Bottenliv på västkustens utsjöbankar. Kvantitativa undersökningar av djur, växter och naturtyper

Transkript

1 Bottenliv på västkustens utsjöbankar Kvantitativa undersökningar av djur, växter och naturtyper rapport 6544 januari 2013

2 Bottenliv på västkustens utsjöbankar kvantitativa undersökningar av djur,växter och naturtyper NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2013 Omslag: Omslagsfoton: Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson, Göteborgs Univ.

4 Förord NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6544 I den tidigare publicerade rapporten Undersökningar av utsjöbankar Inventering, modellering och naturvärdesbedömning (Naturvårdsverket 2010, rapport 6385) presenteras resultaten från undersökningar från 44 bakar uppdelat efter organismgrupperna; fisk, fågel samt bottenlevande växter och djur, från respektive havsområde; Skagerrak, Kattegatt, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottniska viken. På grund av väderförhållandena kunde dock endast få av undersökningar på västkusten slutföras under Kompletterande undersökningar med dykning och ROV utfördes därför under I föreliggande rapport ges en samlad översikt av resultaten från dyk- och ROV- undersökningarna från fyra utsjögrund; Svaberget, Makrillbådan, Vanguards grund och Kummelbank. Rapporten innehåller även en diskussion om undersökningarnas effektivitet och brister, samt förslag på förbättringar och utveckling av metoderna. Undersökningar av bottenorganismer på de fyra utsjöbankar utfördes av personal från Institutionen för Marin Ekologi (Göteborgs Universitet) och samordnades av personal från Havsmiljöinstitutet. Uppdraget med kartläggningen av utsjöbankarna har utförts i samråd med Statens energimyndighet, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning och dåvarande Fiskeriverket. Representanter från dessa myndigheter deltog i projektets styrgrupp tillsammans med deltagare från Artdatabanken och Boverket. I styrgruppen ingick även utförare och experter från Universiteten i Umeå, Stockholm, Lund och Göteborg, Gotlands högskola samt de anlitade konsulterna från AquaBiota och Hafok. För denna kompletterande rapport om västkustens utsjöbankar har Mats Lindegarth vid Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet varit skrivansvarig. Från Naturvårdsverket har Cecilia Lindblad haft det övergripande ansvaret för regeringsuppdraget. 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 1. INLEDNING Bakgrund Förberedande analyser Undersökningsområden METODIK Dykning ROV Statistiska analyser Data från mätpunkter Data från ROV-transekter RESULTAT Genomförda provtagningar Svaberget ROV-undersökningar Dyk-undersökningar Makrillbåden ROV-undersökningar Vanguards grund ROV-undersökningar Dyk-undersökningar Kummelbank ROV-undersökningar 35 4 SAMMANFATTANDE ANALYSER OCH METODASPEKTER Skillnader i substrat mellan bankar Skillnad i artrikedom Skillnader i täckning av djur och alger mellan bankar Multivariata analyser av samhällsstruktur Övergripande precision och styrka av ROV-undersökningarna Modellering av precision 43 5 SLUTORD REFERENSER 50 5

6 7. BILAGOR 51 Bilaga 1: Projektdeltagare 51 Bilaga 2: Metodbeskrivning för ROV-undersökningar 51 6

7 Sammanfattning NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6544 Denna rapport sammanfattar provtagningar av bottenlevande djur, alger och livsmiljöer på fyra utsjöbankar längs med Sveriges västkust med hjälp av dykning och video. Totalt dykinventerades drygt m 2 medan m 2 provtogs med video av personal från Göteborgs Universitet. Undersökningarna visade att de fyra utsjöbankarna, Svaberget, Makrillbåden, Vanguards grund och Kummelbank, skilde sig avsevärt med avséende på bottentyp, flora och fauna. Som förväntat fanns det också betydande skillnader mellan olika provtagningsmetoder: provtagning med dykare leder till att fler arter hittas per yta, medan provtagning med video är effektivast med avséende på yttäckning. Svaberget som inventerades med både dykare och video, är beläget inom ett till stor del dåligt utforskat kustområde och bjöd på en hel del intressanta observationer, bland annat rester av s.k. gasrev. Bottentypen karakteriserades av strömspolade hällar och stenblock, oftast med sparsam vegetation. Bottensamällena var mycket artrika men dominerades av läderkorallen Alcyonium digitatum, rödalgen Phycodrys rubens och mossdjuret Flustra foliacea. I övrigt observerades en rik fauna av koralldjur (bägarkorallen Caryophyllia smithii förekom i nära 25 % av bilderna), ormstjärnor och fisk i området. Makrillbåden provtogs endast med video och är ett mer kustnära grundområde som föreföll starkt påverkat av vågor och åtföljande resuspension av löst bottenmaterial. Bottentypen karakteriserades av olika typer av hårdbottnar samt mosaiker av blandade bottnar med lite vegetation. Vegetationen bestod av olika typer av rödalger varav Phycodrys rubens var den vanligaste. Flustra foliacea och Alcyonium digitatum förekom i mindre utsträckning än på Svaberget men var ändå de mest frekventa arterna. Vanguards grund i Göteborgs yttre skärgård provtogs med dykare och video. Detta område utgjordes till större del av olika typer av sediment- och stenbottnar och mosaiker av dessa. Algfloran dominerades av rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens, men lokalt dominerade olika arter av kelp. Mjukbottnarna innehöll ofta sjöpennan Pennatula phosphorea. Kummelbank som är belägen mitt i Kattegat provtogs endast med video. Området domineras av sand med inslag av grövre sediment och dominerades biologiskt av ormstjärnan Ophiocomina nigra, krustabildande svampdjur och läderkorallen Alcyonium digitatum. Ormstjärnorna förekom i mer än 85 % av bilderna och täckte mer än 20 % av bottenytan på Kummelbank som därmed avvek starkt från övriga bankar. 7

8 Sammanfattningsvis, ger provtagningarna en representativ bild av den stora diversiteten av flora, fauna och miljötyper som finns på dessa exponerade grundområden. De sammanfattande analyserna visar med stor tydlighet att valet av provtagningsmetod har en stor betydelse för hur biodiversitet och ekologiska mönster uppfattas. Stor vikt har lagts vid att utforma provtagningen så att uppföljning skall vara möjlig och för att åstadkomma skattningar av biodiversitet och miljöer med känd osäkerhet. På så sätt kan denna undersökning ligga till grund för framtida utveckling av övervakning, uppföljning och kartering. Dessa aspekter diskuteras i de avslutande kapitlen. Eftersom en nationell undersökningstyp för karteringsundersökningar med video saknas, medföljer dessutom en utförlig beskrivning av metodiken för videoundersökningarna. 8

9 Summary NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6544 This report summarises the results of a sampling campaign of benthic invertebrates, algae and habitats at each of four shallow off-shore areas on the Swedish westcoast. We report the results of samples collected by diving and under-water video on covering more than m 2 and m 2 respectively. The results show that the four areas Svaberget, Makrillbåden, Vanguards grund and Kummelbank, are very varied with respect to bottom substrate as well as with respect to assemblages of invertebrates and algae. As expected there were also large differences between the two sampling techniques: more species per area are found by diving than sampling by video. On the other hand, sampling by video is more cost-efficient for estimating cover of animals and algae. Svaberget was sampled both by divers and video. It is located within a large shallow area in central Bohuslän which is previously largely unknown with respect to flora and fauna. Several unique observations were made in the area, including bubbling reefs, which are structures caused by gas leaking from the bottom. The substrate consisted of rocky reefs and boulders, exposed to strong currents with sparse vegetation. The benthic assemblages were very species rich, but dominated by the soft coral Alcyonium digitatum, the red alga Phycodrys rubens and the bryozoan Flustra foliacea. Furthermore, a rich fauna of coral species (the Devonshire cup coral Caryophyllia smithii was found in almost 25% of all photos), brittle stars and fish were found in the area. Makrillbåden was sampled by video only. It is a shallow area located more close to the coastline and appeared to be strongly influenced by waves and resuspension of sediments. The bottom substrate was characterised by rocky reefs interrupted by mosaics of sparsely vegetated mixed substrates. The vegetation consisted mainly of different species of red algae, mainly Phycodrys rubens. The bryozoan Flustra foliacea and the soft coral Alcyonium digitatum were frequent than Svaberget but were still the most dominant species. Vanguards grund in the outer parts of the Gothenburg archipelago was sampled by diving and video. This area consisted mainly of mosaics of different types of mobile substrates and boulders. The algal flora was dominated by the red algae Delesseria sanguinea and Phycodrys rubens, but some patches were dominated by kelp. Sea pens Pennatula phosphorea were frequent on soft bottoms. Kummelbank which is located in the middle of Kattegat was sampled by video only. The area is dominated by sandy bottoms, occasionally with coarser sediments. It was dominated by the brittle start Ophiocomina nigra, encrusting sponges and the soft coral Alcyonium digitatum. Britttle stars were observed in more than 9

10 85% of the photos and covered more than 20% of the substrate. Consequently, the flora and fauna at Kummelbank was very different from the other areas. In conclusion, these investigations as far as possible gives a representative picture of he large diversity of flora and fauna present in these exposed, shallow offshore areas. The analyses demonstrate clearly that the choice of sampling method influence strongly how patterns of species diversity and habitats are perceived. Great emphasis was put on designing sampling programmes that would be suitable for future quantitative comparisons and to obtain estimates of biodiversity and habitats with a measurable and predictable degree of uncertainty. Because of that, this study can also provide the basis for development of future monitoring and mapping of species and habitats. These aspects are discussed in the final chapters. Finally, because a Swedish national standard on sampling techniques using video does not exist, an extensive description on the sampling procedure is appended. 10

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6544 Naturvårdsverket fick 2007 ett en undersökning av naturvärden på utsjöbankar i Skagerrak, Kattegatt, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Detta var en konsekvens av regleringsbrevet för 2007 då Naturvårdsverket fick i uppdrag att fortsätta kartläggningen av utsjöbankar enligt följande beskrivning: Naturvårdsverket skall fortsätta arbetet med kartläggning av utsjöbankar, inklusive fågel och fisk i enlighet med förslag i Naturvårdsverkets rapport 5576 om inventering av utsjöbankar. Arbetet skall inriktas på områden som bedöms vara av intresse för naturvård eller för vindkraftsetablering. Resultaten skall kunna utgöra ett viktigt underlag för havsmiljöåtgärder och annan planering, t.ex. projektering och tillståndsprövning av vindkraft. Synergieffekter mellan havsbaserad vindkraft och biologisk mångfald skall särskilt vägas in utifrån befintligt kunskapsunderlag baserade på studier i Sveriges näromgivning. Uppdraget skall genomföras i samråd med Statens energimyndighet, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning och Fiskeriverket. Uppdraget skall delredovisas senast den 1 december 2009 och slutredovisas senast den 1 december Planeringen av uppdraget startade i december 2007 med att ett urval av utsjöbankar gjordes och i vilken prioriteringsordning de skulle undersökas. Deltagande i denna diskussion var representanter från SGU, Sjöfartsverket, Boverket, Energimyndigheten, Artdatabanken, Fiskeriverket. Även experter från universiteten (Göteborgs, Stockholms, Umeå) med erfarenhet från den första utsjöbanksinveteringen deltog i urvalsprocessen. Eftersom inventering av fågel skulle ingå, inbjöds även en expert på sjöfågelinventering från Lunds Universitet. Konsulter med erfarenhet från den tidigare inventeringen och med kunskap i habitat modellering (AquaBiota Water Research) och databas lagring (Hafok) deltog i även diskussionerna. Provtagning gjordes i huvudsak under 2008 och 2009 och rapporterades under ledning av AquaBiota Water Research i december 2010 i rapporten Undersökning av utsjöbankar: Inventering, modellering och naturvärdesbedömning (Naturvårdsverket 2010). Undersökningar av bottenorganismer på fyra utsjöbankar utfördes av personal från Institutionen för Marin Ekologi (Göteborgs Universitet) och samordnades av personal från Havsmiljöinstitutet. Ursprungligen planerades att provtagning med skrap/slädar, dykning och video med ROV skulle ske under På grund av väderförhållandena kunde dock endast den förra av dessa undersökningar slutföras under Kompletterande undersökningar med dykning och ROV utfördes därför under Denna rapport innehåller en samlad översikt av vunna resultat från dyk- och ROV-undersökningarna samt en rad kommentarer om undersökningarnas effektivitet och brister. 11

12 1.2 Förberedande analyser På västkusten undersöktes fyra utsjöområden i djupintervallet grundare än 30 m under Syftet med undersökningarna var att de skulle utgöra ett bra underlag för: 1. Habitatkartering, -modellering 2. Skattning av artdiversitet och -sammansättning 3. Uppföljning av långsiktiga förändringar i förekomst av viktiga miljötyper. Tidigare undersökningar utförda på den Svenska västkusten under åren , omfattade provtagning med undervattensvideo kopplad till en fjärrstyrd undervattensfarkost ( remotely operated vehicle, ROV), dykning, skrap/slädar och bottenhugg. Analyser av dessa data visade stora skillnader i kostnadseffektivitet i relation till ovanstående syfte. Exempelvis framkom det att prover insamlade med dykning och skrap resulterade i de mest artrika proverna vad gäller bottenlevande alger och ryggradslösa djur, att överlappet mellan metoderna var relativt litet och att över 90 % av arterna fångades med dessa två metoder. Undersökningar med ROV var däremot mest effektiva för att åstadkomma yttäckande skattningar av dominerande habitattyper inom de aktuella djupintervallen. Med utgångspunkt från dessa analyser renodlades provtagningarna med de respektive metoderna för att uppnå specifika delar av ovanstående målsättningar. Undersökningar med undervattensvideo kopplad till en fjärrstyrd undervattensfarkost ( remotely operated vehicle, ROV) inriktades främst för att samla in data för habitatkartering och modellering (syfte 1), samt för att samla in data som kan användas för att följa upp långsiktiga förändringar i förekomsten av viktiga miljötyper (syfte 3). För att motsvara kraven som ställs på data för modellering och för uppföljningsbarhet, krävdes att mätningarna med ROV gjordes representativt och enligt en entydigt definierad metod. Dykning och provtagning med skrapor och slädar utformades för att maximera utbytet i form av antal arter (syfte 2). Detta ledde till att kraven på representativitet och uppföljningsbarhet var betydligt lägre för dessa undersökningar. Viktiga kriterier för planering och utförande av dessa var istället att finna lokaler som kan antas vara speciellt artrika och innehålla speciellt intressanta grupper av djur och växter. 1.3 Undersökningsområden Undersökningarna omfattade fyra grundområden (djup <30 m): (1) Svaberget, väster om Smögen, (2) Makrillbåden (väster om Orust), (3) Vanguards grund (sydväst om Göteborg och (4) Kummelbank i centrala Kattegat nordost om Läsö (Fig. 1). Grundområdena var utvalda i samråd med Länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Områdena kompletterar på ett bra sätt den relativt stora mängd information som finns om grundområden i utsjön från norra Bohuslän (arbetet med Kosterhavets Nationalpark m.m.) och i Halland (utsjöbanksinventeringarna ). 12

13 Figur 1. Karta över de fyra inventerade utsjöbankarna på västkusten. 13

14 2. Metodik 2.1 Dykning NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6544 Dykinventeringen hade som primär uppgift att samla in data om biodiversiteten i de olika delområdena vilket innebär identifiering av påträffade alger och djur, men med fokus på floradelen. På grund av att habitat beskrivande data för de valda lokalerna inte kunnat göras inom ROV-delen har ytterligare registreringar tillkommit för förståelsen av uppträdande/avsaknad av olika arter (taxa). Under arbetet vid en provpunkt rör sig dykaren i en cirkel runt ankringspunkten/mittpunkten. Merparten av identifieringsarbetet görs direkt i fält. Osäkra objekt tas med för efterföljande identifiering på land. Provmaterialet identifierat på laboratoriet arkiveras dock ej, förutom i fall med sällsynta eller för landet nya taxa. Ansatsen är att identifiera taxa till artnivå. För flera algtaxa är det dock inte möjligt att göra detta varken i fält eller i laboratoriet, oftast på grund ett taxas växtsätt, och man får då nöja sig med högre nivåer, alternativt någon beskrivande klassificering. Figur 2. Djupfördelning av prover tagna med dykning på Svaberget och Vanguards grund. 14

15 Dykplanering och arbetsmiljöhänsyn planerades utifrån Sjöfartsverkets standard sjökort i kombination med OLEX-data från GUs forskningsfartyg Skagerrak och Lophelia. Arbetet utfördes under 2009 med hjälp av två av varandra oberoende dyklag medan 2010 års dykningar utfördes av ett dyklag. Varje dyklag bestod av en arbetsdykare ( expert ), en räddningsdykare och en båtförare/dykledare. Detta är den minimibemanning som krävs enligt AFS 1993:54. Arbetet utfördes från snabbgående större motorbåtar med en gångtid på under en timma till respektive grund. Under stand-by perioderna låg båtarna stationerade i lämplig hamn i förhållande till provtagningsområdet eller kan med kort varsel förflyttas dit. Båtarna är utrustade med GPS, ekolod och VHF alt. mobiltelefon. Båtens ankringspunkt definierar provtagningslokalen. När ankringspunkten ligger nära en gräns för det djupintervall som provtas kan under gynnsamma omständigheter ytterligare provpunkt provtas. Denna punkts koordinat erhålls genom en uppmätt sträcka/riktning från ankringspunkten. Provtagningen vid Vanguards Grund utfördes i juni samt i september. Svaberget provtogs i slutet av augusti I figur 2 ges en översikt av antal lokaler inom respektive djupintervall. 2.2 ROV En detaljerad beskrivning av använda metoder finns redovisade i bilaga 2 utvecklat inför projektet. Nedanstående sammanfattning berör tekniska specifikationer och praktiska förfaranden i fält och på laboratoriet. I fält gjordes undersökningen med forskningsfartyget R/V Lophelia och två ROV. Till största del användes Sperre Subfighter 7500 DC, men även Ocean Modules V8 Sii användes på några ankringspunkter. ROV:arna har ett maximalt arbetsdjup på ca 800 m och för signalöverföring används en fiberoptisk kabel (se 4.2 i metodbeskrivningen) på Subfightern och en kabel med kopparledningar för analog bildöverföring på Ocean Modules V8. De två ROV har videokameror och stillbildskameror (se 4.1 i metodbeskrivningen). Båda ROV är vidare försedd med djupsensor och visar direkt djupdata samt datum, tid och kompassriktning på en så kallat video-overlay på videofilmen. Subfightern är försedd med två lasermarkörer som håller ett konstant avstånd av 0,05 m i videobilden, och som används för att kunna göra storleksbedömningar, V8 Sii saknade dock lasermarkörer. Genom tidsangivelse på videofilmen och på ROV-spåret på Olex kartbild kan observationer på videofilmen direkt relateras till exakt position i kartbilden. Fartygets position bestäms med hjälp av en DGPS med en noggrannhet på normalt maximum 1 m. ROV:ens position bestäms genom ett akustiskt Ultra Short Baseline System positioneringssystem, som ger ROV:ens position i förhållande till 15

16 fartyget. Detta system består av en transducer på fartyget som ger signaler till transpondern på ROV:en som skickar tillbaka signalerna och i en HPR-maskin kan avstånd och riktning till fartyget räknas ut. I navigationsprogramvaran Olex kombineras sedan alla data från fartygets position och ROV:ens position så att den geografiska positionen för ROV:en erhålls simultant under körningen och ett spår läggs ut på Olex kartbild. Före undersökningen slumpades, med en speciell funktion i ARCGIS, 10 ankringspunkter på varje utsjöbank på områden med ett maximumdjup på 30 m. Runt dessa ankringspunkter slumpades sedan, med samma funktion, 10 mätpunkter ut med en radie på maximum 100 m från ankringspunkten, totalt 100 mätpunkter på varje utsjöbank. Undantag är Makrillbåden, där kartunderlag för slumpning saknades och i stället valdes 10 ankringspunkter med vardera omkringliggande 10 mätpunkter ut direkt på Olex batymetriska kartunderlag. Även en del andra ankringspunkter fick flyttas en kort distans på banken, då det visade sig att när djupet uppmättes på plats med R/V Lophelias ekolod var ankringspunkterna djupare än 30 m. Dessa punkter flyttades då till närmsta område grundare än 30 m. Eftersom substrat, fauna och flora var okända på samtliga punkter betraktas positionerna för ankringspunkterna ändock som slumpade. På mätpunkterna körs ROV:en under minst 3 minuter så nära botten (ca 50 cm) och så långsamt som möjligt (ca 0,14 knop = 0,07 m/s) vilket utgör en sträcka av 12 m 2 m (se 2.3 i metodbeskrivningen). Mellan mätpunkterna körs ROV:en ca 1-2 m från botten och betydligt snabbare. Från videofilmerna från mätpunkterna tas sedan slumpmässigt ut 5 stillbilder från varje mätpunkt, totalt 500 stillbilder från varje utsjöbank. Data i form av täckningsgrad av på förhand definierade substrat noteras för varje stillbild. Vidare noteras täckningsgrad av samtliga identifierbara taxa samt även antal av vissa utvalda större taxa. Täckningsgraden skattas i procent genom punktmetoden med 100 punkter jämnt fördelade över bilden. 2.3 Statistiska analyser Data från mätpunkter Täckningsgrad och förekomst av enskilda taxa och substrat från mätpunkter provtagna med ROV och dykning redovisas i form av medelvärden eller frekvenser samt 95% konfidensintervall. Konfidensintervallet anger hur långt ifrån det skattade värdet (av medelvärdet eller frekvensen) vi kan förvänt oss att det sanna värdet (av medelvärdet eller frekvensen) återfinns med 95 % sannolikhet. Konfidensintervall för medelvärden beräknas enligt: X s2 n *t n 1,, 16

17 där är det sanna medelvärdet, X är det skattade medelvärdet, s 2 är den skattade variansen, n är antalet mätningar och t n 1, är det kritiska värdet på statistikan t för sannolikhetsnivån. X, s 2 och n fås från data, medan t n 1, fås ur tabell (eller med hjälp av funktionen tinv(a, n-1) i Excel). Konfidensintervall för frekvenser har approximerats som: ˆp*(1 ˆp) p ˆp * z 1, n där p är den sanna frekvensen, ˆp är den skattade frekvensen, n är antalet prover och z 1-a är det kritiska värdet ur standard normal fördelningen. En tumregel för när denna formel är tillämplig är att n* ˆp>5 och n*(1- ˆp)>5. Trots att denna metod inte är helt tillförlitlig om dessa villkor inte uppfylls (Brown et al., 2001), användes metoden ändå för att ge en uppfattning av intervallets storleksordning. Dessa resultat bör därför tolkas med ett viss mått av försiktighet ˆp och n fås från data medan z 1-a fås ur tabell (eller med hjälp av funktionen norminv(1-,0,05) i Excel). Sammanfattande analyser av bottensamhällenas rumsliga variation (mellan och inom bankar) och skillnader mellan provtagningsmetoder har gjorts med hjälp av uni- och multivariata metoder. Rumslig variation i diversitet och täckningsgrad av djur och alger har gjorts med hjälp av nestad ANOVA (Underwood 1997). Analyser av skillnader mellan metoder och bankar har gjorts med hjälp av N-MDS (se Tabell 1. Koder och beskrivningar av möjligen förekommande EUNIS-habitat i undersökningarna på västkustens utsjöbankar Beskrivningar från EUNIS-kod Beskrivning Blandade X32 Mosaics of mobile and non-mobile substrata in the infralittoral zone (Mix of A3 and A5) X33 Mosaics of mobile and non-mobile substrata in the circalittoral zone (Mix of A4 and A5) Hårdbottnar A3.1 Atlantic and Mediterranean high energy infralittoral rock, >60 dominated by macrophytes A3.2 Atlantic and Mediterranean moderate energy infralittoral rock, >60 dominated by macrophytes A3.3 Atlantic and Mediterranean low energy infralittoral rock, >60 dominated by macrophytes A3.7 Features of infralittoral rock A4.1 Atlantic and Mediterranean high energy circalittoral rock, <60 dominated by macrophytes A4.2 Atlantic and Mediterranean moderate energy circalittoral rock, <60 dominated by macrophytes A4.3 Atlantic and Mediterranean low energy circalittoral rock, <60 dominated by macrophytes A4.7 Features of circalittoral rock Mjukbottnar A5.1 Sublittoral coarse sediment A5.2 Sublittoral sand A5.3 Sublittoral mud A5.4 Sublittoral mixed sediment A5.5 Sublittoral macrophyte-dominated sediment A5.6 Sublittoral biogenic reefs A5.7 Features of sublittoral sediments 17

18 exempelvis Clarke & Warwick 1994). Analyser av artantal som funktion av antalet prover gjordes med species accumulation curves enligt Coleman et al. (1982) Data från ROV-transekter I enlighet med planen samlades data på bottensubstrat och vegetation in under transportsträckorna mellan de mätpunkter där detaljerad provtagning skedde med ROV. Data insamlades med en detaljgrad som möjliggjorde identifiering av de s.k. EUNIS-habitaten (till nivå 3; Tabell 1) samt identifiering av speciellt skyddsvärda habitat enligt OSPAR (OSPAR 2008; se tabell 2). Tabell 2. Information om substrat, speciella fysiska och kemiska förhållanden nödvändiga för identifikation av EUNIS nivå 3 och skyddsvärda habitat enligt OSPAR Kategorier enligt EUNIS / OSPAR Beskrivning Fasthet Operationell definition Bedrock Fast berg Fast 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Boulders > 20 cm Fast 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Coarse 20 cm 2 mm Rörligt 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Shellgravel 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Sand < 2 mm Rörligt 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Mud 2 mm 2 cm Rörligt 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Macrophyte cover Alla alger utom krustabildande 0: not present, 1: present but visible <60% of the time, 2: present and visible >60% of time Seep Cave (c), Overhang (o), Surge gully (s) Organically enriched or anoxia Biogenic reef Ostrea edulis beds Seapens Burrowing megafauna Maerl Modiolus Presence Presence Presence of decomposing alga or Beggiatoa Aggregations of individuals extending >1m Presence Presence Presence Presence Presence Procentuell förekomst och med 95 % konfidensintervall beräknades. 18

19 3. Resultat NATURVÅRDSVERKET RAPPORT Genomförda provtagningar Totalt planerades provtagning av 400 mätpunkter med ROV och 60 provpunkter med dykning. På grund av besvärliga väderförhållanden och vissa tekniska problem under 2009 och 2010 kunde sammanlagt 300 och 44 prover tas med ROV och dyk vilket innebär att cirka 75 % av de planerade mätningarna kunde genomföras för de två metoderna (Tabell 3). Det innebär också att sammanlagt m 2 med dyk respektive m 2 med ROV har undersökts. Detta eftersom varje provtagningsenhet motsvarade en yta på 10 x 10 m. Notera dock att provtagning med ROV i varje mätpunkt gjordes med hjälp av stickprov (n=5) med en genomsnittlig yta på 1.25 ± SD m 2 (medel±sd). Provtagning med ROV planerades så att 5 bilder skulle tas inom en yta på 10 x 10 m ( Mätpunkt ), 10 mätpunkter skulle tas slumpmässigt inom ett område som var praktiskt för arbete med ROV ( Ankringspunkt ) och transekt skulle mätas med avseende på EUNIS-habitat mellan mätpunkterna inom en ankringspunkt. Med hjälp av data på positioner kunde (1) de faktiska avstånden mellan närliggande bilder inom enskilda mätpunkter, (2) den faktiska storleken på mätpunkten, avståndet från första till sista bilden inom en mätpunkt ( storleken på mätpunkten ) och (3) transektlängden dokumenteras. Resultatet av dessa mätningar illustreras i figur 3. I korthet visar de att (1) avståndet mellan bilder är 3.0±1.2 m (medel±sd), (2) mätpunkternas utsträckning 10.9±3.3 m och (3) transektlängden 56±25 m. Mätningarna visar att provtagningen i huvudsak skedde i enligt med planeringen men att det finns viss spridning. Detta är förväntat och orsakas till viss del av avvikelser i det praktiska utförandet (exempelvis av variation i hastighet och höljd över botten) men också i viss mån av mätosäkerhet i positioneringen. Provtagning i transekten mellan ROV:ens mätpunkter gjordes på alla ankringspunkter och lokaler. Eftersom det totalt finns 30 ankringspunkter med vardera 10 mätpunkter, finns det data (och filmdokumentation!) från 30*9=270 transekter. Detta innebär att en total transektlängd på drygt 270*56 m 15 km har bedömts kontinuerligt (med en upplösning på 15 sekunder) med avseende på EUNIS- och OSPAR-habitat. Med en uppskattad transektbredd på 1-2 meter innebär detta en total yta på m 2. Tabell 3. Genomförda prover i dykrutor och mätpunkter (obs ej transekt mellan mätpunkter) på utsjöbankarna på västkusten. Grund Dyk Mål Dyk Provtaget Provtagen yta (m 2 ) ROV Mål ROV Provtaget Provtagen yta (m 2 ) Svaberget Makrillbåden Vanguards grund Kummelbank Totalt

20 Figur 3. Kumulativ fördelning av faktiska avstånd mellan bilder och provpunkter i provtagning med ROV. 3.2 Svaberget ROV-undersökningar Kvalitativ beskrivning. På Svaberget filmades tio ankringspunkter på mellan 9 och 33 m djup. Bottnen bestod till största del av hårdbotten i form av hällar, stenblock och stenrösen. På ankringspunkt 2 på m djup observerades ett större område med håliga stenar och stenblock liknande de som sågs på Fladen i Kattegatt på den första utsjöbanksundersökningen. Därmed kan det vara resterna efter ett gammalt gasrev. Figur 4. Genomförd provtagning vid Svaberget. 20

21 Tabell 4. Koder och förekomst i % (medel±se) av EUNIS-habitat på de olika bankarna. EUNIS-kod Svaberget Makrilbåden Vanguards grund Anemonen, Metridium senile, täckte bottnen på en del ställen på ankringspunkt 4 och 7 på djup runt 15 m. En av de vanligaste arterna var mjukkorallen Alcyonium digitatum, som endast på ankringspunkt 4 inte var en av de dominerande taxa Vidare var rödalger Phycodrus rubens, mossdjuret Flustra foliacea, samt röda kalkalgskrustor mycket vanliga. Det fanns också betydande områden på ankringspunkterna 5 och 9 med tareskog, Laminaria hyperborea, på djup runt 15 m. Vidare observerades de stora karakteristiska hydroiderna av släktet Nemertesia på samtliga ankringspunkter utom punkt 5, och var speciellt vanlig på punkt 10. Detta släkte sågs endast i enstaka exemplar på Vanguards grund och Makrillbåden. De 10 taxa med högst täckningsgrad skiljde sig i några fall från taxa med störst förekomst (Tabell 5). Tre exemplar av den sällsynta sjöstjärnan Luidia ciliaris observerades, samtliga på djup runt 30 m. På ankringspunkterna 1 och 10 fanns flera kolonier av hornkoraller Swiftia rosea och S. Pallida, samt solitärkoraller Caryophyllia smithii. På ankringspunkterna 1 och 8 fanns en mycket tät population av en mörk ormstjärna, Ophiocomina nigra. Överlag observerades mycket fisk på denna bank, bestående av bl. a. stensnultror, Ctenolabrus rupestris, torsk, Gadus morhua, vitling, Merlangius merlangus, plattfiskar och leopardfläckiga smörbultar, Thorogobius ephippiatus. Kummelbank Blandade Medel SE Medel SE Medel SE Medel SE Infralittorala mosaiker (X32) Cirkalittorala mosaiker(x33) Hårdbottnar Exponerad infralittoral med >60% vegetation (A3.1) Exponerad infralittoral med <60% vegetation (A4.1) Mjukbottnar Sublittorala grova sediment (A5.1) Sublittoral sand (A5.2) Sublittoral lera (A5.3) Sublittorala blandade sediment (A5.4) På Svaberget observerades 46 taxa, d.v.s. nästan dubbelt så många som på Kummelbank. Antalet ankringspunkter var dock dubbelt så stort och det undersökta djupintervallet betydligt större. Här observerades också 15 taxa som inte sågs på de andra tre bankerna. 21

22 Tabell 5. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Svaberget. SVABERGET Täckningsgrad Förekomst Art/artgrupp % 95% KI % 95% KI Alcyonium digitatum Phycodrys rubens Flustra foliacea Rhodophyta Laminaria hyperborea Nemertesia SPP Krustabildande bryozoa (på alger) Delesseria sanguinea Brongniartella byssoides Metridium senile Caryophyllia smithii Serpulidae Krustabildande bryozoa (på hårdbotten) Hydroida Förekomst av EUNIS-habitat. Kvantitativa undersökningar från transektdata visar att Svaberget dominerades av Infra- (A 3.1) och cirkalittorala (A 4.1) hårdbottnar med ca 20 respektive 65 % men även mosaiker av mobila och icke-mobila substrat (X33) förekom i ungefär 10 % av det provtagna området (Tabell 4). Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter De kvantitativa mätningarna visar att den vanligaste arten på Svaberget både med avseende på täckningsgrad och förekomst var läderkorallen, Alcyonium digitatum ( Död mans hand ). Dess yta täckte ungefär 10 % av banken på ca m 2 och den förekom på 70 % av de bilder som togs. Andra vanliga arter var hydroiden Nemertesia spp, rödalgen Phycodrys rubens och oidentifierade rödalger som förekom i 30-40% av bilderna Dyk-undersökningar Kvalitativ beskrivning. Svaberget ligger inom det område där den från väster och Nordsjön kommande Jutska Strömmen träffar den svenska kusten. Strömhastigheter på 2-3 knop är inte ovanligt. Redan hastigheter på 1 knop innebär en betydande ansträngning för dykaren med åtföljande ökad luftförbrukning och därmed minskad aktionstid och arbetsdjup. Vid de provtagningsdagar som varit möjliga att genomföra låg strömhastigheten på 1-3 knop i djupintervallet 0-7 m. 22

23 Figur 5 Svaberget. Rik förekomst av ormstjärnan Ophiothrix fragilis och läderkorall, Alcyonium digitatum. I förgrunden syns även rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens. Foto: Lars-Ove Loo Provtagningsområdet består i huvudsak av två grundare partier som genomkorsas av en m djup ravin, det västligare egentliga Svaberget och de östligare belägna grundtoppsområdena mot Sejebåden. Stora områden består av berghällar med djupare än 30 m belägna blockslätter. Fast berggrund är i det undersökta dykintervallet helt dominerande. Generellt är det ren bergyta ner till ca m, med strömspolade miljöer. Mot större djup fanns inslag av fint sediment, av lerkaraktär, vilket smetade fast vid dykutrustningen vid beröring. Notabelt är förekomst av gasventiler i form av pipor/rör vid lokal Sva 17 (N ' E '). Figur 6 Svaberget. Jämförelse av artantal och fördelning mellan röd-, brun- och grönalger vid olika undersökningar i Västerhavet 23

24 Djup (m) Chondrus crispus Polysiphonia elongata Ahnfeltia plicata Chaetomorpha melagonium Codium fragile Corallina officinalis Ceramium virgatum Laminaria hyperborea Desmarestia aculeata Phycodrys rubens Coccotylus truncatus Delesseria sanguinea Pseudolithoderma extensum Ectocarpus siliculosus Halidrys siliquosa B. hamifera/s. repens SPP Dilsea carnosa Polysiphonia stricta Brongniartella byssoides Phyllophora pseudocerano des Pterothamnion plumula Bryopsis plumosa Bryopsis hypnoides Rhodochorton purpureum Callithamnion tetragonum Cystoclonium purpureum Sphacelaria plumigera Melobesia membranacea Titanoderma SP Cutleria multifida Rhodomela confervoides Bonnemaisonia hamifera Callithamnion corymbosum Apoglossum ruscifolium Sphacelaria cirrosa Erythrodermis traillii Euthora cristata Ptilota gunneri Desmarestia viridis Bonnemaisonia asparagoides Lomentaria clavellosa Lomentaria orcadensis Phyllophora crispa Derbesia marina Sphacelaria plumosa Heterosiphonia plumosa Sahlingia subintegra Odonthalia dentata Plocamium cartilagineum Rhodophyllis divaricata Callithamnion SP Heterosiphonia japonica Sphondylothamnion multifidum Colaconema daviesii Halarachnion ligulatum Compsothamnion gracillimum Pterosiphonia parasitica Gomontia polyrhiza Schmitzia neapolitana Porphyropsis coccinea Schmitzia hiscockiana Sporochnus pedunculatus Aglaothamnion roseum CF Lithothamnion glaciale Peyssonnelia dubyi Dudresnaya verticillata Sphacelaria arctica CF Fig. 7 Svaberget. Djuputbredning hos makroalger inom det undersökta djupintervallet. Korrektion gjord så att minsta spann utgörs av 1 m. 24

25 Figur 8 Svaberget. Medelantal taxa inom fem djupintervall, med 95% KI. Flora. Vid undersökningarna påträffades totalt 67 taxa av makroalger fördelat på 49 rödalger, 12 brunalger och 6 grönalger. I figur 6 visas en jämförelse av antalet registrerade taxa vid olika undersökningar längs Västkusten. Bland de påträffade arterna finns ett antal som spänner över hela det undersökta djupintervallet samt en grupp som endast påträffats på större djup, där de ofta går en balansgång mellan kraven på hög, konstant salthalt samt tillräcklig mängd ljus (Fig. 7). Det i medeltal högsta artantalet fanns i djupintervallet m (Fig. 8). Figur 9 Svaberget. Medeltäckningsgrad av makroalger inom fem djupintervall, med 95% KI. 25

26 Figur 10 Svaberget. Medeltäckningsgrad hos dominerande makroalger, med 95%C.I. När det gäller vegetationstäcket så var medelvärdet av det totala vegetationstäcket störst i djupintervallet m (Fig. 9) vilket till en del förklaras av förekomsten av skogar av stortare (Laminaria hyperborea) samt en riklig undervegetation av rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens i detta djupintervall. I de flesta artinventeringar är det endast ett fåtal arter som genom sin storlek eller genom hög abundans bygger upp den dominerande vegetationsbilden. Övriga taxa bildar en svans av småvuxna taxa, glesväxande men stora taxa, av fåfyndstaxa osv. Bland dessa finns ofta taxa som utgör karakteristiska inslag i sin miljö. Vid Svaberget påträffades totalt 67 algtaxa, av vilka endast 6 har en beräknad medelyttäckning på 5% eller mer (Fig. 10). I övrigt finns arter karakteristiska för exponerade utsjömiljöer såsom Callithamnion tetragonum, Compsothamnion gracillimum, Erythrodermis traillii, Euthora cristata, Halarachnion ligulatum, Phyllophora crispa, Pterosiphonia parasitica, Lomentaria orcadensis, Derbesia marina, m fl. I grus och stenraviner påträffades de vackra rödalgerna Schmitzia hiscockiana, S. neapolitana och Dudresnaya verticillata, samtliga ansedda som sällsynta men tidigare kända från utsjömiljö. Under 2010 var rödalgen Sphondylothamnion multifidum mycket vanligt förekommande i utsjömiljöer i norra Bohuslän och förekom även på Svaberget. Cutleria multifida, en brunalg som under en del av sin livscykel genomgår ett i fält lätt identifierbart krustastadium, var vanligt förekommande på Svabergets berghällar. 26

27 Figur 11 Svaberget. Kolonibildande sjöpungen Sydnium turbinatum Foto: Johan Rolandsson Fauna. Faunistiskt sett så finns det generellt mycket fina ormstjärnesamhällen bestående av främst Ophiocomina nigra och Ophiothrix fragilis i området (Fig. 5). Stora mängder läderkorall död-mans-hand (Alcyonium digitatum), mossdjur (Flustra foliacea) samt den ogrenade formen av hydroiden Nemertesia antennina indikerar att området utsätts för starka strömmar. Under provtagningen 2010 fanns även en rik förekomst av den kolonibildande sjöpungen Sydnium turbinatum (Fig. 11). Bland noterade fiskarter återfinnes samtliga i landet förekommande snultrefiskar, brunsnultran Acantholabrus palloni undantagen. 3.3 Makrillbåden ROV-undersökningar Kvalitativ beskrivning. På denna bank filmades sju ankringspunkter på djup mellan 12 och 31 m. En av de ursprungliga ankringspunkterna låg i nordvästra hörnet av banken men det visade sig vara omöjligt att videofilma där då sikten var absolut noll vid bottnen. Även med ROV:en parkerad på bottnen gick det inte att urskilja några bottenstrukturer med videokameran. Detta berodde på att vattnet närmast bottnen innehöll en mycket stor mängd ytterst fina partiklar som tycktes sväva i vattnet utan att sjunka ner till bottnen. Generellt bestod bottnen på ankringspunkterna av mycket sten och stenrösen med mindre områden av sand och grus. På ankringspunkterna 4, 6 och 8 fanns områden med skalgrusbotten och på ankringspunkten 4 observerades ström ripplar i den grusiga bottnen. 27

28 Figur 12. Genomförd provtagning vid Makrillbåden. På ankringspunkt 4 observerades den rara sjuarmade sjöstjärnan Luidia ciliaris. På några av ankringspunkterna fanns stora områden täckta med rödalger, och på ankringspunkt 6 fanns ett område med tareskog (Laminaria hyperborea). Hummer (Homarus gammarus) observerades på ett par av ankringspunkterna. På ankringspunkterna 4, 5 och 6 fanns större områden täckta av kolonier av mossdjur (Flustra foliacea). De två taxa som hade både de största täckningsgraderna och förekomsterna var de röda kalkalgskrustorna och rödalgen Phycodrus rubens (Tabell 6). Förekomst av EUNIS-habitat. Kvantitativa undersökningar från transektdata visar att Makrillbåden dominerades av cirkalittorala hårdbottnar (A 4.1) och mosaikartade bottnar (X33) 43 och 38 %. Infralittorala hårdbottnar (A 3.1) förekom i 15% av området (Tabell 4). Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter. De kvantitativa mätningarna visar att oidentifierbara (med ROV) rödalger var det vanligaste taxon på Makrillbåden både med avseende på täckningsgrad och förekomst. Tillsammans med en annan vanlig rödalg, Phycodrys rubens, täckte de ungefär 30 % av ytan och den förekom på 80 % av de bilder som togs. Även här var läderkorallen Död mans hand mycket vanlig. Den förekom i 45 % av bilderna men täckte här endast ungefär 3.5%. Andra vanliga arter var mossdjuret, Flustra foliacea, havsborstmaskfamiljen Serpulidae och ishavssjöstjärnan Marthasterias mycket vanliga (20-30% förekomst). 28

29 Tabell 6. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Makrillbåden. MAKRILLBÅDEN Täckningsgrad Förekomst Art/artgrupp % 95% KI % 95% KI Rhodophyta Phycodrys rubens Krustabildande bryozoa (på alger) Flustra foliacea Alcyonium digitatum Delesseria sanguinea Hydroida Krustabildande bryozoa (på hårdbotten) Laminaria hyperborea Serpulidae Marthasterias glacialis Vanguards grund ROV-undersökningar Kvalitativ beskrivning. Här filmades sju ankringspunkter på djup mellan 14 och 29 m. Generellt var bottnen relativt varierad med sand som bas och med mycket småsten och stora rösen av sten och block på sanden. I mindre fickor fanns också skalgrus. På ankringspunkterna 1 och 4 fanns områden med sandripplar på mellan 20 och 27 m djup. På ankringspunkt 6, på ca 23 m djup, fanns ett mindre område med håliga block och stenar i varierande storlekar. På grund av likheterna med gasrevet på Fladen i Kattegatt är det troligt att detta är resterna efter ett gammalt gasrev. De dominerande taxa som observerades var röda kalkalgskrustor samt en mycket stor mängd kolonier av mjukkorallen Alcyonium digitatum. De utgjorde det dominerande inslaget på samtliga ankringspunkter utom på 1 och 2 där de saknades fullständigt. På ankringspunkterna 3, 4, 5 och 7 fanns en del sjöpennor (Pennatula phosphorea). Detta var den enda av bankerna som sjöpungen Corella parallelogramma observerades på. Tare (Laminaria hyperborea) sågs några enstaka gånger på ankringspunkt 2. Algtäcket var inte på någon ankringspunkt heltäckande utan bestod av spridda rödalger, mestadels av arterna Delesseria sanguinea och Phycodrus rubens. Trots att de flesta ankringspunkterna låg lite för djupt för att vara optimala växtplatser för alger finns ändå fem algtaxa med bland de 10 vanligaste taxa (Tabell 7). 29

30 Figur 13. Genomförd provtagning vid Vanguards grund. Förekomst av EUNIS-habitat. Habitaten på Vanguards grund dominerades av mosaikartade circalittorala bottnar (X33) med 45% förekomst. I övrigt dominerade circalittorala mobila substrat såsom grovt sediment (A 5.1), sand (A 5.2) och blandade sediment (A 5.4) med vardera cirka 15% (Tabell 4). Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter På Vanguards grund var de dominerande algerna oidentifierbara rödalger och Phycodrys rubens som tillsammans täckte nästan 15% av ytan och förekom i mer än 75% av bilderna (Tabell 7). Återigen var Död mans hand, hydroider och Tabell 7. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Vanguards grund. VANGUARDS GRUND Täckningsgrad Förekomst Art/artgrupp % 95% KI % 95% KI Rhodophyta Alcyonium digitatum Phycodrys rubens Hydroida Serpulidae Delesseria sanguinea Krustabildande bryozoa (på alger) Laminaria hyperborea Brongniartella byssoides Pecten maximus Caryophyllia smithii Pennatula phosphorea Marthasterias glacialis Asterias rubens

31 havsborstmaskarna Serpulidae vanligt förekommande antalsmässigt. För studien unikt hög förekomst av bägarkorallen Caryophyllia smithii och sjöpennan Pennatula phosphorea observarades i 6-7% av proverna Dyk-undersökningar Kvalitativ beskrivning. Vanguards Grund ligger i närheten av Tistlarnas fyrplats strax sydväst om Göteborg och utgörs av en grundrygg som sträcker sig ca 6 km i öst-västlig riktning. Genom att grundryggen ligger i vinkel mot kusten kommer den att övertväras av den längs den svenska kusten mot NNW gående utsötade Baltiska ytströmmen, som i denna del av Kattegatt, beroende på utströmningsbilden i Öresund, kan sträcka sig från ytan till ca 15 m djup, men ibland djupare. Lokalt kan strömhastigheter runt 2 knop förekomma. Vid provtagningstillfällena var dock strömhastigheterna relativt måttliga. Provtagningsområdet är grundast i den östra delen, med ett minsta angivet djup om 5,4 m och smalnar av i en spets mot väster, samtidigt som djupen ökar. Tillgängligt hårdbottensubstrat består i huvudsak av stora block. Grundtoppar och ryggar utgörs av blockansamlingar. Mellan dessa ligger stora slätter där sand och grus dominerar och förekommande grundare partier är som regel flacka. Mot större djup ökar andelen finsubstrat. Här och var förekommer i den västra delen framspolade mer eller mindre friliggande flak, ca cm tjocka, med en mängd håligheter och även gångar. Dessa flak är troligen subfossila gasstrukturer. Flora. Vid undersökningarna påträffades totalt 49 taxa av makroalger fördelat på 33 rödalger, 11 brunalger och 5 grönalger. I figur 6 visas en jämförelse av antalet registrerade taxa vid olika undersökningar längs Västkusten. Flera av de påträffade arterna spänner över ett relativt stort djupintervall, t ex rödalgerna Delesseria sanguinea, Phycodrys rubens, Phyllophora pseudoceranoîdes, och Coccotylus truncatus (Fig. 14). Notabelt är också förekomsten av de stora bladformade brunalgerna Saccharina latissima och Laminaria digitata ner till djup runt 18 m. Laminaria hyperborea, också den en stor bladformad brunalg förekommer i spridda bestånd runt 14 m och indikerar förmodligen tillsammans med den övre utbredningen hos rödalgerna Dilsea carnosa, Ptilota gunneri och Odonthalia dentata täthetssprångskiktets medeldjup. När det gäller vegetationstäcket så var medelvärdet av det totala vegetationstäcket högre än 75 procent inom djupintervallet 0-20 m (Fig. 16) vilket till en del förklaras av förekomsten av god förekomst av storbladiga brunalger, främst Saccharina latissima och Laminaria digitata samt den för Halland typiska mixen av bladformade rödalger (Delesseria sanguinea, Phycodrys rubens, Phyllophora pseudoceranoîdes, och Coccotylus truncatus), men även en rik vegetation av rödalgen Ceramium virgatum. 31

32 Pylaiella littoralis Spongomorpha aeruginosa Ectocarpus siliculosus Membranoptera alata Cladophora rupestris Plumaria plumosa Halidrys siliquosa Chondrus crispus Chaetomorpha melagonium Ceramium virgatum Desmarestia aculeata Desmarestia viridis Laminaria digitata Saccharina latissima Corallina officinalis Cystoclonium purpureum Hildenbrandia rubra Polysiphonia stricta Phyllophora pseudoceranoïdes B. hamifera/s. repens SPP Coccotylus truncatus Delesseria sanguinea Phycodrys rubens Codium fragile Furcellaria lumbricalis Polysiphonia fucoides Palmaria palmata Callithamnion corymbosum Polysiphonia elongata Melobesia membranacea Rhodomela confervoides Brongniartella byssoides Pterothamnion plumula Laminaria hyperborea Rhodophyllis divaricata Dilsea carnosa Ptilota gunneri Odonthalia dentata Derbesia marina Sphacelaria plumosa Heterosiphonia plumosa Lomentaria clavellosa Sphacelaria cirrosa Bonnemaisonia asparagoides Bonnemaisonia hamifera Plocamium cartilagineum Erythrodermis traillii Halarachnion ligulatum Cutleria multifida Djup (m) Figur 14 Vanguards Grund. Djuputbredning hos makroalger inom det undersökta djupintervallet. Korrektion gjord så att minsta spann utgörs av 1 m. 32

33 Figur 15 Vanguards Grund. Medelantal taxa inom fem djupintervall, med 95% KI. Figur 16 Vanguards Grund. Medeltäckningsgrad av makroalger inom fem djupintervall, med 95% K Vid Vanguards Grund påträffades totalt 49 algtaxa, av vilka 8 har en beräknad medelyttäckning på 5% eller mer (Fig. 17). Bland fåfyndsarter finns arter karakteristiska för exponerade utsjömiljöer såsom Erythrodermis traillii, Plocamium cartilagineum och Halarachnion ligulatum. Grönalgen Derbesia marina, förekom i sin grenade sporofytform över ett brett djupintervall. Brunalgen Cutleria multifida förekom i sitt krustastadium på block djupare än 25 m Fauna. I de västra delarna av Vanguards Grund på djup större än ca 20 m, förekom rikligt med läderkorallen Alcyonium digitatum samt fläckar med mossdjuren Flustra foliacea och Securiflustra securifrons på blockhögarna. Här fanns också individ av bägarkorallen Caryophyllia smithii samt sjöstjärorna Porania pulvillus och Leptasterias muelleri. På sand- och grusslätterna runt blockhögarna förekom sjöpennorna Virgularia mirabilis och Pennatula phosphorea, hydroiden Corymorpha nutans samt enstaka individ av Pecten maximus. Bland noterade fiskarter återfinnes samtliga i landet förekommande snultrefiskar, brunsnultran Acantholabrus palloni undantagen. 33