GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD"

Stig Lindström
för 4 år sedan
Visningar:

1 HYDROGIS AB BIOLOGISK INVENTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV BBK TEKNIK &MILJÖKONSULTER AB RAPPORT 562

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 BEDÖMNING 9 4 KÄLLOR 10 BILAGA 1: Resultat av fallfälleprovfrån år 2006 Omslagsbild: Flygfoto över aktuell strand. Ansvarig för rapporten: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg/HydroGIS AB Originaldokument: BI pmd/pdf ADRESS Snipan 1 S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 2 HEMSIDA ORG. NR SÄTE STENUNGSUND

3 INLEDNING 1 INLEDNING 1.1 SYFTE Denna undersökning är framtagen på uppdrag av BBK Teknik & Miljökonsulter AB för att belysa nuvarande naturvärden på land och i den marina miljön i ett området som mer eller mindre berörs av en planerad gång- och cykelväg intill väg?? vid södra infarten till Grebbestad i Tanums kommun. 1.2 METOD En visuell besiktning samt fotodokumentation av land -och strandmiljön utfördes Vid undersökning av grundbottnen användes en HH-överlevnadsdräkt och vattenkikare. Till grund för undersökningen ligger även flygfotografering av grunda vikar och sund, vari Grebbestadsområdet ingår och utförda i samband med andra undersökningar inom HydroGIS ABs regi (referens 1-11). 2 OMRÅDESBESKRIVNING Marin vegetation Strandområdet utanför södra infartsvägen till Grebbestads tätortsbebyggelse utöres av en grund sandig botten med inslag av skal och som längre ut övergår i alltmer finare sediment. På en dryg meters djup utbreders sig en fläckvis ålgräsvegetation Zostera marina, vilken sträcker sig ut till ett vattendjup på ca 4-5 m. Innanför denna finns ingen högre algvegetation. Endast några få fläckar med cyanobakterier förekommer och i den rännil genom grundområdet som dagvattenutsläppet bildat växer tarmtång Enteromorpha sp. på större stenar och skal. Ljusbruna schatteringar som karakteriserar den grunda sandbottnen utgöres av både kiselager och cyanobakterier. Under vintern blir den bottenlevande kiselalgen Berkeleya rutilans mycket vanlig. Marin fauna Mörka fläckar på den sandiga grunda bottnen utgöres delvis av talrika mindre grupper eller bandlika stråk av blåmusslor Mytilus edulis (mörka stråk i bilden på följande sidor). Nergrävda i det sandiga sedimentet finns sandmussla Mya arenarea, hjärtmussla Cerastoderma edule och knivmussla Ensis sp. (observerad som tomma skal på ytan) Här finns även sandmask Arenicola marina, men dock i sparsamma mängder. Strax söder om området observerades på sten och skal även det japanska jätteostronet Crassostrea gigas som numera sprider sig snabbt utmed hela Bohus- och norra Hallandskusten. 3

4 OMRÅDESBESKRIVNING Ålgräs Blåmusslor A Cyanobakterier Dagvattenkulvert B C Kiselalger mm Ålgräs 4

5 OMRÅDESBESKRIVNING Ålgräs Blåmusslor A 5

OMRÅDESBESKRIVNING Dominerande kräftdjur inom sandbottnen är pungräkor Praunus flexuosus och hästräka Crangon crangon. Båda arter är viktiga födoorganismer för fisk och fågel.

1). Fiskfaunan på bottnen med vattendjup större än omkring 0,2 m representeras av bultfiskar (Gobidae) som sandstubb och lerstubb samt yngel av plattfisk.

6 OMRÅDESBESKRIVNING Dominerande kräftdjur inom sandbottnen är pungräkor Praunus flexuosus och hästräka Crangon crangon. Båda arter är viktiga födoorganismer för fisk och fågel. I randområden med mer sten och algvegetation förekommer bl a tångräkor Palaemon elegans, strandkrabbor Carcinus maenas, spindelkrabbor Macropodia rostrata och simpor Myoxocephalus scorpius (se Bilaga 1). Fiskfaunan på bottnen med vattendjup större än omkring 0,2 m representeras av bultfiskar (Gobidae) som sandstubb och lerstubb samt yngel av plattfisk. Det ovan nämnda dagvattenutsläppet kommer från en genom vägen kulverterad mindre bäck som på andra sidan vägen innan kulverteringen hyser potentiell lekbotten (grovt grus) för öring. Det är dock högst osäkert om fisken kan ta sig genom kulverteringen. Närbilder på grövre bottensubstrat i områdets strandkant. 6

OMRÅDESBESKRIVNING Strandvegetation I gränsen mellan sandstranden och land förekommer mindre vegetationsgrupper med strandråg Leymus arenarius (bilden nedan) samt Honkenya peploides (se områdena A

7 OMRÅDESBESKRIVNING Strandvegetation I gränsen mellan sandstranden och land förekommer mindre vegetationsgrupper med strandråg Leymus arenarius (bilden nedan) samt Honkenya peploides (se områdena A och B i flygbilderna på föregående båda sidor). Något högre upp i vägslänten och även utmed asfaltskanten växer enstaka och spridda exemplar med trift Armeria maritima (områdena B och C). Strandråg i område B I grässlänten (områdena C och delvis även B) förekommer förutom olika gräs inslag av mjuknäva Geranium molle (bilden nedan), femfingerört Potentilla argentea och lunddraba (?) Draba muralis (övre bilden på nästa sida). Ett exemplar av vresros Rosa rugosa växer i område B. Därutöver förekommer en rad arter som mer eller mindre kan räknas som opportunister eller ogräs, dvs har stor konkurrensförmåga och sprider sig lätt. Hit hör hönsarv Cerastium fontanum, rölleka Achillea millefolium, bergssyra Rumex acetocella och gråbo Artemisia vulgaris. Vägkanten på andra sidan vägen mot badplatsens parkering hyser mest ogräsvegetaion. Här finns dessutom ett par mindre vassruggar Phragmites australis. 7

8 OMRÅDESBESKRIVNING Grässlänt med mjuknäva.. Lunddraba (osäker bestämning hittills) och arv. 8

9 BEDÖMNING 3 BEDÖMNING En utbyggnad med en gc-väg utmed nuvarande vägbank i anspråktar inga särskilt värdefulla bottenmiljöer i grundområdet eller särskilt värdefulla vegetationssamhällen på land. Vad vattenmiljön beträffar så finns den huvudsakliga marina faunan något längre ut än det område som berörs av gc-vägen. Ålgräsvegetationen, som alltid är en bevarandevärd marin biotop, börjar först ca 30 m ut från nuvarande strandkant och berörs därför överhuvudtaget inte. Stenungsund HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg marinbiolog ADRESS Snipan 1 S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 9 HEMSIDA ORG.NR SÄTE STENUNGSUND

10 KÄLLOR 4 KÄLLOR 1 Jenneborg L.-H. 2004: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport Marinbiologisk undersökning - Marina bottnar inom Orust kommun år Orust kommun. HydroGIS AB rapport sidor : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2006 (Moment 9). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2007 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2007 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport

11 Datum: Region: 1 Lokal: 349,71 Habitat: Med alger Sedimentkemi mg/g Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g/m 2 Algtäckning %: 1,1 77,8 6, Redoxförhållanden 3 mm, varierande botten med sten, grus, sand och skal Taxon antal/m X ±SD Anguilla anguilla ,0 0,0 Carcinus maenas ,6 1,8 Corophium voluntator ,0 0,0 Crangon crangon ,2 3,6 Ctenolabrus rupestris ,0 0,0 Gammarus sp ,0 0,0 Gasterosteus aculeatus ,0 0,0 Gobidae ,2 0,6 Gobius niger ,0 0,0 Homarus vulgaris ,0 0,0 Hydrobia ulvae ,0 0,0 Idothea sp ,0 0,0 Labrus berggylta ,0 0,0 Macropodia rostrata ,2 0,6 Myoxocephalus scorpius ,2 0,2 Nereidae ,0 0,0 Palaemon adspersus ,6 1,9 Palaemon elegans ,0 0,0 Pholis gunellus ,0 0,0 Pisces (juvenila) ,0 0,0 Pleuronectes platessa ,2 3,9 Pomatoschistus microps ,0 0,0 Pomatoschistus minutus ,0 0,0 Pomatoschistus pictus ,0 0,0 Praunus flexuosus ,0 0,0 Pungitus pungitus ,0 0,0 Sygnathus typhle ,0 0,0 Summa 12,0 8,0 16,0 18,0 8,0 14,0 6,0 0,0 2,0 8,0 9,2 5,8 Taxon biomassa g/m X ±SD Anguilla anguilla ,0 0,0 Carcinus maenas , ,2 5,8 Corophium voluntator ,0 0,0 Crangon crangon 3,2 4,6 1,4 0, , ,2 1,3 1,6 Ctenolabrus rupestris ,0 0,0 Gammarus sp ,0 0,0 Gasterosteus aculeatus ,0 0,0 Gobidae 1, ,1 0,4 Gobius niger ,0 0,0 Homarus vulgaris ,0 0,0 Hydrobia ulvae ,0 0,0 Idothea sp ,0 0,0 Labrus berggylta ,0 0,0 Macropodia rostrata , ,0 0,1 Myoxocephalus scorpius 0 0 0, ,0 0,0 Nereidae ,0 0,0 Palaemon adspersus ,4 1,3 Palaemon elegans ,0 0,0 Pholis gunellus ,0 0,0 Pisces (juvenila) ,0 0,0 Pleuronectes platessa 0, , ,2 0 1,2 0 0,5 0,9 Pomatoschistus microps ,0 0,0 Pomatoschistus minutus ,0 0,0 Pomatoschistus pictus ,0 0,0 Praunus flexuosus ,0 0,0 Pungitus pungitus ,0 0,0 Sygnathus typhle ,0 0,0 Summa 5,2 4,6 19,8 9,0 7,0 10,2 0,4 0,0 1,2 8,2 6,6 5,9 Resultat av fallfälleprov från år 2006 i grundområdet BILAGA 1

Relevanta dokument

MOBIL EPIBENTISK BOTTENFAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN

MOBIL EPIBENTISK BOTTENFAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN år 25 UTFÖRD AV HYDROGIS AB Bohuskustens vattenvårdsförbund Box 35, Museigatan 2 S-451 18 Uddevalla Tel. 522-159 8 www.bvvf.com E-mail: pege.schelander@bosam.se