium nodulosum, , Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus , Coccotylus truncata 1 4, Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum 1, Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea 1 4, , Furcellaria lumbricalis 1 4, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra , Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens 3 4, , Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 2 4, , Phymatolithon laevigatum Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides, , Polysiphonia stricta, , Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides 2 4, , Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens Ascophyllum nodosum Chorda filum Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum 4, , Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus,5 4, ,5 4, Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus, ,5 4, Fucus vesiculosus,1 4,1 4 Halidrys siliquosa Hincksia ovata Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina ,5 4, Litosiphon laminariae 4, , Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus 4, , Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis 4, Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium 1 4, , Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis,5 3 2,5 3 2 Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca H2S 4, , Zostera marina Cladophora sp. 1 4, , Enteromorpha sp. 4, ,

71 Vikaholm Profil A och B Taxon Övre Nedre, Övre Nedre, Acrochaetium hallandicum Acrochaetium kylinii Acrochaetium microscopicum Acrochaetium parvulum Acrochaetium secundatum Acrochaetium thuretii Aglaothamnion byssoides Aglaothamnion roseum Ahnfeltia plicata 1,5 1,5 1 Audouinella membranacea Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Brongniartella byssoides Callithamnion corymbosum 4 4, ,4 1 Callophyllis cristata Ceramium nodulosum,5 4, ,5 4, Ceramium cf strictum Ceramium cf tenuicorne Chondrus crispus 1 2, Coccotylus truncata 1 2, Colaconema daviesii Corallina officinalis Cruoria pellita Cystoclonium purpureum 2,5 2, Delesseria sanguinea Dilsea carnosa Dumontia contorta Erythrocladia irregularis Erythrotrichia carnea 1, , Furcellaria lumbricalis 2 3, Halarachnion ligulatum Hildenbrandia rubra 3, , Lithothamnion glaciale Lithothamnion sonderi Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Melobesia membranacea Membranoptera alata Nemalion helminthoides Odonthalia dentata Palmaria palmata Peyssonnelia dubyi Phycodrys rubens Phyllophora crispa Phyllophora pseudoceranoides 1 2, Phymatolithon laevigatum 1 3, Phymatolithon lenormandii Phymatolithon purpureum Plumaria plumosa Polyides rotundus Polysiphonia brodiaei Polysiphonia elongata Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides 1,5 4, , Polysiphonia stricta Porphyra umbilicalis Porphyropsis coccinea Pterothamnion plumula Ptilota gunneri Rhodomela confervoides Rhodophyllis divaricata Schmitzia hiscockiana Spermothamnion repens , Ascophyllum nodosum Chorda filum 2 4, , Chordaria flagelliformis Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Desmotrichum undulatum 2 4, , Dictyosiphon foeniculaceus Ectocarpus fasciculatus Ectocarpus siliculosus,5 3, Elachista fucicola Endodictyon infestans Fucus serratus 1, , Fucus vesiculosus,1 3,1 3 Halidrys siliquosa 1,5 3, ,5 2, Hincksia ovata 4 4, ,4 2 Laminaria digitata Laminaria hyperborea Laminaria saccharina , Litosiphon laminariae Microspongium gelatinosum Mikrosyphar zosterae Petalonia fascia Pilayella littoralis,5 1 2,5 1 2 Protectocarpus speciosus Pseudolithoderma extensum Ralfsia verrucosa, , Scytosiphon lomentaria Spermatochnus paradoxus 2 4, , Sphacelaria arctica Sphacelaria bipinnata Sphacelaria cirrosa 3,9 4, ,4 1 Sphacelaria plumosa Stictyosiphon soriferus Stictyosiphon tortilis Striaria attenuata Blidingia minima Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Chaetomorpha melagonium Cladophora pygmeaea Cladophora rupestris Enteromorpha clathrata Enteromorpha compressa Enteromorpha flexuosa Enteromorpha intestinalis Enteromorpha linza Epicladia flustrae Percursaria percursa,5 2 2,5 2 2 Prasiola stipitata Spongomorpha aeruginosa Ulva lactuca 3,5 3,5 4 3,5 3,5 4 H2S 3 4, Zostera marina 4,4 4,4 2 4,4 4,4 2 Cladophora sp Enteromorpha sp.

72 APPENDIX III Mobil epifauna: Beräkningsunderlag

73 Asketunnan Datum Lokal Asketunnan Asketunnan Asketunnan Asketunnan Asketunnan Asketunnan Asketunnan Asketunnan Asketunnan Taxon Carcinus maenas Hinia nitida Palaemon adspersus Pleuronectes platessa Pomatoschistus minutus Praunus flexuosus Crangon crangon Summa individ Mean 1 Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Mean 3,2 4,1,3,1 3,6 2,5 7 2,8 7 SD 2, , , , , , , , SE, , ,3,1, , , , % 16, , , , , , Våtvikt (g) 2,282 4,125,122,52 6,581 2 Våtvikt (g) 2,65 8,598,66 1,184 11,913 3 Våtvikt (g) 1,1 1,82 1,76,155,25 1,25 5,273 4 Våtvikt (g) 2,377,19,2,434 3,12 5 Våtvikt (g) 2,75,27 2,12 6 Våtvikt (g),578 5,442,116,36 3,229 9,41 7 Våtvikt (g) 2,148,766,66 3,163 6,143 8 Våtvikt (g) 3,486 4,213 1,935,65 3,492 13,191 9 Våtvikt (g) 3,22,49,19 1,281 4,929 1 Våtvikt (g) 1,653 4,228,192,642 6, Våtvikt (g) 1,935,548 2,365 4, Våtvikt (g) 1,669 2,925 1,531,24,63 6, Våtvikt (g) 6,19 2,326,37,491 9,44 14 Våtvikt (g) 5,336 1,829,27,15 1,256 8, Våtvikt (g) 2,451 1,455,27 3, Våtvikt (g) 1,213,29,49 6,233 7, Våtvikt (g) 6,36 2,544 1,822 1,42 18 Våtvikt (g) 1,997,652,998,15 2,538 6,2 19 Våtvikt (g) 6,732 2,859,43 4,933 14,567 2 Våtvikt (g),97,68,231,396 Mean 4,5559 5,1929,176,1531,473,1131 3, ,1587 SD 4, , , , , , , , SE, , ,176,1531, , , , % 21, , , , , , AFDW(g),32,14,8 2 AFDW(g),276,228 3 AFDW(g),137,2,196 4 AFDW(g),14,83 5 AFDW(g),3 6 AFDW(g),73,15,626 7 AFDW(g),255,621 8 AFDW(g),516,553,677 9 AFDW(g),96,249 1 AFDW(g),234, AFDW(g),292,137, AFDW(g),224,52,3, AFDW(g),77,5,95 14 AFDW(g),85,3,25 15 AFDW(g),355,3 16 AFDW(g),4 1, AFDW(g),79, AFDW(g),283,228, AFDW(g),881,6,979 2 AFDW(g),14,42 Mean,6112,52,1118,6825 SD, , , , SE, ,52, , % 21, #DIV/! #DIV/! 1 52, #DIV/! 22,

74 Lindö Datum Lokal Lindö Lindö Lindö Lindö Lindö Lindö Lindö Lindö Taxon Carcinus maenas Crangon crangon Hinia nitida Pleuronectes platessa Pomatoschistus minutus Praunus flexuosus Summa individ Mean 1 Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Mean,7 26,3 6,7 14,3 63,2 111,2 6 SD, , , , , , , SE, , , , , , , % 31, , , , , , , Våtvikt (g) 5,775 2,256,62 1,456 9,549 2 Våtvikt (g),771 1,93,117,162 2,98 3 Våtvikt (g) 2,21 2,823,611,12 5,737 4 Våtvikt (g),94 4,244 1,341,372,226 7,123 5 Våtvikt (g) 3,45 2,97,297,11 5,9 6 Våtvikt (g) 2,712 1,161,165,485 4,523 7 Våtvikt (g) 5,466 6,427,246,465 12,64 8 Våtvikt (g),12 1,24 11,692,19,26 13,43 9 Våtvikt (g) 1,966 1,623 6,324,275,45 1,233 1 Våtvikt (g) 2,472 3,738,234,257 6,71 11 Våtvikt (g) 6,687 1,38,17,84 8, Våtvikt (g) 5,236 2,889,381,89 8, Våtvikt (g) 8,43 1,271 3,41,53,311 13, Våtvikt (g) 2,718 1,511,49,41 4, Våtvikt (g),399,642 4,678,34,45 6,14 16 Våtvikt (g) 3,31 5,55,123,318 9,22 17 Våtvikt (g) 6,528 4,322,27,9 11, Våtvikt (g),9 4,6 14,513,234,24,52 19,54 19 Våtvikt (g) 8,131 5,938 6,692,976,339 1,48 23,556 2 Våtvikt (g) 2,519 2,75 7,754,69,175 12,592 Mean 2,44 6,8348 8,334 1,2287,5269, ,5757 SD 5, , , , , , , SE 1, , , , , , , % 55, , , , , , , AFDW(g) 1,119,7 2 AFDW(g),146,286,12 3 AFDW(g),432,449,88 4 AFDW(g),15,825,54 5 AFDW(g),645,48 6 AFDW(g),525,19 7 AFDW(g) 1,71,36 8 AFDW(g),1,233,15 9 AFDW(g),381,988,4 1 AFDW(g),478,32 11 AFDW(g) 1,333,14 12 AFDW(g) 1,2,52 13 AFDW(g),944,244,78 14 AFDW(g),534,61 15 AFDW(g),52,119,48 16 AFDW(g),584,14 17 AFDW(g) 1,276,39 18 AFDW(g),777,27,32 19 AFDW(g) 1,26 1,16,99,48 2 AFDW(g),389,45,8 Mean,2517 1,337,1849,745 SD, , , , SE, , ,175632, % 54, , #DIV/! 58, , #DIV/!

75 Nidingen Datum Lokal Nidingen Nidingen Nidingen Nidingen Nidingen Nidingen Nidingen Nidingen Taxon Carcinus maenas Crangon crangon Pleuronectes platessa Pomatoschistus microps Pomatoschistus minutus Praunus flexuosus Summa individ Mean 1 Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal 9 Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal 18 Antal Antal Antal Mean,4 32,8,2,9,6 5, SD, , , , , , , SE, , , , , , , % 45, , , , , , , Våtvikt (g) 2,672 3,797 1,549 8,18 2 Våtvikt (g) 1,245 4,71 5,316 3 Våtvikt (g) 4,195,27 2,165 6,387 4 Våtvikt (g) 7,695,744 8,439 5 Våtvikt (g) 2,566 1,473,15,5 4,14 6 Våtvikt (g) 2,755,86,813 3,654 7 Våtvikt (g) 3,631,1 1,11 4,652 8 Våtvikt (g) 9 Våtvikt (g) 5,86,324 6,184 1 Våtvikt (g) 2,613,295 2,98 11 Våtvikt (g) 3,639,89 3, Våtvikt (g) 7,519,487,25,17 8,48 13 Våtvikt (g) 1,964,93,394 2, Våtvikt (g) 2,63 1,396 2,476,123 6, Våtvikt (g) 7,931,567,5,54 8, Våtvikt (g) 4,563,13 4, Våtvikt (g) 18 Våtvikt (g) 3,337,15,114 3,61 19 Våtvikt (g) 2,341,16 2,357 2 Våtvikt (g),975,98,179 1,252 Mean 1,5799 5,9565,2963,364,145 1,221 9,857 SD 3, , , , , , , SE, , , ,187139,97716, , % 54, , , , , , , AFDW(g),35,728 2 AFDW(g),224 3 AFDW(g),787,3 4 AFDW(g) 1,482 5 AFDW(g),35,271,2 6 AFDW(g),522,12 7 AFDW(g),699,1 8 AFDW(g) 9 AFDW(g) 1,112 1 AFDW(g), AFDW(g), AFDW(g) 1,521,58,3 13 AFDW(g),365,14 14 AFDW(g),486,256, AFDW(g),867,16 16 AFDW(g), AFDW(g) 18 AFDW(g),63,22 19 AFDW(g),44 2 AFDW(g),175,16 Mean,1963 1,1348,57,53,2 SD, , , , , SE, , , ,2874, % 51, , , , , #DIV/!

76 APPENDIX IV Mobil epifauna: Primärdata

77 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Asketunnan 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 4 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 19 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 1 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 1 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 18 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 1 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 18 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 17 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 11 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 6 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 3 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 6 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 12 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 17 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 7 Crangon crangon 6, 1,314 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,59 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 12 Crangon crangon 6, 1,314 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,59 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 3 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 11 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 17 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 6,3 1,367 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 3 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 6 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 19 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 4 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 17 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 19 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 1 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 13 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 18 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 11 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 18 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 7,3 1,562 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,19 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 9 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 17 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 6 Crangon crangon 7,7 1,64 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,124 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 7,7 1,64 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,124 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 9 Crangon crangon 7,8 1,681 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,133 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 6 Crangon crangon 8, 1,724 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,141 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 8, 1,724 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,141 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 8 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 2 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 6 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 7 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 7 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 7 Crangon crangon 9, 1 1,21 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 9,2 1 1,77 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,213 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 19 Crangon crangon 9,2 1 1,77 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,213 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 9,3 1 1,135 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,225 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 11 Crangon crangon 9,7 1 1,256 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 14 Crangon crangon 9,7 1 1,256 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 18 Crangon crangon 9,8 1 1,321 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,264 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 19 Crangon crangon 9,8 1 1,321 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,264 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 16 Crangon crangon 1, 1 1,387 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,277 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 19 Crangon crangon 1,7 1 1,673 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,337 Y = -, ,17 * X; R^2 = Asketunnan 7 Carcinus maenas 11,7 1,448,52 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 8 Carcinus maenas 11,7 1,48,52 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 17 Carcinus maenas 11,7 1,476,52 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 12 Carcinus maenas 12,5 1,518,63 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 3 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 1 Pomatoschistus minutus 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 4 Pomatoschistus minutus 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 1 Carcinus maenas 13,2 1,538,73 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 6 Carcinus maenas 13,2 1,578,73 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 18 Carcinus maenas 13,3 1,667,75 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Pomatoschistus minutus 13,5 1,2 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 1 Carcinus maenas 13,7 1,595,81 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Pomatoschistus minutus 13,7 1,21 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 2 Carcinus maenas 14,2 1,632,89 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Pomatoschistus minutus 14,2 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = 1

78 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Asketunnan 3 Pomatoschistus minutus 14,2 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 3 Pomatoschistus minutus 14,2 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 2 Carcinus maenas 14,3 1,67,92 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Pomatoschistus minutus 14,3 1,24 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 2 Carcinus maenas 14,5 1,763,95 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 12 Pomatoschistus minutus 14,5 1,24 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 4 Pomatoschistus minutus 14,7 1,25 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 8 Carcinus maenas 15, 1,858,15 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 15 Carcinus maenas 15, 1,816,15 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 3 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 5 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 6 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 14 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 15 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 4 Pomatoschistus minutus 15,3 1,29 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 16 Pomatoschistus minutus 15,3 1,29 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 3 Pomatoschistus minutus 15,7 1,31 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 3 Pomatoschistus minutus 16,3 1,35 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 2 Pomatoschistus minutus 16,3 1,35 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 3 Carcinus maenas 16,5 1 1,1,137 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 4 Pomatoschistus minutus 16,7 1,37 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 13 Pomatoschistus minutus 16,7 1,37 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 1 Carcinus maenas 17, 1 1,149,148 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 6 Pomatoschistus minutus 17, 1,39 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 12 Carcinus maenas 17,5 1 1,151,161 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 19 Pomatoschistus minutus 17,7 1,43 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 6 Pomatoschistus minutus 18,5 1,5 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 18 Pomatoschistus minutus 18,5 1,5 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 7 Carcinus maenas 19, 1 1,7,23 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 14 Carcinus maenas 19,2 1 1,65,28 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 18 Carcinus maenas 19,2 1 1,33,28 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Carcinus maenas 2, 1 1,653,234 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 2 Pomatoschistus minutus 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 15 Carcinus maenas 2,5 1 1,635,25 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 11 Carcinus maenas 21,7 1 1,935,292 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 18 Pomatoschistus minutus 21,7 1,79 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,13 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 8 Carcinus maenas 23,3 1 2,22,359 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 13 Carcinus maenas 21, 1 2,124,268 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 13 Carcinus maenas 21, 1 2,16,268 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 13 Carcinus maenas 2, 1 1,96,234 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 14 Carcinus maenas 28, 1 3,686,597 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 17 Carcinus maenas 21, 1 2,635,268 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 17 Carcinus maenas 24, 1 2,925,389 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 19 Carcinus maenas 21, 1 2,7,268 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 19 Carcinus maenas 23, 1 2,472,345 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 19 Carcinus maenas 21, 1 2,19,268 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Asketunnan 1 Hinia nitida 3 4, Asketunnan 2 Hinia nitida 5 8, Asketunnan 3 Hinia nitida 1 1, Asketunnan 4 Hinia nitida 2 2, Asketunnan 5 Hinia nitida 2 2, Asketunnan 6 Hinia nitida 4 5, Asketunnan 7 Hinia nitida 1, Asketunnan 8 Hinia nitida 3 4, Asketunnan 9 Hinia nitida 3 3, Asketunnan 1 Hinia nitida 3 4, Asketunnan 12 Hinia nitida 2 2, Asketunnan 13 Hinia nitida 2 2, Asketunnan 14 Hinia nitida 1 1, Asketunnan 15 Hinia nitida 1 1, Asketunnan 16 Hinia nitida 1 1, Asketunnan 17 Hinia nitida 3 2, Asketunnan 18 Hinia nitida 1, Asketunnan 19 Hinia nitida 3 2, Asketunnan 3 Palaemon adspersus 3 1, Asketunnan 12 Pleuronectes platessa 32, 1 1,531,52 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Asketunnan 8 Pomatoschistus minutus 52, 1 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,296 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 8 Pomatoschistus minutus 5, 1,912 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,257 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 9 Pomatoschistus minutus 38, 1,49 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,96 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 11 Pomatoschistus minutus 42, 1,548 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,137 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 18 Pomatoschistus minutus 42, 1,548 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,137 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 18 Pomatoschistus minutus 35, 1,321 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,71 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Asketunnan 2 Praunus flexuosus 3, Asketunnan 3 Praunus flexuosus 6, Asketunnan 4 Praunus flexuosus 3, Asketunnan 6 Praunus flexuosus 1, Asketunnan 7 Praunus flexuosus 1, Asketunnan 8 Praunus flexuosus 1, Asketunnan 9 Praunus flexuosus 1, Asketunnan 1 Praunus flexuosus 4, Asketunnan 14 Praunus flexuosus 2, Asketunnan 16 Praunus flexuosus 1, Asketunnan 18 Praunus flexuosus 1, Asketunnan 2 Praunus flexuosus 1, Lindö 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

79 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Lindö 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 14 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Carcinus maenas 2, 1,9, Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 1 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

80 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Lindö 6 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 14 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Carcinus maenas 2,7 1,12,1 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 1 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

81 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Lindö 1 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 6, 1,314 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,59 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 6, 1,314 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,59 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 6, 1,314 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,59 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 6,3 1,367 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 6,3 1,367 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 6,3 1,367 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 6,7 1,426 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,82 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 7,3 1,562 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,19 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 7,3 1,562 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,19 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 7,3 1,562 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,19 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 7,7 1,64 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,124 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 7,7 1,64 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,124 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 7,8 1,681 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,133 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 7,8 1,681 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,133 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 7,8 1,681 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,133 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 7,8 1,681 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,133 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 8, 1,724 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,141 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 8, 1,724 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,141 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Crangon crangon 8,2 1,769 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,151 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 14 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 8,5 1,864 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 8,5 1,864 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 6 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 8 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 9 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 14 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 12 Crangon crangon 8,8 1,967 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,191 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 14 Crangon crangon 8,8 1,967 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,191 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 18 Crangon crangon 8,8 1,967 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,191 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 9, 1 1,21 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 9,2 1,6 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 9,3 1 1,135 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,225 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 9,3 1 1,135 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,225 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 9,3 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 9,3 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Crangon crangon 9,5 1 1,194 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,238 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 19 Crangon crangon 9,5 1 1,194 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,238 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

82 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Lindö 13 Pomatoschistus minutus 9,5 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Crangon crangon 9,7 1 1,256 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 9,8 1 1,321 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,264 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 9,8 1,8 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Crangon crangon 1, 1 1,387 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,277 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 2 Crangon crangon 1, 1 1,387 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,277 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 5 Pomatoschistus minutus 1,2 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 1,3 1 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,36 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 1,3 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 1,3 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 1,3 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 7 Crangon crangon 1,5 1 1,598 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,321 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 1,5 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Pomatoschistus minutus 1,5 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Crangon crangon 1,7 1 1,673 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,337 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 1,7 1,1 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 1,8 1,1 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 1,8 1,1 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 11, 1,11 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 11,2 1,11 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Carcinus maenas 11,7 1,399,52 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 2 Pomatoschistus minutus 11,7 1,13 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 11,7 1,13 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 11,7 1,13 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 11,8 1,13 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 11,8 1,13 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Pomatoschistus minutus 11,8 1,13 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 11 Crangon crangon 12, 1 2,357 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,481 Y = -, ,17 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 12, 1,14 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 12, 1,14 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 12, 1,14 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Pomatoschistus minutus 12, 1,14 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Pomatoschistus minutus 12, 1,14 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 12, 1,14 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 12,2 1,15 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 12,3 1,15 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 12,5 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 8 Pomatoschistus minutus 12,5 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 12,5 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 12,8 1,17 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 9 Pomatoschistus minutus 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 13,2 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 7 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 13,5 1,2 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 13,5 1,2 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 13,7 1,21 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 13,7 1,21 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 13,8 1,21 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 13,8 1,21 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 11 Pomatoschistus minutus 14, 1,22 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 14, 1,22 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 14, 1,22 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 11 Pomatoschistus minutus 14,2 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Pomatoschistus minutus 14,2 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 14,3 1,24 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 14,7 1,25 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 14,8 1,26 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 14,8 1,26 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 14,8 1,26 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Carcinus maenas 15, 1,94,15 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 4 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 15, 1,27 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 9 Pomatoschistus minutus 15,2 1,28 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 11 Pomatoschistus minutus 15,3 1,29 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 2 Pomatoschistus minutus 15,3 1,29 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 15,5 1,3 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 15,7 1,31 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 15,7 1,31 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 15,8 1,32 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 15,8 1,32 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 16, 1,33 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = 1

83 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Lindö 11 Pomatoschistus minutus 16, 1,33 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 16, 1,33 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,4 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 16,3 1,35 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 9 Pomatoschistus minutus 16,5 1,36 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 16,5 1,36 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 16,5 1,36 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 5 Pomatoschistus minutus 16,7 1,37 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 16,7 1,37 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 16,7 1,37 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 17, 1,39 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 8 Pomatoschistus minutus 17, 1,39 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,5 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 7 Pomatoschistus minutus 17,5 1,42 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 17,5 1,42 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 6 Pomatoschistus minutus 18, 1,46 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 18, 1,46 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 18, 1,46 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 18, 1,46 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,6 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 7 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 18,3 1,48 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 16 Pomatoschistus minutus 18,5 1,5 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 18,7 1,51 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 18,7 1,51 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 5 Pomatoschistus minutus 18,7 1,51 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 18,7 1,51 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 18,7 1,51 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 18,7 1,51 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,7 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 18,8 1,52 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 18,8 1,52 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 8 Pomatoschistus minutus 19, 1,54 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 19, 1,54 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 5 Pomatoschistus minutus 19,2 1,55 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 9 Pomatoschistus minutus 19,2 1,55 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 19,2 1,55 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 19,3 1,57 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 19,3 1,57 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 19,3 1,57 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,8 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 9 Pomatoschistus minutus 19,7 1,59 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 19,7 1,59 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus minutus 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 18 Pomatoschistus minutus 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 7 Pomatoschistus minutus 2,5 1,67 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 1 Pomatoschistus microps 2,8 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,11 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 7 Pomatoschistus minutus 2,8 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,11 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 12 Pomatoschistus minutus 2,8 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,11 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 2,8 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,11 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 9 Pomatoschistus minutus 21,7 1,79 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,13 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 22,5 1,88 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,14 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 3 Pomatoschistus minutus 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 14 Pomatoschistus minutus 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 15 Pomatoschistus minutus 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 17 Pomatoschistus minutus 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 19 Pomatoschistus minutus 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 4 Pomatoschistus microps 25, 1,12 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,21 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 5 Pomatoschistus minutus 26,7 1,145 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,27 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Pomatoschistus minutus 27,5 1,159 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Lindö 13 Carcinus maenas 33, 1 8,43,944 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 19 Carcinus maenas 34, 1 8,131 1,26 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 2 Carcinus maenas 24, 1 2,519,389 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Lindö 1 Hinia nitida 2 2, Lindö 4 Hinia nitida 1 1, Lindö 5 Hinia nitida 2 2, Lindö 6 Hinia nitida 1 1, Lindö 7 Hinia nitida 4 6, Lindö 8 Hinia nitida 7 11, Lindö 9 Hinia nitida 1 1, Lindö 1 Hinia nitida 2 3, Lindö 11 Hinia nitida 1 1, Lindö 12 Hinia nitida 2 2, Lindö 13 Hinia nitida 3 3, Lindö 14 Hinia nitida 1 1, Lindö 15 Hinia nitida 3 4, Lindö 16 Hinia nitida 5 5, Lindö 17 Hinia nitida 3 4, Lindö 18 Hinia nitida 11 14, Lindö 19 Hinia nitida 5 6, Lindö 2 Hinia nitida 6 7, Lindö 2 Pleuronectes platessa 54, 1 1,93,286 Y = -3, ,251 * X; R^2 = 1

84 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Lindö 3 Pleuronectes platessa 62, 1 2,823,449 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Lindö 9 Pleuronectes platessa 52, 1 1,898,253 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Lindö 9 Pleuronectes platessa 62, 1 2,512,449 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Lindö 9 Pleuronectes platessa 54, 1 1,914,286 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Lindö 18 Pleuronectes platessa 26, 1,234,27 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Lindö 19 Pleuronectes platessa 39, 1,976,99 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Lindö 1 Praunus flexuosus 114 1, Lindö 2 Praunus flexuosus 22, Lindö 3 Praunus flexuosus 1, Lindö 4 Praunus flexuosus 33, Lindö 5 Praunus flexuosus 22, Lindö 6 Praunus flexuosus 48, Lindö 7 Praunus flexuosus 49, Lindö 8 Praunus flexuosus 5, Lindö 9 Praunus flexuosus 5, Lindö 1 Praunus flexuosus 42, Lindö 11 Praunus flexuosus 14, Lindö 12 Praunus flexuosus 2, Lindö 13 Praunus flexuosus 17, Lindö 14 Praunus flexuosus 3, Lindö 15 Praunus flexuosus 1, Lindö 16 Praunus flexuosus 72, Lindö 17 Praunus flexuosus 2, Lindö 18 Praunus flexuosus 44, Lindö 19 Praunus flexuosus 79 1, Lindö 2 Praunus flexuosus 21, Nidingen 2 Crangon crangon 1,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 1,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 1,7 1,8 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 1,8 1,1 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2, 1,13 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 2,2 1,16 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,3 1,2 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,3 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 15 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,5 1,25 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,4 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

85 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Nidingen 14 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 15 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 2,7 1,3 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 2,8 1,35 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,6 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3, 1,42 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3,2 1,49 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,9 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3,3 1,57 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,1 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 3,5 1,65 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 3,5 1,65 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 3,5 1,65 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 3,5 1,65 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 3,5 1,65 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3,7 1,75 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,13 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3,8 1,85 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,15 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3,8 1,85 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,15 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 3,8 1,85 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,15 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 3,8 1,85 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,15 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 3,8 1,85 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,15 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 3,8 1,85 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,15 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

86 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Nidingen 11 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 4, 1,96 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,2 1,19 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,2 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 17 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 4,3 1,122 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 4,5 1,136 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 8 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 18 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 4,7 1,151 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,28 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

87 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Nidingen 19 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 4,8 1,167 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,31 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 8 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 17 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 5, 1,185 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,34 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 2 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 8 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 5,2 1,23 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,38 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 15 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 5,3 1,223 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,42 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 8 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 14 Crangon crangon 5,5 1,243 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,46 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 5,7 1,266 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,5 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 15 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 5,8 1,289 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,55 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 6, 1,314 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,59 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 5 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 6,2 1,34 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,65 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 6,3 1,367 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 6,3 1,367 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,7 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 8 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 6,5 1,396 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,76 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 13 Crangon crangon 6,8 1,458 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,88 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 7, 1,491 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,95 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 7,2 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,12 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 7,3 1,562 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,19 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 7,3 1,562 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,19 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 17 Crangon crangon 7,5 1,6 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,116 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Crangon crangon 7,8 1,681 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,133 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 11 Crangon crangon 8,3 1,816 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,16 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 19 Crangon crangon 8,5 1,864 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,17 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 8,7 1,914 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,18 Y = -, ,17 * X; R^2 = 1

88 Längd Antal Våtvikt Datum Plats Sampel Art (mm) Antal (g) Formel AFDW(g) Formel Nidingen 15 Pomatoschistus microps 8,7 1,5 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm, Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 6 Crangon crangon 9, 1 1,21 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,22 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 7 Crangon crangon 9,5 1 1,194 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,238 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 16 Crangon crangon 9,5 1 1,194 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,238 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 9,7 1 1,256 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,25 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 3 Pomatoschistus minutus 9,8 1,8 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 9 Crangon crangon 1, 1 1,387 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,277 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 1, 1 1,387 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,277 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 1 Crangon crangon 1,2 1 1,455 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,292 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 4 Crangon crangon 1,3 1 1,526 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,36 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Pomatoschistus minutus 1,5 1,9 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 7 Pomatoschistus microps 1,7 1,1 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,1 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 5 Pomatoschistus microps 12,3 1,15 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 12 Pomatoschistus minutus 12,7 1,16 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 18 Pomatoschistus microps 13, 1,18 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 3 Pomatoschistus minutus 13,3 1,19 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,2 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 13 Pomatoschistus minutus 14,2 1,23 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 6 Pomatoschistus microps 14,3 1,24 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,3 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 12 Crangon crangon 15, 1 4,513 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,942 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 6 Pomatoschistus microps 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 18 Pomatoschistus microps 2, 1,62 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,9 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 18 Pomatoschistus microps 2,8 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,11 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 13 Pomatoschistus minutus 2,8 1,7 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,11 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 2 Pomatoschistus microps 23,3 1,98 Y = -5,11 + 2,926 * X; R^2 =,972 Ref HV Y=g, X=mm,16 Y = -3, ,65 * X; R^2 = Nidingen 1 Carcinus maenas 22, 1 2,672,35 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Nidingen 5 Carcinus maenas 22, 1 2,566,35 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Nidingen 14 Carcinus maenas 26, 1 2,63,486 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Nidingen 15 Carcinus maenas 32, 1 7,931,867 Y = -1,26 + 2,789 * X; R^2 =, Nidingen 18 Crangon crangon 1, 1 1,387 Y = -2, ,91 * X; R^2 =,984,277 Y = -, ,17 * X; R^2 = Nidingen 12 Pleuronectes platessa 33, 1,487,58 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Nidingen 14 Pleuronectes platessa 62, 1 2,476,449 Y = -3, ,251 * X; R^2 = Nidingen 1 Praunus flexuosus 81 1, Nidingen 2 Praunus flexuosus 161 4, Nidingen 3 Praunus flexuosus 57 2, Nidingen 4 Praunus flexuosus 42, Nidingen 5 Praunus flexuosus 1, Nidingen 6 Praunus flexuosus 27, Nidingen 7 Praunus flexuosus 38 1, Nidingen 9 Praunus flexuosus 14, Nidingen 1 Praunus flexuosus 1, Nidingen 11 Praunus flexuosus 7, Nidingen 12 Praunus flexuosus 2, Nidingen 13 Praunus flexuosus 17, Nidingen 14 Praunus flexuosus 17, Nidingen 15 Praunus flexuosus 4, Nidingen 16 Praunus flexuosus 2, Nidingen 18 Praunus flexuosus 7, Nidingen 19 Praunus flexuosus 1, Nidingen 2 Praunus flexuosus 13,179

89 APPENDIX V Infauna (grund): Beräkningsunderlag

90 Datum Lokal Art Grupp Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Mean SD SE % Mean SD SE % Asketunnan Corophium volutator Crustacea ,,,,5,,,,,1,147, Asketunnan Chirenomidae in det. Insecta ,,,,3,,,,,3,88, Asketunnan Cerastoderma edule Mollusca ,544, 4,356,,,,, ,688 6, Asketunnan Hydrobia spp. Mollusca ,,,,5,,4,,,1,175, Asketunnan Macoma balthica Mollusca ,3,,,,,,2,,99, Asketunnan Mya arenaria Mollusca ,2,,,,,6,,2,1,177, Asketunnan Oligochaeta in det. Oligochaeta ,6,4,24,17,33,3,12,12 1,87, Asketunnan Arenicola marina Polychaeta ,173,98,,1,,,, 4 5,663 2, Asketunnan Capitella spp. Polychaeta ,2,,,2,5,1,2,,13,141, Asketunnan Eteone longa Polychaeta ,,11,6,4,6,1,3,,3,313, Asketunnan Hediste diversicolor Polychaeta ,2,29,164,5,9,78,44,49 4 4,326 1, Asketunnan Heteromastus filiformis Polychaeta ,71,,9,111,6,,2,3 3 3,639 1, Asketunnan Nephtys hombergi Polychaeta ,,,,,,64,,,7 1,886, Asketunnan Pygiospio elegans Polychaeta ,2,,6,11,,2,3,,3,318, Asketunnan Scoloplos armiger Polychaeta ,,,14,445,47,,, 5 12,926 4, Asketunnan Antal arter Asketunnan Totalt ,823,142 4,66,78,16,159,86, ,433 62, Lindö Corophium volutator Crustacea ,32,13,,24,5,2,6,25 1,1 1,1, Lindö Cerastoderma edule Mollusca ,4,51,52,42,18,619,4,1 1 17,247 6, Lindö Hydrobia spp. Mollusca ,5,16,12,19,65,48,21,2 2, 1,821, Lindö Macoma balthica Mollusca ,,153,675 1,232,6,3,, 22 38,82 13, Lindö Mya arenaria Mollusca ,,15,,36,3,1,5,25 1, 1,8, Lindö Oligochaeta in det. Oligochaeta ,16,23,5,25,29,11,5,5 2 1,244, Lindö Arenicola marina Polychaeta ,,,21,8,,25,37, 4 6,59 2, Lindö Capitella spp. Polychaeta ,,,2,,,3,2,,7,14, Lindö Eteone longa Polychaeta ,,,15,,2,5,17,3,4,573, Lindö Hediste diversicolor Polychaeta ,243,91,35,93,95,1,177,41 8 6,479 2, Lindö Hesionidae in det. Polychaeta ,,,,,,,,1,1,29, Lindö Heteromastus filiformis Polychaeta ,115,6,168,,21,45,151, ,34 1, Lindö Pygiospio elegans Polychaeta ,,4,,3,4,1,3,,2,151, Lindö Scoloplos armiger Polychaeta ,,,13,81,,,, 1 2,362, Lindö Antal arter Lindö Totalt ,415,426 1,187 1,635,41,782,59, ,821 14, Nidingen Corophium volutator Crustacea ,4,,,,,,,,,118, Nidingen Cerastoderma edule Mollusca ,2,62,12,37,15,9,1,27 2 1,68, Nidingen Lacuna divaricata Mollusca ,6,,,2,1,,,,9,175, Nidingen Littorina obtusata Mollusca ,1,,,,,,,,1,295, Nidingen Macoma balthica Mollusca ,1,,5,435,4,,,4 5 12,759 4, Nidingen Mya arenaria Mollusca ,6,48,8,3,4,9,,32 1,1 1,416, Nidingen Mytilus edulis Mollusca ,,,,,,,2,,2,59, Nidingen Oligochaeta in det. Oligochaeta ,15,39,36,27,84,41,61,84 5 2,366, Nidingen Arenicola marina Polychaeta ,,,,,23,,, ,562 5, Nidingen Eteone longa Polychaeta ,,,,,,12,1,11,3,477, Nidingen Hediste diversicolor Polychaeta ,62,13,69,,35,63 1,422, ,42 14, Nidingen Pygiospio elegans Polychaeta ,,2,,1,1,12,2,7,4,395, Nidingen Scoloplos armiger Polychaeta Nidingen Antal arter Nidingen Totalt ,214,254,13,55,176,146 1,498, ,75 14,54 36

91 APPENDIX VI Infauna (djup): Primärdata

92 Datum Lokal Art Grupp Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Mean SD SE % Mean SD SE % Anthozoa in det. Anthozoa , ,,14,,,,28,63, Pennatula phosphorea Anthozoa 1 2 4, , 1,279,,, 2,558 5,72 2, Ampelisca macrocephala Crustacea , , , ,,2,95,,2,198,42, Ampelisca tenuicornis Crustacea , , , ,6,4,15,6,8,78,43, Amphipoda in det. Crustacea 1 2 4, ,2,,,,,4,9, Cumacea in det. Crustacea 2 4 8, ,1,,,,,2,4, Diastylis rathkei Crustacea , , , ,7,12,8,14,3,88,43, Eudorella emarginata Crustacea , , , ,,9,,1,6,5,48, Harpinia antennaria Crustacea , , , ,,2,1,,,6,9, Leucon nasica Crustacea , , , ,41,34,47,62,58,484,116, Leucothoe lilljeborgi Crustacea 1 2 4, ,,,,,3,6,13, Maera loveni Crustacea , ,,,,496,,992 2,218, Philomedes globosus Crustacea 2 4 8, ,,,,3,,6,13, Westwoodilla caecula Crustacea , , ,1,3,,,7,22,29, Amphiura chiajei Echinodermata , , , ,88 5,164 5,496 6,495 13,265 7,6 35,217 15, Amphiura filiformis Echinodermata , , , ,376 7,964 7,279 8,294 9,958 77,742 16,64 7, Echinocardium cordatum Echinodermata , , , ,771,,,12 1,55 22,576 46,224 2, Labidoplax buski Echinodermata , , , ,2,2,13,,21,112,98, Leptopentacta elongata Echinodermata , , , ,4,,,1,,1,17, Astorhizza sp. Foraminifera , , , ,,4,,12,2,18,171, Abra alba Mollusca , ,,,,,3,6,13, Abra nitida Mollusca , , , ,,112,6,52,5,35,479, Acanthocardia echinata Mollusca , , , ,25,22,8,,6,518,945, Acteon tornatilis Mollusca , , , ,1,,,2,,6,9, Corbula gibba Mollusca , , , ,,,23,,1,48,12, Cylichna cylindracea Mollusca , , ,833133,11,26,,4,143,368,62, Hinia nitida Mollusca 1 2 4, ,,,,,4,8,18, Hinia pygmaea Mollusca 1 2 4, ,,157,,,,314,72, Hyala vitrea Mollusca , , ,247173,,53,121,6,13,386,55, Mesothuria lubrica Mollusca 1 2 4, ,,1,,,,2,4, Mysella bidentata Mollusca , , , ,1,4,,,1,12,16, Nucula nitidosa Mollusca , , , ,24,,16,29,45,588,855, Nucula sp. Mollusca 1 2 4, ,,9,,,,18,4, Nucula tenuis Mollusca , , ,8,,,,4,24,36, Nuculana minuta Mollusca , , ,455,,,,432 5,774 1,661 4, Tanaidacea in det. Mollusca 1 2 4, ,,,1,,,2,4, Thracia convexa Mollusca , , ,,41,,,46,174,239, Thyasira flexuosa Mollusca 1 2 4, ,14,,,,,28,63, Thyasira sp. Mollusca , , , ,,,4,36,,8,157, Yoldiella philippiana Mollusca 1 2 4, ,,1,,,,2,4, Cerebratulus fuscus Nemertini 1 2 4, ,, 2,446,, 4,892 1,939 4, Nemertini in det. 1 Nemertini 1 2 4, ,,,145,,,29,648, Nemertini in det. 2 Nemertini 1 2 4, ,,,4,,,8,18, Ampharete acutifrons Polychaeta , ,1,,,,,2,45, Ampharetidae in det. Polychaeta , , ,2,,4,,,12,18, Amphictene auricoma Polychaeta , , , ,16,119,21,28,35,438,426, Anobothrus gracilis Polychaeta , , , ,17,34,19,,,14,144, Aphrodita aculeata Polychaeta , , , ,3,3,,5,,22,22, Brada villosa Polychaeta , ,515,,,, 1,3 2,33 1, Chaetozone setosa Polychaeta 2 4 8, ,,,3,,,6,13, Cirratulidae in det. Polychaeta 1 2 4, ,1,,,,,2,4, Diplocirrus glaucus Polychaeta , , , ,6,,13,15,,176,247, Galathowenia sp. (m. rör) Polychaeta , , ,28,14,4,21,15,236,17, Glycera alba Polychaeta , ,371,,,,,742 1,659, Glycera lapidum Polychaeta , , , ,,,134,13,7,668,66, Glycera rouxii Polychaeta , , , ,722 1,435,,, 4,314 6,423 2, Glycera sp. Polychaeta 1 2 4, ,,,2,,,4,9, Glycinde nordmanni Polychaeta 1 2 4, ,,6,,,,12,27, Goniada maculata Polychaeta , , , ,2,7,36,59,,37,284, Heteromastus filiformis Polychaeta , , , ,4,11,5,2,,44,42, Lumbrineris sp. Polychaeta 1 2 4, ,3,,,,,6,134, Maldane sarsi Polychaeta 1 2 4, ,41,,,,,82,183, Maldanidae in det. Polychaeta 1 2 4, ,,,4,,,8,179, Nephtys sp. Polychaeta , , , ,383,13,,146, 1,264 1,571, Ophelina acuminata Polychaeta , , , ,59,,92,,,32,43, Ophiodromus flexuosus Polychaeta , , , ,37,9,,2,5,16,151, Owenia fusiformis (m. rör) Polychaeta , ,49,,,,,98,219, Pectinaria belgica Polychaeta 2 4 8, ,,,,3,,6,13, Pholoe longa Polychaeta , , , ,13,18,9,9,7,112,44, Phyllodocidae in det. Polychaeta 1 2 4, ,12,,,,,24,54, Polychaeta in det. Polychaeta , , , ,,5,1,1,,14,21, Polyphysia crassa Polychaeta , , , ,236,73,,, 8,618 18,865 8, Praxillella praetermissa Polychaeta 1 2 4, ,13,,,,,26,58, Prionospio aluta Polychaeta 1 2 4, ,,,1,,,2,4, Prionospio banyulensis Polychaeta , ,,3,,,,6,13, Prionospio fallax Polychaeta , , ,2,,,2,,8,11, Rhodine gracilior (m. rör) Polychaeta , , , ,5,6,,,,22,3, Scoloplos armiger Polychaeta , , , ,8,8,16,5,,74,58, Sphaerodorum gracilis Polychaeta , , , ,19,14,9,19,16,154,42, Spionidae in det. 1 Polychaeta , , , ,4,4,17,1,3,58,64, Spionidae in det. 2 Polychaeta 1 2 4, ,,,2,,,4,9, Spionidae in det. 3 Polychaeta , ,,,4,,,8,18, Terebellides stroemi Polychaeta , ,,,,8,,16,36, Trichobranchus roseus Polychaeta 1 2 4, ,,,26,,,52,116, Onchnesoma steenstrupi Sipunculida 1 2 4, ,,,,13,,26,58, Totalt , , , ,328 17,88 16,222 16,183 34,692 29,26 78,932 35, Artantal 85

93 Datum Lokal Art Grupp Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Mean SD SE % Mean SD SE % Anthozoa in det. Anthozoa 1 2 4, ,2,,,,,4,9, Ampelisca brevicornis Crustacea 2 4 8, ,,,,36,,72,161, Ampelisca macrocephala Crustacea 1 2 4, ,,,46,,,92,26, Ampelisca tenuicornis Crustacea , , ,572264,14,1,3,7,9,86,4, Arcturella dilatata Crustacea , , ,3,4,2,2,1,24,11, Diastylis rathkei Crustacea , , , ,42,54,33,33,13,35,15, Diastylis sp. Crustacea 2 4 8, ,5,,,,,1,22, Eudorella emarginata Crustacea , , , ,11,7,,6,,48,48, Leucon nasica Crustacea , , , ,9,81,61,122,118,944,257, Orchomene minuta Crustacea 1 2 4, ,1,,,,,2,4, Pariambus typicus Crustacea , , , ,7,5,2,1,1,32,27, Philomedes globosus Crustacea , , , ,,,1,3,,8,13, Westwoodilla caecula Crustacea , , , ,9,21,1,,,62,91, Amphiura chiajei Echinodermata , , , ,13 2,733 1,34,793 1,49 13,855 7,779 3, Amphiura filiformis Echinodermata , , , ,829 5,314 5,68 4,559 12,723 66,211 34,384 15, Echinocardium cordatum Echinodermata 1 2 4, ,448,,,,,896 2,4, Labidoplax buski Echinodermata , , , ,22,,64,23,38,294,236, Leptopentacta elongata Echinodermata , , , ,11,12,746,4,2 1,55 3,34 1, Ophiuroidea in det. Echinodermata , , , ,176,2,,,,392,77, Astorhizza sp. Foraminifera , , ,512346,215,395,629,522,176 3,874 1,943, Abra nitida Mollusca , , , ,67,72,97,3,6,49,422, Acanthocardia echinata Mollusca , , , ,3,,14,3,,4,58, Chaetoderma nitidulum Mollusca 1 2 4, ,,,,,16,32,72, Corbula gibba Mollusca , , ,572264,182,47,162,4,268 1,398,965, Cylichna cylindracea Mollusca , , ,79,26,35,47,44,462,21, Ennucula tenuis Mollusca , ,,56,,, 1,12 2,263 1, Hinia nitida Mollusca 1 2 4, ,15,,,,,3,67, Hyala vitrea Mollusca , , ,22232,43,29,13,169,18,544,651, Macoma balthica Mollusca 1 2 4, ,2,,,,,4,9, Mysella bidentata Mollusca , , , ,37,2,11,12,32,224,117, Nucula nitidosa Mollusca , , , ,8,6,2,4,155,386,654, Nucula nucleus Mollusca 2 4 8, ,,4,,,,8,18, Nucula tenuis Mollusca , , , ,3,,,3,21,54,88, Nuculana minuta Mollusca , , , ,39,,147,3, 1,8 1,699, Phaxas pellucidus Mollusca 1 2 4, ,,,75,, 1,41 3,153 1, Philine scabra Mollusca , , , ,45,,4,,,98,198, Polinices pulchella Mollusca 1 2 4, ,19,,,,,38,85, Thracia convexa Mollusca 1 2 4, ,2,,,,,4,9, Thyasira sp. Mollusca , , ,833133,5,48,1,33,,174,218, Turritella communis Mollusca , , , ,2,55,,,,114,244, Nemertini in det. 1 Nemertini , , , ,92,8,,,19,238,389, Nemertini in det. 2 Nemertini , ,1,,,,,2,4, Amphictene auricoma Polychaeta , , , ,259,14,1,197,149 1,618,671, Anobothrus gracilis Polychaeta , ,,,145,,,29,648, Aphrodita aculeata Polychaeta ,3,7,3,2,4,38,19, Brada villosa Polychaeta , , , ,157,7,96,41,9,782,573, Chaetozone setosa Polychaeta , , , ,19,31,3,22,,15,131, Diplocirrus glaucus Polychaeta , , ,342296,65,,64,78,126,666,45, Galathowenia sp. (m. rör) Polychaeta , , , ,1,4,11,7,4,72,33, Glycera lapidum Polychaeta , , , ,73,84,,,26,366,399, Glycera rouxii Polychaeta 1 2 4, ,,, 2,34, 4,68 1,465 4, Glycinde nordmanni Polychaeta 1 2 4, ,,,,23,,46,13, Goniada maculata Polychaeta , , ,38,2,54,,24,272,22, Heteromastus filiformis Polychaeta , , , ,3,,2,2,14,78,87, Levinsenia gracilis Polychaeta , , ,2,,,2,2,12,11, Maldane sarsi Polychaeta , ,,,,62,,124,277, Maldanidae in det. Polychaeta , , , ,142,283,,,,85 1,266, Mystides limbata Polychaeta 1 2 4, ,,,,,2,4,9, Nephtys ciliata Polychaeta , , ,3,17,,34,,162,161, Nephtys sp. Polychaeta , , ,,,11,,8,218,444, Ophiodromus flexuosus Polychaeta , ,1,2,,4,2,18,15, Pectinaria belgica Polychaeta 2 4 8, ,21,,,,,42,94, Pholoe longa Polychaeta , , , ,13,9,18,8,19,134,5, Polychaeta in det. Polychaeta 1 2 4, ,243,,,,,486 1,87, Praxillella praetermissa Polychaeta , , , ,,,6,12,,36,54, Prionospio aluta Polychaeta , , , ,,,1,,3,8,13, Prionospio fallax Polychaeta , , ,4,,6,4,2,32,23, Prionospio sp. Polychaeta 2 4 8, ,,,3,,,6,13, Rhodine gracilior (m. rör) Polychaeta , , , ,,,48,56,58,324,298, Rhodine sp. (m. rör) Polychaeta , ,,,9,,,18,4, Scalibregma inflatum Polychaeta , , , ,,,2,3,73,156,321, Scoloplos armiger Polychaeta , , , ,6,1,5,18,4,86,57, Sphaerodorum gracilis Polychaeta , , , ,39,17,63,35,19,346,186, Spionidae in det. Polychaeta , , , ,56,,,7,18,162,234, Terebellides stroemi Polychaeta , , , ,51,273,226,227,563 3,58 1,615, Trichobranchus roseus Polychaeta , , , ,,,11,31,27,138,147, Priapulus caudatus Priapulida 1 2 4, ,,5,,,,1,22, Onchnesoma steenstrupi Sipunculida , , , ,,,1,,37,76,164, Tubellaria in det. Tubellaria , , , ,32,,1,4,,74,138, Totalt , , , ,61 1,35 1,814 9,647 15, ,88 26,766 11, Artantal 79

94 Datum Lokal Art Grupp Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Mean SD SE % Mean SD SE % Virgularia mirabilis Anthozoa , , , ,9,131,,,,28,577, Ascidiacea in det. Ascidiacea 1 2 4, ,,,5,,,1,224, Ampelisca brevicornis Crustacea , , , ,19,3,,,23,9,111, Ampelisca tenuicornis Crustacea , , ,,,,4,26,6,113, Diastylis rathkei Crustacea 2 4 8, ,4,,,,,8,18, Eudorella emarginata Crustacea , ,769238,2,3,6,3,9,46,29, Harpinia antennaria Crustacea , , ,775243,1,6,,2,,36,43, Leucon nasica Crustacea , , , ,1,,6,,,14,26, Nototropis swammerdami Crustacea 1 2 4, ,,,,,6,12,27, Pariambus typicus Crustacea 2 4 8, ,2,,,,,4,9, Amphiura chiajei Echinodermata , ,255,,,,,51 1,141, Amphiura filiformis Echinodermata , , , ,4 18,754 21,724 2,798 27,99 24,758 53,989 24, Echinocardium cordatum Echinodermata , , , ,473 25,625 7,687 4,397 42,949 28, ,82 63, Labidoplax buski Echinodermata , , ,764567,163,59,57,75,22 1,148,732, Leptopentacta elongata Echinodermata , , ,,65,,,44,218,38, Ophiura albida Echinodermata , ,,21,,,,42,94, Ophiura sp. Echinodermata , , ,18,,,5,,37,8, Astorhizza sp. Foraminifera 1 2 4, ,,,,26,,52,116, Abra alba Mollusca , , ,,33,,,63,192,283, Abra nitida Mollusca , , , ,3,92,,6,,22,42, Abra tenuis Mollusca , , , ,,1,,2,,6,9, Acanthocardia echinata Mollusca 1 2 4, ,,,,,11,22,49, Bivalvia in det. Mollusca , , , ,,2,3,,1,12,13, Chaetoderma nitidulum Mollusca , , , ,,72,55,,,254,353, Clausinella fasciata Mollusca 1 2 4, ,,42,,,,84,188, Corbula gibba Mollusca , , , ,72,45,,29,14,32,28, Cylichna cylindracea Mollusca , , , ,48,59,435,192,231 1,93 1,573, Diaphana minuta Mollusca , , , ,,5,1,,1,14,21, Gari fervensis Mollusca 1 2 4, ,,,,2,,4,9, Hyala vitrea Mollusca , , , ,14,21,,11,,92,91, Mesothuria lubrica Mollusca 1 2 4, ,,,,1,,2,4, Montacuta ferruginosa Mollusca , , , ,,,,9,34,86,147, Mysella bidentata Mollusca , , , ,634,447,461,478,64 5,32,965, Nucula nitidosa Mollusca , , ,916566,5,19,49,4,35,224,195, Nucula tenuis Mollusca , , , ,,,1,1,2,8,8, Philine scabra Mollusca , , ,,13,78,18,27,452,434, Philine sp. Mollusca 2 4 8, ,,,,29,,58,13, Polinices pulchella Mollusca 1 2 4, ,,,2,,,4,9, Thyasira sp. Mollusca , , , ,21,15,8,9,1,18,76, Turritella communis Mollusca 1 2 4, ,,58,,, 1,16 2,594 1, Nemertini in det. Nemertini , , , , 7,214 5,414,43,134 25,61 34,849 15, Oligochaeta in det. Oligochaeta , , , ,,,,1,1,4,5, Phoronis muelleri Phoronida 1 2 4, ,,5,,,,1,22, Ampharete acutifrons Polychaeta 1 2 4, ,,2,,,,4,9, Ampharetidae in det. Polychaeta , , , ,,,,2,6,16,26, Amphictene auricoma Polychaeta , , , ,5,266,58,9,7 1,68,93, Aphrodita aculeata Polychaeta , , , ,8,8,,,,32,44, Brada villosa Polychaeta , , ,568975,12,83,8,44,18,69,392, Capitella spp. Polychaeta 1 2 4, ,,,,12,,24,54, Chaetozone setosa Polychaeta , , , ,3,5,1,6,2,34,21, Cirratulidae in det. Polychaeta 1 2 4, ,,,,2,,4,9, Dasybranchus caducus Polychaeta 1 2 4, ,,,,3,,6,13, Diplocirrus glaucus Polychaeta , , , ,118,166,185,132,172 1,546,283, Eteone longa Polychaeta 1 2 4, ,,,,,2,4,89, Eumida bahusiensis Polychaeta 1 2 4, ,,,,,5,1,22, Galathowenia sp. (m. rör) Polychaeta , , , ,45,65,42,36,11,596,32, Glycera lapidum Polychaeta , ,3,28,,3,2,72,117, Glycinde nordmanni Polychaeta , , , ,,14,,,1,3,62, Goniada maculata Polychaeta , , , ,,1,,32,,84,139, Harmothoe sp. Polychaeta 1 2 4, ,5,,,,,1,22, Heteromastus filiformis Polychaeta , , , ,,,1,2,,6,9, Levinsenia gracilis Polychaeta , , , ,4,3,2,6, 2,3 4,478 2, Mystides limbata Polychaeta 2 4 8, ,11,,,,,22,492, Nephtys hombergi Polychaeta , , , ,259,664,123,45,512 3,926 2,113, Notomastus latericeus Polychaeta , , ,88,,,2, 1,62 3,611 1, Ophelina acuminata Polychaeta , , , ,,192,,1,5,396,852, Orbinia sp. Polychaeta 1 2 4, ,,2,,,,4,9, Pholoe longa Polychaeta , , ,874832,93,71,82,51,89 1,69 1,98, Phyllodoce mucosa Polychaeta 1 2 4, ,,177,,,,354,792, Phyllodocidae in det. Polychaeta 1 2 4, ,,,,1,,2,447, Polychaeta in det. Polychaeta , , , ,,15,71,4,1,182,31, Polydora sp. Polychaeta 1 2 4, ,,,23,,,46,13, Prionospio fallax Polychaeta , , ,453845,39,32,27,4,1,296,122, Scalibregma inflatum Polychaeta , , , ,17,19,44,6,4,18,16, Scoloplos armiger Polychaeta , , , ,536,675,296,442,343 4,584 1,524, Sphaerodorum gracilis Polychaeta , , , ,35,39,24,55,25,356,126, Terebellides stroemi Polychaeta , , , ,338,,27,, 1,9 1,563, Priapulida in det. Priapulida , , , ,5,6,3,18,22,162,17, Sipunculida in det. Sipunculida , ,,22,,,,44,984, Tubellaria in det. Tubellaria , , ,73,23,8,7,112,446,463, Totalt , , , ,588 56,27 37,341 64,15 73,1 582, ,441 59, Artantal 8

95 Datum Lokal Art Grupp Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Mean SD SE % Mean SD SE % Amphipoda in det. 1 Crustacea 2 4 8, ,5,,,,,1,22, Amphipoda in det. 2 Crustacea 1 2 4, ,1,,,,,2,4, Corophium bonelli Crustacea 1 2 4, ,3,,,,,6,13, Corophium sp. Crustacea , , , ,,3,7,,8,36,38, Diastylis rathkei Crustacea , , , ,3,,,22,9,68,93, Gammarellus angulosus Crustacea , , , ,4,,,,8,24,36, Leucon nasica Crustacea , , ,4,4,,,,16,22, Pariambus typicus Crustacea , , , ,4,4,5,,5,36,21, Amphiura filiformis Echinodermata , , , ,49,21,25,16,6,234,16, Asterias rubens Echinodermata 1 2 4, ,,,9,,,18,4, Labidoplax buski Echinodermata 1 2 4, ,,2,,,,4,9, Ophiura albida Echinodermata , , ,383,64,,,,894 1,665, Ophiura sp. Echinodermata 1 2 4, ,,,,298,,596 1,333, Psammechinus miliaris Echinodermata 2 4 8, ,18,,,,,36,8, Astorhizza sp. Foraminifera 1 2 4, ,8,,,,,16,36, Abra alba Mollusca , , , ,,59,57,41,5,414,242, Akera bullata Mollusca 1 2 4, ,,,6,,,12,27, Corbula gibba Mollusca , , , ,256,341,282,33,218 2,8,466, Gari fervensis Mollusca , , , ,,6,13,1,7,72,49, Hinia nitida Mollusca , , , ,316,25,2,18,71 5,314 1,25 4, Hyala vitrea Mollusca , ,8,,,,,16,36, Hydrobia spp. Mollusca , , , ,,,,1,2,6,9, Mysella bidentata Mollusca 1 2 4, ,,,,,2,4,9, Nucula nucleus Mollusca 1 2 4, ,,,,1,,2,4, Phaxas pellucidus Mollusca , , ,66,94,61,162,78,922,41, Philine aparta Mollusca , , ,869221,33,4,9,197,44,646,752, Thracia convexa Mollusca , , , ,,4,,24,35,126,16, Nemertini in det. Nemertini , , , ,11,15,1,17,34,174,97, Oligochaeta in det. Oligochaeta 1 2 4, ,,2,,,,4,9, Ampharetidae in det. Polychaeta , , , ,,,3,6,,18,27, Amphictene auricoma Polychaeta , , , ,4,,13,,,214,456, Aricidea cerrutii Polychaeta 1 2 4, ,6,,,,,12,27, Eteone longa Polychaeta , , ,2,,,,2,8,11, Exogone sp. Polychaeta , , , ,,,2,,2,8,11, Galathowenia sp. (m. rör) Polychaeta , ,85,,,,,17,38, Harmothoe sp. Polychaeta , , , ,,,31,5,,72,135, Heteromastus filiformis Polychaeta , , , ,1,,,,2,6,9, Lagis koreni Polychaeta 1 2 4, ,291,,,,,582 1,31, Nephtys hombergi Polychaeta , , , ,747 3,292,5 1,495 1,929 17,926 1,35 4, Nephtys sp. Polychaeta 2 4 8, ,2,,,,,4,9, Pholoe longa Polychaeta , , , ,28,1,,,1,78,12, Phyllodoce maculata Polychaeta 1 2 4, ,,6,,,,12,27, Phyllodoce rosea Polychaeta 1 2 4, ,,,,4,,8,18, Polydora limicola Polychaeta , , , ,3,2,1,14,9,76,5, Polydora sp. Polychaeta , , ,1,3,,,,8,13, Polynoidae in det. Polychaeta 2 4 8, ,,6,,,,12,27, Pseudopolydora pulchra Polychaeta 2 4 8, ,,281,,,,562 1,257, Pygospio elegans Polychaeta , , , ,,,,14,14,56,77, Scalibregma inflatum Polychaeta 1 2 4, ,2,,,,,4,9, Scoloplos armiger Polychaeta , , , ,452,869,444,936,571 6,544 2,332 1, Sphaerodorum gracilis Polychaeta , , ,252786,26,3,,,,58,114, Spio filicornis Polychaeta , ,4,,,,,8,18, Spio sp. Polychaeta 2 4 8, ,3,,,,,6,13, Spionidae in det. Polychaeta , , ,,4,4,4,,24,22, Spiophanes bombyx Polychaeta , , , ,6,28,1,,19,18,122, Totalt , , , ,835 5,44 1,584 3,588 3,135 39,92 17,358 7, Artantal 55

96 Datum Lokal Art Grupp Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Mean SD SE % Mean SD SE % Corophium sp. Crustacea 1 2 4, ,5,,,,,1,22, Crangon crangon Crustacea 1 2 4, , 1,227,,, 2,454 5,487 2, Microdeutopus gryllotalpa Crustacea 2 4 8, ,3,,,,,6,13, Abra alba Mollusca , , , ,43,533,185,36,249 3,46 1,44, Corbula gibba Mollusca , , ,327164,26,38,15,2,26,25,86, Hinia nitida Mollusca , , , ,6 1,143,,456,678 6,674 4,665 2, Mya arenaria Mollusca , , , ,2,4,,,,12,18, Mysella bidentata Mollusca , , , ,6,,9,,,3,42, Phaxas pellucidus Mollusca , , , ,28,,,47,119,388,491, Philine aparta Mollusca , , , ,117,11,4,23,81,67,511, Retusa truncatula Mollusca , ,,,,,2,4,89, Nemertini in det. Nemertini , , , ,7,,13,,7,54,55, Oligochaeta in det. Oligochaeta , , ,,2,,,1,24,43, Anobothrus gracilis Polychaeta 1 2 4, ,4,,,,,8,18, Harmothoe imbricata Polychaeta , ,279,,,,,558 1,248, Hediste diversicolor Polychaeta 1 2 4, ,4,,,,,8,179, Nephtys hombergi Polychaeta , ,74 1,274,878,645,685 1,372 4,483 2, Scoloplos armiger Polychaeta , , , ,379,81,45,17,35 1,114 1,514, Totalt , , , ,9 4,412 1,149 1,514 1,91 26,15 15,218 6, Artantal 18

97 APPENDIX VII Liten ordlista

98 APPENDIX VII Liten ordlista abiotisk= utan liv abundans= täthet ackumulationsbotten= bottentyp där deponering av i vattenmassan transporterat material sker annuell= ettårig ANOVA= Analysis Of Variances, variansanlys. Metod för att jämföra medelvärden och spridningen kring dessa anoxisk= syrefattig/syrefri auktor= namnreferens till beskrivaren av en art eller grupp bentisk= bottenlevande biotop= här i betydelsen ekologisk biotop: ekologiskt enhetligt område, landskapstyp canopy= toppskikt, kronverk carapaxlängd= längd på ryggskölden (carapax) hos vissa kräftdjur. debris= lösliggande skräp. diversitet= här i betydelsen artrikedom efemär= snabbt uppblomstrande och överblommande epifauna= på sedimentytan levande djur epifyt= på växt sittande erosionsbotten= bottentyp där vattenmassan transporterar bort material eutrofiering= övergödning fanerogam= fröväxt fotisk zon= här djupintervall inom vilket ljuset räcker till för att algerna skall kunna leva. Med ökat djup minskar ljusmängden och energiinnehållet habitat= här i betydelsen ekologiskt habitat: lokal, naturlig hemvist, naturlig, växtplats, fyndort haloklin= gräns mellan vattenmassor av olika salthalt infauna= i bottenmaterialet levande djur makroalg= i detta sammanhang för blotta ögat synlig alg oxisk= syresatt, syrerik perenn= flerårig replikat= enhet för medelvärdesbildning, i denna rapport t ex. enskild transekt eller enskilt bottenhugg. SE= standard error, medelvärdenas medelavvikelse sekundära hårdbottnar= stenar och större skal settling= bottenfällning av fortplantningskroppar språngskikt= gräns mellan vattenmassor med olika egenskaper stokastisk= slumpartad sublittoralen= här i betydelsen djup större än ca 1 m succession= avlösning. Används om tidsmässig förändring av företeelser hos djur och växter såsom individantal, biomassa etc. taxon= grupp inom systematiken, t ex. art, släkte etc. tetrasporofyt= del av många rödalgers livscykel Många rödalger uppvisar tre stadier; gametofyt (könsindivid), karposporofyt samt tetrasporofyt som en naturlig del av livscykeln turbiditet= grumlighet xenobiotisk= främmande organisk substans, ofta i betydelsen miljögift

99 Länsstyrelsen i Hallands län Livsmiljö Meddelande 2:1 ISSN ISRN LSTY-N-M-2/1.SE Tryckt på länsstyrelsens tryckeri, Halmstad, 2 Pris 1 kr