MOBIL EPIBENTISK BOTTENFAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN år 2004

Transkript

1 MOBIL EPIBENTISK BOTTENFAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN år 24 UTFÖRD AV HYDROGIS AB Bohuskustens vattenvårdsförbund Box 35 S Uddevalla pege.schelander@bosam.se Tel Fax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 3 2 SUMMARY 4 3 INLEDNING METODIK FAUNAPROVTAGNING SEDIMENT 5 4 RESULTAT SEDIMENT EPIBENTISK FAUNA 9 5 UTVÄRDERING SEDIMENT EPIBENTISK FAUNA LÅNGTIDSTRENDER PÅ TVÅ STATIONER 14 6 DISKUSSION 18 7 KÄLLOR 2 BILAGA 1(1-18) Epifauna juni 24 BILAGA 2(1-18) Epifauna augusti 24 Omslagsbild: Ålgrässamhälle med bultfiskstim och havsanemoner Sagartiogeton viduatus HydroGIS AB rapport nr 384 Ansvarig: Lars-Harry Jenneborg Tel: lars-harry@hydrogis.se Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg och Jenny Thorsell vid HydroGIS AB Originaldokument: Mom pmd ISBN

3 SAMMANFATTNING 1 SAMMANFATTNING Under juni och augusti 24 genomfördes fältprovtagningar i 16 grunda havsvikar längs Bohuskusten med avseende på mobil epibentisk fauna, dvs rörliga marina djur som lever på och ovanför bottenytan. En indelning har gjorts med 8 algtäckta och 8 algfria vikar fördelade inom fyra regioner. Dessutom har två vikar undersökts med avseende på långsiktiga trender: Sanden (Göteborg) och Galterö (Askeröfjorden vid Stenungsund). Den högsta noterade halten 27,4 mg C/g sediment förekom i region 2. Den lägsta organiska halten på 2,5 mg C/g sediment återfanns i juni i Göteborgsområdet region 4. Faunan uppvisade alltjämt en påfallande dominans av framför allt hästräkor Crangon crangon, tångräkor Palaemon spp. och mot hösten också bultfiskar Gobidae/Pomatoschistus. Flera lokaler med påverkade bottnar och rik algförekomst uppvisade stora förekomster med framför allt bultfiskar (Gobiidae). En avsaknad av algätande småsnäckor som Hydrobia ulvae och Bittium reticulatum var tydlig inom denna undersökningsperiod. På grundbottnar med trådalgsförekomst föreligger en trend med stora årsvariationer med avseende på faunans biomassa och individantal. Jämförelsevis har lokaler utan algförekomst såväl mindre årsvariationer som lägre värden. Artantalen är däremot mer stabila och förhållandevis lika för båda habitaten (se diagram på sidan 13). Den marina miljön vid Galterö uppvisar alltjämt en tydlig försämring, medan vid Sanden föreligger en trend mot förbättring. Analysvärden av sedimentets innehåll av organiskt kol, kväve och fosfor tyder på att en påtaglig förändring med förhöjda värden inträffande år 23, men att värdena därefter pekar på en återgång mot mera normala nivåer (se diagram på sidan 15). En utarmning av havets fauna genom framför allt utfiskning antas kunna ge indirekta övergödningseffekter genom att total obalans i ekosystemet uppkommer. ADRESS HydroGIS AB Snipan 1 S STENUNGSUND TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 3 HEMSIDA ORG.NR

4 SUMMARY 2 SUMMARY Mobile epibenthic fauna was sampled in 16 shallow soft bottom bays within 4 regions of the Swedish Bohus coast during June and August 24. The bays were divided into 8 locations containing filamentous algae and 8 free from such algae. Also two bays, Sanden (Gothenburg) and Galterö (north of Stenungsund) were investigated to monitoring long period trends of the marine environment. The organic content of sediment showed the highest values, 27,4 mg C/g sediment, in Region 2. The lowest organic content 2,5 mg C/g sediment was detected in June in the area of Gothenburg, Region 4. The fauna composition was dominated by shrimps Palaemon spp., brown shrimp Crangon crangon and in August an increasing amount of small fishes Gobidae/Pomatoschistus. Several of the localities with dense cover of algae showed a high abundance of especially Gobiidae. A significant decrease in the small algae grazing snails Hydrobia ulvae and Bittium reticulatum were recorded in 24. In shallow soft bottom bays containing filamentous algae the epibenthic fauna shows generally large variations in both biomass and number of individuals between different years. Localities without algae show less variation as well as lower values. However, the numbers of species recorded in the two different habitats are more stable and the variation is also smaller (see figures on page 13). The marine environment within the locality Galterö still shows a clear negative trend, while the development is positive within the locality Sanden. Measurements of organic carbon, nitrogen and phosphorus of the sediment showed an increase in 23 compared to previous years - especially nitrogen. In the autumn 24 the values decrease again to approach the levels of previous recordings (see figures on page 15). The decreased biodiversity in the marine environment caused by overfishing is supposed to induce indirect eutrophication effects as a result from instability of the ecosystem. ADRESS HydroGIS AB Snipan 1 S STENUNGSUND TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 4 HEMSIDA ORG.NR

5 INLEDNING 3 INLEDNING Målsättningen med denna studie är att följa långsiktiga strukturella och funktionella förändringar hos populationer av småfisk och fiskfödoorganismer i grunda havsområden (-1 meters djup) med sedimentbottnar. Av särskilt intresse är att studera storskaliga förändringar orsakade av en ökad tillförsel av närsalter till svenska kustvatten. Projektet är baserat på kvantitativ insamling av mobil epibentisk fauna, vilket främst innefattar räkor, krabbor och småfisk samt juvenila stadier av större fiskar, dvs. djur som har rörelseförmåga och lever i bottenmiljön över sedimentytan. 3.1 METODIK Under juni och augusti 24 inventerades 16 stationer längs Bohuskusten. Kustområdet indelades i fyra regioner, baserade på SMHI:s områdesregister, region 1 (Idefjorden-Fjällbacka), region 2 (Fjällbacka-Gullmarsfjorden), region 3 (Tjörn-Orust), region 4 (Marstrand-Billdal). Stationernas geografiska läge framgår av kartorna på nästa sida. Inom varje region utvaldes slumpvis fyra stationer, två stationer med alger och två stationer utan alger (se tabell på sidan 7). Urvalet gjordes från en parallellundersökning med flygfotografering av 18 slumpmässigt valda vikar i maj/juni respektive augusti utmed Bohuskusten (referens 18) i syfte att kartlägga förekomst av trådformade alger. Inom den undersökningen genomfördes även bestämning av algernas biomassa. Förutom ovan nämnda stationer undersöktes även två stationer för mer ingående långtidsstudier, dels vid Galterö beläget mellan Askeröfjorden och Halsefjorden norr om Stenungsund, dels vid Sanden på västra Hisingen (se kartor på nästa sida). 3.2 FAUNAPROVTAGNING För insamling av epibentisk fauna användes en s k fallfälla med en bottenyta av,5 m 2 och en höjd av,7 m. Metoden innebär att fällan hastigt släpps ner på bottnen varpå de innestängda djuren samlas in med finmaskiga håvar. Håvningen pågår ända tills inga djur längre erhålls. Tio slumpvisa prov togs inom varje station vid varje undersökningsperiod. Insamlad fauna transporterades kyld till laboratoriet, där djuren artbestämdes i levande tillstånd, antal individer räknades och invägdes (våtvikt). 3.3 SEDIMENT Sedimentets innehåll av organisk substans bestämdes genom att 1 kvantitativa prov togs på varje station. Provtagningen utfördes ner till ett djup av 2 mm i sedimentet med en provtagare, som har en bottenyta av 6 cm 2. De tio proverna blandades till ett samlingsprov och fraktades i kylväska för frysning innan de skickades till laboratorium för analys av torrsubstans TS, glödförlust och organiskt kol TOC. 5

6 INLEDNING Galterö Galterö Sanden Sanden Juni 24 Augusti 24 Urval av stationer med avseende på algfria (gröna) och algtäckta (röda) vikar. De två stationerna för långtidsstudier Galterö och Sanden redovisas även. På de två stationerna Galterö och Sanden analyserades även sedimentets halt av fosfor och kväve. I samband med fältprovtagningen gjordes även observationer med avseende på sedimentens redoxförhållanden, dvs. en bedömning av var gränsen i sedimentet går för nedträngande av syrerikt vatten (mätes i mm). Där syrefria förhållande råder (anoxiska) är sedimentet ofta svart av svavelväteutfällningar, medan syresatt sediment uppvisar ljusare färgnyanser. 6

7 RESULTAT 4 RESULTAT 4.1 SEDIMENT Sedimentens innehåll av organisk halt (TOC) varierade mellan 2,5 mg C/g torrvikt sediment och 27,4 mg C/g sediment för de algtäckta vikarna och mellan 3,4 mg C/g sediment och 21,1 mg C/g sediment för de vikar som saknade alger. Resultatet av sedimentanalyserna redovisas i tabellen nedan samt i Bilaga 1 och 2. Den högsta noterade halten 27,4 mg C/g sediment förekom i region 2 (vik nr 312,1). Även ett par vikar i region 2 (vik nr 38,2) och region 1 (vik nr 352,1) uppvisade nästan lika höga värden: 23,9 mg C/g respektive 21,7 mg C/g. Med undantag för ett par vikar inom perioden maj-juni var samtliga vikar klassade som algtäckta (avser täckningsgrader överstigande 5%). Däri ingår också den övergödningsgynnade grönalgen Ulvaria obscura. Algen är ofta dominant inom region 4. Den lägsta organiska halten på 2,5 mg C/g sediment återfanns i juni i vik 1,8 belägen i region 4. Redoxförhållandena i sedimenten är tämligen oförändrade jämfört med föregående år. Syrefria och svartfärgade sediment uppträder vanligen redan på några millimeters djup under ett brungrått och mer syrerikt ytsediment. Algfria vikar med sandiga bottnar är betydligt mer syresatta än algbeväxta bottnar med gyttja. Redoxvärdena redovisas i Bilaga 1 och 2. Region Habitat TOCmg g -1 TOCmg g -1 vik nr vik nr jun-3 jun-4 jun-4 aug-3 aug-4 aug-4 1 Alg 8,1 4, 349,6 9,6 21,7 352,1 Alg 5,7 4,8 349,73 7,4 9,7 43 Ej alg 5,3 17,1 347,2 2,1 6,3 365 Ej alg 5,2 1,3 372,2 4,2 6,8 346,2 2 Alg 6,9 23,9 38,2 25,4 27,4 312,1 Alg 15 4, ,3 18,2 38,2 Ej alg 12,6 5, ,2 6,3 333,4 Ej alg 11,8 7,4 34,2 11,4 6, Alg 41 7,4 13,3 45,4 6,3 171 Alg 11,9 13,7 174,3 23,5 3,9 191 Ej alg 4,7 21, ,2 11,4 218,3 Ej alg 5,2 6, ,3 7,4 169,1 4 Alg 8, 9, ,9 3,5 26 Alg 11,8 25,1 1,8 42 9,7 59 Ej alg 1,7 3, ,6 4,4 53,1 Ej alg 8,1 15,4 513,1 3,2 4,1 581 Organisk halt (TOC) i sediment för de olika vikarna under juni och augusti 23 och 24. Högsta och lägsta värden under juni samt augusti har markerats med rött respektive blått. 7

8 Grundområde med botten av funsediment med skalinslag och fläckvisa algförekomster - en miljö som har stor betydelse för den mobila epifaunan, särskilt småfisk. som gobider och plattfiskyngel. Syrerika sedimentbottnar har ljus färg och i regel talrika grävande djurformer som t ex sandmasken Arenicola marina.

9 UTVÄRDERING 4.2 EPIBENTISK FAUNA Resultatet av fallfälleproven från juni 24 redovisas i Bilaga 1 och från augusti 24 i Bilaga 2. Faunan uppvisade alltjämt en påfallande dominans av framför allt hästräkor Crangon crangon, tångräkor Palaemon spp. och mot hösten också bultfiskar Gobiidae/Pomatoschistus. På några lokaler förekom flera plattfiskyngel (skrubba och rödspotta). Antalet stationer med infångade plattfiskar var dock betydligt färre jämfört med föregående år. I juni förekom nästan inga bultfiskar Gobiidae/Pomatoschistus medan de var mycket talrika under augusti. Bland antalet registrerade och ej bestämbara fiskyngel som erhölls under juni, kan dessa förmodas tillhöra bultfiskarna. Övriga karaktärsarter som ingick i fallfälleproven var strandkrabba Carcinus maenas, pungräkor Praunus flexuosus, storspigg Gasterosteus aculeatus, slammärla Corophium voluntator och fiskyngel Pisces (i tabellerna betecknande som juvenila ). I de prov där strandkrabbor förekom blev biomassan ofta mycket hög på grund av deras betydande storlek jämfört med övriga organismer. Algbetande småsnäckor Hydrobia ulvae återfanns bara i stor mängd på lokal 55 (se Bilaga 1(16). På våren förefaller tångräkorna Palaemon adspersus dominera, medan P. elegans blir vanligare mot hösten. Även pungräkor Praunus flexuosus blir allt vanligare mot hösten. Dessa gynnas särskilt i grundområden med sötvattenutflöden, där de samlas i stora kvantiteter. Flera lokaler med påverkade bottnar och rik algförekomst uppvisade stora förekomster med framför allt bultfiskar (Gobiidae). 5 UTVÄRDERING Det material som utvärderas omfattar 36x1 provtagningar med fallfälla, 36x1 (samlingsprov) sedimentprov och 4x5 (samlingsprov) biomasseprov utmed Bohuskusten, vilket tillsammans med totalt 54 flygbilder från projektet fintrådiga alger (referens 18) kan anses som ett relativt omfattande undersökningsmaterial för att återspegla de grunda bottnarnas status och utveckling. Fallfällemetoden är emellertid begränsad till sedimentbottnar med vattendjup mindre än ca 1 m, dvs. mer eller mindre inom gränszonen för ålgräsets utbredning in mot land. Flertalet undersökta bottnarna är således belägna inom den zon som mest karakteriseras av algtäckta eller nakna sedimentytor (jämför omslagsbilden med bilderna på sidan 8). Många marina djur föredrar att uppehålla sig inom ålgräsklädda bottnar, vilket således kan återspeglas i resultatet och i jämförelser med tidigare års undersökningar. Vid val av arter som skall representera den rörliga faunan ovan och på bottnen omfattades inte av långsamma och krypande djur som t ex strandsnäckor Littorina spp. och nätsnäckan Nassa reticulata i materialet. Särskilt strandsnäckor kan vara mycket vanliga och flertalet kommer of- 9

10 UTVÄRDERING tast ej med under håvning i fallfällan då de ligger i sedimentytan. De många och tunga skalen skulle om de togs med i undersökningen ge en missvisande bild över stationens totala biomassa i förhållande till övriga ingående arter. 5.1 SEDIMENT Halten av organisk substans (TOC) i sedimenten i region 1 uppvisade mot förväntat resultat de lägsta värdena, trots att vik 48 hade en hög täckningsgrad med flytande trådformade alger. Högsta värdena av organisk halt återfanns i region 3 och 4. I dessa båda regioner och då särskilt i Göteborgsområdet sker också de största utsläppen av kväve och fosfor (referens 3). En jämförelse med sedimentens kolhalt (C) från föregående år ger denna gång ingen tydlig skillnad mellan algtäckta vikar och algfria sådana (se tabellen på sidan 7). I stort sett har algtäckta vikar en högre organisk halt jämfört med vikar utan alger, även om motsatta förhållanden uppträder. Halten kol översteg däremot 4 mg/g på två lokaler i augusti 23 medan det högsta värdet som noterades 24 var endast omkring hälften (se diagram på sidan 7). Genomgående för lokaler med finsediment belägna inomskärs är att redoxförhållandena är relativt likartade, dvs. endast några få millimeter med syresatt sediment föreligger. I underliggande skikt är de anoxiska förhållandena mer varierande. I vikar med grövre sediment är ofta gränsen mellan syresatt /syrefritt sediment mer diffus och djupare sedimentlager antar då mer grå nyanser. Finsedimentbottnar med hög biologisk produktion och med begränsad vattengenomströmning har ofta ett tunt skikt med brunt ytsediment, som många gånger kan ha ett överdrag med mörka cyanobakterier. Avlägsnas det tunna ytskiktet blottas ofta ett illaluktande svavelvätehaltigt och kolsvart sediment, exempelvis vid Almösund. Under arbete med fallfälla på sådana platser föreligger alltid viss risk för svavelväteförgiftning samt risk att fastna i gyttjan. Dykardräkt, livlina och ibland utläggning av masonitskivor att gå på har varit nödvändigt för att genomföra arbetet på sådana lokaler. 5.2 EPIBENTISK FAUNA Lokaler med alger visar ofta förekomster med tångloppor Gammarus spp. och Idothea sp., vilket naturligtvis beror på att dessa djur helt enkelt lever av och uppehåller sig inom algvegetation av alla de slag. En jämförelse av ingående taxon i juni och augusti visar också vad som kunde förväntas, att fiskyngel förekommer i regel bara på försommaren. Anmärkningsvärt är att småsnäckor Hydrobia ulvae saknades utom på lokal 55 (Öckerö, Region 4) i juni. Likaså saknas snäckan Bittium reticulatum denna gång. Båda snäckor lever av att beta ner alger framför allt bladformade grönalger som Ulva lactuca, Enteromorpha spp. och Ulvaria obscura. De två sistnämnda taxa förekommer numera i betydande kvantiteter, vilket därför borde gynna dessa småsnäckor. 1

11 UTVÄRDERING Småspiggen Pungitus pungitus har uppenbarligen minskat jämfört med tidigare undersökningstillfällen. I år noterades endast två småspiggar i juni (Bilaga 1:14). Även kantnålar t ex Sygnatus typhle är förhållandevis sparsamma (Bilaga 2:13) och saknades däremot helt i juni. Slammärlan Corophium voluntator tycks ha ökat jämfört med föregående år. Hästräkor Crangon crangon har en tydlig preferens till lokaler utan trådalger, där de kan förekomma i mycket stort antal. Tångräkor är generellt är mycket vanliga med en tydlig dominans för Palaemon elegans. Tångräkorna tenderar att öka ytterligare i antal på lokaler där täckningsgraden för alger ligger mellan ca 1-5 %. Småspiggen Pungitus pungitus har endast observerats i några få exemplar under juni 24. Av tabellen på sidan 12 föreligger denna gång inte något tydligt samband beträffande artantal och biomassa i de olika habitaten med respektive utan alger. En generell ökning av biomassan sker av Observerade taxon under juni 24 Asterias rubens Bittium reticulatum Carcinus maenas Chironomidae Corophium voluntator Crangon crangon Crenilabrus melops Elysia viridis Eupagurus bernhardus Gammarus sp. Gasterosteus aculeatus Gobidae Gobius niger Homarus vulgaris Hydrobia ulvae Idothea sp. Lepidonotus squamatus Macropodia rostrata Mysis sp. Nereidae Palaemon adspersus Palaemon elegans Pholis gunellus Pisces (juvenila) Platichthys flesus Pleuronectes platessa Polychaeta Pomatoschistus microps Pomatoschistus minutus Praunus flexuosus Psammechinus miliaris Pungitus pungitus Sygnathus typhle SUMMA 2 Observerade taxon under augusti 24 Asterias rubens Bittium reticulatum Carcinus maenas Chironomidae Corophium voluntator Crangon crangon Crenilabrus melops Elysia viridis Eupagurus bernhardus Gammarus sp. Gasterosteus aculeatus Gobidae Gobius niger Homarus vulgaris Hydrobia ulvae Idothea sp. Lepidonotus squamatus Macropodia rostrata Mysis sp. Nereidae Palaemon adspersus Palaemon elegans Pholis gunellus Pisces (juvenila) Platichthys flesus Pleuronectes platessa Polychaeta Pomatoschistus microps Pomatoschistus minutus Praunus flexuosus Psammechinus miliaris Pungitus pungitus Sygnathus typhle SUMMA 18 Svartmarkerad text är ej återfunna taxon, blå är gemensamma taxon och röda är sådana som bara noterats i respektive månad. 11

12 UTVÄRDERING naturliga skäl fram emot hösten (augusti). Däremot är individantalet i augusti nästan dubbelt så stort på lokaler med alger jämfört med lokaler utan alger. Av tabellen på sida 13 föreligger för undersökningsåret 24 inte någon påtaglig skillnad beträffande artantal, individantal och biomassa i de olika habitaten med eller utan alger. En generell ökning av biomassan sker normalt fram emot hösten (augusti). Däremot är individantalet i augusti nästan dubbelt så stort på lokaler med alger jämfört med lokaler utan alger. Juni 24 Augusti 24 Lokaler med alger Individ- Biomassa Lokaler med alger Individ- Biomassa antal antal Kämpersvik 349,73 12,2 7, Näs 352,1 65,6 6,7 Edsviken 349,6 14,2 7,6 Lindholmen 43 17, 23,7 Sandön 38,2 16,8 6,6 Ödby ö 312,1 51,6 14,4 Bottnafjorden ,8 7,7 Sandön 38,2 3,4 8,8 Stocken 174,3 3,6 1,7 Hällevikstrand 171 5,4 13,4 Kollhättan 13,3 13,8 3,3 Nöteviken , 8,4 Skeppstadsh:n 1,8 3,6 2, Tofta 26 37,4 14,4 Lycke 33 4,4 12,4 Hönö pinan 59 91,4 23,1 Sanden 4 3,4,8 SUMMA: 112,8 67,1 SUMMA: 454,8 1 12,9 Medelvärde: 12,5 7,5 Medelvärde: 56,9 14,1 Lokaler utan alger Individ- Biomassa Lokaler utan alger Individ- Biomassa antal antal Raftötången 372,2 18,8 11,1 Bäckeviken , 4,3 Långesjö 347,2 9,4 4,3 Ramsfjorden 346,2 38,4 22,4 Keö 34,2 18,4 12,2 Tegelstrand 333,4 43,2 18,4 Finnsbo ,6 1,5 Risö 33 3, 16,1 Skåpesund ,4 7,8 Överby 218,3 77,6 18,8 Ellös ,2 2,5 Sandvik/Mollösund 169,1 65,2 27,1 Killingholmen 513,1 9,8 2,8 Lilla Amundön 53,1 23, 5,6 Amundön 55 1,4,1 Södra Hönö ,8 8,9 Galterö 13,1 5,2,7 Sanden 4 35,8 7,7 Galterö 13,1 21, 8,6 SUMMA: 15,2 43, SUMMA: 388, 137,9 Medelvärde: 16,7 4,8 Medelvärde: 38,8 13,8 Jämförelse av individantal och biomassa för de olika habitaten under försommaren respektive eftersommaren 12

13 Mobil epifauna Biomassa g/m År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 Med alger Utan alger Mobil epifauna 8 7 Jämförelse mellan algtäckta vikar och algfria vikar med avseende på medelvärden för faunans biomassa, individantal respektive artantal. Endast antalet arter förefaller vara relativt konstant och lika i båda miljöerna, medan de övriga parametrarna individantal och biomassa uppvisar kraftiga fluktuationer - särskilt inom vikar med alger. År 24 förefaller vara det sämsta året i serien. Individantal m -2 Artantal m Med alger Med alger Mobil epifauna Utan alger Utan alger År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 13

14 LÅNGTIDSTRENDER Årets resultat tyder dock på en påtaglig försämring av den mobila epifaunans tillstånd i de grunda bottnarna, vilket återspeglas av värdena på biomassa och individantal i diagrammet på sidan 13. Värdena är de lägsta inom jämförelseperioden från LÅNGTIDSTRENDER PÅ TVÅ STATIONER Stationerna Galterö (vik nr 13,1) och Sanden (vik nr 4) är belägna inomskärs och har båda en botten som utgöres av sandigt substrat ner till ca en meters djup. Stationerna lämpar sig därför väl för jämförande studier. Föregående år förekom måttligt med grönslick Cladophora sp. vid Galterö (ca 2% täckningsgrad), medan denna typ av alger saknades helt alger såväl i juni och augusti år 24. Tångvegetation Fucus spp. växte dock på spridda stenar i grundområdet. År 24 fanns mindre mängder alger vid Sanden i juni Den procentuella artsammansättning i proven var tarmtång Enteromorpha spp. 5%, platt tarmtång Ulva linza 49%, Cladophora glomerata 1%. I augusti 24 var Sanden däremot i stort sett algfri. Redoxförhållandena i sedimenten är tämligen oförändrade jämfört med föregående år. Syrefria och svartfärgade sediment uppträder vanligen redan på några millimeters djup under ett brungrått och mer syrerikt ytsediment. Sedimentens innehåll av kväve (N), fosfor (P), totalt organiskt kol (TOC) redovisas i diagrammet på sidan 15. Av detta framgår att föregående år uppvisar en dramatisk och plötslig höjning av kvävet under augusti för både Sanden och Galterö. (Värdena har dubbelkontrollerats av analysföretaget). Även organiskt kol visar en liknande markant men mer utdragen ökning vid framför allt Sanden. Epifaunans biomassan, som redovisas i tabellen på sidan 16) ökade också betydligt vid Sanden år 23, varefter den minskat under år 24. De två sista årens värden har dock fått trendkurvan att peka uppåt jämfört med föregående undersökningar sedan Vid Galterö har även en viss ökning av epifaunans biomassa skett år 23 och en minskning år 24. Skillnaderna är dock betydligt mindre jämfört med Sanden, vilket medför att utvecklingstrenden fortfarande är negativ. Man kan i diagrammet också urskilja en fördubblad ökning av fosforvärdena vid framför allt Sanden med början av juni år

15 LÅNGTIDSTRENDER SANDEN P mg/gr N mg/gr TOC mg/gr ? juli 1999 juni 2 augusti 2 juni 21 augusti 21 juni 22 augusti 22 juni 23 augusti 23 juni 24 augusti 24 GALTERÖ P mg/gr N mg/gr TOC mg/gr ? juli 1999 juni 2 augusti 2 juni 21 augusti 21 juni 22 augusti 22 juni 23 augusti 23 juni 24 augusti 24 Utvecklingen av parametrarna kol (TOC), kväve ( N) och fosfor (P) vid stationerna Sanden (Göteborg) och Galterö (Stenungsund) sedan år 1999.Med början av juni 23 sker en påtaglig höjning av samtliga parametervärden på båda stationerna för att under hösten 24 återgå till mer normala värden. Sedan år 22 kan en tydlig höjning av fosforvärdena konstateras. Under perioden 1999 och fram till 22 har fosforhalten varit tämligen konstanta och låga. 15

16 LÅNGTIDSTRENDER Sanden 25 2 Station Sanden (region 4) vid västra Hisingen Antal individer m R 2 =, År Sanden Antal arter 3 2 R 2 =, År Sanden 8 7 Trendutvecklingen sedan 1998 vid Sanden på västra Hisingen. Samtliga parametrars regressionslinje visar på en tydlig förbättring. Biomassan har ökat kraftigt jämfört med åren före 22. Av särskilt intresse är ökningen år 23, vilket bör ställas i relation till en motsvarande ökning av kvävehalten i sedimentet. Biomassa g/m R 2 =, År 16

17 LÅNGTIDSTRENDER Galterö R 2 =,54 Station Galterö (region 3) norr om Stenungsund Antal individer/m År Galterö R 2 =,15 7 Antal arter År Jordhammarsviken med Galterö i bakgrunden Galterö R 2 =,54 1 Trendutvecklingen sedan 199 vid Galterö. Samtliga parametrar visar på en kontinuerlig försämring. Här liksom vid Sanden inträffade år 23 en ökning av biomassan. Biomassa g/m År

18 DISKUSSION Vid Sanden är det fortfarande så att eutrofieringsgynnade bålalger som tarmtång och platt tarmtång dominerar jämfört med fintrådiga alger som grönslick. Vattenkvaliteten bedöms med anledning av detta vara sämre vid Sanden än vid Galterö. Station Galterö visar enligt diagram på sidan 17 på en negativ trendutveckling sedan 1998 avseende den rörliga epifaunan. Station Sanden uppvisar enligt diagram på sidan 16 däremot inom samma period en positiv trendutveckling. 6 DISKUSSION Den mest dramatiska förändringen inträffade på hösten 23 med mångfaldigt höga kvävevärden vid både Sanden och Galterö, vilket också sammanföll med en markant ökning av organiskt kol och faunans biomassa vid Sanden. Orsaken till denna avvikande utveckling är för närvarande ej känd, men skulle antingen kunna bero på analysfel eller vara resultatet av en föregående algblomning eller liknande. I juni 23 hade en omfattande massförekomst med kalkflagellaten Emiliana huxleyi utvecklats inom hela Skagerrak, vilket pågick under flera veckor. Om detta kan ha betydelse i sammanhanget är ovisst, men händelsen bör ändå noteras. Muddring av farlederna in mot Göteborgshamn (projekt Säkrare farleder ) med omfattande grumlingar mellan åren 22 och 24 skulle kunna ha påverkat faunan negativt genom resuspension av närsalter från bottensedimenten. Emellertid pekade de kontrollundersökningar som gjorts före, under och efter avslutat projekt att någon nämnvärd påverkan ej kunde konstateras (referens 24). I slutet av 199-talet infördes kväverening vid Göteborgs avloppsreningsverk (Gryaab), vilket möjligen skulle kunna inverka positivt för den marina närmiljön. De stora kvantiteterna med cyanobakterier på bottnarna talar emellertid emot denna hypotes (se referenser 17 och 18). Anmärkningsvärt är att småsnäckor Hydrobia ulvae saknades år 24 utom på lokal 55 (Öckerö, region 4) där de emellertid var vanliga i juni. Föregående år observerades de däremot på flera stationer, men endast under juni och då i stora antal. Likaså är det anmärkningsvärt att inga sjöstjärnor Asterias rubens har noterats från fallfälleproven (se tabell på sidan 11). Sjöstjärnor brukar vara extremt vanlig på alla slags substrat och borde därför ha kommit med under håvningen. I sammanhanget kan det konstateras att alla undersökningar som HydroGIS AB har utfört i Västerhavet under det senaste decenniet, så förefaller sjöstjärnor ha minskat betydligt vid en jämförelse med förhållandena på 198-talet då de registrerades som vanliga på alla bottentyper ner till minst 25 m djup. Sjöstjärnornas populationsstorlek har emellertid en direkt relation till blåmusselbestånden och stora kvantiteter kan fortfarande hittas på flytbryggor, under musselodlingar och i nedre littoralen på exponerade klippor med unga heltäckande musselbestånd. Av diagrammen med årsvis redovisning av medelvärden över artantal, individantal och biomassa (se sidan 13) kan man konstatera att artantalen är relativt oförändrade jämfört med tidigare undersökningar sedan slutet av 199-talet. Däremot har såväl individantal som biomassa minskat 18

19 DISKUSSION Lekbeståndet av torsk i Kattegatt fördelat på åldersgrupper sedan 7-talet. Från referens 23. betydligt sedan föregående undersökning 23 och är till och med mindre är vad som förelåg under slutet av 199-talet - dvs. en klar försämring har inträffat. Märkväl att även vikar utan alger uppvisar samma trend om än i mindre amplitud. Man skulle kunna förvänta sig att vikar som ej uppvisar övergödningstendenser skulle ha en mer eller mindre normalt utvecklad faunasammansättning - men så är det tydligen inte. Generellt bedöms den mobila epifaunan som torftig med avsaknad av mångfald Som redan påpekats i tidigare undersökningar (referenser 16-18) beror troligen den negativa utvecklingen i havsmiljön mer på utfiskning av kommersiella fiskarter än av direkt övergödning orsakad av utsläpp av närsalter. Torskbeståndets utveckling från 197-talet talar för att det mycket väl kan vara så (se diagram ovan). En utarmning av havets fauna antas således kunna ge indirekta övergödningseffekter genom att total obalans i ekosystemet uppkommer. HydroGIS AB Stenungsund Lars-Harry Jenneborg marinbiolog 19

20 KÄLLOR 7 KÄLLOR 1 Moksnes P-O & L. Pihl 1995: Utbredning och produktion av fintrådiga alger i grunda mjukbottensområden i Göteborgs och Bohus län.- Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1995:1, 15 sidor. 2 Cato I. 1997: Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet - en rapport från fem kontrollprogram. - SGU rapporter och meddelanden nr 95, 365 sidor. 3 Lann, H. & H. Oscarsson 2: Hur man minskar näringstillförseln till Skagerrak. - Länsstyrelsen Västra Götaland 2:16, 56 sidor. 4 Carmen, R. & P. Jonsson 1991: Distribution patterns of different forms of phosphorous in some surficial sediments of the Baltic sea. Chem.Geol. 9: Jenneborg L-H 1997: Inverkan på de marina bottensamhällena från Ryaverkets avloppsutsläpp i Göta älv. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 143, 17 sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 189, 19 sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 27, 21 sidor. 8 2: Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göte-borgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden GRYAAB. HydroGIS AB rapport 226, 2 sidor. 9 2: Säkra farleder - Marinbiologisk utredning om effekter vid muddring av farlederna till Göteborgs hamn. - SCC Sverige AB. - HydroGIS AB rapport 235, 31 sidor. 1 21: Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport : Miljögifter i fisk från Göta älvs mynningsområde. - Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 264, 6 sidor : Marinbiologisk kontroll 21 - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 266, 25 sidor : Kvantitativ utbredning av marina alger inom Göteborgs skärgård. - Miljö förvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport

21 KÄLLOR 14 23: Marinbiologisk kontroll 22 - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 311, 25 sidor : Marinbiologisk utredning - Dynamiken i Torsvikens akvatiska ekosystem. Göteborgs Stadsbyggnadskontor. HydroGIS AB rapport 331a., 22 sidor : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 23. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 349,19 sidor : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. - HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. - HydroGIS AB rapport Mortimer C. H. 1941: The exchange of dissolved substanses between mud and water in lakes. - J. Ecol Mortimer C. H. 1942: The exchange of dissolved substanses between mud and water in lakes. - J. Ecol Pihl L., A. Svenson & H.C. Nilsson 22: Förekomst, utbredning och biomassa av fintrådiga alger i grunda mjukbottenområden i Bohuslän under 22. Marine Monitoring AB, 11 sidor. 22 Pihl L., A.. Svenson & H.C. Nilsson 21: Förekomst,utbredning och biomassa av fintrådiga alger i grunda mjukbottenområden i Bohuslän under 2. Marine Monitoring AB, 11 sidor. 23 Sjöstrand B. 24: Finns det en framtid för torskfisket på västkusten? - Havsmiljön - Aktuell rapport om miljötillståndet i Kattegatt, Skagerrak och Öresund. Oktober 24. Sidan Projekt Säkrare farleder till Göteborg - slutrapport. Sjöfartsverket/Göteborgs Hamn AB. December 24, 78 sidor 21

22 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 349,6 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %:,7 83,1 4, 197,4 1 Redoxförhållanden -5 mm ljus sand, > 5 mm övergång till gråsvart sediment Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 2 2,6 1, Crangon crangon ,6 3,7 Gammarus sp. 4,4 1,3 Mysis sp ,6 15,7 Nereidae 2,2,6 Palaemon adspersus 2 2,4,8 Palaemon elegans,, Pisces (juvenila) ,2 3,3 Platichthys flesus 2 2,4,8 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus 2 2 4,8 1,4 Summa 6, 4, 4, 1, 1, 1, 4, 58, 18, 18, 14,2 16,3 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 32 14,1 4,6 1,6 Crangon crangon,6 1,6,1,1 1,2 4,2,8 1,3 Gammarus sp.,1,, Mysis sp.,4,1,1,1,1 Palaemon adspersus,1,6,1,2 Palaemon elegans,, Pisces (juvenila),1,4 1, ,9 5, Platichthys flesus 1,2,6,2,4 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,1,1,2,,1 Summa,7,1 32,1 1,5 1,4 14,8 1,3 1,5 2,1 2,9 7,6 11,1 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (1)

23 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 349,73 Habitat: Med alger,84 84,8 4,8 114,6 5 Redoxförhållanden -2 mm ljusgult sediment, >2mm gråsvart sediment Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,2 1,4 Crangon crangon , 2,7 Gammarus sp. 2 2,4,8 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila) ,8 1,9 Platichthys flesus 2,2,6 Pleuronectes platessa 2 2,4,8 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus 2,2,6 Praunus flexuosus,, Summa 14, 16, 18, 12, 18, 8, 12, 8, 8, 8, 12,2 4,2 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 6, ,4 11 3,7 4,3 Crangon crangon,1 1,2,4 2,2 8,4,2,6,4 1,2 1,8 1,7 2,5 Gammarus sp.,1,1,, Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila),2,2,2,1,1,2,1,1,1 Platichthys flesus 1,4,1,4 Pleuronectes platessa 12,8 1,3 3,8 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus 1,6,2,5 Praunus flexuosus,, Summa 6,8 7,4 21,7 3,9 12,9 1,8,7 11,4 2, 1,8 7, 6,7 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (2)

24 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 347,2 Habitat: Utan alger 3 71,3 17,1 Redoxförhållanden -3 mm gulbrunt finsediment, > 3mm svart gyttja med svavelväte Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2,2,6 Corophium voluntator 2,2,6 Crangon crangon ,6 1,6 Gammarus sp ,2 3,5 Mysis sp. 2,2,6 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans ,4 4,4 Pisces (juvenila) 2 2,4,8 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus 2,2,6 Summa 12, 2, 4, 12, 6, 8, 16, 4, 18, 12, 9,4 5,4 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 1,2,1,4 Corophium voluntator,1,, Crangon crangon,2 1,6 1,4 1,8,8 2,6,8 1, Gammarus sp.,1,4,1,1,1,1 Mysis sp.,1,, Palaemon adspersus,, Palaemon elegans 3,8 7 2,8 3,2 11,2 4,2 3,2 3,7 Pisces (juvenila),4,2,1,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,1,, Summa 5,6 1,6,3 7, 1,6 2,9 3,6 1,8 12,1 6,9 4,3 3,6 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (3)

25 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 372,2 Habitat: Utan alger 1,8 8,7 1,3 Redoxförhållanden -1 mm ljust sediment, > 1 mm svartgrått sediment med gyttja Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,8 2, Chironomidae 2,2,6 Corophium voluntator ,2 12,7 Crangon crangon ,6 4,7 Gammarus sp ,2 2,5 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans 2 2,4,8 Pisces (juvenila) 2 4 2,8 1,4 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus 2 2 2,6 1, Summa 46, 12, 4, 16, 1, 14, 2, 18, 6, 6, 18,8 13,6 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas ,4 8,4 Chironomidae,1,, Corophium voluntator,4,2,1,1 Crangon crangon 2,6 3,4 4,8 2,8 1 2,4 2,8 2,2 2,2 1,5 Gammarus sp.,1,1,, Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,8,6,1,3 Pisces (juvenila),2 1,6 1,2,3,6 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 21, 3,4 6, 24,8 1,1 18,5 14,4 14,8 7,2,1 11,1 8,7 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (4)

26 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 327 Habitat: Med alger,72 81,8 4,1 21,2 2 Redoxförhållanden -28 mm ljustgrått sediment. Sandbotten med grus, skal och sten. Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 4 2,8 1,4 Crangon crangon ,8 2,6 Gammarus sp. 2 4,6 1,3 Lepidonotus squamatus 2,2,6 Palaemon adspersus ,8 2, Palaemon elegans ,4 9,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus 2,2,6 Summa 4, 1, 8, 16, 6, 1, 14, 22, 14, 34, 13,8 8,8 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 1,2 18,8,8 2,1 5,9 Crangon crangon,2,1 2,4 1,4,8 Gammarus sp.,2,1,,1 Lepidonotus squamatus,1,, Palaemon adspersus 1,6 2,4 2 1,7,9 Palaemon elegans,8 6,4 1, ,4 11,6 4,4 5,2 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,6,1,2 Summa 1, 1,7 3,1 6,6 3, 21,2 8, 16, 3,2 12,7 7,7 6,8 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (5)

27 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 38,2 Habitat: Med alger 4,2 74,3 23,9 23,8 31 Redoxförhållanden -4 mm ljusgul sand. Väloxiderad sand, skalbotten Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 2,4,8 Crangon crangon,, Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus ,8 4,2 Idothea sp. 2 2,4,8 Mysis sp , 5,6 Palaemon adspersus , 7,9 Palaemon elegans , 3,1 Pomatoschistus microps 2 4,6 1,3 Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus ,6 1,6 Summa 4, 16, 18, 16, 12, 38, 16, 32, 6, 1, 16,8 1,7 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 1,8 1,6 1,2 3,4 Crangon crangon,, Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus,6 1,8,2,6,2,6,1,4,6 Idothea sp.,1,1,, Mysis sp.,2,2,1,1,1 Palaemon adspersus 1,2 3,6 4,8 6,4,6 1,7 2,4 Palaemon elegans 7,2 3,8 13,2,4 1,4 2,6 4,4 Pomatoschistus microps 1,8 2,6,4,9 Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,2,2,4,4,1,2,2,2 Summa 1,4 1,,6 12,7 11,5 12,6 13,5 7,6 3,2 1,6 6,6 5,5 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (6)

28 Datum: Region: 2 Lokal: 271 Habitat: Utan alger,92 78,2 5,2 Redoxförhållanden -15 mm ljusgrå sand Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2,2,6 Corophium voluntator ,2 15, Crangon crangon ,6 4,7 Gammarus sp.,, Nereidae 2,2,6 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila) 2 2,4,8 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus , 1,1 Summa 22, 38, 3, 18, 18, 4, 8, 6, 2, 62, 22,6 17,4 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas,6,1,2 Corophium voluntator,2,2,2,1,1,2,4,1,1 Crangon crangon,8,6,4 1,4 3,2 1,8,1 4 1,2 1,4 Gammarus sp.,, Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila),1,, Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,1,4,1,1,1,1 Summa,2 1,1,8 1,1 1,9,1 3,3 1,8,4 4,4 1,5 1,4 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (7)

29 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 34,2 Habitat: Utan alger 1,3 83,8 7,4 Redoxförhållanden -1mm gulbrun sandt, >1 gråsvart sand. Stenig skalbotten med tång. Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,4 1,6 Corophium voluntator 2 2 2,6 1, Crangon crangon 2,2,6 Gammarus sp ,2 1,7 Idothea sp. 2,2,6 Palaemon adspersus ,2 18,7 Palaemon elegans ,4 3,5 Platichthys flesus 2,2,6 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 4, 8, 6, 68, 28, 6, 14, 2, 6, 42, 18,4 21,5 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 1,4,8,4 1,2 9,2 2,2 4, Crangon crangon,, Gammarus sp.,1,1,, Idothea sp.,1,, Palaemon adspersus,6 42,2 19,6,8 1,4 14,4 7,9 13,9 Palaemon elegans 2,2 3,6 1,8 6,2 1,4 2,1 Platichthys flesus 6,4,6 2, Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 1,4 3,,6 45,9 21,8,8 7,9 1,2 9,2 2,7 12,2 14,1 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (8)

30 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 174,3 Habitat: Med alger 2,4 74,7 13,7 286,6 75 Redoxförhållanden -2 mm gulbrunt finsediment, > 1 mm svart finsediment, gyttja med svavelväte Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,6 1,8 Crangon crangon 2,2,6 Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus ,4 2,3 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila) 2,2,6 Pomatoschistus microps 2,2,6 Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 4,, 2,, 8, 1, 4, 6,, 2, 3,6 3,5 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas,4,4 8,8 4 1,4 2,6 Crangon crangon,2,,1 Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus 2,2,2,2,6 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila),1,, Pomatoschistus microps,8,1,3 Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa,4,,4, 2,3 8,2,8 1,, 4, 1,7 2,6 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (9)

31 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 13,3 Habitat: Med alger 1,3 81 7,4 127,4 1 Redoxförhållanden -1 mm gulbrun sand, > 1 mm gråsvart sand. Stenig sandbotten med mycket skal Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,6 1,8 Crangon crangon ,6 4,5 Gammarus sp ,4 7,1 Mysis sp. 2,2,6 Palaemon adspersus ,6 2,6 Palaemon elegans 2,2,6 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus 2,2,6 Summa 1, 1, 36, 2, 8, 1, 6, 24, 8, 6, 13,8 9,8 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 6,2,2 1,2,6,8 1,8 Crangon crangon,4 1,6,4,6 4,8,2 1,4 1,8 2, 3,3 Gammarus sp.,1,2,2,1,1,1,1,1 Palaemon adspersus 1,4,8,4,4,3,5 Palaemon elegans,4,,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,1,, Summa,9 7,4 11,6,8,7 4,9,4 2,5 2,4 1,1 3,3 3,7 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (1)

32 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 183 Habitat: Utan alger 1,2 78,6 6,8 Redoxförhållanden -15 mm ljusgrå sand. Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,8 1, Corophium voluntator 2 2 2,6 1, Crangon crangon ,8 13,3 Gammarus sp ,4 3,9 Palaemon adspersus 4 2,6 1,3 Palaemon elegans 2 6,8 1,9 Platichthys flesus 2,2,6 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 2, 38, 3, 38, 2, 4, 34, 4, 22, 6, 34,2 12,2 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 1,2 1 6,2,8 1,9 Crangon crangon,6 1,4 1,2,8,6 1 1,8 1,2 1 1,,3 Gammarus sp.,4,2,1,1 Palaemon adspersus 1,8,2,4 Palaemon elegans 1,6 2,4,4,9 Platichthys flesus 1,1,3 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa,6 2,6 2,2 4,8 3,2 1,8 1, 6,8 1,2 1,2 2,5 1,9 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (11)

33 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 126 Habitat: Utan alger 3,7 67,8 21,1 Redoxförhållanden -8 mm grått finsediment. Lerbotten med skal och sten Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 4 6 1, 2,2 Corophium voluntator 2,2,6 Crangon crangon 2,2,6 Gammarus sp ,4 5,1 Palaemon adspersus ,4 5,8 Palaemon elegans ,2 1,9 Pisces (juvenila) 16 1,6 5,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus ,4 4,9 Summa 12, 2, 18, 2, 2, 28, 14, 2, 36, 26, 21,4 7, Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas ,2 12,8 Crangon crangon,2,,1 Gammarus sp.,1,1,4,1,1,2,2,2,4,2,1 Palaemon adspersus 1,6,6 2,2 3 3,4 2,8 2,8,6 1,7 1,3 Palaemon elegans 1,2 3,2,4,4,5 1, Pisces (juvenila),2,,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,1,1,1,1,1,2,2,2,1,1 Summa 3,,8 2,4 15,4 3,6 46,2,7,6 3,2 1,6 7,8 14,2 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (12)

34 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 33 Habitat: Med alger 1,6 78,5 9,1 95,5 1 Redoxförhållanden -12 mm ljusgrå sand, > 12 mm mörkgrått sand/ sediment Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 2,4,8 Crangon crangon,, Gammarus sp. 2,2,6 Palaemon adspersus ,2 6,7 Palaemon elegans 4 2,6 1,3 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 4, 2, 2,,, 8, 2, 2,, 24, 4,4 7,3 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas ,4 24,7 Crangon crangon,, Gammarus sp.,2,,1 Palaemon adspersus 1,6,8 1,4 1,8 9,4 1,5 2,9 Palaemon elegans 2,4 2,8,5 1,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa 1,8,8 76,,, 3,8 2,8 1,8, 37,4 12,4 25,1 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (13)

35 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 1,8 Habitat: Med alger 4,4 61,1 25, Redoxförhållanden -15 mm ljust sediment Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 6,8 1,9 Crangon crangon,, Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus 2 2 2,6 1, Palaemon adspersus ,6 7,8 Palaemon elegans ,2 16,9 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus ,2 3,3 Pungitus pungitus 2,2,6 Summa 1, 16, 14, 38, 3, 6, 46, 74, 54, 18, 3,6 22,1 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas , 4,3 Crangon crangon,, Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus 3,2 2,8 3,6 1, 1,6 Palaemon adspersus 1,4 1,2 2,2 6,4,6 12 6,4 18 4,4 5,3 5,8 Palaemon elegans 8,2 4,8 14, ,4 11,1 1,3 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,8,2 1,6,4,8 1,2,5,5 Pungitus pungitus 1,6,2,5 Summa 2,2 9,6 7, 25,6 21,,8 31, 39,4 53,6 9,4 2, 17,4 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (14)

36 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 513,1 Habitat: Utan alger 2,7 71,3 15,4 Redoxförhållanden -2 mm gulbrunt sediment. Gyttjig botten, svavelvätelukt Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 2,4,8 Corophium voluntator 2,2,6 Crangon crangon,, Gammarus sp. 2,2,6 Gobidae 2 2,4,8 Nereidae 4,4 1,3 Palaemon adspersus ,4 1,9 Palaemon elegans 4 4,8 1,7 Pomatoschistus microps 2,2,6 Pomatoschistus minutus 2 2,4,8 Praunus flexuosus 54 5,4 17,1 Summa, 8, 8, 4, 6, 4, 6, 2, 2, 58, 9,8 17,1 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas 1 1,2,2,5 Corophium voluntator,1,, Crangon crangon,, Gammarus sp.,4,,1 Gobidae,4,1,1,1 Nereidae,4,,1 Palaemon adspersus 2,8 3,4 2,2,8,9 1,4 Palaemon elegans 3,2 3,8,7 1,5 Pomatoschistus microps 1,2,1,4 Pomatoschistus minutus 2,8 2,6,5 1,1 Praunus flexuosus 1,6,2,5 Summa, 6,4 7,2 1,1 3,4 3,2,9 1,2 2,6 2, 2,8 2,4 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (15)

37 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 55 Habitat: Utan alger,59 81,3 3,4 Redoxförhållanden -5 mm gulbrun sand, > 5 mm övergång till svartgrå sand. Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas,, Crangon crangon,, Gammarus sp. 4,4 1,3 Hydrobia ulvae 1 1, 31,6 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa, 4, 1,,,,,,,, 1,4 31,5 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas,, Crangon crangon,, Gammarus sp.,6,1,2 Hydrobia ulvae,8,1,3 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa,,6,8,,,,,,,,1,3 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (16)

38 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 4 Habitat: Med alger Sedimentkemi mg g -1 Glödförlust TS TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 1,1 78,6 6,3,7,45 45 <1 Redoxförhållanden -8 mm brunt sediment, > 8 mm svart. Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas,, Crangon crangon 8 6 1,4 3, Gammarus sp , 2,2 Palaemon adspersus , 1,9 Palaemon elegans,, Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa,,,,,, 14, 2, 1, 8, 3,4 5,3 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas,, Crangon crangon 1 2,4,3,8 Gammarus sp.,2,2,,1 Palaemon adspersus,8 2,6,8,4,8 Palaemon elegans,, Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,, Summa,,,,,, 1,2,8 2,8 3,2,8 1,2 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (17)

39 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 13,1 Habitat: Utan alger,53 81,1 3,,16,31 Redoxförhållanden -2 mm ljusgrå sand, som övergår i svart Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas 2 2,4,8 Crangon crangon ,2 1,7 Gammarus sp.,, Palaemon adspersus 2 2,4,8 Palaemon elegans 2,2,6 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus , 1,9 Summa 4, 8, 8, 8, 4, 6, 4, 2, 6, 2, 5,2 2,3 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas,4,4,1,2 Crangon crangon 1,2,6,2,4,6,8,2,2,4,3 Gammarus sp.,, Palaemon adspersus,4,4,1,2 Palaemon elegans,4,,1 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,1,2,2,1,1 Summa 1,,3 1,2 1,,6,6,8,2,6,4,7,3 Epifauna juni 24 Bilaga 1 (18)

40 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 43 Habitat: Med alger 1,7 79 9,7 82,8 18 Redoxförhållanden -2 mm gulbrunt sediment >2 mm svartgrått sediment, gyttja. Mycket skal. Taxon antal m X ±SD Carcinus maenas ,6 4,2 Crangon crangon ,2 13,5 Gammarus sp.,, Gobidae , 25,7 Palaemon adspersus ,8 38,8 Palaemon elegans ,6 13,5 Platichthys flesus 2,2,6 Pomatoschistus microps , 3,9 Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus 6,6 1,9 Summa 32, 62, 7, 64, 154, 116, 256, 114, 94, 18, 17, 62,9 Taxon biomassa g m X ±SD Carcinus maenas,2,6 4,6 14,2 1,4 2,1 4,4 Crangon crangon, ,8 7,9 7,5 Gammarus sp.,, Gobidae,4 3,6 1 8,4, ,4 4, 6,1 Palaemon adspersus, , ,8 4,7 Palaemon elegans 1 3 2,2 6,4 1,3 2,1 Platichthys flesus 3,3,9 Pomatoschistus microps 6 6,4 1,2 2,5 Pomatoschistus minutus,, Praunus flexuosus,2,,1 Summa 2,4 11,6 24,6 24,2 22,4 18,4 46,8 43, 3,2 13, 23,7 13,7 Epifauna augusti 24 Bilaga 2(1)